Cancerfonden finansierar lovande forskare med 124,3 miljoner kronor
I takt med att fler överlever cancer ställs nya krav på att kunna leva ett bra liv både under och efter en cancerbehandling. När Cancerfonden nu beviljar 124,3 miljoner kronor till 31 forskare görs därför även en särskild satsning på forskning som just handlar om att öka patienters livskvalitet.
Foto: Olle Nordell.
Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd. Foto: Malin Norlén.
— I tider av ekonomisk instabilitet känns det otroligt bra att vi, tack vare våra generösa givare, kan fortsätta finansiera svensk cancerforskning. Idag har vi beslutat om att finansiera 31 forskare på olika nivåer till ett värde av 124,3 miljoner kronor, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
Forskarna som får anslag befinner sig på olika nivåer i sin forskarkarriär och är verksamma inom en rad olika specialområden. I år gör Cancerfonden även en extra satsning på vårdforskning. Vårdforskning fokuserar på att höja livskvalitet för drabbade både under behandling och efteråt, vare sig det handlar om att man blivit botad från sin cancer eller lever ett långt liv med kronisk cancer. Något som blir allt viktigare i takt med att fler överlever cancer.
Marlene Malmström, forskare vid Lunds universitet, är en av dem som nu får en tjänst inom området vårdforskning beviljad. Hon fokuserar på bröstcancer, den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor. Tack vare framgångsrik forskning kan idag behandlingen skräddarsys utefter egenskaper hos den specifika cancertumören och överlevnaden är generellt god. Däremot är inte rehabiliteringen efteråt fullt lika anpassad.
— Behovet av rehabiliteringsinsatser kan variera kraftigt från person till person. Efter en cancerbehandling lider många av trötthet, oro och nedstämdhet med sjukskrivning som följd. Trots det är dagens rehab mer baserad på tradition och medicinska faktorer snarare än varje persons individuella behov, säger Marlene Malmström.
För att rehabiliteringen ska bli effektiv behöver den, precis som själva cancerbehandlingen, skräddarsys, menar Malmström. I sin forskning kommer hon därför att utveckla en modell för hur sjukvården kan identifiera de patienter som är i behov av utökad rehabilitering och att anpassa den utefter patientens situation. Förhoppningen är att modellen ska kunna ligga till grund för en effektiv rehabilitering inom bröstcancerområdet och på sikt även inom andra cancerområden.
Forskning som gör skillnad
Cancerfonden beviljar pengar till forskning i huvudsak två gånger per år. I urvalsprocessen får alla ansökningar konkurrera med varandra. De mest lovande ansökningarna väljs ut av Cancerfondens forskningsnämnd. Sedan 1950-talet har Cancerfonden samlat in och delat ut pengar till den främsta cancerforskningen i Sverige. Då, på 50-talet, överlevde en av tre. Idag överlever två av tre.
Så fördelas pengarna i denna omgång, lärosäte för lärosäte
- Karolinska Institutet: 13 forskare (54,9 miljoner kronor)
- Uppsala Universitet: 7 forskare (22,7 miljoner kronor)
- Lunds Universitet: 5 forskare (21,9 miljoner kronor)
- Göteborgs universitet: 3 forskare (13,8 miljoner kronor)
- Stockholms universitet: 1 forskare (6,3 miljoner kronor)
- Umeå universitet: 2 forskare (4,6 miljoner kronor)
Här finns en fullständig lista över samtliga forskare som beviljats medel.
