Bättre kunskap om tidiga symptom på hjärntumörer behövs i vården. Det är en av slutsatserna i en ny svensk studie om skillnader i tid till diagnos mellan olika typer av hjärncancer. Tumörer i hjärnan är näst efter leukemi den vanligaste cancerdiagnosen hos barn och årligen insjuknar nära 100 barn. Hjärntumörer är en stor grupp med många olika underdiagnoser och symtomen varierar beroende på var i hjärnan tumören uppstår. Symtomen kan vara diffusa och kommer ofta smygande och gradvis. Det gör dem svåra att både uppmärksamma och diagnostisera. Här beskriver Olof Rask och Pernilla Grillner, båda aktiva i Vårdplaneringsgruppen för CNS-tumörer hos barn (VCTB), den senaste kunskapen på området.
Läs mer...
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien, som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel som forskarna testat – men inte mot alla. Här beskriver Johan Bengzon, adjungerad professor, överläkare i neurokirurgi och en av forskarna bakom studien, den senaste kunskapen på detta viktiga område.
Läs mer...
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publicerats i PNAS.
Den metod KI-forskarna har utvecklat bygger på att isolera och odla inte bara tumörceller utan även så kallade stödjeceller från patienter med bröstcancer. Därefter testas cancerbehandlingar i olika koncentrationer på de odlade cellerna för att se hur känsliga de är mot läkemedlen.
”Det behövs större bekräftande studier, men vi ser att konceptet fungerar”, skriver här Johan Hartman, professor vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Läs mer...
Årets ASCO med inriktning på mag-tarmcancer (GI) hölls för 20:e gången i San Francisco på trevliga kongresscentret Moscone West 19–21 januari. David Borg, med dr/överläkare på Skånes universitetssjukhus (SUS), och jag själv, Pehr Lind, docent /överläkare på Södersjukhuset (SÖS)/ Karolinska Institutet (KI), bevakade det intressanta programmet online för övre- respektive nedre GI-cancer. Förutom viktiga muntliga presentationer och postrar, så hölls bra ”state-of-the-art” föreläsningar om viktiga ämnen, till exempel om aktuella läget för ctDNA avseende prognostik och prediktion.
Läs mer...
Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Den nya kunskapen ökar möjligheten för framtida forskning att hitta sätt att tidigare upptäcka den fruktade cancerformen. ”Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna. Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt”, skriver här Malin Sund, gästprofessor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.
Läs mer...
