Redaktion - Onkologi i Sverige

Bröstbevarande kirurgi ökar livskvaliteten och är lika säker som traditionell kirurgi

På senare år har tekniker inom bröstbevarande kirurgi, onkoplastik, utvecklats för att vid behandling av bröstcancer förbättra både det funktionella och estetiska resultatet. Onkoplastik är lika säker som konventionell bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer och patienternas hälsorelaterade livskvalitet ökar. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

– Att rekonstruera bröstet med onkoplastik i samband med canceroperationen är en lika säker metod som att ta bort hela bröstet, förutsatt att bröstet strålbehandlas efter kirurgin. Onkoplastik som behandlingsmetod varken fördröjer efterbehandlingen eller försämrar prognosen. Patienterna är nöjdare med resultatet och deras psykosociala välbefinnande efter operation ökar på kort såväl som på lång sikt, säger Michael Rose, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare i kirurgi och plastikkirurgi på Sydvestjysk Sygehus i Esbjerg, Danmark.

Risken att förlora ett bröst kan öka de psykiska påfrestningarna vid en bröstcancerdiagnos. Onkoplastik kombinerar två kirurgiska principer:

Bröstkirurgi för att ta bort tumören.
Plastikkirurgi för att rekonstruera bröstet vid canceroperationen.

I Danmark och Sverige har onkoplastik använts i över ett decennium. Behandlingsmetoden introducerades redan 2008 i Danmark på Sydvestjysk Sygehus och används även vid kliniker i Europa och USA. Liksom i Danmark råder det även inom svensk bröstcancerkirurgi ännu tydliga skillnader inom landets regioner för vilka patienter som erbjuds tekniken eller inte.

Onkoplastik i Sverige

I Sverige pågår liknande forskningsstudier som i Danmark med syfte att avgöra den bästa operationen för varje enskild bröstcancerpatient. Bland annat har Bröstcancerförbundet stött initiativet från Svensk förening för bröstkirurgi (SFFB) att kompetensutveckla svenska kirurger och lär ut tekniken genom nationella årliga kurser.

– Inom Region Skåne är onkoplastikkirurgi fullt introducerad, och på Skånes universitetssjukhus är samtliga bröstkirurger utbildade i onkoplastikkirurgi. Vi erbjuder operationsmetoden till alla patienter som planeras för bröstbevarande kirurgi där vi bedömer att onkoplastikkirurgisk teknik ger ett bättre postoperativt resultat eller gör det möjligt att ta bort större tumörer, kommenterar Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Studerat danska patienter

Michael Rose har i sitt avhandlingsarbete följt och utvärderat onkoplastik som behandlingsmetod vid tre danska sjukhus under åren 2008–2013. Ett övergripande mål med avhandlingens fyra delstudier har varit att kunna visa på hur onkoplastik i Danmark bör och ska kunna genomföras i klinisk praxis.

I Danmark jämförde Michael Rose och hans kollegor onkoplastik och traditionell bröstbevarande kirurgi hos totalt 1 596 bröstcancerpatienter varav 197 patienter behandlades med onkoplastik. Särskilt undersökte forskarna om säkerheten skiljer sig mellan de två behandlingsmetoderna.

– Vi kunde se att det inte fanns någon ökad risk för återfall hos de kvinnor som behandlats med onkoplastik i stället för traditionell bröstbevarande kirurgi. Det fanns inte heller några skillnader i hur länge kvinnorna levde efter sin behandling av bröstcancern, säger Michael Rose.

Trots att metoden, som används i delar av Danmark och i Sverige i dag, både är säker och gör att fler patienter får behålla bröstet är den ännu inte etablerad som klinisk rutin i de båda länderna. Förutom hälsoeffekter tror Michael Rose att onkoplastik är en kostnadseffektiv behandlingsmetod på sikt, men forskning saknas på detta område.

För patienten blir det till exempel färre ingrepp och psykologiskt kan det vara positivt att vakna upp med två bröst i stället för ett. Om båda ingreppen görs vid ett och samma tillfälle minskar även antalet sjukskrivningsdagar för patienten samtidigt som vårdens kostnader minskar.

Michael Rose menar att onkoplastik snarare bör införas som komplement till traditionell kirurgi och att specialisternas kunskaper kan utvecklas, och tillägger:

– Alla bröstcancerpatienter ska inte behandlas med onkoplastik. Varje fall förutsätter en individuell bedömning, säger Michal Rose.

Michael Roses profil i Lucris, Lunds universitets forskningsportal

Michael Rose försvarar sin avhandling ”Oncoplastic Breast Surgery – Surgical Strategy, Oncological and Patient-reported Outcome” vid Lunds universitet den 23 oktober 2020.

Ladda ner Michael Roses avhandling

Forskningen är finansierad av bland andra Stiftelsen för cancerforskning vid onkologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus Malmö, Einar och Inga Nilssons stiftelse för kirurgiforskning, Lunds universitets medicinska fakultet och Sydvestjysk sygehus i Esbjerg, Danmark.

Fakta studiedesign

Klinisk forskning, epidemiologisk forskning
Studiedesign: Kvalitativ studie, registerbaserad studie, enkätstudie
Observationsstudie: Kohortstudie
(Delstudie I: deskriptiv klinisk studie)
(Delstudie II: deskriptiv teknisk studie)
(Delstudier III och IV: epidemiologisk registerstudie)

FAKTA ONKOPLASTIK VID BRÖSTCANCER

Onkoplastik innebär att man vid bröstcanceroperation omformar bröstet och använder flera avancerade kirurgiska tekniker för att ta bort tumören samtidigt som man bevarar bröstets form, funktion och utseende. Hur bröstrekonstruktionen och operationen genomförs beror på var tumören sitter och hur utbredd den är, hur stort bröstet är, och hur det som tas bort kan ersättas med kroppsegen vävnad. Ibland opereras även det andra bröstet med en bröstförminskning, för att brösten ska bli så lika som möjligt.

Onkoplastik är en individanpassad kirurgi och bör därför i varje enskild situation bedömas inom ett multidisciplinärt team. Dialog om teknikens för- och nackdelar bör dessutom alltid föras mellan patient och behandlande kirurg. I dag är alltfler bröstkirurger utbildade i onkoplastik vilket innebär att det kosmetiska resultatet blir bättre för bröstcancerpatienter.

FAKTA BRÖSTCANCER

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Omkring 30 procent av all cancer hos svenska kvinnor är bröstcancer, och i Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag. Varje år ställs omkring 9 000 bröstcancerdiagnoser i Sverige av totalt 61 000 cancerdiagnoser.

I Danmark diagnosticeras var nionde kvinna under sin livstid med bröstcancer, och 2016 fick cirka 4 700 kvinnor diagnosen.
Källa: Michael Rose och Cancerfonden

Förbättrad canceröverlevnad i de nordiska länderna – stor nordisk jämförelse

För svenska män som diagnostiserades med prostatacancer 2010 var femårsöverlevnaden 92 %, en ökning med 31 procentenheter sedan 1990. Femårsöverlevnaden i bröstcancer steg i Sverige med 8 procentenheter mellan 1990 och 2010, från 82 % till 90 %. Foto: Lars Lanhed

En stor jämförande långtidsstudie av canceröverlevnaden i de nordiska länderna visar på förbättringar i alla länder. De skillnader som tidigare fanns mellan länderna har minskat. Flera olika faktorer tros ligga bakom förbättringarna.

Tidigare jämförelser av canceröverlevnaden i de nordiska länderna har visat på tydliga skillnader, där Danmark har uppvisat en sämre överlevnad än övriga länder.

I samarbete med representanter för de nordiska cancerregistren har nu forskare vid Karolinska Institutet gjort en uppdaterad jämförelse av trender i canceröverlevnad de senaste 25 åren.

Studien bygger på data från de nationella cancerregistren i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, och omfattar över två miljoner patienter som diagnosticerats med cancer mellan 1990 och 2016.

Nio olika cancerformer
Jämförelsen gäller andelen patienter som överlevt ett och fem år efter att de diagnostiserats med cancer i tjocktarm, ändtarm, lunga, njure, bröst, livmoder, äggstock, prostata eller malignt melanom i huden.

Både ett- och femårsöverlevnaden för flertalet undersökta cancerformer har kontinuerligt förbättrats i alla nordiska länder. Tidigare observerade skillnader mellan länderna har minskat. Förbättringarna har varit särskilt tydliga i Danmark, där överlevnaden i cancer nu nått ungefär samma nivå som övriga nordiska länder.

Ett exempel är tjocktarmscancer, där femårsöverlevnaden i Danmark ökade med 16-17 procentenheter mellan 1990 och 2010, från 46 % till 62 % för kvinnor och från 42 % till 60 % för män.

Positiv utveckling även i Sverige
Motsvarande förändring i Sverige under samma period var en ökning med 12-13 procentenheter till 66 % för kvinnor och 64 % för män.

Studien visar att även ettårsöverlevnaden har förbättrats stort mellan 1990 och 2015. I Sverige ökade ettårsöverlevnaden i lungcancer med 25 respektive 20 procentenheter till 56 % för kvinnor och 48 % för män. Och för patienter med njurcancer med 20 respektive 22 procentenheter till 87 % för kvinnor och 86 % för män. Ettårsöverlevnaden för kvinnor med äggstockscancer ökade med 20 procentenheter till 87 %.

Satsningarna på cancervården har gett resultat
– Den positiva utvecklingen tyder på att de åtgärder för att förbättra cancervården som utförts i de nordiska länderna har varit lyckade, säger Mats Lambe, funktionschef vid RCC Uppsala Örebro och professor vid Karolinska Institutet, samt en författarna till studien.

Mats Lambe menar att sådant som nationella strategier och cancerplaner liksom införande av standardiserade vårdförlopp och nationellt enhetliga vårdprogram som uppdateras kontinuerligt har bidragit till att cancerpatienter i de nordiska länderna får högkvalitativ vård enligt senaste praxis, vilket sannolikt bidragit till den förbättrade överlevnaden.

Publikation
Studien publiceras idag i den ansedda vetenskapstidskriften Acta Oncologica och uppmärksammas samtidigt i alla de nordiska länderna med ett gemensamt pressmeddelande.

Trends in cancer survival in the Nordic countries 1990-2016: the NORDCAN survival studies.
Frida E Lundberg, Therese M-L Andersson, Mats Lambe, Gerda Engholm, Lina Steinrud Mørch, Tom Børge Johannesen, Anni Virtanen, David Pettersson, Elínborg J Ólafsdóttir, Helgi Birgisson, Anna L V Johansson, Paul C Lambert. Acta Oncologica, online 19 October 2020, doi: 10.1080/0284186X.2020.1822544

Improved survival for cancer patients in a large Nordic comparison (pressmeddelande Karolinska Institutet)

Stor donation för internationell kvalitetssäkring av HPV-prover

Världsomspännande kvalitetssäkring av HPV-screening blir nu möjlig genom en donation till Karolinska Universitetslaboratoriet av Bill och Melinda Gates Foundation. Donationen är på nära 12 miljoner kronor.

– Gates foundation gör stora satsningar för global hälsa, i det här fallet för att utrota livmoderhalscancer. Vi är glada över att få vara en del av detta, säger Joakim Dillner, professor och FoU-chef på Karolinska Universitetslaboratoriet.

Screening mot humant papillomvirus (HPV) rekommenderas av världshälsoorganisationen WHO, EU och Socialstyrelsen. WHO har beräknat att nittio procent av de 570,000 kvinnor i världen som drabbas av livmoderhalscancer varje år hade kunnat undvikas med hjälp av HPV-baserad screening och vaccination.

– I Sverige har vi varit framstående i att forska, följa upp och utvärdera HPV-screening och vaccination. Vi var först med att visa att screening och vaccination har effekt, säger Joakim Dillner.

Karolinska Universitetslaboratoriet är det enda laboratoriet som får utveckla kvalitetskontroller för alla som arbetar med screeningen. Nu kommer man bland annat att ta fram blindprover så att laboratorier i hela världen kan kontrollera kvaliteten på sina HPV-analyser på ett standardiserat sätt.
Analys av blindprover från en oberoende part är en vanlig del i ackrediteringen. I Sverige och många andra länder ingår det som ett krav för alla laboratorier som arbetar med HPV-prover.

– WHO har som mål att utrota livmoderhalscancer. Därför är det viktigare än någonsin att laboratorier kan jämföra sig med varandra, säger Joakim Dillner.

Som referenslaboratorium kommer Karolinska Universitetslaboratoriet också att ta fram ett digitalt utbildningsprogram för hur laboratorier över hela världen ska kvalitetssäkra sitt arbete med HPV. Karolinska Universitetslaboratoriet kommer också att stödja andra laboratorier med att genomföra nya analyser av prover som är svåra att tolka eller visar ett tveksamt resultat.

Ny kunskap om världens mest sällsynta grundämne

En ny studie i högt rankade Nature Communications förmedlar betydelsefull kunskap om det radioaktiva grundämnet astat, ett av världens mest sällsynta ämne.

Det finns bara 70 mg astat i jordskorpan, så ämnet är extremt ovanligt. Men nu har forskare vid Göteborgs universitet lyckats tillverka negativa joner av astat i partikelacceleratorn på laboratoriet i CERN och därmed kunnat studera ämnet mera i detalj.

– Trots att vi får fram extremt små mängder kan vi nu fundamentalt belysa och beskriva hur astatatomen fungerar, säger Dag Hanstorp, professor i atomfysik vid Göteborgs universitet.

– Astat är inte bara sällsynt, utan också svårt att tillverka och behålla eftersom det sönderfaller fort, säger Julia Karls, doktorand vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet och som är den som byggt den nya detektorn GANDALPH (Gothenburg ANion Detector for Affinity measurements by Laser) som användes vid mätningen.

Bristämne i naturen
I experiment har Dag Hanstorp och hans medarbetare, med hjälp av protonstrålen, skjutit sönder grundämnet thorium och därmed har flera andra ämnen bildats. Ett av ämnena är astat, som därefter har separerats från övriga ämnen och därmed kunnat studeras närmre.

– Vi har byggt upp en verksamhet på CERN med den nya detektorn där, som först testades på negativa joner av grundämnet jod för att se om den fungerade, och sedan gick vi vidare med astat, säger Dag Hanstorp.

Eftersom ämnet astat är så sällsynt har forskarna hittills vetat väldigt lite om dess kemiska egenskaper.

– Vi har jobbat mot detta i fem år och har äntligen lyckats få ett resultat! Det här är första gången vi har lyckats göra den här typen av experiment på ett radioaktivt ämne och med dessa resultat öppnar vi upp för mätningar på ämnen som är tyngre än astat, säger Julia Karls.

– Detta är ett genombrott, säger Dag Hanstorp.

En radioaktiv halvmetall
Astat är ett halvmetalliskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen halogener. Det finns fyra naturligt förekommande isotoper. Dessa finns bara i radioaktiv form och de har alla en kort livstid. Forskarna har nu genom studierna fått grundläggande information om hur astat fungerar på atomnivå.

– Elektronaffinitet tillsammans med jonisationspotentialen, som också har uppmätts på CERN, gör att vi kan beräkna elektronegativiteten för ämnet, vilket beskriver hur ämnet beter sig kemiskt, säger Julia Karls.

– Vi kan bidra med den grundläggande kemin, något man kan ha nytta av i annan forskning, säger Dag Hanstorp.

De nya kunskaperna kan användas i cancerforskning
Astat kan användas i behandlingen av äggstockscancer genom att den radioaktiva isotopen astat-211, som har en livslängd på sju timmar, kopplas till en antikropp som fäster på cancerceller. Forskning i detta fält sker i forskargruppen Targeted Alpha Therapy (TAT), som har sitt säte vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Jag skulle säga att det som är häftigt med detta är att man kan använda astat till att förstöra metastaser som är så små att de inte går att upptäcka eller behandla på annat sätt, säger Julia Karls.

Titel: The electron affinity of astatine
Digital publicering: https://doi.org/10.1038/s41467-020-17599-2

Ny IHE Rapport om cancerkostnader i Europa

I en ny rapport analyserar IHE de samhällsekonomiska kostnaderna för cancer i matsmältningsorganen i Europa.

Det finns få uppgifter om de samhällsekonomiska kostnaderna – som består av direkta kostnader, kostnader för informell vård och indirekta kostnader – för cancer överlag och för specifika cancertyper. Rapporten beräknar kostnaderna för de sex största cancertyperna i matsmältningsorganen år 2018 – matstrupscancer, magcancer, tjocktarmscancer, ändtarmscancer, levercancer och bukspottkörtelcancer. Analysen omfattar 31 europeiska länder, EU-27 länderna, Island, Norge, Schweiz och Storbritannien.

Här kan du läsa mer och ladda ner rapporten

De tar genvägen till nya behandlingar mot virus och cancer

Porträttbild av Leif Andersson med grönska i bakgrunden.

Leif Andersson professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och huvudansvarig för forskningsprojektet. Foto: Mikael Wallerstedt

Genom att slå ut en viss gen går det att bromsa tillväxten av virus och tumörer. Forskarna bakom upptäckten går nu vidare med att undersöka hur den här mekanismen fungerar. Förhoppningarna är att få fram nya behandlingar mot infektionssjukdomar och cancer.

Vi vet idag att det finns omkring 20 000 proteinkodande gener i människans arvsmassa, men vilka funktioner många av dessa gener har ännu inte klarlagts. Ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet ska nu ta reda på så mycket som möjligt om en gen som tros spela en viktig roll i vårt immunförsvar. Genen ZC3H11A kodar för ett så kallat zinkfinger-protein och måste evolutionärt ha varit viktig då den återfinns hos alla ryggradsdjur.

För att ta reda på vad den här genen och dess protein har för betydelse använde forskarna gensaxen CRISPR/Cas9 för att skapa cellinjer utan ZC3H11A. Då upptäcktes att i de modifierade cellerna hade ett antal sjukdomsframkallande virus mycket svårt att föröka sig. Varför vissa virus behöver genen för att kunna reproducera sig är något som nu kommer att undersökas vidare.

Humana celler som infekterats med adenovirus. ZC3H11A (grönt) finns i de områden i cellkärnan (blått) där adenovirus replikeras (rött). Foto: Shady Younis

Slå ut gen under infektion

– Det långsiktiga målet för projektet är att komma fram till hur ZC3H11A fungerar och hur virus interagerar med det. Tanken är att slå ut genen under virusinfektionen och se om det går att utveckla antivirala läkemedel, säger Leif Andersson professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och huvudansvarig för forskningsprojektet.Ett av projektets syften är därför att utveckla substanser som påverkar funktionen hos det protein som ZC3H11A kodar för. Det skulle även kunna öppna upp för nya möjligheter att behandla cancer. Forskarna har nämligen i studier på både mänskliga tumörceller och musmodeller kunnat visa att tillväxten hos tumörceller bromsas när ZC3H11A inaktiveras. Hur det går till ska projektet också undersöka.

Åsa Malmberg

Precisionspatologi – metoder att predicera behandlingsrespons
23 november 12:10 – 12:50

Bröstcancer är inte bara den vanligaste cancersjukdomen för kvinnor utan också en komplex sjukdom där diagnostiken är avgörande för insättning av rätt behandling. Johan Hartmans forskning syftar till att förbättra cancerdiagnostiken genom precisionsdiagnostik, dvs metoder som kan identifiera behandlingsresistens och öka träffsäkerheten.

Mer info och anmälan

Enfortumab vedotin förbättrar den totala överlevnaden signifikant hos patienter med tidigare behandlad avancerad eller spridd urotelial cancer

Fas 3-studie visar att enfortumab vedotin signifikant förbättrar den totala överlevnaden hos patienter med tidigare behandlad avancerad eller spridd urotelial cancer

Positiva data vid den planerade interimsanalysen leder till att studien avslutas i förtid

Resultaten kommer ligga till grund för ansökningar om godkännande hos regulatoriska myndigheter, och i USA bidra till att det accelererade godkännandet ändras till ett standardgodkännande

Astellas Pharma Inc. och Seattle Genetics har presenterat resultat från den globala fas 3-studien EV-301 som utvärderar enfortumab vedotin jämfört med kemoterapi som behandling av vuxna patienter med tidigare behandlad lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer jämfört med kemoterapi och som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi och en PD-1- eller PD-L1-hämmare. Den i förväg planerade interimsanalysen, som genomfördes av den oberoende datakontrollkommittén, visar att studiens primära effektmått total överlevnad (OS) uppnåtts för enfortumab vedotin.

Resultaten visar på en signifikant förbättring av total överlevnad (OS), enfortumab vedotin reducerade risken för död med 30 procent (hazard ratio (HR) =0,70; (95% konfidensintervall (KI): 0,56, 0,89); p=0,001). Studiens primära effektmått, progressionsfri överlevnad (PFS) visade att risken för sjukdomsprogress, återfall eller död, minskade med 39 procent för de patienter som fick enfortumab vedotin (HR=0,61 (95% KI: 0,50, 0,75); p <0,00001).

Biverkningar som rapporterades var de redan angivna i enlighet med den amerikanska produktresumén.¹ De vanligaste biverkningarna av grad 3 eller högre och som rapporterades hos fem procent av patienterna, var utslag, hyperglykemi, neutropeni, trötthet, anemi och minskad aptit. Resultaten från studien EV-301 kommer presenteras vid ett kommande vetenskapligt möte. Patienterna i studien som behandlats med kemoterapi kommer nu erbjudas möjlighet att få behandling med enfortumab vedotin

Dessa resultat kommer ligga till grund för ansökningar om godkännande hos regulatoriska myndigheter så som EMA. Resultaten kommer skickas till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som bekräftar studieresultat med anledning av att enfortumab vedotin under namnet PADCEV^® erhöll ett accelererat marknadsgodkännande i USA 2019.

– EV-301 är den första randomiserade studie som visat en överlevnadsfördel jämfört med kemoterapi som behandling av patienter som tidigare behandlats för avancerad eller spridd urinblåsecancer och som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi och en PD-1- eller PD-L1-hämmare. Idag är detta en patientgrupp där det finns få behandlingsmöjligheter. Vi ser fram emot att diskutera dessa resultat med regulatoriska myndigheter, säger Andrew Krivoshik, MD, Ph.D, global senior vice verkställande direktör och chef för affärsområde onkologi, Astellas.

– Resultat avseende total överlevnad från denna fas 3-studie med enfortumab vedotin visar på värdet av behandlingen för patienter vars sjukdomen progredierat efter behandling med platinabaserad kemoterapi och immunterapi. Vi fortsätter också att utvärdera enfortumab vedotin vid en rad olika former av urotelial cancer inklusive behandling i tidigare skeden av sjukdomen. säger Roger Dansey, MD, global medicinsk direktör, Seattle Genetics.

I Sverige får årligen cirka 2 800 personer diagnosen urinblåsecancer ², och cirka 580 000 människor över hela världen.³ 90 procent av all diagnostiserad blåscancer är urotelial cancer (cancer i blåsans slemhinna). Urotelial cancer kan uppstå, förutom i urinblåsan även i njurbäcken, urinledare och urinrör.⁵Cirka 80 procent svarar inte på behandling med PD1- eller PD-L1-hämmare, efter den inledande behandling med platinabaserad kemoterapi som ges vid avancerad sjukdom.¹

Om studien EV-301

EV-301 är en global, randomiserad, öppen, multicenter, fas 3-studie som utvärderar enfortumab vedotin jämfört med behandlande läkares val av kemoterapi (docetaxel, paklitaxel eller vinflunin) som behandling av vuxna patienter med tidigare behandlad avancerad eller spridd urotelial cancer (urinblåsecancer). Studien omfattar cirka 600 patienter som har lokalt avancerad eller metastaseradurotelial cancer som tidigare har behandlats med PD1- eller PD-L1-hämmare och platinabaserad kemoterapi. Studiens primära effektmått är total överlevnad (OS) för behandling med enfortumab vedotin jämfört med kemoterapi. Sekundära effektmått inkluderar progressionsfri överlevnad (PFS), duration av respons, tumörrespons (Objective Response Rate) samt säkerhet/ tolerabilitet, och livskvalitet.

För mer information om studien, besök www.clinicaltrials.gov (NCT03474107)

Om enfortumab vedotin

Enfortumab vedotin godkändes i december 2019 av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA under namnet PADCEV. I USA är enfortumab vedotin- godkänd som behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare behandlats med en PD-1- eller PD-L1-hämmare samt platinabaserad kemoterapi före (neoadjuvant) eller efter kirurgi (adjuvant) eller vid lokalt avancerad eller metastaserad sjukdom. Enfortumab vedotin godkändes av FDA baserat på resultat avseende tumörrespons via deras accelererade godkännandeprocess, med villkor om kompletterade studier som utvärderar om fler effektmått krävs för ett permanent godkännande.¹

Enfortumab vedotin är ett antikroppsläkemedelskonjugat (ADC) och det första i en helt ny klass av läkemedel som riktar sig mot Nectin-4, ett protein på cellytan som är vanligt vid blåscancerr.^1,6Prekliniska data tyder på att enfortumab vedotin- effekt beror på att läkemedlet binder till proteinet Nectin-4 och inkapslar det, varefter det frigör den antitumöra substansen monometylauristatin E (MMAE) i cellen, vilket resulterar i att cancercellen inte kan reproducera sig själv (cellcykel-stopp) och programmerad celldöd (apoptos).¹Enfortumab vedotin har utvecklats genom ett samarbete mellan Astellas och Seattle Genetics.

Tecentriq och Imfinzi vid första linjens behandling av vuxna med utbredd småcellig lungcancer

NT-rådets yttrande till regionerna 2020-10-08

NT-rådets rekommendation till regionerna är:
• att inte använda Tecentriq i kombination med etoposid och karboplatin vid första linjens behandling av vuxna med utbredd småcellig lungcancer (ES-SCLC).
• att inte använda Imfinzi i kombination med etoposid och antingen karboplatin eller cisplatin vid första linjens behandling av vuxna med utbredd småcellig lungcancer (ES-SCLC).

Läs hela rekommendationen HÄR

Ronden

Ronden är en interaktiv utbildning med fokus på verklighetsbaserade patientfall som är framtagna av Roche AB i samarbete med specialister inom olika terapiområden

Under en Ronden-utbildning förmedlas och diskuteras diagnostiska metoder, behandlingsval och handläggningsstrategier av patienter. Målet är att ge ökade färdigheter i att handlägga patienter på ett adekvat sätt samt möjlighet att utbyta erfarenheter kollegorna emellan.

Vill du veta mer om våra Ronden-utbildningar eller är intresserad av att boka en Ronden-utbildning på din klinik eller i din region, kontakta Hong Tran, 072 978 4520, eller maila Hong

Det går även att hitta mer information på rocheonline.se/utbildningar

Smartare medicinering ger effektivare behandling mot leukemi

Genom att växla mellan eller kombinera olika läkemedel mot en speciell typ av leukemi, kan sjukdomen behandlas mer effektivt. Det visar Jonathan Lindström i sin avhandling från Linnéuniversitetet.

Jonathan Lindström har genom simulationer undersökt sjukdomen kronisk myelotisk leukemi (KML). Han ville se hur olika typer av behandlingar påverkade risken för cancercellerna att bli resistenta.

KML och ett par relaterade sjukdomar orsakas av det avvikande enzymet Bcr-Abl1. Enzymet bildas genom en oönskad förändring, så kallad mutation, och finns bara i cancerceller. Enzymet aktiverar tillväxt och gör så att en viss typ av celler växer utan att följa kroppens regler – cancer uppstår. Eftersom enzymet bara finns i cancerceller och ensamt är orsaken till sjukdomen KML, är mediciner som hindrar just Bcr-Abl1 väldigt effektiva behandlingar. Dessutom fungerar medicinerna utan att påverka kroppens egna celler.

Medicinerna har revolutionerat behandlingen av KML, men tyvärr är problemet ofta att cancercellerna blir resistenta mot behandlingen. Till slut finns bara resistenta cancerceller kvar, vilket gör att behandlingen inte längre fungerar.
– Cancercellerna lyckas anpassa sig till behandlingen, vilket liknar hur nya arter uppkommer efter att de anpassar sig till miljön, fast på cellnivå. Vi tänkte att det borde gå att styra evolutionen i cancercellerna så att de inte blir immuna mot behandlingen, säger Jonathan Lindström.

Teorin stämde. Resultaten visar att det kan vara positivt att växla fram och tillbaka mellan två olika mediciner eftersom cancercellerna påverkas på olika sätt av olika mediciner.
– Cancercellerna kan vara resistenta mot en medicin samtidigt som de inte tål en annan. Genom att växla behandling stör man utvecklingen av att cancercellerna blir resistenta, säger Jonathan Lindström.

En annan behandlingsmetod som också verkar kunna ha en skyddande effekt var kombinationer av vissa läkemedel. Resultaten från avhandlingen visade också att ett kort behandlingsuppehåll kunde göra cancercellerna mer känsliga för behandling när den påbörjades igen.
– Mina resultat visar att det går att effektivisera behandlingen av KML genom att använda de mediciner som redan finns idag på ett smartare sätt. Det gör att risken för resistens minskar hos cancercellerna och dessutom begränsar man besvär med bieffekter för patienten, säger Jonathan Lindström.

Klicka på länken för att läsa hela avhandlingen: Modelling the evolution of treatment-induced resistance in Ph+ leukaemias

Läs artikeln om nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier

Melanoma Webcast about immuno-oncology

Melanoma Webcast about immuno-oncology
From clinical data to clinical practice

Thursday October 29th, 16:00-17:15 (CET)

Moderator Prof Inge Marie Svane, Denmark
Lecturer Prof Christoffer Gebhardt, Germany

The webinar will cover and discuss:

How current data from clinical trials in the field of melanoma – adjuvant and advanced disease –translates into clinical practices
From 2020 and going forward – practical learnings following Covid-19

This live webinar is arranged by MSD and is intended for invited physicians interested in immunotherapy within melanoma.

Agenda

16:00 — Welcome and Introduction, Inge Marie Svane
16:05 — Current sciences of immunooncology in the treatment of melanoma, Christoffer Gebhardt
16:30 — Discussion and perspectives on clinical practices – incl COVID-19 implications, Christoffer Gebhardt & Inge Marie Svane
16:55 — Q&A from the audience, Christoffer Gebhardt & Inge Marie Svane
17:10 – 17:15 — Summary and conclusion, Inge Marie Svane

View from your home or office
More info and registration

SE-OOC-00021 September 2020
Information om “Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården” finns på lif.se.
msd.se 08-5781 35 00

Smartare screening med AI inom mammografi

Effektiv mammografi-screening med hög kvalitet är en hörnsten för att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer. Med hjälp av Artificiell Intelligens (AI) kan man lättare hitta de kvinnor som har högre risk för cancer i framtiden. Samtidigt kan AI:n avlasta personalen i att bedöma mammografibilderna. Det visar ny forskning på Capio S:t Görans Sjukhus.

I en vetenskaplig studie som gjorts på sjukhuset så har forskare använt AI för att granska tidigare tagna mammografibilder. Med hjälp av den har man kunnat se vilka kvinnor som har högre risk att få bröstcancer i framtiden, även om de inte har tecken på cancer nu. Genom att kalla kvinnor med hög risk för cancer oftare och tidigare till mammografiscreening skulle man kunna minska risken för framtida sjukdom.

De resultaten har nu sammanställts i en artikel som publicerats i den ansedda medicinska tidskriften Lancet Digital Health, med biträdande överläkare Karin Dembrower från Röntgenkliniken som försteförfattare.

Skillnad på AI och AI

I annan studie som gjorts på mammografibilder från Capio S:t Görans Sjukhus har man testat tre olika AI-system för att granska bilderna. De har fått granska tidigare tagna mammografibilder på egen hand och leta efter tecken på cancer i bilderna. Resultaten har sedan jämförts med de vanliga granskningar av samma bilder som gjorts av röntgenläkare.

Karin Dembrower vid granskningsstation

Resultaten av den studien har nu publicerats i tidskriften i JAMA Oncology med Karin Dembrower som medförfattare, och ST-läkare Mattie Salim från Karolinska Universitetssjukhuset som försteförfattare.

Så här kommenterar Karin Dembrower resultatet av studien.

– Av de tre AI-system vi har undersökt är ett klart bättre än de andra två, och lika bra som en röntgenläkare. Det betyder inte att de ska ersätta röntgenläkare, men min artikel visade faktiskt att en AI kan hantera minst hälften av undersökningarna inom screeningen på egen hand – de som den tycker är minst misstänkta. Resten behöver granskas av röntgenläkare – nu av två röntgenläkare och i framtiden möjligen en läkare i kombination med AI.

Ytterligare AI- studier planeras

De studier som gjorts kring AI inom mammografi har hittills varit retrospektiva, dvs. att AI-systemen har fått tittat på äldre, tidigare bedömda bilder. Nu vill forskargruppen på Capio S:t Görans Sjukhus ta nästa steg, berättar Karin Dembrower.

– För att vara helt säker på hur bra AI är bör man testa i praktiken – och en sådan studie (ScreenTrust CAD) planerar vår grupp att utföra. Det kommer att röra sig om 55 000 undersökningar. Här ska AI vara en tredje granskare utöver de båda röntgenläkarna. Det känns väldigt spännande!

För mer information, vänligen kontakta:

Anders Persson, Informatör, Capio S:t Görans Sjukhus, tel: 08-5870 2043

Verzenios minskar signifikant risken för återfall vid tidig hormonreceptorpositiv och HER2-negativ bröstcancer

Verzenios (abemaciklib) i kombination med standard endokrin (antihormonell) behandling visar på en statistiskt signifikant förlängd invasiv sjukdomsfri överlevnad (IDFS) vid tidig hormonreceptorpositiv, HER2-negativ bröstcancer. Risken för återfall minskade med 25 procent.

Fas 3-studien monarchE som utvärderade effekten av två års behandling med abemaciklib som tillägg till standard endokrin behandling uppnådde det primära effektmåttet invasiv sjukdomsfriöverlevnad (IDFS) hos patienter med hormonreceptorpositiv, HER2-negativ bröstcancer med hög risk för återfall.

Resultaten presenterades vid ”Presidential Symposium” vid årets virtuella ESMO-kongress, European Society for Medical Oncology, den 20 september 2020, och publicerades samtidigt i the Journal of Clinical Oncology (JCO).

Läs mer i bifogat pressmeddelande.

Immunterapi vid cancerbehandling

Inbjudan till utbildning om immunterapi vid cancerbehandling

19 November 2020
Kl. 11.00 – 15.30
Plats: SCANDIC CONTINENTAL, Vasagatan 22, Stockholm
Direktsänt Webinar

Utbildningen vänder sig till sjuksköterskor som på något sätt kommer i kontakt med cancerpatienter som behandlas med eller kan vara aktuella för immunonkologisk behandling.

Mötet sker i anslutning till föreningen Sjuksköterskor i cancervårds årsmöte.

För mer information klicka HÄR

Bröstcancerrapporten 2020: Svensk bröstcancerscreening går på knäna – brist på bröstradiologer i hela landet

Stress, övertid och hyrläkare är vardag på landets mammografienheter. Bröstcancerförbundets granskning visar att 86 procent av Sveriges mammografienheter har brist på bröstradiologer, eller väntas få det under de kommande fem åren. Läget är pressat, om inte akut, över hela landet. AI och nya metoder väntar runt hörnet, men bristen på bröstradiologer gör utvecklingen svår och i vissa regioner helt omöjlig.

Akut brist på bröstradiologer
I en ny undersökning bland landets mammografienheter uppger 86 procent att de idag har brist på bröstradiologer, eller att de kommer ha det inom 1-5 år. För att upprätthålla nuvarande mammografirutiner tvingas hela 64 procent av mammografienheterna att använda hyrläkare och 82 procent har behövt jobba övertid under det senaste året.

– Att vi ser en så omfattande brist på bröstradiologer är högst oroande. Fortsätter det så här kommer vi på sikt inte kunna erbjuda mammografiscreening och än mindre använda fler och kompletterande metoder som behövs för att upptäcka fler cancrar i ett tidigt stadium. I slutändan äventyras hela screeningprogrammet, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet.

Utan radiologer – ingen utveckling
Bröstcancerrapporten visar också att sex av tio bröstradiologer ser AI som nästa naturliga steg inom screeningen. Av de som ser AI som nästa steg menar sju av tio att det skulle frigöra tid för bröstradiologer och ge mer tid till utredning av patienter med symptom. För att möjliggöra implementering av AI i vården behövs förutom mer forskning betydligt mer resurser i form av fler bröstradiologer och röntgensjuksköterskor, men också pengar och möjlighet till vidareutbildning. Bara två av tio bröstradiologer uppger att befintliga förutsättningar är tillräckliga.

– I dagens mammografi är det fortsatt 30 procent av alla bröstcancrar som bröstradiologerna inte hittar, trots att de kan ha gjort en helt korrekt bedömning av mammografibilderna. Det måste bli bättre och här hoppas vi att AI i kombination med kompletterande undersökningsmetoder kan hjälpa oss, säger Fredrik Strand, forskare och röntgenläkare Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset.

Bröstcancerdrabbade – oroliga över otillräcklig mammografi
Varannan bröstcancerdrabbad uppger sig vara orolig inför sin nästa mammografi. Att få återfall är det klart största orosmomentet, men många är också oroliga för att eventuella tumörer inte upptäcks genom mammografin, till exempel på grund av att de har täta bröst. Av dessa uppger åtta av tio att de skulle bli mindre oroliga om fler metoder erbjöds.

Om forskning påvisat att AI är minst lika bra som två radiologer uppger tre av tio kvinnor att de skulle kunna tänka sig att enbart undersökas med AI. Om AI är påvisat bättre än två röntgenläkare föredrar över hälften av bröstcancerdrabbade AI.

– För mig är det tydligt att det behövs högteknologiskt stöd i form av AI, det måste till ett teknikskifte för oss med täta bröst. Den enda anledningen till att jag lever idag är att jag inte lät mig invaggas i den falska tryggheten som mammografi gav utan stod på mig för att få undersökas med rätt metod. Kvinnor med täta bröst dör idag helt i onödan, säger bröstcancerdrabbade Sofia Sjödin.

Bröstcancerrapporten 2020 visar att aktörer som Socialstyrelsen, regionerna, utförare i både privat och offentlig regi och specialistföreningen i radiologi behöver inleda en dialog för att säkerställa en framtida kompetensförsörjning inom bröstradiologin.

Bröstcancerförbundet föreslår:

Att ST-läkare inom radiologi spenderar längre tid inom bröstradiologin
Tydligare utbildningsansvar för privata utförare
Bröstradiologi som egen grenspecialitet under radiologi
Mer resurser till utbildning och forskning

Utan bröstradiologer, ingen screening. Det innebär att fler cancrar riskerar att upptäcks i ett sent skede. Bristen måste åtgärdas. Varannan timme drabbas en mamma, syster, mormor, vän eller dotter av bröstcancer.

Bröstcancerrapporten 2020 visar att:

86 % av Sveriges mammografienheter har brist på bröstradiologer eller kommer att ha det inom 1-5 år
64 % av mammografienheterna använder hyrläkare och 82 % arbetar övertid för att upprätthålla nuvarande mammografirutiner
6 av 10 bröstradiologer ser AI som nästa naturliga steg inom screeningen. Av dessa tror 7 av 10 att AI kan frigöra tid för mer tid till utredning av patienter med symptom.
Varannan bröstcancerdrabbad kvinna är orolig inför sin nästa mammografi
Över hälften av bröstcancerdrabbade kvinnor föredrar AI om AI är påvisat bättre än två röntgenläkare

Om undersökningen:
Bröstcancerrapporten är en årlig rapport som tas fram av Bröstcancerförbundet. Rapporten granskar viktiga frågor inom bröstcancervården för att alla kvinnor ska få bästa kända vård. Årets upplaga belyser den stora bristen på bröstradiologer som försvårar en uppgradering av screeningprogrammet för bröstcancer. Den ger också inblick i hur screeningprogrammet kan utvecklas genom artificiell intelligens (AI) och hur bröstcancerdrabbade kvinnor ställer sig till den utvecklingen. Rapporten bygger på resultat från två enkätundersökningar och fem djupintervjuer. En undersökning genomfördes bland chefer på landets mammografienheter för att kartlägga bristen bland bröstradiologer och vad de anser om AI:s framtida roll i screeningprogrammet. I den andra undersökningen har bröstcancerdrabbade fått svara på frågor om deras förtroende för screeningprogrammet i stort och inställning till att AI kan komma att användas i analysen av mammografibilder.

Bröstcancer i siffror:

Varje timme får en kvinna i Sverige beskedet bröstcancer
Nära 8000 kvinnor och 60 män insjuknar årligen i bröstcancer
Cirka 80 procent överlever sjukdomen
Bröstcancer är den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor under 65 år i Sverige
Två av tre tumörer upptäcks vid mammografiscreening

Bröstcancerförbundet, som grundades 1982, har 11 000 medlemmar och samverkar med 33 bröstcancerföreningar runtom i landet. Bröstcancerförbundet bedriver insamling under varumärket Bröstcancerfonden. Med visionen om att ingen ska drabbas av bröstcancer stödjer Bröstcancerförbundet patientnära bröstcancerforskning, ger stöd och rehabilitering till drabbade samt driver opinion i bröstcancerfrågor. Med ditt bidrag kan vi göra mer för fler. Swisha en gåva till 900 59 19 eller bli medlem på bröstcancerförbundet.se

Ladda ned rapporten här

Genetisk analys vid bröstcancer kan rädda liv

Kvinnor som får bröstcancer i unga år kan göra en genetisk utredning som visar om cancern är ärftlig. Ett enkelt blodprov kan rädda liv i flera generationer. Trots det är det många kvinnor som aldrig gör någon utredning.

Det genetiska testet görs på onkogenetiska mottagningen inom klinisk genetik på Skånes universitetssjukhus i Lund. Kvinnor som insjuknat i bröstcancer vid 35 års ålder eller tidigare har under många år kunnat genomgå en sådan utredning.

Ärftlig cancer

Men nu visar en forskningsstudie som gjorts i Region Skåne och vid Lunds universitet att 36 procent av unga kvinnor som fått bröstcancer aldrig gjort en genetisk undersökning. Studien visar att det främst är kvinnor bosatta på mindre orter inte gjorde testet.

– Kvinnorna fick därför ingen kunskap om det var en ärftlig cancer eller inte. Detta trots att de har rätt till ett genetiskt test som är ett enkelt blodprov. I dag kan alla med bröstcancer, 40 år eller yngre, få en utredning, säger Annelie Augustinsson, doktorand på avdelningen för onkologi och patologi vid Lunds universitet.

Genetisk analys kan rädda liv

Nu har hon och hennes kollegor påbörjat en ny studie för att ta reda på varför så många kvinnor inte har kommit för genetisk utredning. Kvinnorna kommer att intervjuas på olika sätt och i samband med det erbjudas blodprov och genetisk analys.

– En genetisk analys kan rädda liv för en del unga kvinnor som har bröstcancer. Testet visar en starkt förhöjd cancerrisk bland en minoritet av kvinnorna, säger Hans Ehrencrona, överläkare, klinisk genetik och som också arbetar med studien.

Koppling till annan typ av cancer

Ofta finns det en koppling mellan ärftlig bröstcancer hos unga kvinnor och annan typ av cancer, i första hand äggstockscancer. Det går att förhindra att någon blir sjuk i äggstockscancer om man väljer att operera bort äggstockarna för att förebygga cancer.

– I en familj där vi hittar en ärftlig genetisk förändring som innebär starkt förhöjd cancerrisk, kan vi också erbjuda systrar, döttrar och andra släktingar att testa sig för att ta reda på den egna risken. Det går att välja att gå på kontroller och överväga förebyggande operationer för egen del, säger Hans Ehrencrona.

I vissa fall kan nya typer av effektiv behandling också erbjudas, när man vet vilken sorts genetisk förändring som orsakat en cancersjukdom.

– Kvinnor kan erbjudas bättre behandling och förebyggande åtgärder om vi vet att det är ärftlig cancer. Chansen att överleva ökar, säger Hans Ehrencrona

Fakta/Gentest för ärftlig bröstcancer

Det finns möjlighet att få ett gentest efter bedömning av läkare. Kriterier för sådan utredning är:

Alla kvinnor med bröstcancer 40 år eller yngre.
Om man tillhör en familj med två nära släktingar med bröstcancer och minst en fått diagnos, 50 år eller yngre.
Om man tillhör en familj med tre nära släktingar med bröstcancer där minst en fått diagnos, 60 år eller yngre.
Alla kvinnor som insjuknar i äggstockscancer oavsett ålder får också erbjudande om genetiskt test.

HPV-vaccin effektivt mot livmoderhalscancer

Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.

– Nu kan vi för första gången på befolkningsnivå visa att HPV-vaccination skyddar mot invasiv livmoderhalscancer, och inte bara mot cellförändringar som kan vara förstadier till livmoderhalscancer. Det är något vi tidigare anat men som vi nu faktiskt kan visa i en stor nationell, individbaserad studie, säger Jiayao Lei, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

HPV (humant papillomvirus) är en grupp av virus som bland annat kan orsaka könsvårtor och olika typer av cancer, inklusive livmoderhalscancer, en sjukdom som globalt dödar fler än 250 000 kvinnor om året. Fler än 100 länder har idag nationella vaccinationsprogram mot HPV och i Sverige omfattas sedan augusti 2020 även pojkar av programmet.

Tidigare studier har visat att HPV-vaccin skyddar mot HPV-infektion, könsvårtor och cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Det har dock saknats stora befolkningsbaserade studier som på individnivå studerat kopplingen mellan HPV-vaccin och så kallad invasiv livmoderhalscancer, som är det allvarligaste steget i sjukdomskedjan.

I den här studien följde forskarna nästan 1,7 miljoner kvinnor mellan 10–30 års ålder under en period på 11 år, varav drygt 500 000 vaccinerades mot HPV, de flesta innan 17 års ålder. Nitton vaccinerade kvinnor utvecklade livmoderhalscancer jämfört med 538 ovaccinerade kvinnor, vilket motsvarar 47 respektive 94 kvinnor per 100 000.

Forskarnas analys visar att HPV-vaccination kunde kopplas till en kraftigt minskad risk för livmoderhalscancer och att riskminskningen var hela 88 procent bland de kvinnor som vaccinerades innan 17 års ålder. Kvinnor som vaccinerades mellan 17–30 års ålder hade en halverad risk för livmoderhalscancer, jämfört med ovaccinerade kvinnor, enligt studien.

Pär Sparén och Jiayao Lei, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Fotograf: Stefan Zimmerman

– Att kvinnor som vaccineras i ung ålder verkar vara mer skyddade kan bero på att de ännu inte har exponerats för viruset. HPV-vaccin har ju ingen botande effekt mot en pågående infektion, säger Pär Sparén, professor vid samma institution och studiens sisteförfattare.

Studien tog hänsyn till flera potentiella störfaktorer, såsom ålder, boendeort, uppföljnings- och kalendertid, samt föräldrarnas utbildning, inkomst, födelseland och sjukdomshistoria.

– Sammantaget visar vår studie att HPV-vaccination kraftigt kan minska risken för livmoderhalscancer, framförallt om den genomförs i tidig ålder. Detta ger starkt stöd till att fortsätta att erbjuda HPV-vaccin till barn och ungdomar via allmänna vaccinationsprogram, säger Pär Sparén.

Forskningen har finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning, Cancerfonden, Vetenskapsrådet och China Scholarship Council.

Publikation: ”HPV Vaccination and Risk of Invasive Cervical Cancer,” Jiayao Lei, Alexander Ploner, Miriam Elfström, Jiangrong Wang, Adam Roth, Fang Fang, Karin Sundström, Joakim Dillner, Pär Sparén, New England Journal of Medicine, online 30 september, 2020, doi: 10.1056/NEJMoa1917338

Fakta: HPV och livmoderhalscancer

HPV (humant papillomvirus) är ett sexuellt överförbart vårtvirus som drabbar de flesta kvinnor och män någon gång i livet.
Infektionen kan finnas kvar i flera år men går i de allra flesta fall över av sig själv.
I vissa fall kan HPV leda till cellförändringar som kan utvecklas till cancer, framförallt i livmoderhalsen.

Livmoderhalscancer hos unga skåningar snart utrotad

Screening i kombination med vaccination av unga mot HPV, humant papillom virus, kommer att leda till att livmoderhalscancer i stort sett utrotas bland Skånes unga inom några år. Vaccinationen kan även leda till att andra cancersorter som orsakas av HPV utrotas. Nu erbjuds även pojkar vaccinet.

En stor andel av de skånska kvinnorna kommer till screeningen för livmoderhalscancer och HPV eller tar ett självtest.Vid screening för livmoderhalscancer kan cellförändringar upptäckas på ett tidigt stadium, innan cancer utvecklas.

– År 2025-26 kommer nog livmoderhalscancer att vara i stort sett försvunnet bland de unga, säger Christer Borgfeldt, överläkare och processledare cervixcancerprevention vid Regionalt Cancercentrum Syd.

Han baserar sitt uttalande på siffror från RCC Syds årsrapport för 2019. Den visar att andelen skånska kvinnor som går på sina kontroller för cellförändringar i livmoderhalsen och HPV har ökat stadigt i alla åldersgrupper de senaste åren och nu ligger på 83,5 procent.

– Speciellt bland de unga tjejerna är det väldigt hög täckningsgrad, säger Christer Borgfeldt.
Han tror att det kan ha att göra med att vaccinationssprutan mot HPV som ges i årskurs 5, har gett flickorna kännedom om vad HPV är för något och vad en infektion kan leda till.

På grund av pandemin har det under våren 2020 skett en nedgång i antal genomförda screeningar, eftersom bara hälften av barnmorskemottagningarna har varit öppna för screeningprov. För att kompensera för bortfallet skickades det under maj månad ut 20 000 självprovtagningskit till kvinnor i Skåne som skulle ha kallats. Lika många skickas ut i början av hösten.

Ger bra skydd
I januari 2017 började Region Skåne testa kvinnor i Skåne för HPV-infektion i samband med att de screenas för cellförändringar. För den som både är vaccinerad mot HPV och går på sina kontroller, är risken att drabbas av livmoderhalscancer nästan noll. Den som uteblir från kontrollen, kommer inom något år att kunna få ett självtest hemskickat, vilket förutom att underlätta för kvinnorna också är hälso- och samhällsekonomiskt positivt.

Nu vaccineras även pojkar
Under förra året var det 84 procent av flickorna som tackade ja till erbjudandet om vaccination mot HPV. Från och med i höst erbjuds även pojkar i årskurs 5 vaccination, något som kommer att minska antalet fall av livmoderhalscancer ytterligare, tror Christer Borgfeldt.

– I statistiken kommer man nog att se detta inom fem, sex år – en ännu större minskning av cellförändringar hos tjejer och i bästa fall färre fall av livmoderhalscancer.

Kondylom ovanligt
Vaccinationen medför också en hel del andra positiva effekter. Flera andra cancersorter, som tonsillcancer, analcancer, cancer i blygdläppar och peniscancer har även de sitt ursprung i HPV. Dessa cancersorter beräknas också minska i framtiden. Dessutom har en tidigare vanlig könssjukdom – kondylom även kallat könsvårtor i stort sett redan försvunnit.

– Jag har inte sett något kondylom på flera år, säger Christer Borgfeldt.

Trots de fina siffrorna finns mer arbete att göra. I vissa socialt utsatta områden är hörsamheten till screeningen låg. Christer Borgfeldt och hans kollegor jobbar aktivt för att nå dessa kvinnor. Bland annat har man haft möten med lokala företrädare i samhället, för påverka och genom dem nå kvinnorna.

Fakta cervixcancer, HPV och screening

Cervixcancer, som också kallas livmoderhalscancer, är sällsynt hos HPV-negativa.
Andra generationens vacciner minskar risken att utveckla cervixcancer med 90 procent och cervixscreening med HPV minskar risken med 95 procent. Med både vaccination och HPV-screening blir skyddet nästan 100 procent.
2018 drabbades 540 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer, 74 av dem i Skåne.
83,5 procent av de skånska kvinnorna gick på sina screeningkontroller under förra året. I hela riket var den siffran 79,4 procent.
Sedan 2012 erbjuds alla flickor i årskurs 5 vaccination mot de HPV som orsakar 70 procent av all livmoderhalscancer. Från och med hösten 2020 används ett bredare vaccin som förebygger 95 procent av all livmoderhalscancer och ges till både flickor och pojkar i årskurs 5.