Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst uppbyggda av kroppsegen vävnad.

Emma Hansson, överläkare och adjungerad professor i plastikkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper. Foto: Paul Björkman/SU.

Kort före jul meddelade Cancerfonden att de gör en extra satsning på kliniska behandlingsstudier och ger tio forskningsprojekt får nu bidrag.

När Emma Hansson läste dokumentet med beslutet var inte säker på att hon såg rätt.

– Min första reaktion var att jag var tvungen att dubbelkolla att det verkligen stod ”beviljat 10 miljoner”. Det var för bra för att vara sant! Det här stora anslaget är en fantastisk möjlighet att göra en studie som verkligen skulle kunna göra skillnad för patienterna, för riktlinjer och den behandling som erbjuds vid återskapande av bröst efter cancer, säger Emma Hansson, som är överläkare och adjungerad professor i plastikkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Anslagsperioden är på fyra år.

– Förhoppningsvis kommer vår studie att leda till en vård med mer individanpassad behandling och större valmöjligheter för patienterna. Mig veterligen har det aldrig förr delats ut något så här stort anslag för att undersöka frågeställningar relaterade till bröstrekonstruktion.

Vad är det mer specifikt som ni ska forska på?

Projektets övergripande målsättning är att jämföra kroppsegen och implantatbaserad bröstrekonstruktion hos patienter som inte fått strålbehandling. Metoderna kommer jämföras avseende på patientnöjdhet, påverkan på livskvalitet och i ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Vad hoppas du att denna jämförelse kan visa?

– Idag erbjuds kroppsegen bröstrekonstruktion i stort sett bara till patienter som har fått strålbehandling, då det är de som har störst behov av denna mer resurskrävande metod. Vår hypotes är att kroppsegen rekonstruktion skulle kunna vara en mer konstandseffektiv metod ur ett samhällsperspektiv, säger Emma Hansson och fortsätter:

– Även om en kroppsegen rekonstruktion kräver mer vårdresurser när den görs så kanske den ger ett mer hållbart resultat. Denna metod skulle kunna kräva färre senare vårdinsatser, som exempelvis nya operationer med medföljande sjukskrivningar och produktionsbortfall, än vad en implantatbaserad rekonstruktion gör.

Valfrihet en stor vinst

Vid sidan av att få mer kunskap om vilka resurser som krävs på lång sikt för olika rekonstruktionsmetoder ser Emma Hansson en annan viktig sak som forskningsprojektet kan ge:

– Den stora vinsten med studien skulle kunna vara att fler patienter får tillgång till olika typer av bröstrekonstruktion och därmed en större valmöjlighet.

Liknande poster

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Läs mer...

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Läs mer...

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

Läs mer...