Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
I en tid där cancer fortfarande skördar miljoner liv varje år har svenska Neogap Therapeutics tagit sikte på en ny och revolutionerande metod: att med högteknologisk precision träna patientens eget immunförsvar till att känna igen och slå ut cancerceller – och bara dem. Följ med på en resa in i framtidens cancerbehandling, där varje patients terapi skräddarsys ner till minsta molekyl.
Läs mer...Cancer är en av de mest komplexa och svårbehandlade sjukdomarna. Under de senaste decennierna har forskningen gjort stora framsteg, särskilt genom nya biologiska läkemedel som kunnat väcka patienternas immunsystem mot tumören. Parallellt med detta har det även skett en revolution inom DNA-sekvensering som givit oss insikt och möjligheter att bättre skräddarsy behandlingar anpassade efter den genetiska profilen som kommer från patientens tumör. Begreppet precisionsmedicin är numera vedertaget och syftar just till att dra nytta av dessa tekniska landvinningar inom diagnostik för förbättrad träffsäkerhet i behandlingen.
Läs mer...Theranostics, eller teranostik på svenska, är en sammanfogning av orden terapi och diagnostik som innebär att målsökande, radioaktivt märkta farmaka kan användas för att identifiera, diagnosticera och behandla cancersjukdomar. Metoden kallas även för ”bildstyrd diagnostik och terapi”.
Läs mer...Män med spridd kastrationsresistent prostatacancer bör i första hand behandlas med andra generationens hormonläkemedel, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd jämfört med cellgifter. Men effekten beror även på vilka mutationer som finns i patientens tumör. Det visar resultat från ProBio-studien, som leds av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden har publicerats i Nature Medicine.
Läs mer...Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som nu utvecklar en ny klass av antibiotika.
Här beskriver Frank Hernandez, som särskilt intresserat sig för en grupp läkemedel som har använts sedan 1960-talet och som kallas nukleosidanaloger, den senaste utvecklingen på området.
Läs mer...Precisionsdiagnostiska metoder bedöms öka med 170 procent på fem år, enligt experter. Metoderna är en förutsättning för att kunna ge precisionsläkemedel, och därför en central del i det jämlika införandet. Det är bakgrunden till den lägesbild och framtidsspaning som Regionala cancercentrum i samverkan nu publicerar.
Läs mer...Inom svensk vård i allmänhet och barnonkologisk vård i synnerhet finns goda förutsättningar och hög kompetens för att utveckla och skräddarsy mer effektiva behandlingar, så kallad precisionsmedicin. Att utvecklingen bromsas av juridiska hinder är väl känt och nyligen kom en ny utredning med förslag som kan möjliggöra ökad användning av hälsodata samtidigt som patienternas integritet skyddas, bland annat genom ändringar i patientdatalagen samt upprättande av precisionsmedicinska databaser.
Läs mer...Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist, forskare vid medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Läs mer...Nollvision cancer och Lif har tillsammans tagit fram en uppföljningsrapport till en rapport som publicerades 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Rapporten visar att det har skett en positiv utveckling men att en rad hinder fortfarande kvarstår.
Läs mer...Införandet av precisionsmedicin väcker stora förväntningar inom barnonkologin – både för att öka överlevnaden och minska sena komplikationer. Första steget för att kunna implementera precisionsmedicin är införandet av precisionsdiagnostik. Barnonkologerna inom PHO ger nu införandet sitt stöd och Barncancerfonden hoppas att det innebär att regionerna nu också tar ett finansiellt ansvar.
Läs mer...Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan bland annat bestämma personers kronologiska ålder och huruvida de har rökt eller inte.
Läs mer...Umeå universitet är en av 79 partners från 14 EU-medlemsstater i det fyraåriga projektet EUCAIM. Målet är en infrastruktur för medicinska cancerbilder med över 60 miljoner anonymiserade röntgenundersökningar och kliniska data från cancerpatienter, tillgängliga för kliniker, forskare och innovatörer över hela EU.
Läs mer...Med ökad kunskap om våra gener följer ibland svåra frågeställningar. En patient som vet att den har anlag för svår sjukdom kan försöka förebygga den, men insikten kan också vara tung att bära. Genetiska vägledare är tätt knutna till utvecklingen inom precisionsmedicin. Deras uppgift är att guida patienter till väl avvägda beslut, utifrån informationen i generna.
Har jag ett anlag som ökar risken för cancer eller hjärtsjukdom? Finns det hos andra i släkten? Har jag fört det vidare till mina barn? När vissa vill ha besked om vad som finns i generna, vill andra helst inte veta något alls.
Här beskriver Rebecka Ekström, sjuksköterska och genetisk vägledare vid Universitetssjukhuset i Linköping, några av de situationer hon ställs inför.
Läs mer...Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har tillsammans med forskare på The European Molecular Biology Laboratory publicerat en artikel i Nature Chemical Biology där de utvecklat en ny metod som kan identifiera och urskilja viktiga skillnader mellan proteiner på ett objektivt sätt.
Läs mer...En grupp forskare vid bland annat Karolinska Institutet, SciLifeLab och Karolinska universitetssjukhuset tilldelas totalt 14,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det fyraåriga anslaget ingår i Vetenskapsrådets satsning på forskningsinfrastruktur och syftar till att tillgängliggöra nya teknologier för kliniska studier inom precisionsmedicin.
Läs mer...Tidigare upptäckt, möjlighet att förhindra försämringar, ge bättre behandlingar och ibland till och med bot. Om vi ska kunna erbjuda patienterna den bästa vården behöver vi satsa mer på precisionsmedicinska behandlingar, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs mer...Symposiet Precision Medicine Breast Cancer arrangerades i år i hybridform där den fysiska delen av mötet hölls på World Trade Center Stockholm. Det uppskattade vetenskapliga mötet, som hölls den 16 september, samlade en rad framstående forskare och föreläsare som belyste olika framsteg och aktuella frågeställningar inom området bröstcancer och precisionsmedicin.
Läs mer...Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck.
Läs mer...Precisionsmedicin är ordet på allas läppar sedan några år tillbaka. Den nationella sammanslutningen Genomic Medicine Sweden (GMS), som bildades 2017 av aktörer inom molekylär diagnostik, banar väg för att göra verklighet av begreppet i svensk sjukvård.
Läs mer...Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledning har beslutat att öppna ett centrum för avancerade terapiläkemedel, ATMP. Centret kommer att fungera som ett nav i arbetet med att ta fram nya läkemedel baserade på celler, vävnader eller gener. Med avancerade terapiläkemedel hoppas man kunna behandla flera sjukdomar som idag är svåra eller helt saknar behandling.
Läs mer...
