740 miljoner till svensk cancerforskning
740 miljoner kronor till forskning inom cancer. Det beviljar nu Cancerfonden i årets största forskningssatsning. I takt med att allt fler överlever cancer fokuserar mer forskning på förbättrad livskvalitet under och efter behandling; i år beviljas bland annat pengar till forskning som undersöker hur ett ämne från svampar kan vara lösningen på depression hos cancerpatienter.
Malin Sund, ordförande Cancerfondens forskningsnämnd. Foto: Albin Håkansson.
– Det här har varit ett år präglat av många svåra omvärldshändelser som drabbat samhällen och privatpersoner. Ändå har människor fortsatt stötta svensk cancerforskning och det är tack vare deras gåvor vi nu kan ge 740 miljoner kronor till de mest lovande forskningsprojekten, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
Johan Lundberg, forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Martin Stenmark.
Cancerfonden finansierar forskning inom flera områden; från hur cancer kan förebyggas och botas till rehabilitering och livskvalitet under och efter en cancerbehandling. En av dem som fokuserar på livskvalitet är Johan Lundberg, forskare vid Karolinska Institutet. Han specialiserar sig på depression, vilket drabbar en tredjedel av alla cancerpatienter. Idag saknas ofta effektiva behandlingar för denna grupp. Men tidigare forskning har visat att ämnet psilocybin, ett hallucinogent ämne som utvinns ur vissa svampsorter, har fungerat som effektiv antidepressiv behandling.
– Det man har sett är att det kan räcka med en behandling vid ett tillfälle som kan ge en väldigt långvarig effekt. Men ännu är de studier som gjorts för små för att man ska kunna dra för stora slutsatser. Men om vi kan visa att psilocybin har god effekt för så pass många patienter, då kan det här ha revolutionerande potential, säger Lundberg.
Han beviljas nu 2,4 miljoner kronor för sin forskning där 100 personer med cancer och depression kommer lottas in i två grupper. Den ena får behandling med psilocybin, den andra med placebo. Den antidepressiva effekten och biverkningar studeras sedan kontinuerligt. Samtliga deltagare får även lämna blodprov och göra EEG-undersökning för att mäta aktiviteten i hjärnans nervceller. Syftet är att hitta indikatorer som kan förutspå vilka patienter som har störst nytta av psilocybin. Johan Lundberg har stora förhoppningar för psilocybinets framtid.
– På vissa håll möttes vi av viss skepsis i början där man gärna drog paralleller till droger och det faktum att detta ämne kan utvinnas ur svampar och inte bara tillverkas i labb. Därför har jag känt en viss oro för att det ska skapas ett stigma. Men nu tycker jag oftast det finns en seriositet och acceptans och positiva röster som är intresserade av potentialen i det här området, säger Lundberg.
Målsökande protein för äggstockscancer
Anzhelika Vorobyeva, vid Uppsala universitet, forskar på att öka överlevnaden i äggstockscancer. Hon beviljas nu tre miljoner kronor från Cancerfonden för att undersöka hur målsökande proteiner kan förbättra behandlingen av spridd äggstockscancer.
Anzhelika Vorobyeva, forskare vid Uppsala universitet.
– Om cancern har spritt sig behöver vi idag behandla hela kroppen med cellgifter. Det har begränsad effekt eftersom vi samtidigt skadar frisk vävnad. Därför behöver vi bli bättre på målsökande behandling som skadar så mycket av cancercellerna som möjligt och skonar resten av kroppen, säger Vorobyeva.
Vorobyeva tittar på hur läkemedel kan ”fästas” på specifika proteiner som i sin tur är bra på att leta upp och binda sig direkt till cancertumörer i kroppen. Proteinerna blir helt enkelt som effektiva leverantörer av cancerläkemedel till tumören och låter frisk vävnad vara i fred i större utsträckning. I sin forskning vill Vorobyeva se hur dessa protein kan modifieras för att bli så effektiva ”läkemedelsleverantörer” som möjligt.
– Den här typen av projekt är nydanande och tack vare stödet från Cancerfonden kan vi utforska det här området som jag tror har stor potential att kunna erbjuda bättre behandling än det vi har idag, säger Vorobyeva
Läs mer om forskningen Cancerfonden finansierar här.
Så fördelas pengarna
Karolinska universitetet – 298,7 miljoner
Lunds universitet – 134,7 miljoner
Uppsala universitet – 107,1 miljoner
Göteborgs universitet – 65,5 miljoner
Umeå universitet – 59,5 miljoner
Linköpings universitet – 34,5 miljoner
Stockholms universitet – 22,1 miljoner
Kungliga tekniska högskolan – 4,8 miljoner
Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner
Örebro universitet – 2,4 miljoner
Högskolan i Gävle – 2,4 miljoner
Mälardalens högskola – 2,4 miljoner
Högskolan i Skövde – 0,3 miljoner
