Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Rune Toftgård tilldelas stora silvermedaljen 2021

Årets stora silvermedalj tilldelas professor Rune Toftgård. Medaljen delas ut till personer som gjort storartade insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med installationshögtiden i Aula Medica den 14 oktober.

Rune Toftgård, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära

Rune Toftgård, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära Foto: Stefan Zimmerman

Prisas för insatser i grund- och translationell cancerforskning

Rune Toftgård, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, tilldelas stora silvermedaljen för sina enastående insatser för Karolinska Institutet och för sin grund- och translationella cancerforskning under nära fyra decennier. Under sin långa karriär har Rune Toftgård arbetat outtröttligt och hängivet mot KI:s långsiktiga mål och har starkt bidragit till att göra KI:s cancerforskning internationellt ledande.

Rune Toftgård disputerade i toxikologi vid KI 1982 och blev professor i miljötoxikologi 1992. Han har haft ett antal viktiga befattningar inom och utanför KI, bland annat som medlem i både Nobelförsamlingen och Nobelkommittén, och han har framgångsrikt lett och utvecklat CIMED-initiativet på campus syd och det strategiska forskningsområdet cancer i StratCan ”SFO”-nätverket. Genom åren har han också initierat och främjat en rad internationella samarbeten med europeiska och amerikanska institutioner.

I sin egen forskning har Rune Toftgård definierat interaktioner, övergripande reglering och funktionell betydelse av flera proteiner inom Hedgehog-signalvägen. Han har också fastställt hur dysreglering av denna signalväg bidrar till cancerutveckling, främst hudcancer men även andra cancerformer. Därtill har han använt innovativa tekniker för att identifiera och beskriva nya stamcellspopulationer i huden. Hans resultat har haft stor betydelse för både grundläggande och klinisk vetenskap.

Ökad överlevnad vid ögonmelanom i klinisk prövning

Ögonmelanom är en ovanlig cancerform som har en mycket hög dödlighet när den spridit sig med dottertumörer. I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare och läkare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset att en ny kombinationsbehandling kan resultera i tumörkrympning och förlängd överlevnad i en mindre grupp av patienter med metastaserat ögonmelanom.

Ögonmelanom (uvealt melanom) är en ovanligare form av malignt melanom, som inte startar i hudens pigmentceller, utan i ögat. För melanom i huden har immunterapi med så kallade checkpointhämmare visat sig vara effektivt i många fall, men inte för ögonmelanom. Cirka 80 personer får uvealt melanom varje år i Sverige, och av dem får hälften metastaser, ofta i levern. Patienter med metastaserat uvealt melanom avlider ofta kort efter diagnos.

Klinisk prövning

Det rör sig om en fas II-prövning där 29 patienter med metastaserat ögonmelanom fick en kombination av de båda läkemedlen HDAC-hämmare och PD1-hämmare. För fyra av patienterna krympte tumörerna påtagligt och för flera bromsades sjukdomsförloppet. Tre år efter att studien startade lever några av patienterna fortfarande, vilket är ovanligt.

– Vår förhoppning var att HDAC-hämmaren skulle omprogrammera dolda cancerceller så att de blir synliga för immuncellerna och på så vis göra att immunterapin med PD1-hämmare verkar, förklarar Lars Ny, universitetslektor vid Göteborgs universitet och specialistläkare i onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Resistens med genetisk förklaring

– På det stora hela uppfylls våra förväntningar i den kliniska prövningen, även om inte heller detta verkar vara en botande behandling. För att ta reda på varför patienter svarade så olika bra har vi gått vidare med genetiska analyser, som visar att behandlingen fungerade bättre mot de tumörer där genen BAP1 var aktiv och intakt. Genen är ofta inaktiverad i metastaser, men kopplas alltså nu till ett bättre svar på immunterapi, säger Jonas Nilsson, professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, verksam vid både Sahlgrenska center för cancerforskning och Harry Perkins Institute of Medical Research, Perth, Australien.

Forskargruppen fortsätter nu undersöka varför förlust av genen BAP1 ger resistens mot immunterapi och vilka förändringar i blodkomponenter som ytterligare kan förutspå bättre överlevnad efter immunterapi hos ögonmelanompatienter.

En av tumörerna, vars mutationsmönster var annorlunda, visade sig härstamma från ögats regnbågshinna vilket innebar att skadats av UV-ljus från solen. Forskarna tror att detta leder till en tumör som är mer benägen att svara bättre på immunterapi. Svaret verkar också bero på hur många och hur stora tumörer patienten har. Genom samarbete med Anders Ståhlberg så kunde forskarna mäta cirkulerande fritt tumör-DNA och tumörmarkören LDH i blodprov, och se att dessa korrelerade med utfallet: ju mindre cirkulerande fritt tumör-DNA eller LDH i blodet innan behandling desto längre överlevnad efter behandling.

En prövning med lång historia

Sedan 2014 arbetar samma forskarlag också med en annan studie som kan ge en ny behandling mot metastaserat ögonmelanom, I studien, som kallas SCANDIUM, randomiseras patienter med spridd ögonmelanom till att få antingen den behandling som läkaren förordar eller en experimentell behandling som kallas isolerad hepatisk perfusionsbehandling (IHP). Den behandling som prövas innebär att patientens lever frikopplas i kroppen och sköljs med stora mängder cellgifter.

Jonas Nilsson berättar:

– När SCANDIUM startades så var det väldigt bitterljuvt. Det var viktigt att veta om denna behandling fungerade, vilket vi trodde baserat på retrospektiva studier. Det var också bra att operationerna genomfördes så att vi kunde få biopsier att studera sjukdomen – men det var förstås inte bra att patienter randomiserades bort från det enda som vid det läget var känt att ge en kort behandlingsrespons när patienterna hade levermetastaser. Vi kände att vi behövde fokusera vår forskning på ögonmelanom för att kunna komma upp med en behandling som kunde utmana IHP.

Från lymfom till ögonmelanom

Baserat på egna fynd om att epigenetisk behandling kunde påverka olika immunreglerande gener i lymfom bestämde sig Jonas och Lisa Nilsson att testa om dessa behandlingar kunde påverka samma gener i ögonmelanom. Henrik Jespersen, som då var doktorand hos Lars Ny och Jonas Nilsson, drar sig till minnes:

– Jag kom in på labbet och frågade vad Jonas gjorde vid flödescytometern. Han sa att han bara skulle se om han kunde få resultat till grund för en ny klinisk prövning som Lars och jag skulle kunna köra.

Det visade sig att så kallade BET-hämmare inte kunde stimulera immungenerna men att HDAC-hämmare däremot kunde det.

Lars Ny berättar:

– Jag hade lunch med Jonas och Lisa där de berättade om sina resultat. De föreslog att man skulle kombinera HDAC-hämmare med PD-1hämmare för att se om det då kunde fungera bättre för ögonmelanompatienter. Jag tyckte det lät spännande så jag föreslog att ta upp detta med läkemedelsföretaget Merck/MSD som jag ändå skulle ha möte med senare den veckan om en annan studie. Företaget var väldigt intresserade av den nya idén!

Fint samarbete

Det tog två och ett halvt år innan prövningen kunde starta, i samarbete med de båda företagen Merck/MSD och Syndax, som hade en HDAC-hämmare som endast testats på människa i inledande studier i USA och inte var tillgänglig i Europa. När studien inleddes 2018 tog det tio månader att rekrytera de 29 patienterna till studien.

– Att se patienter svara i en prövarinitierad studie som ingår som arbete i ens avhandling är något speciellt. Att vara den som både behandlar och sedan bidrar till labbanalyser var också en lärdom för livet, säger Henrik Jespersen.

Lars fyller i:

– Jag är stolt över det fina samarbetet vi har med patientföreningen samt inom svenska melanomstudiegruppen och att kollegor över hela landet var villiga att rekrytera patienter till studien från Norrland till Skåne. Dessa moderna behandlingar har även biverkningar, men numera har vi ganska stor erfarenhet av immunterapi så vi kunde häva biverkningarna även om en del var tvungna att avbryta behandlingen.

Forskningen kommer att fortsätta även efter artikeln är publicerad. Forskargruppen är intresserad av att utröna varför BAP1-förlust ger resistens mot immunterapi och vilka förändringar i blodkomponenter som ytterligare kan förutspå bättre överlevnad efter immunterapi hos ögonmelanompatienter. En del av de studierna kommer att ske i samarbete med Jonas Nilssons andra labb i Perth.

 

Studien:

The PEMDAC phase 2 study of pembrolizumab and entinostat in patients with metastatic uveal melanoma

Ny behandling av svårbehandlat B-cellslymfom godkänns inom EU

EU-kommissionen har godkänt tafasitamab i kombination med lenalidomid för behandling av vuxna med svårbehandlat B-cellslymfom. Beslutet bygger på positiva resultat från fas II-studien L-MIND. Tafasitamab kommer att förskrivas i EU under varumärket Minjuvi.

EU-kommissionen grundar sitt beslut på ett positivt utlåtande från EU:s läkemedelsmyndighets vetenskapliga kommitté CHMP tidigare i sommar (1).

Behandlingen avser vuxna patienter som inte svarar på initial behandling eller som får återfall och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation, vilket motsvarar cirka 30–40 procent av patienterna med diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) (2). Behandlingen inleds i kombination med lenalidomid under ett år och följs av tafasitamab i monoterapi.

– Det är mycket glädjande att patienter i Sverige nu kommer att kunna ta del av denna nya behandlingsstrategi. I Europa har det tidigare funnits begränsade möjligheter till behandling för dessa svårt sjuka patienter som har dålig prognos. Varje år diagnostiseras omkring 16 000 patienter i Europa, varav cirka 220 i Sverige, med svårbehandlat B-cellslymfom som nu genom EU-kommissionens beslut får nya möjligheter, säger Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte Biosciences Nordic AB.

Incyte delar de globala utvecklingsrättigheterna för tafasitamab med MorphoSys. Incyte har exklusiva kommersialiseringsrättigheter för tafasitamab utanför USA.

Om diffust storcelligt B-cellslymfom

Diffust storcelligt B-cellslymfom är den vanligaste typen av icke-Hodgkin-lymfom hos vuxna över hela världen och utgör 40 procent av alla fall. Det kännetecknas av snabbt ökande antal maligna B-celler i lymfkörtlar, mjälte, lever, benmärg eller andra organ (2). Det är en aggressiv sjukdom där ungefär en av tre patienter inte svarar på initial behandling eller drabbas av återfall (3). I Sverige diagnosticeras varje år cirka 220 patienter med återfall eller svårbehandlad DLBCL (4).

Om L-MIND

L-MIND är en öppen fas 2-studie med en behandlingsarm (NCT02399085) som undersöker kombinationen av tafasitamab och lenalidomid hos patienter med återfall eller svårbehandlat diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) och som behandlats med minst ett, men högst tre tidigare behandlingsalternativ, inklusive anti-CD20-riktad terapi (som t.ex. rituximab), och som inte är lämpliga för högdosbehandling med cellgifter (HCD) eller autolog stamcellstransplantation (ASCT). Studiens primära effektmått är den totala svarsfrekvensen (ORR). Sekundära effektmått inkluderade varaktigheten av behandlingssvaret (DoR), progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS). Studiens primära avslut av kombinationsbehandlingen nåddes i maj 2019 varefter patienterna fortsatte i uppföljningsfasen av studien. För mer information om L-MIND, läs här.

Om tafasitamab (Minjuvi)

Forskningssubstansen tafasitamab är en humaniserad monoklonal antikropp, riktad mot antigenet CD19 som finns rikligt på ytan av B-lymfocyter, en del av immunförsvaret som producerar antikroppar mot virus och bakterier. CD19 förstärker signalerna från B-lymfocyternas receptorer vilket är viktigt för B-lymfocyternas överlevnad. Därför har CD19 setts som ett potentiellt mål för behandling av patienter med B-cellsrelaterad leukemi och lymfom. Huvudfokus vid utvecklingen av tafasitamab är behandling av patienter med återfall eller svårbehandlat diffust storcelligt B-cellslymfom som inte är lämpade för kemoterapi i högdos med påföljande stamcellstransplantation, en grupp patienter som har få behandlingsalternativ och en mycket ogynnsam prognos.

Tafasitamab undersöks för närvarande som behandling vid flertalet olika B-cells maligniteter i ett antal pågående kombinationsstudier.

Läs hela pressmeddelandet på Incyte.com här.

Forskare bakom läkemedel mot cancer belönas med Hjärnäpplet

Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren, samt docent Joachim Gullbo. De belönas för sitt framgångsrika arbete för bättre läkemedelsbehandling mot cancer.

Uppsala universitet delar årligen ut Hjärnäpplet till forskare eller forskargrupper för framstående överföring av kunskap från akademin till ett företag eller annan extern organisation och som resulterat i en innovation. Priset består av diplom, statyett samt ett stipendium om 50 000 kr.

– Årets innovationspris Hjärnäpplet går till tre forskare som tillsammans och under lång tid arbetat med hela kedjan från grundforskning till innovation och bättre cancerbehandling för patienter. Universitetet vill på detta sätt få lyfta fram deras viktiga insatser, säger prorektor Coco Norén, som varit ordförande i beredningsgruppen för priset.

Motiveringen lyder:

”Professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren samt docent Joachim Gullbo har med framgång banat väg för bättre läkemedelsbehandling mot cancer. Rolf Larsson och Peter Nygren har arbetat tillsammans i mer än tre årtionden. De kompletterar varandra kompetensmässigt och har gemensamt handlett ett tjugotal doktorander, däribland Joachim Gullbo.

Trion är medgrundare till företaget Oncopeptides, som startades för att kommersialisera resultaten av deras forskning om substansen melflufen, som kan användas för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom. Rolf Larsson och Peter Nygren har lett grundforskningen om melflufen från första publikation. Den 26 februari 2021 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA läkemedlet benämnt Pepaxto® (melflufen). Läkemedlet Pepaxto® är således ett resultat av framgångsrik forskning från Uppsala universitet som initierades av de nämnda forskarna. Tiotusentals patienter kan komma att behandlas med detta läkemedel årligen, dvs denna innovativa läkemedelssubstans, framtagen vid Uppsala universitet, har resulterat i verklig nytta till svårt cancersjuka patienter.

Genom nydanande tvärvetenskaplig forskning har pristagarna gjort en rad viktiga akademiska upptäckter som lett till nära samarbete med företag. Deras samarbete har även skapat den vetenskapliga grunden för flera nystartade bioteknikföretag som nyttjat Larssons och Nygrens forskning i kliniska studier. Här kan nämnas, utöver Oncopeptides AB, även Vivolux AB och Repos Pharma AB.”

Läs mer om Hjärnäpplet.

Lär en gammal hund sitta: Ett gammalt läkemedel ger nya möjligheter för behandling av barnleukemi

Den tumörhämmande genen TET2 är avstängd i en stor andel av fallen av akut lymfoblastisk leukemi (ALL) hos barn, visar en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna visar att den avstängda genen kan slås på igen genom behandling med ett befintligt läkemedel, 5-azacytidin. Fynden, som publiceras i tidskriften PNAS, tyder på att 5-azacytidin skulle kunna fungera som målinriktad behandling vid ALL hos barn.

 

Colm Nestor, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, Foto: Thor Balkhed

 

– T-cell akut lymfoblastisk leukemi (T-ALL) är en förödande sjukdom för de drabbade barnen och för deras familjer. Ett av fem barn överlever inte. Det övergripande målet med min forskning är att alla barn ska bli botade. Vår upptäckt kan bana väg för kliniska studier av 5-azacytidin som en ny behandling för denna sjukdom, som vi ännu inte förstår särskilt väl. Ju fler behandlingsalternativ vi har för T-ALL, desto större chanser har vi att besegra denna aggressive cancerform, säger Colm Nestor, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Ett av kännetecknen för cancerceller är att de förlorat sin cellulära identitet. Det är som att de har glömt att de ska vara exempelvis en levercell, hjärncell eller immuncell. En av anledningarna till denna identitetsförlust är att gener som ska vara aktiva i en viss typ av cell har stängts av, medan andra gener felaktigt har aktiverats. På- och avstängningen av gener styrs av det som kallas epigenetiska modifieringar i form av små kemiska grupper som sätts på eller plockas bort från dna. En sådan epigenetisk modifiering är dna-metylering. Det är känt sedan länge att dna-metyleringsmönstren ofta är avvikande i cancerceller. Läkemedel som förändrar dna-metylering är därför intressanta som möjliga behandlingar.

Forskarna bakom den aktuella studien var intresserade av ett enzym som tar bort metylering från dna, TET2. Genen som kodar för TET2-enzymet är ofta förändrad av mutationer i leukemier hos vuxna. Sådana skadliga mutationer i TET2 finns däremot mycket sällan i T-ALL hos barn. Forskarna undrade därför om funktionen hos TET2 är påverkad på något annat sätt i barnleukemi. När de analyserade genuttrycket i cancercellerna från över 300 patienter med T-ALL fann forskarna att TET2-genen var avstängd i stor del av fallen.

Det visade sig att TET2-genen ofta var avstängd genom metylering. Forskarna testade därför att behandla odlade tumörceller med ett läkemedel som tar bort dna-metylering, 5-azacytidin. Läkemedlet används för att behandla vissa leukemier hos vuxna.

– Vi fann att en typ av T-ALL-cell, vars dna tycks ha många metyleringar, är mer känsliga för läkemedlet azacytidin än andra celler som inte har mycket metylering. Läkemedlet kan faktiskt återaktivera avstängt TET2 genom att ta bort metylering från genen, så detta skulle kunna vara en målinriktad behandling för en del av fallen. Vi tror att azacytidin kan ha en dubbel effekt i dessa celler, genom att både läkemedlet självt och TET2 dödar cancerceller genom att demetylera dna, säger Colm Nestor.

Eftersom 5-azacytidin redan är godkänt som läkemedel hoppas forskarna att vägen från prekliniska fynd i forskningslabb till behandling av barn med T-ALL kan bli kortare med detta läkemedel jämfört med att utveckla helt nya läkemedel.

– Cytostatika slår brett och fungerar på många patienter, men de dödar också friska celler och kan ge svåra biverkningar. Målinriktad behandling däremot fungerar bara på en liten andel av patienterna, men är väldigt specifika. Vi vill ha en arsenal av läkemedel att använda till de patienter som får återfall eller vars cancer inte svarar på cytostatikabehandling, säger Colm Nestor.

Forskningen befinner sig ännu i ett tidigt stadium. LiU-forskarna går nu vidare med studier för att ta reda på effekterna av att aktivera TET2 i dessa cancerceller. En annan fråga är om 5-azacytidin skulle kunna fungera som en målinriktad behandling även vid andra cancertyper. Forskarteamet hoppas att deras upptäckt ska inspirera andra forskare att testa behandlingen i kliniska studier.

– Det faktum att vi kan använda 5-azacytidin målinriktat mot TET2-förlust ger mig hopp att den här behandlingen kan hjälpa T-ALL-patienter i framtiden, säger Maike Bensberg, doktorand vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Cancerfonden, Barncancerfonden, Vetenskapsrådet and Joanna Cocozzas stiftelse.

Artikeln: ”TET2 as a tumor suppressor and therapeutic target in T-cell acute lymphoblastic leukemia”, Maike Bensberg, Olof Rundquist, Aida Selimović, Cathrine Lagerwall, Mikael Benson, Mika Gustafsson, Hartmut Vogt, Antonio Lentini och Colm E. Nestor, (2021), PNAS, publicerad online 19 augusti, PNAS August 24, 2021 118 (34) e2110758118, doi: 10.1073/pnas.2110758118

Nordic meeting about mHSPC

SEPTEMBER 28, 2021

18.00-20.00

Central European Time (GMT+1)

WELCOME

This is a meeting initiated and funded by Astellas to support education and research in the Nordics.

The aim of the meeting is to connect Nordic oncologists and urologists, together with key speakers in an interactive discussion forum.

FACULTY

MAIN SPEAKERS

Christopher Sweeney, MBBS, Medical Oncologist
Tilman Todenhöfer, Prof. Dr. med, specialist in urology

NORDIC FACULTY PANEL

Katarina Puco, Oncologist (NO)
Antti Rannikko, Urologist (FI)
Klaus Brasso, Professor in Urology (DK)
Anders Bjartell, Professor in Urology (SE)

For more information and registration click here: SIGN UP

Patientfallsdiskussion Metastaserad bröstcancer

Tid 12:10 – 12:55
Målet med diskussionen är att ge dig som deltagare ny kunskap och helhetssyn vid onkologisk behandling av dessa patienter. Det är också en möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor runt om i landet. Patientfallen är tänkta att spegla patienter med metastaserad bröstcancer som ni möter i er vardag.

Mer information och anmälan

Projekt ska kartlägga hur mer cancervård kan ges nära hemmet

Hur kan cancervården bli mer tillgänglig och flyttas närmare patienterna i Uppsala län? Det ska kartläggas inom projektet ”Cancervård närmare hemmet” som startar i höst. Bakgrunden är utmaningar inom cancervården, att allt fler invånare kommer att insjukna i och leva med cancer. Den 26 augusti hålls en digital konferens om satsningen, ledd från Akademiska sjukhuset.

– Den demografiska utvecklingen, med alltfler äldre invånare, samt tillkomsten av nya, effektiva behandlingar sätter ökat tryck på cancervården. Samtidigt finns ambitionen att vården ska anpassas mer individuellt, med hänsyn till patienternas egna behov och önskningar, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

– Vi har sett en genomsnittlig ökning av patientantalet på cirka fem procent de senaste åren. Vi måste därför vända på alla stenar för att undersöka hur vi ska kunna hantera detta och ge en lika god vård till alla våra patienter, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar.

Allt fler får och lever med cancer. Många patienter behandlas också idag längre för sin sjukdom och vården måste därför anpassas utifrån patienternas unika livssituationer där tid för familj och arbete är viktiga delar. Att skapa närhet till vård är något som också pågår genom regionens arbete med effektiv och nära vård 2030.

Enligt Henrik Lindman handlar en fråga om möjligheten till decentralisering, att flytta vården närmare patienterna, till exempel att patienter har kontakt med filialer i behandling och uppföljning eller att vissa behandlingar administreras i deras hem. Andra frågor gäller effektiveringen och utnyttjandet av dagens behandlingsavdelning på Akademiska sjukhuset.

Inom ramen för projektet ska man undersöka om det går, och om patienter är intresserade av, att få sin vård närmare och/eller vid andra tidpunkter än idag. Alla behöver kanske inte resa till Akademiska sjukhuset för att erhålla rutinbaserad behandling och någon kanske fördrar att få behandling kvällstid. Projektet ska bland annat undersöka om vård kan erhållas i Enköping, Tierp eller Östhammar – antingen via filialer till den onkologiska avdelningen vid Akademiska sjukhuset eller i patienters hem.

Utvecklingsprojektet sker i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Bristol Myers Squibb (BMS). Det lanseras vid en digital konferens ledd från Akademiska sjukhuset 26 augusti.

– Detta är ett otroligt inspirerande projekt för att utveckla vården. Min förhoppning är att det ska bana väg för mer utveckling av vård nära patienten. Att flytta ut specialistvården från Akademiska sjukhuset är en förutsättning för att klara av den demografiska utvecklingen samtidigt som patienten slipper resa långa sträckor för att få vård. Vi behöver mer utvecklingsprojekt med företag för att klara av den framtida vården, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen.

Följande personer medverkar i konferensen den 26 augusti:

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen
Hans Hägglund, nationell cancersamordnare, SKR
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
Hans-Inge Persson, författare, debattör och närståenderepresentant
Maria Andersson Ödman, verksamhetsutvecklare inom blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, tf verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Sara Sveijer, sjuksköterska på onkologisk behandlingsavdelning (OBA)

Patientfallsdiskussion Metastaserad bröstcancer

Tid 12:10 – 12:55
Målet med diskussionen är att ge dig som deltagare ny kunskap och helhetssyn vid onkologisk behandling av dessa patienter. Det är också en möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor runt om i landet. Patientfallen är tänkta att spegla patienter med metastaserad bröstcancer som ni möter i er vardag.

Mer information och anmälan

Abecma den första CAR T-terapin för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom godkänd

Abecma den första CAR T-terapin för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom är nu godkänd av den Europeiska kommissionen

  • Abecma (idekabtagen-vikleucel) är den enda cellterapin nu godkänd för behandling av multipelt myelom.
  • Godkännandet baseras på resultat från den pivotala internationella KarMMa-001-studien, som bland annat inkluderat patienter från fem länder i Europa, och som visat på ett djupt och bestående behandlingssvar för Abecma.
  • Abecma är ett resultat av Bristol Myers Squibbs ledande forskning inom cellterapi och multipelt myelom.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har beslutat om ett villkorat marknadsföringstillstånd för Abecma (idekabtagen-vikleucel; ide-cel). Godkännande för Abecma gäller i alla EU:s medlemsländer*. Abecma är en chimär antigenreceptor (CAR) T-cellsbehandling som riktar sig mot B-cellmognadsantigen (BCMA) på cancercellernas yta, och det första läkemedlet i sin klass. Abecma är godkänt för behandling av vuxna med recidiverande och refraktärt multipelt myelom som fått minst tre tidigare behandlingar, inklusive ett immunmodulerande läkemedel, en proteasomhämmare och en anti CD38-antikropp, och som uppvisat sjukdomsprogression vid den senaste behandlingen.

Abecma är den första och enda godkända CAR T-terapin som känner igen och binder till BCMA, vilket leder till att cancerceller som uttrycker BCMA dör. Abecma ges som en infusion i en engångsdos. Måldosen är 420 x 106 CAR-positiva viabla T-celler inom intervallet 260-500 x 106.

– Europeiska kommissionens godkännande av Abecma, innebär en milstolpe och ett viktigt steg för att möta medicinska behov hos patienter med multipelt myelom som genomgått minst tre av dagens standardbehandlingar. Vi är mycket stolta över att kunna driva forskningen framåt och vi ser nu fram emot att arbeta för att göra denna första anti-BCMA CAR T-cellterapi tillgänglig för patienter i Sverige, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

Multipel myelom, är en form av blodcancer som utvecklas i benmärgen. I Sverige diagnostiseras varje år cirka 670 nya fall och inom hela EU diagnostiseras årligen närmare 50 000 människor med sjukdomen. Trots behandlingsframsteg är multipelt myelom fortfarande en obotlig sjukdom, och många patienter upplever recidiverande eller refraktär sjukdom, det vill säga får återfall eller blir refraktära till tidigare läkemedelsbehandlingar. För patienter som fått återfall eller blivit refraktära till tre tidigare behandlingar, inklusive ett immunmodulerande läkemedel, en proteasomhämmare och en anti CD38-antikropp, och som uppvisat sjukdomsprogression efter den senaste behandlingen, finns få återstående behandlingsalternativ.

Bristol Myers Squibb arbetar för att tillhandahålla Abecma till patienter inom EU och fokuserar för närvarande på flera faktorer som krävs för att uppnå det, inklusive kvalificering av processer och behandlande klinker, subventioneringsansökan och uppskalning av produktionskapaciteten. Företaget arbetar även för att utöka antalet tillverkningsställen så att Abecma kan göras tillgängligt för fler patienter, detta inkluderar en ny fabrik i Leiden, Nederländerna. Samtidigt kommer Bristol Myers Squibb att fortsätta att tillverka Abecma för patienter inom EU och USA vid företagets produktionsanläggning för cellulär immunterapi i Summit, New Jersey.

För behandling av allvarliga tillstånd med stora medicinska behov kan ett villkorat marknadsföringstillstånd utfärdas inom EU. Abecma har erhållit ett sådant tillstånd. Ett villkorat marknadsföringstillstånd gäller i ett år och kan omvandlas till ett fullständigt marknadsföringstillstånd efter inlämnande och bedömning av ytterligare bekräftande studiedata. För fullständig information om speciella varningar, försiktighetsmått och biverkningar vid användning av Abecma, inklusive lämplig hantering, se produktresumén (SmPC).

För att patienter och vårdgivare ska ha tillgång till olika läkemedelsbehandlingar vid multipelt myelom, inklusive Abecma, erbjuder Bristol Myers Squibb en rad olika program och resurser.

*Ett villkorat marknadsföringstillstånd enligt den centrala proceduren inkluderar inte Storbritannien (England, Skottland och Wales).

Abecma studieresultat

Godkännandet baseras på resultat från pivotala fas II-studien KarMMa-001 som utvärderar effekten och säkerheten av Abecma vid multipelt myelom hos 128 recidiverande eller refraktära patienter som genomgått minst tre läkemedelsbehandlingar, där tidigare behandlingar inkluderat en immunmodulerare, en proteasomhämmare och en anti-CD38-antikropp, och som uppvisat sjukdomsprogression vid den senaste behandlingen.

Resultat från studien visade att total responsfrekvens (ORR) var 73 procent (95% KI: 66-81) och 33 procent av patienterna fick en komplett respons (CR; 95% KI, 25-41). Behandlingen gav snabbt effekt, efter en månad i median. Mediantiden för responsduration (DoR) var 10,6 månader (95% KI: 8,0-11,4), och för patienter som fick komplett respons (CR) var mediantiden 23 månader (95% KI: 11,4–23,3).

I en poolad säkerhetsanalys av 184 patienter som behandlades med Abecma i KarMMa- och CRB-401-studierna inträffade cytokinfrisättningssyndrom (CRS) hos 81 procent av patienterna. CRS av grad 3 eller högre, klassificeringssystem enligt Lee, inträffade hos 5,4 procent av patienterna. Det rapporterades ett fall av dödlig CRS (grad 5). Mediantiden till debut av CRS var en dag (intervall: 1-17 dagar) och mediandurationen var fem dagar (intervall: 1-63 dagar). Bland de 128 patienter som fick Abecma i KarMMa-studien rapporterade 18 procent av patienterna neurotoxicitet (NT) av någon grad, inklusive grad 3 hos 3,1 procent av patienterna, och inga händelser av grad 4 eller 5 NT inträffade. Mediantiden till debut av NT var två dagar (intervall: 1-10 dagar) och mediandurationen var tre dagar (intervall: 1-26 dagar).

De vanligaste (>20%) av rapporterade biverkningarna i den poolade säkerhetsanalysen inkluderade neutropeni, CRS, anemi, trombocytopeni, infektioner med ospecificerad patogen, leukopeni, trötthet, diarré, hypokalemi, hypofosfatemi, illamående, lymfopeni, pyrexi, hosta, hypokalcemi, virusinfektioner, huvudvärk, hypomagnesemi, infektion i övre luftvägarna, artralgi och perifert ödem. De vanligaste biverkningarna av grad 3 eller 4 var neutropeni (88,6%), anemi (58,2%), trombocytopeni (53,5%), leukopeni (45,1%), lymfopeni (30,4%), infektioner med ospecificerad patogen (17,9%), hypofosfatemi (17,4%), febril neutropeni (14,7%), hypokalcemi (7,1%), virusinfektioner (7,1%), lunginflammation (6,0%), CRS (5,4%), högt blodtryck (5,4%) och hyponatremi (5,4%).

Om multipelt myelom

Multipelt myelom, eller myelom, är en form av blodcancer som utvecklas i benmärgen. Vad som orsakar myelom är inte klarlagt och hittills saknas bot mot sjukdomen. Det finns ett antal läkemedel som kan kontrollera sjukdomen. Patienter som redan genomgått behandling men där sjukdomen fortsätter att progrediera har ett recidiverande och refraktärt multipelt myelom, det vill säga fått återfall eller blivit refraktära till tidigare behandlingar.

Om Abecma

Abecma är en chimär antigenreceptor (CAR) T-cellsbehandling som riktar sig mot B-cellmognadsantigen (BCMA) på cancercellernas yta, och det första läkemedlet i sin klass. Abecma godkändes av FDA i mars 2021 som den första CAR T-terapin för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom, som genomgått minst fyra läkemedelsbehandlingar, inklusive en immunmodulerare, en proteasomhämmare och en anti-CD38-antikropp. Abecma är också godkänd i Kanada för behandling av recidiverande och refraktärt multipelt myelom. Abecma känner igen och binder till BCMA på ytan av cancercellerna vid multipel myelom, vilket leder till proliferation (tillväxt) av T-celler, sekretion av cytokiner samt en påföljande cytolytisk eliminering av celler som uttrycker BCMA.

Bristol Myers Squibb och bluebird bio utvecklar Abecma tillsammans som en del av ett globalt samarbete. Abecma marknadsförs gemensamt i USA och Bristol Myers Squibb ansvarar för tillverkning och marknadsföring utanför USA. Abecma utvecklas och marknadsförs gemensamt i USA som en del av ett Co-Development, Co-Promotion, and Profit Share Agreement med Bristol Myers Squibb och bluebird bio. Bristol Myers Squibb tar ensam ansvar för tillverkning och kommersialisering av Abecma utanför USA.

För mer information om Abecma besök www.ema.europa.eu

Minskad dödlighet – Socialstyrelsen har bollen

Nu är det dags för Socialstyrelsen att rekommendera att allmän prostatacancerscreening införs. Beslutet skulle årligen kunna rädda mer än 1 000 liv. Detta skriver Prostatacancerförbundets ordförande Kent Lewén i ett uttalande med anledning av nya intressanta forskningsresultat som visar att problemet med överdiagnostisering till stora delar kan undanröjas.

Två nya svenska studier vid Karolinska Institutet har publicerats i New England Journal of Medicin och Lancet Oncology. Dels påvisas att överdiagnostiken kan minskas väsentligt om patienter med förhöjt PSA-värde undersöks med magnetresonanskamera (MR) i stället för att som hittills börja med att ta vävnadsprov, som är både mer osäkert och riskabelt. Den andra studien visar att ytterligare medicinska och hälsoekonomiska vinster uppnås om utredningen inleds med en så kallad riskkalkylator, STHLM3.

Kent Lewén menar att det är hög tid att alla män mellan 50 och 74 år kallas till provtagning för kontroll av sin prostata. Ett nationellt screeningprogram för män måste komma till stånd om vi ska minska dödligheten i prostatacancer. Risken för överbehandling kommer med denna diagnosmetod att minimeras och mycket lidande kan undvikas.

Prostatacancerförbundets vårdpolitiske talesman Calle Waller framhåller: Förbundet har sedan över 20 år drivit frågan om screening. Sedan dess har runt 50 000 män avlidit av sjukdomen, ofta med stora plågor. Flertalet av dem fick sin diagnos för sent för att kunna botas. Socialstyrelsen har tagit upp frågan om screening flera gånger men kommit fram till bedömningen att metoderna att tidigt upptäcka sjukdomen varit för oprecisa. En allmän screening skulle visserligen rädda liv men i stället skulle många män med förhållandevis oförarglig cancer få en diagnos och behandling i onödan. Nu har det genombrott skett som vi länge väntat på. Nu finns metoder att tidigt avgöra när botande behandling ska sättas in.

Länk till MR-studien finns här.

REBECCA, ett nytt EU-finansierat projekt som ska förbättra bröstcancerbehandling

REBECCA står för REsearch on BrEast Cancer induced chronic conditions supported by Causal Analysis of multi-source data och är ett innovativt projekt finansierat av Europeiska unionens Horizon 2020 för forskning och innovation. Målet med projektet är att med hjälp av Real World Data (RWD) stötta klinisk forskning samt förbättra uppföljningen efter bröstcancerbehandling.

REBECCA kommer kombinera traditionell klinisk data med RWD data som beskriver patienters dagliga beteenden såsom fysisk aktivitet, matvanor, sömn samt information relaterat till deras online beteenden. Denna nya form av RWD kommer bli tillgänglig tack vare sensor- och loggdata insamlat via smartphones och smartklockor. Nya funktionella och emotionella index kommer att produceras för varje individ och deras förmåga att karakterisera patientstatus och livskvalitet kommer att undersökas och utvärderas. REBECCA uppmuntrar också användningen av de framtagna individuella indexen som ett verktyg för att få en bättre överblick och optimera patientvården samt att verka kompletterande till resultat inom klinisk forskning.

REBECCA 360º plattformen är en minimalt påträngande, icke-stigmatiserande mobilapplikation som kommer erbjudas till bröstcanceröverlevare för att stötta patienterna i deras vardag samt förbättra deras kommunikation med vård- och hälsopersonal. Systemet kan också inhämta detaljer om patienternas funktionella och emotionella status under deras medverkan i kliniska forskningsstudier.

REBECCA 360º plattformen kommer med fullt skydd för känslig data, appliceras inom sju kliniska studier som innefattar över 650 deltagare vilka kommer genomföras i Norge, Spanien samt Sverige. Arbetet kommer bidra till utformningen av framtida riktlinjer för RWD-användning och bästa praxis för behandling efter bröstcancer utifrån våra studier kommer delas med forskare, folkhälso- och tillsynsorgan i hela Europa.

Insamlad data via REBECCA-systemet kommer processas genom innovativ kausal modellering som fokuserar på de komplexa komorbiditeter som uppstår under bröstcancer rehabilitering, och således kringgå bristerna som uppstår med traditionella randomiserade kontrollerade studier.  “I en tid med internet, big dig data och maskininlärning tycks det vara möjligt för klinisk forskning att gå bortom randomiserade kliniska studier. Real-world interventioner skiljer sig från randomiserade kontrollerade studier genom att ha uppsikt över patienterna i deras vardag och på så sätt minska gapet mellan klinisk forskning och patientens vardag.” Professor Anastasios Delopoulos, REBECCA-koordinator

REBECCA är ett mångmiljonprojekt som involverar 12 partners från sju europeiska länder och har en budget på 5,2 miljoner Euro som gick av stapeln april 2021 och pågår fram till mars 2025.

De medverkande samarbetspartners är:

  • Aristotle University of Thessaloniki (Grekland)
  • Karolinska Institutet (Sverige)
  • Stavanger University Hospital (Norge)
  • Fundación para la  Investigación  del  Hospital  Clínico  de  la  Comunidad  Valenciana INCLIVA (Spanien)
  • Centre for Research and Technology Hellas (Grekland)
  • Harokopio University of Athens (Grekland)
  • INTRASOFT International (Luxemburg)
  • Eight Bells (Cypern)
  • European Health Management Association (Belgien)
  • Timelex (Belgien)
  • Bröstcancerföreningen Amazona (Sverige)
  • Region Stockholm genom Karolinska Universitets Sjukhuset (Sverige)

 

Under det 4-åriga projekt kommer kliniska, hälsovetenskapliga och tekniska universitet att samarbeta med branschledande företag, folkhälsoexperter och patientföreningar för att tillsammans utforma riktlinjer och metoder för behandling efter cancer.

Läs mer om REBECCA projektet på http://rebeccaproject.eu/.

Detta projekt har erhållit finansiering från Horisont 2020 – Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation enligt bidragsavtal nr 965231.

PerkinElmer utökar sina KRAS analyser av onkologiska läkemedelskandidater med nya och bruksfärdiga AlphaLISA Kits

Möjliggör för cancerforskare att snabbare identifiera och optimera terapeutiska kandidater genom bättre avkodning av KRAS-mutationer i 25 procent av alla tumörer

PerkinElmer, Inc., en global ledare som ser innovation som vägen till en hälsosammare värld, tillkännager fyra nya och bruksfärdiga AlphaLISA® KRAS-kits. De är utvecklade för att ge forskare en större insikt i KRAS-proteiners komplexa strukturer och mutationer för att de enklare, snabbare och mer tillförlitligt ska kunna identifiera nya potentiella terapeutiska kandidater för en rad olika cancerformer. Forskare kommer nu att kunna välja mellan PerkinElmers HTRF® och AlphaLISA analyser för att säkra bästa möjliga metoder för sina specifika labbmiljöer.

Läs hela pressmeddelandet här

Nytt blodprov förbättrar prostatacancerscreening

Nyligen visade forskare vid Karolinska Institutet att magnetkameraundersökning (MR) kan förbättra prostatacancerscreeningen genom att minska överdiagnostiken. Nu publicerar samma forskargrupp en studie i The Lancet Oncology som visar att tillägg av ett nytt blodprov, Stockholm3-testet, kan spara en tredjedel av alla MR-undersökningar som görs och ytterligare minska antalet ofarliga tumörer som upptäcks.

Tobias Nordström, forskare vid vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), vid Karolinska Institutet.

Tobias Nordström. Foto: Stefan Zimmerman

– Sammantaget visar våra studier att vi har identifierat de verktyg som behövs för att kunna genomföra effektiv och säker screening för prostatacancer. Efter många års debatt och forskning känns det fantastiskt att kunna presentera kunskap som kan förbättra vården för män, säger Tobias Nordström, docent i urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), vid Karolinska Institutet och huvudansvarig för STHLM3MR-studien.

Screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom dagens metoder, PSA-prov i kombination med vävnadsprovtagning, medför att ett stort antal ofarliga tumörer upptäcks (överdiagnostik) och att vävnadsprover tas i onödan.

Den 9 juli 2021 presenterades resultat från STHLM3MR-studien i tidskriften New England Journal of Medicine som visar att MR i kombination med riktade vävnadsprover kan minska överdiagnostiken. De nya resultaten som nu publiceras i The Lancet Oncology visar att tillägg av Stockholm3-testet, utvecklat av forskare vid Karolinska Institutet, kan bli ett viktigt komplement. Det är ett blodprov som kombinerar proteinmarkörer, genetiska markörer och kliniska data med en algoritm och som är tänkt att ersätta PSA-provet.

Kan minska överdiagnostiken radikalt

Martin Eklund, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet

Martin Eklund. Foto: Stefan Zimmerman

– Tillgången till MR-undersökning i vården kommer att vara en begränsande faktor. Vi visar nu att en kombination av ett kompletterande blodprov och MR tillsammans kan minska behovet av MR-undersökningar med en tredjedel. Jämfört med traditionell screening minskas överdiagnostiken med hela 69 procent. Samtidigt halveras antalet vävnadsprover som behöver genomföras i vården trots att vi kan hitta lika många behandlingskrävande tumörer, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och medansvarig för STHLM3MR-studien.

STHLM3MR är en randomiserad studie med deltagare från Stockholms län som genomförts 2018–2021 och omfattar 12 750 män. Deltagarna tog först ett blodprov för analys av PSA (prostataspecifikt antigen) samt analys med Stockholm3-testet. De män som hade ett förhöjt testresultat lottades sedan till traditionell vävnadsprovtagning eller MR-undersökning. I MR-gruppen togs vävnadsprov enbart om misstänkta tumörer identifierades i MR-undersökningen.

– Användning av Stockholm3-testet och MR har tidigare visats kostnadseffektiva var för sig. Vi har nu genomfört en analys där de kombineras och kommer inom kort att redovisa spännande resultat därifrån, avslutar Tobias Nordström.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Forte, Karolinska Institutet, Hagstrandska Minnesfonden, Region Stockholm, Svenska Druidorden, Åke Wibergs Stiftelse, Swedish e-Science Research Center (SeRC) och Prostatacancerförbundet. Tidig validering finansierades av EIT Health.

Medförfattarna Henrik Grönberg, Martin Eklund och Tobias Nordström är delägare i bolaget A3P Biomedical AB som innehar rättigheter för utveckling av Stockholm3-testet.

Publikation

”Prostate cancer screening using a combination of risk-prediction, magnetic resonance imaging and targeted prostate biopsies: results from the population-based STHLM3MRI trial”. T. Nordström, A. Discacciati, M. Bergman, M. Clements, M. Aly, M. Annerstedt, A. Glaessgen, S. Carlsson, F. Jäderling, H. Grönberg, M. Eklund. The Lancet Oncology, online 12 augusti 2021, doi: 10.1016/ S1470-2045(21)00348-X

Theragnostics in Prostate Cancer

Welcome to SAM Nordic webinar

Theragnostics in Prostate Cancer – with focus on treatment with 177Lu-PSMA-617.

On September 2, 15.00 – 17.00 (CEST) some of the most regarded names within prostate cancer research meet to update us on the newest in this field. The speakers will cover topics as future for imaging and therapy of advanced prostate cancer.

 

Moderators:
Professor Anders Bjartell, MD PhD Dept of Urology, Skåne University Hospital, Sweden.
Associate Professor Elin Trägårdh, MD PhD Dept of Nuclear Medicine, Skåne University Hospital, Sweden.

Speakers:
Professor Oliver Sartor from Tulane Cancer Center New Orleans, Louisiana, USA.
Professor Stefano Fanti from Policlinico S.Orsola, Bologna, Italy.
Professor Declan Murphy from Peter MacCallum Cancer Center, Melbourne, Australia.
Professor Louise Emmett from St Vincent Public Hospital, Sydney, Australia.

Agenda for the meeting

15.00 – 15.10    Welcome (Elin Trägårdh, Anders Bjartell & Gustav Widar)

15.10 – 15.25    Role of PSMA-PET/CT in diagnostics & different tracers (Stefano Fanti)

15.25 – 15.35    Q&A

15.35 – 15.50    ADT regulation of PSMA (Louise Emmett)

15.50 – 16.00    Q&A

16.00 – 16.15    VISION study: Rationale & Results (Oliver Sartor)

16.15 – 16.25    Q&A

16.25 – 16.40    New & on-going studies with 177Lu-PSMA-617 (Declan Murphy)

16.40 – 16.50    Q&A

16.50 – 17.00    Discussion & Summary (Elin Trägårdh, Anders Bjartell & Gustav Widar)

Join us on this special event and please share this event with your community. This meeting is intended for Health Care Professionals.

For more information and registration click here

”En vetenskaplig och klinisk sanning att tidig upptäckt av cancer räddar liv”

SLUTREPLIK DN DEBATT 31/7.

Tre cancerexperter: Vi har en förhoppning och ser med spänning fram emot att regeringens ”Tillgänglighetsdelegation”, med den förra cancersamordnaren i spetsen, ska lyckas bidra till en rättvis och jämlik vård i hela landet.

Läs hela slutrepliken på DN Debatt här

Fas III-studie med Libtayo avbröts i förtid på grund av signifikant förbättrad OS hos patienter med första linjens avancerad NSCLC

Fas III-studie av Libtayo® (cemiplimab) i kombination med kemoterapi avbröts i förtid på grund av signifikant förbättrad totalöverlevnad hos patienter med första linjens avancerad icke småcellig lungcancer

  • Libtayo kombinerat med kemoterapi förlängde median totalöverlevnad från 13 till 22 månader, vilket ledde till 29 % riskreduktion för död.
  • Studien inkluderade patienter med lokalt avancerad och metastatisk sjukdom med skivepitel- eller icke-skivepitelhistologi oavsett nivåer av PD-L1-uttryck.
  • Libtayo har nu visat förbättrad totalöverlevnad både som monoterapi och i kombination med kemoterapi i första linjens avancerad icke-småcellig lungcancer jämfört med enbart kemoterapi.

Fas III-studien med Sanofi och Regenerons PD-1-hämmare Libtayo i kombination med platinumdubblett kemoterapi avbröts i förtid efter att det primära effektmått totalöverlevnad (OS) nåtts hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Tillägg av Libtayo till kemoterapi förbättrade signifikant OS, jämfört med kemoterapi som monoterapi. Studien inkluderade patienter med metastatisk eller lokalt avancerad sjukdom och tumörer med antingen skivepitel- eller icke-skivepitelhistologi och med samtliga nivåer av PD-L1-uttryck. Dessa data planeras utgöra basen för regulatorisk ansökan inom Europeiska Unionen.

Läs mer i det globala pressmeddelandet

”Cancerscreeningens nytta är kraftigt överdriven”

DN Debatt Repliker. ”Cancerscreeningens nytta är kraftigt överdriven”

REPLIK DN DEBATT 31/7.

Hans-Olov Adami, cancerepidemiolog: Ett tungt argument mot screening är överdiagnostik av cancer som utan screening aldrig skulle upptäckts under individens återstående liv – än mindre varit bidragande dödsorsak.

Läs hela repliken här

Läs tidigare replik här

Läs Debattinlägget här

Längre progressionsfri överlevnad för patienter med HER2-positiv spridd bröstcancer som behandlats med Enhertu (trastuzumab deruxtecan)

IDMC (Independent Data Monitoring Committee) rekommenderar att man avbryter studien i förtid baserat på primära effektdata i studien. Resultaten indikerar också en förbättrad total överlevnad.

Positive high-level results from the head-to-head DESTINY-Breast03 Phase III trial showed that Enhertu (trastuzumab deruxtecan), the AstraZeneca and Daiichi Sankyo Company, Limited (Daiichi Sankyo) HER2-directed antibody drug conjugate (ADC), demonstrated superiority over trastuzumab emtansine (T-DM1).

At a planned interim analysis, the Independent Data Monitoring Committee (IDMC) concluded that DESTINY-Breast03 met the primary endpoint of progression-free survival (PFS) showing a highly statistically significant and clinically meaningful improvement for patients with HER2-positive, unresectable and/or metastatic breast cancer previously treated with trastuzumab and a taxane.

In DESTINY-Breast03, Enhertu also showed a strong trend toward improved overall survival (OS) compared to T-DM1 in a key secondary endpoint, although the OS data are still immature. The safety profile of Enhertu was consistent with previous clinical trials, with no new safety concerns identified and no Grade 4 or 5 treatment-related interstitial lung disease events.

Susan Galbraith, Executive Vice President, Oncology R&D, said: “There is a continued need for new options and better outcomes for patients with HER2-positive metastatic breast cancer who often experience disease progression after initial treatment with available standards of care. These transformative progression-free survival results demonstrate the superiority of Enhertu compared to T-DM1, and the encouraging safety data may open future opportunities to bring this benefit to patients in earlier treatment settings.”

Ken Takeshita, Global Head, Research and Development, Daiichi Sankyo, said: “DESTINY-Breast03 is the first global Phase III head-to-head trial of Enhertuagainst an active control and supports the potential of this medicine to become the new standard of care for patients with HER2-positive metastatic breast cancer following initial treatment with trastuzumab and a taxane. We believe this highly sophisticated and specifically engineered ADC is fulfilling its promise to reshape the treatment of HER2-positive metastatic breast cancer, with the goal to move into earlier lines of treatment for HER2-positive breast cancer and many other HER2-expressing tumour types across our broad clinical trial programme.”

The data will be presented at an upcoming medical meeting and shared with health authorities.

Enhertu is approved for the treatment of adult patients with unresectable or metastatic HER2-positive breast cancer who have received two or more prior anti-HER2-based regimens in the metastatic setting in the US, Japan, the EU and several other countries based on the results from the DESTINY-Breast01 trial.

Enhertu is being further assessed in a comprehensive clinical development programme evaluating efficacy and safety across multiple HER2-targetable cancers, including breast, gastric, lung and colorectal cancers.

HER2-positive breast cancer
Breast cancer remains the most common cancer and is one of the leading causes of cancer-related deaths in women worldwide.1 More than two million patients with breast cancer were diagnosed in 2020, resulting in nearly 685,000 deaths globally.1 Approximately one in five patients with breast cancer are considered HER2-positive.2

HER2 is a tyrosine kinase receptor growth-promoting protein expressed on the surface of many types of tumours, including breast, gastric, lung and colorectal cancers.3 HER2 protein overexpression may occur as a result of HER2 gene amplification and is often associated with aggressive disease and a poor prognosis in breast cancer.4

Despite initial treatment with trastuzumab and a taxane, patients with HER2-positive metastatic breast cancer will often experience disease progression.5 More effective options are needed to further delay progression and extend survival.5-7

DESTINY-Breast03
DESTINY-Breast03 is a global head-to-head, randomised, open-label, registrational Phase III trial evaluating the safety and efficacy of Enhertu (5.4mg/kg) versus T-DM1 in patients with HER2-positive unresectable and/or metastatic breast cancer previously treated with trastuzumab and a taxane. The primary efficacy endpoint of DESTINY-Breast03 is PFS based on blinded independent central review. Secondary efficacy endpoints include OS, objective response rate, duration of response, clinical benefit rate, PFS based on investigator assessment and safety.

DESTINY-Breast03 enrolled approximately 500 patients at multiple sites in Asia, Europe, North America, Oceania and South America. For more information about the trial, visit ClinicalTrials.gov.

Enhertu
Enhertu is a HER2-directed ADC. Designed using Daiichi Sankyo’s proprietary DXd ADC technology, Enhertu is the lead ADC in the oncology portfolio of Daiichi Sankyo and the most advanced programme in AstraZeneca’s ADC scientific platform. Enhertu consists of a HER2 monoclonal antibody attached to a topoisomerase I inhibitor payload, an exatecan derivative, via a stable tetrapeptide-based cleavable linker.

Enhertu (5.4mg/kg)is approved in Canada, the EU, Israel, Japan, the UK and the US for the treatment of adult patients with unresectable or metastatic HER2-positive breast cancer who have received two or more prior anti-HER2-based regimens in the metastatic setting based on the results from the DESTINY-Breast01 trial.

Enhertu (6.4mg/kg) is also approved in Israel, Japan and the US for the treatment of adult patients with locally advanced or metastatic HER2-positive gastric or gastroesophageal junction adenocarcinoma who have received a prior trastuzumab-based regimen based on the results from the DESTINY-Gastric01 trial.

Enhertu development programme
A comprehensive development programme is underway globally, evaluating the efficacy and safety of Enhertu monotherapy across multiple HER2-targetable cancers, including breast, gastric, lung and colorectal cancers. Trials in combination with other anticancer treatments, such as immunotherapy, are also underway.

Enhertu was highlighted in the Clinical Cancer Advances 2021 report as one of two significant advancements in the “ASCO Clinical Advance of the Year: Molecular Profiling Driving Progress in GI Cancers,” based on data from both the DESTINY-CRC01 and DESTINY-Gastric01 trials, as well as one of the targeted therapy advances of the year in non-small cell lung cancer (NSCLC), based on the interim results of the HER2-mutated cohort of the DESTINY-Lung01 trial.

In May 2020, Enhertu also received Breakthrough Therapy Designation for the treatment of patients with metastatic NSCLC whose tumours have a HER2-mutation and with disease progression on or after platinum-based therapy.

Daiichi Sankyo collaboration
Daiichi Sankyo and AstraZeneca entered into a global collaboration to jointly develop and commercialise Enhertu (a HER2-directed ADC) in March 2019, and datopotamab deruxtecan (DS-1062; a TROP2-directed ADC) in July 2020, except in Japan where Daiichi Sankyo maintains exclusive rights. Daiichi Sankyo is responsible for manufacturing and supply of Enhertu and datopotamab deruxtecan.

AstraZeneca in breast cancer
Driven by a growing understanding of breast cancer biology, AstraZeneca is starting to challenge, and redefine, the current clinical paradigm for how breast cancer is classified and treated to deliver even more effective treatments to patients in need – with the bold ambition to one day eliminate breast cancer as a cause of death.

AstraZeneca has a comprehensive portfolio of approved and promising compounds in development that leverage different mechanisms of action to address the biologically diverse breast cancer tumour environment. AstraZeneca aims to continue to transform outcomes for HR-positive breast cancer with foundational medicines Faslodex(fulvestrant) and Zoladex (goserelin) and the next-generation oral SERD and potential new medicine AZD9833.

PARP inhibitor, Lynparza(olaparib) is a targeted treatment option for metastatic breast cancer patients with an inherited BRCA mutation. AstraZeneca with MSD (Merck & Co., Inc. in the US and Canada) continue to research Lynparza in metastatic breast cancer patients with an inherited BRCA mutation and are exploring new opportunities to treat these patients earlier in their disease.

Building on the first approval of Enhertu, a HER2-directed ADC, in previously treated HER2-positive metastatic breast cancer, AstraZeneca and Daiichi Sankyo are exploring its potential in earlier lines of treatment and in new breast cancer settings. To bring much needed treatment options to patients with triple-negative breast cancer, an aggressive form of breast cancer, AstraZeneca is testing immunotherapy Imfinzi (durvalumab) in combination with other oncology medicines, including Lynparza and Enhertu, investigating the potential of AKT kinase inhibitor, capivasertib, in combination with chemotherapy, and collaborating with Daiichi Sankyo to explore the potential of TROP2-directed ADC, datopotamab deruxtecan.

AstraZeneca in oncology
AstraZeneca is leading a revolution in oncology with the ambition to provide cures for cancer in every form, following the science to understand cancer and all its complexities to discover, develop and deliver life-changing medicines to patients.

The Company’s focus is on some of the most challenging cancers. It is through persistent innovation that AstraZeneca has built one of the most diverse portfolios and pipelines in the industry, with the potential to catalyse changes in the practice of medicine and transform the patient experience.

AstraZeneca has the vision to redefine cancer care and, one day, eliminate cancer as a cause of death.

AstraZeneca
AstraZeneca (LSE/STO/Nasdaq: AZN) is a global, science-led biopharmaceutical company that focuses on the discovery, development, and commercialisation of prescription medicines in Oncology, Rare Diseases, and BioPharmaceuticals, including Cardiovascular, Renal & Metabolism, and Respiratory & Immunology. Based in Cambridge, UK, AstraZeneca operates in over 100 countries and its innovative medicines are used by millions of patients worldwide. Please visit astrazeneca.com and follow the Company on Twitter @AstraZeneca.

Contacts
For details on how to contact the Investor Relations Team, please click here. For Media contacts, click here.

References

1. Sung H, et al. Global Cancer Statistics 2020: GLOBOCAN Estimates of Incidence and Mortality Worldwide for 36 Cancers in 185 Countries. CA Cancer J Clin. 2021; 10.3322/caac.21660.

2. Ahn S, et al. HER2 status in breast cancer: changes in guidelines and complicating factors for interpretation. J Pathol Transl Med. 2020; 54(1): 34-44.

3. Iqbal N, et al. Human Epidermal Growth Factor Receptor 2 (HER2) in Cancers: Overexpression and Therapeutic Implications. Mol Biol Int. 2014;852748.

4. Pillai R, et al. HER2 mutations in lung adenocarcinomas: A report from the Lung Cancer Mutation Consortium. Cancer. 2017;1;123(21):4099-4105.

5. Barok M, et al. Trastuzumab emtansine: mechanism of action and drug resistance. Breast Cancer Res. 2014; 16(2):209.

6. Mounsey L, et al. Changing Natural History of HER2-Positive Breast Cancer Metastatic to the Brain in the Era of New Targeted Therapies. Clin Breast Cancer. 2018; 18(1):29-37.

7. Martinez-S Sáez O, et al. Current and Future Management of HER2-Positive Metastatic Breast Cancer. JCO Oncol Pract. 2021. 10.1200/OP.21.00172.

D-vitamin minskar behovet av opioider vid palliativ cancersjukdom

Patienter med D-vitaminbrist som fick D-vitamintillskott hade ett minskat behov av smärtlindring och lägre grad av trötthet vid palliativ cancerbehandling, visar en randomiserad och placebokontrollerad studie av forskare vid Karolinska Institutet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancers.

Porträtt av forskaren Linda Björkhem-Bergman i sjukhusmiljö.

Linda Björkhem-Bergman. Foto: Karolinska Institutet.

Bland patienter med cancer i palliativ fas är D-vitaminbrist vanligt förekommande. Tidigare studier har visat att låga nivåer vitamin D i blodet kan ha ett samband med smärta, infektionskänslighet, trötthet, nedstämdhet och lägre självskattad livskvalitet.

En tidigare mindre studie, som inte var randomiserad eller placebokontrollerad, tydde på att tillskott av vitamin D skulle kunna minska opioiddoser, minska antibiotikaanvändning och förbättra livskvaliteten hos patienter med avancerad cancer.

I den nu aktuella studien deltog 244 cancerpatienter med cancer i palliativt skede, inskrivna i ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, i Stockholm under åren 2017-2020.

Långsammare ökning av opiod-dosering

Alla studiedeltagare hade brist på vitamin D vid start. De lottades till 12 veckors behandling med vitamin D i relativt hög dos (4000 IE/dag) eller placebo.

Forskarna mätte sedan förändring i opioid-doser (som ett mått för smärta) vid 0, 4, 8 och 12 veckor efter studiestart.

– Resultaten visade att vitamin D-behandling tolererades väl och att de vitamin D-behandlade patienterna hade en signifikant långsammare ökning av opioid-doserna än placebo-gruppen under studieperioden. Dessutom upplevde de mindre cancer-relaterad trötthet, så kallad fatigue, jämfört med placebo-gruppen, säger Linda Björkhem-Bergman, överläkare vid Stockholms Sjukhem och docent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Porträtt av Maria Helde Frankling.

Maria Helde Frankling. Foto: Karolinska Institutet.

Stor studie inom ASIH

Däremot sågs ingen skillnad mellan grupperna avseende självskattad livskvalitet eller antibiotikaanvändning.

– Effekterna var ganska små, men statistiskt signifikanta och kan ha klinisk betydelse för patienter med vitamin D brist som är i palliativ fas i sin cancersjukdom. Detta är första gången man visar att vitamin D-behandling till palliativa cancerpatienter kan ha en effekt på både opioid-känslig smärta och fatigue, säger studiens försteförfattare Maria Helde Frankling, vid tiden för studiens genomförande överläkare vid ASIH och postdoc vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Studien är en av de största läkemedelsstudier som genomförts inom ASIH i Sverige. En svaghet med studien är det stora patientbortfallet. Endast 150 av 244 patienter kunde fullfölja 12 veckor eftersom många patienter dog av sin cancersjukdom under studiens gång.

Studien har finansierats av Region Stockholm (ALF), Cancerfonden, Stockholms sjukhems Jubileumsfond och har genomförts med stöd av ASIH Stockholm Södra och ASIH Stockholm Norr.

Publikation

“‘Palliative-D’ – Vitamin D supplementation to palliative cancer patients. A double blind, randomized placebo-controlled multi-center trial”. Maria Helde Frankling, Caritha Klasson, Carina Sandberg, Marie Nordström, Anna Warnqvist, Jenny Bergqvist, Peter Bergman, Linda Björkhem-Bergman. Cancers, online 23 juli 2021, doi:10.3390/cancers13153707.