Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

MSD Sverige välkomnar dig som läkare och sköterska verksam inom onkologi, patologi, lungmedicin, urologi, kirurgi och dermatologi till ett kvällsmöte med fokus på immunterapi.

Detta kvällsmöte är den första i en serie med syfte att belysa och diskutera de frågeställningar som fortfarande finns kring diagnostik och behandling med immunterapi vid cancer. Under kvällen kommer vi att få höra Dr. Harriet Kluger, MD, Smilow Cancer Hospital, Yale New Haven, USA, Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi och Hildur Helgadottir, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset.

Följande frågeställningar kommer att diskuteras:

• Vilka mekanismer ligger bakom resistens mot immunterapi?
• Varför svarar vissa patienter på immunterapi och andra inte?
• Vad finns det för strategier för att förebygga eller övervinna cancerresistens?
• Vilka är framtida biomarkörer för att selektera patienter för behandling med immunterapi eller andra behandlingsalternativ?
• Vilka behandlingsalternativ finns efter progression på immunterapi?

Varmt välkomna!

Läs mer och registrering

AI ger högre precision vid bröstcancerdiagnostik

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod baserad på artificiell intelligens (AI) som förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall. Den förbättrade diagnostiska precisionen kan leda till mer individanpassad behandling för den stora grupp bröstcancerpatienter som har mellanrisktumörer. Resultaten publiceras i tidskriften Annals of Oncology.

I Sverige drabbas ungefär 9 000 kvinnor varje år av bröstcancer och globalt handlar det om cirka två miljoner kvinnor. När diagnosen ställs tas vävnadsprover av tumören, som graderas av en patolog och delas in i lågrisktumör (grad 1), mellanrisktumör (grad 2) eller högrisktumör (grad 3). Graderingen hjälper läkaren att avgöra vilken behandling patienten ska få.


Från vänster Johan Hartman (institutionen för onkologi-patologi), Mattias Rantalainen och Yinxi Wang (institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik), Karolinska Institutet. Fotograf: Stefan Zimmerman

– Ungefär hälften av bröstcancerpatienterna har en grad 2-tumör, vilket dessvärre inte ger någon tydlig vägledning om hur patienten ska behandlas. Detta medför att en del av patienterna överbehandlas med cellgifter, medan andra riskerar att underbehandlas. Det problemet har vi försökt hitta en lösning på, säger Yinxi Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens förstaförfattare.

Molekylär diagnostik har nyligen börjat användas i begränsad omfattning i vården för att öka precisionen i riskbedömning av bröstcancer, men dessa metoder är ofta förknippade med höga kostnader och tidskrävande processer. KI-forskarna har i stället utvecklat och utvärderat en AI-baserad metod för vävnadsanalys. Studien visar att AI-metoden kan dela in patienter med grad 2-tumörer i två undergrupper, en hög- och en lågriskgrupp, med tydlig skillnad i risk för återfall.

– En stor fördel med metoden är att den är kostnadseffektiv och snabb eftersom den bygger på mikroskopibilder av infärgade vävnadsprover som redan är del av rutinsjukvården. Det gör att vi kan erbjuda den här typen av diagnostik till fler och på så vis öka möjligheten att ge rätt behandling till rätt patient, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset samt delad sisteförfattare.

AI-modellen har tränats att känna igen särdrag i högupplösta digitala mikroskopibilder från patienter klassificerade med lågrisktumörer (grad 1) och högrisktumörer (grad 3). Studien är baserad på ett omfattande material med mikroskopibilder från över 2 800 tumörer.

– Det är fantastiskt att man med hjälp av modern AI-teknik, så kallad djupinlärning, kan utveckla modeller som inte bara reproducerar vad specialistläkare gör idag, utan faktiskt extraherar information bortom vad det mänskliga ögat kan urskilja, säger Mattias Rantalainen, docent och forskningsgruppledare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

Metoden är ännu inte redo för kliniskt bruk, men en regulatoriskt godkänd produkt är redan under utveckling i ett nystartat bolag, Stratipath AB, som har stöd av bland annat KI Innovations. Forskarna kommer nu att utvärdera metoden ytterligare och målsättningen är att en produkt ska finnas ute på marknaden under 2022.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Karolinska Institutet, ERA PerMed, Europeiska forskningsrådet (ERC), MedTechLabs, Swedish e-science Research Centre (SeRC), Region Stockholm, Cancerföreningen i Stockholm och Bröstcancerförbundet.

Deklarerade intressekonflikter: Johan Hartman har mottagit talararvode eller suttit i rådgivande styrelser för Roche, Novartis, AstraZeneca, Eli Lilly och MSD. Hans institution har även mottagit forskningsanslag från Cepheid och Novartis. Mattias Rantalainen och Johan Hartman är aktieägare i Stratipath AB. Yinxi Wang har mottagit konsultarvode från Stratipath AB (ej relaterat till denna studie).

Publikation: “Improved breast cancer histological grading using deep learning”. Y. Wang, B. Acs, S. Robertson, B. Liu, L. Solorzano, C. Wählby, J. Hartman, M. Rantalainen. Annals of Oncology, online 30 september 2021, doi: 10.1016/j.annonc.2021.09.007.

Drabbade av sarkom bidrar till forskning kring mystiska tumörer

Sarkomföreningens nyinrättade forskningsfond har beslutat att stödja ett nordiskt samarbetsprojekt för forskning kring angiosarkom och odifferentierad pleomorf sarkom med 100 000 kronor. Det är sarkomdrabbades medlems- och minnesgåvor som oavkortat går till forskningen.

-Det är oerhört hedrande att vårt projekt tilldelas medel från Sarkomföreningens forskningsfond, just för att medlen kommer från sarkomsjuka och deras närstående, säger Andri Papakonstantinou, biträdande överläkare och onkolog på Karolinska Universitetssjukhuset.

Sarkom är en ovanlig form av cancer som utgör ca 1% av alla cancerdiagnoser i Sverige. Sarkomtumörerna är ofta aggressiva och kallas ibland ”de mystiska tumörerna”. I jämförelse med vanligare cancerdiagnoser såsom bröst- eller prostatacancer har sarkomforskningen hittills varit blygsam. Få framsteg har gjorts när det kommer till behandling av sarkom de senaste 30 åren.

Sarkomföreningens forskningsfond vill bidra till ökat fokus på sarkomforskning. Alla medlems- och minnesgåvor som doneras till föreningen går oavkortat till forskningsfonden,

Det projekt som biträdande överläkare Andri Papakonstantinou är med i syftar till att förbättra behandlingen och överlevnaden hos patienter som drabbats av sarkomtyperna angiosarkom och odifferentierad pleomorf sarkom genom att kombinera den moderna behandlingsmetoden immunterapi med ett traditionellt läkemedel mot högt blodtryck.

Ett 40-tal patienter kommer preliminärt att ingå i projektet som är ett samarbetsprojekt mellan fyra sjukhus: Herlev og Gentofte Sjukhus i Danmark, Oslo Universitetssjukhus, Århus Universitetssjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

-Vi är väldigt stolta över att tillsammans med våra medlemmar och generösa donationer kunna bidra till sarkomforskningen, säger Lisa Sandberg, forskningsfondens ordförande och ledamot i Sarkomföreningens styrelse. Ju mer vi uppmärksammar och bidrar till sarkomforskning, desto större framsteg kan göras så att vi tillsammans kan besegra sarkom. Läs mer om sarkom och Sarkomföreningens arbete på sarkom.se.

Ny banbrytande behandling mot aggressiv bröstcancer prövas på Akademiska

Nu startas en studie vid Akademiska sjukhuset där man prövar ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Målgrupp är patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer, som är en snabbväxande form av bröstcancer. De första resultaten är häpnadsväckande enligt Henrik Lindman, ansvarig för bröstcancervården på Akademiska sjukhuset. Detta uppmärksammas med anledning av bröstcancerdagen 1 oktober.

– De första studierna av Enhertu som preparatet heter, visar på häpnadsväckande kraftig och långvarig effekt på tumörerna. Behandlingen har nyligen visat sig tre-fyra gånger mer effektiv än nuvarande behandling vid återfall, och med mycket få biverkningar, säger Henrik Lindman, bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset, huvudansvarig för den aktuella läkemedelsstudien.

Enligt Henrik Lindman kan behandlingen bidra till att patienter med spridd bröstcancer kan leva längre. På sikt tror han att läkemedlet även kommer att etablera sig som förebyggande behandling med förhoppning om att fler patienter kan botas.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste dödsorsaken för unga och medelålders kvinnor och står för cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. 2019 insjuknade cirka 8 300 kvinnor i bröstcancer. Omkring 15 procent som får diagnosen har en HER2-positiv variant vilket innebär att cancercellerna producerar för mycket av ett visst protein som påskyndar tillväxt, men som även kan användas som behandlingsmål.

Målgrupp för den aktuella studien är kvinnor med nyupptäckt spridd HER2-positiv bröstcancer. Det handlar om en målinriktad behandling, ett så kallat konjugat som innehåller åtta cytostatikamolekyler. Dessa fäster på receptorer på cancertumörens yta via antikroppar och förs sedan in i cellerna och frigörs.

– Effekten är långvarig och Enhertu tycks intressant nog även fungera på tumörer med lågt antal HER2-receptorer som ju är vanligare. Därför pågår även studier på denna patientgrupp, bland annat här på Akademiska sjukhuset, säger Henrik Lindman.

I Frankrike har man nyligen på ett stort antal sjukhus prövat preparatet på drygt 400 bröstcancerpatienter med mycket gott resultat. Det testas även framgångsrikt inom andra tumörformer där det finns HER2-positiva tumörer, till exempel cancer i magsäcken eller urinblåsan.

– Hittills har två patienter fått Enhertu här på Akademiska och det har fungerat mycket bra trots att patienterna inte hade HER2-positiv bröstcancer. Det talar för att det kan bli ett läkemedel med mycket bred användning, berättar Henrik Lindman och fortsätter:

– Senare i höst startar vi en tredje studie för patienter som fallerat sina tidigare behandlingar för spridd HER2-positiv bröstcancer. I dagsläget ges behandlingen enbart inom ramen för kliniska studier, men Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) arbetar just nu med hälsoekonomiska beräkningar. Behandlingen kommer sannolikt att vara tillgänglig för förskrivning kommande vinter, avrundar han.

FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

  • Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
  • Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
  • Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
  • Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
  • Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.

Kansliet för kliniska prövningar/forskningsstöd

  • En verksamhetsnära stödfunktion för kliniska prövare, forskningssjuksköterskor och verksamhetschefer inom Akademiska sjukhuset.
  • Startade 2014 som en del av FoU-avdelningen och har de senaste åren fått ett utökat uppdrag, som ett led i sjukhusets arbete för en högkvalitativ infrastruktur för forskning.
  • Förutom ekonomihantering, fakturering och avtalsgranskning ansvarar kansliet även för forskningssjuksköterskenätverket FOSA, utbildningar för forskningspersonal, samordning av projektgrupper, datainsamling och statistik, administration av databaser med mera.

Forskargruppen som vill utrota livmoderhalscancer

Inger och Ulf står och pratar i ett arbetsrum.

Inger Gustavsson och Ulf Gyllensten har tagit fram HPVir, en kombination av ett självprovtagningskit och ett HPV-test. Foto/bild: Mikael Wallerstedt

Att utrota livmoderhalscancer, det är drivkraften bakom konceptet för självprovtagning som en forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi utvecklat. Efter stora studier är konceptet HPVir redo att börja användas i större skala.

Ulf Gyllensten, professor vid institutionen för
immunologi, genetik och patologi.
Foto: Mikael Wallerstedt

I 20 år har forskargruppen vid institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP) jobbat med att ta fram HPVir, en kombination av ett självprovtagningskit och ett HPV-test. Testet ska upptäcka om en kvinna är smittad av HPV-viruset och därmed löper större risk att drabbas av livmoderhalscancer.

– Vi har jobbat med det här konceptet väldigt länge, så det har blivit ett stort antal studier genom åren för att säkerställa att det fungerar, säger Ulf Gyllensten, professor vid IGP som leder forskargruppen som tagit fram HPVir.

– Initialt gjorde vi studier i mindre skala. Där lät vi ett antal kvinnor dels ta provet själv vid besök hos en läkare och därefter gjordes en kompletterad assisterad provtagning av läkaren, berättar Inger Gustavsson, projektledare för forskargruppen.

Vid assisterad provtagning samlas celler från livmodertappen, vilka studeras i mikroskop alternativt testas för HPV-virus. Vid självprovtagning är det istället vaginalt sekret som testas och det är enbart HPV-viruset som man testar för. I de jämförande studierna tog också läkaren ett vävnadsprov ifrån livmoderhalsen där man letar efter cellförändringar som kan vara förstadium till livmoderhalscancer.

Självprovtagningen missar inga cellförändringar

Resultatet av de inledande studierna var positiva.

– Det var väldigt bra överensstämmelse av HPV-resultatet, mellan det prov som kvinnan tog och det som läkaren tog.  Vi hittade faktiskt fler HPV-typer i det prov av vaginalt sekret som kvinnan tog själv, säger Inger Gustavsson.

Slutsatsen forskargruppen drog efter de initiala studierna var att självprovtagningen inte missar allvarliga cellförändringar och man fortsatte då att testa konceptet i större studier.

– Det som också var viktigt för oss att säkerställa var att resultaten var konsistenta över tid. Därför hade vi ett antal kvinnor som tog självprov varje dag under en månad, säger Inger Gustavsson.

För att säkerställa var att resultaten var konsistenta över tid fick ett antal kvinnor ta självprov varje dag under en månad. Foto: Mikael Wallerstedt

Hälften av kvinnorna i den gruppen hade en hormonell variation på grund av menscykeln, vilket kan påverka det vaginala sekretet. Den andra hälften av gruppen var äldre kvinnor utan samma hormonella påverkan.

– Vi såg att resultaten var konsistenta och inte hade någon påverkan vare sig av menscykelns hormonella svängningar eller av att kvinnan var i eller hade passerat klimakteriet, berättar Ulf Gyllensten.

36 000 kvinnor i Uppsalastudie

Efter att forskargruppen dels säkerställt överensstämmelsen med assisterad provtagning och att man fick konsistenta resultat över tid gick man vidare till större studier. Man bjöd in 36 000 kvinnor att delta under de tre år studien rullade i Uppsala län.

Inger Gustavsson, projektledare för forskargruppen.
Foto: Mikael WallerstedtSyftet var att jämföra självprovtagningskonceptet med den rutin som fanns i länet; cellprovtagning med assisterad provtagning enligt screeningprogrammet. De kvinnor som använde självprovtagning och testade positivt för HPV upprepade självprovet efter drygt fyra månader och var de fortfarande HPV-positiva remitterades de till efterföljande undersökning hos läkare.

– Resultaten av studien visade att vi med HPVir hittade dubbelt så många kvinnor med allvarliga cellförändringar, berättar Inger Gustavsson.

Ulf Gyllensten leder den forskargrupp som tagit fram HPVir. Förutom att HPVir visat sig vara bättre på att upptäcka cellförändringar ser han också andra fördelar med självprovtagningen.

– I dag är det mer än 20 procent av kvinnorna som av olika anledningar inte deltar i cellprovtagningen. Våra studier visar att fler kvinnor skulle delta vid självprovtagning, och på så vis skulle vi få en bättre täckning, berättar han.

Innovationen i provtagningskortet

De hälsoekonomiska analyser man gjort av HPVir visar också att det är mycket billigare. Sjukvården skulle kunna spara upp till 50 procent av dagens kostnader för screeningen. Man sparar in på primärvårdens kostnader och dessutom transport- och personalkostnader. Det gör att det går att testa fler kvinnor.

– I det screeningprogram som finns i dag slutar man testa kvinnor efter att de fyllt 64 år. Det gör att man missar en stor grupp av äldre kvinnor som faktiskt har en ökad risk att drabbas av livmoderhalscancer, berättar Ulf Gyllensten.

Livmoderhalscancer är vanligast bland kvinnor i åldrarna 30-40 år och efter att man har fyllt 70 år.

Vid provtagningen används ett speciellt provtagningskort för där kvinnan fäster sitt vaginalsekret.
Foto: Mikael Wallerstedt

Innovationen i HPVir ligger inte bara i att man tar provet själv utan också att man vid provtagningen använder ett speciellt provtagningskort för där kvinnan fäster sitt vaginalsekret. Provtagningskortet visar tydligt att sekretet har fastnat och prover är stabila i rumstemperatur under flera år. Prov på kortet är även smittsäkert, vilket betyder att de som hanterar kortet inte kan bli smittade av eventuella andra virus som skulle kunna finnas i provet.

– Det gör att provtagningskortet med fördel kan användas i länder där HIV-viruset är utbrett, säger Ulf Gyllensten.

Den enklare och billigare metoden gör också att utvecklingsländer lättare kan genomföra provtagningen.

Moraliskt ansvar som forskare

HPVir är numera ett registrerat varumärke. Nästa steg för forskargruppen är att HPVir ska bli CE-märkt. CE-märkningen står för hälsa, miljö och säkerhet och betyder att tillverkaren intygar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso- miljö- och säkerhetskrav. Det här är en ny lag som trädde i kraft i maj 2021. För att en produkt ska kunna bli CE-märkt måste det stå ett företag bakom produkten. En ny värld för de flesta forskare. Inger Gustavsson och Ulf Gyllensten är dock överens om att det här är framtiden.

– Vi vill rädda fler liv och brinner verkligen för att HPVir ska användas, säger Ulf Gyllensten.

– CE-märkning är det enda sättet att nå ut, och det är vårt moraliska ansvar som forskare att få ut det här till allmänheten, säger Inger Gustavsson.

Lynparza + abirateron visade signifikant förlängd PFS i 1:a linjen vid mCRPC

Lynparza i kombination med abiraterone visade signifikant fördröjd sjukdomsprogress i fas-III studien PROpel vid behandling i 1:a linjen av metastaserad kastrations-resistent prostata cancer.

Den första PARP hämmaren som visar klinisk fördel i kombination med en ny  hormonbehandling

Positive high-level results from the PROpel Phase III trial showed AstraZeneca and MSD’s Lynparza (olaparib) in combination with abiraterone demonstrated a statistically significant and clinically meaningful improvement in radiographic progression-free survival (rPFS) versus standard-of-care abiraterone as a 1st-line treatment for men with metastatic castration-resistant prostate cancer (mCRPC)

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Systemförändring på gång för att cancerpatienter ska få tillgång till nya läkemedel

På Njurcancerföreningens nationella möte släpptes flera ”nyheter” i debatten om hur nya läkemedel och kombinationer av behandlingar, ska nå ut snabbt till svenska patienter.

Från socialutskottet och från ansvariga myndigheter konstaterades att systemet behöver förändras – och att detta är på gång att ske.

– Att det har hänt mycket på senare tid och att systemet ska förbättras så att läkemedel verkligen når patienter, var nytt för oss. Är det någon som vill veta detta, så är det ju patienter som är direkt berörda. Det handlar om liv. På nästa års möte ska detta prickas av, vi nöjer oss inte förrän alla cancerpatienter alltid ges möjlighet att få den senaste behandlingen, säger Olof Karlsson, vice ordförande i Njurcancerföreningen, och som deltog i debatten.

Socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) och Dag Larsson (S), ledamot socialutskottet, instämde i att systemet för att prissätta nya läkemedel behöver förändras för att klara av att hantera alla nya läkemedel som forskas fram.

– Systemet behöver förändras och man kan känna en enorm frustration. Bekymret är att modellen har för lite resurser för att hantera alla nya fantastiska läkemedel som kommer, sa Dag Larsson.

Acko Ankarberg Johansson menade att systemet idag är för fragmenterat men att det börjat hända saker de senaste månaderna.

Hela debatten och mötet finns att se här:

https://youtu.be/37kYwGMQ22M

Fr. v Acko Ankarberg Johansson, socialutskottet, Olof Karlsson, Njurcancerföreningen, Dag Larsson, Socialutskottet, Gustaf Befrits, NT-rådet, Jonathan Lind Martinsson, TLV, Liselott Eriksson, Blodcancerförbundet, Margareta Haag, Nätverket mot cancer, Anders Åker, moderator.Om njurcancerföreningen

Initiativet till Njurcancerföreningen kommer från läkare, kontaktsjuksköterskor och patienter som tillsammans vet hur avgörande det är med en väl fungerande patientförening. Föreningen skapades 2015 och bygger sakta men säkert upp en bred verksamhet där medlemmarna sätter agendan. Vi arbetar nära professionen och forskningen för att sprida så mycket information som möjligt om sjukdomen, aktuella behandlingar och nya rön. www.njurcancerforeningen.se

Njurcancerföreningen är en del av Nätverket mot cancer – www.natverketmotcancer.se

ARCHES visar signifikant förlängd överlevnad för Xtandi hos vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer

Resultat från fas 3-studien ARCHES visar signifikant förlängd överlevnad för Astellas XTANDI™ hos vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer

Finala resultat från fas 3-studien ARCHES presenterades den 18 september som ett ”Late-breaking abstract” på årets virtuella ESMO-kongress, European Society for Medical Oncology, 2021.

Astellas Pharma tillkännagav den 17 september resultat från fas 3-studien ARCHES. Studien visar på en signifikant förbättrad total överlevnad (OS) för XTANDITM (enzalutamid) hos vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC). ARCHES är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas 3-studie som utvärderar enzalutamid i kombination med hormoner (ADT), jämfört med enbart hormonbehandling (dagens standardbehandling) vid metastaserad hormonkänslig prostatacancer. Total överlevnad (OS) var ett viktigt sekundärt effektmått.

Resultaten från studien visar att enzalutamid i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT) minskade risken för dödsfall med 34 procent (n=1 150; hazard ratio [HR]=0,66; [95% konfidensintervall [KI]: 0,53-0,81]; p<0,0001), jämfört med placebo och hormonbehandling. Mediantiden för total överlevnad (OS), som definierades som tid från randomisering till död av någon orsak, hade ännu inte nåtts i någon av de två grupperna. Säkerhetsprofilen för de två grupperna i studien var likvärdig med vad som tidigare rapporterats vid analysen av studiens primära effektmått (rPFS).

Dessa finala resultat från ARCHES-studien presenterades på årets virtuella ESMO-kongress (European Society for Medical Oncology) (Abstract LBA25) den 18 september 2021.

Resultat avseende ARCHES-studiens primära effektmått radiografisk progressionsfri överlevnad (rPFS) publicerades i Journal of Clinical Oncology 2019. Dessa resultat visar att enzalutamid i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT) uppnådde sitt primära effektmått. Risken för radiografisk progression eller död (rPFS) minskade signifikant med 61 procent jämfört med enbart hormonbehandling (n=1 150; HR=0,39 (95% KI: 0,30-0,50); p<0,0001).1

Vid uppföljning efter 14,4 månader i median hade mediantiden för radiologiskt verifierad progressionsfri överlevnad (rPFS) inte uppnåtts i patientgruppen som fick enzalutamid (95% KI), medan mediantid för rPFS-händelser (radiografisk progression eller död) hos patienterna som enbart fick hormonbehandling (ADT) var 19,0 månader (95% KI: 16,6-22,2 månader). Resultat avseende total överlevnad (OS) var ännu inte mogen vid tiden för publikationen.

I den primära analysen av ARCHES-studien var biverkningar av grad 3 och grad 4 (svåra och/eller livshotande eller invalidiserande) jämförbara i de två grupperna, och rapporterades hos 24,3 procent av patienterna som fick enzalutamid i kombination med ADT, jämfört med 25,6 procent för patienter som fick enbart hormonbehandling. Vanliga biverkningar (förekommer hos minst 5% av patienterna) rapporterades oftare hos patienter som behandlats enzalutamid i kombination med ADT, jämfört med patienter som fick enbart hormonbehandling, och inkluderade värmevallning, trötthet, artralgi, hypertoni, illamående, muskuloskeletal smärta, diarré, asteni och yrsel.

Dessa nya data stödjer enzalutamids globala myndighetsgodkännanden, inklusive Europeiska kommissionens marknadsföringstillstånd för enzalutamid som behandling vid metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) tidigare i år.

Om metastaserad hormonkänslig prostatacancer

Hos män med prostatacancer anses sjukdomen vara metastaserad när cancern spridit sig utanför prostatakörteln till andra delar av kroppen.3 Män anses vara hormon- eller kastrationskänsliga om deras sjukdom fortfarande reagerar på medicinsk eller kirurgisk behandling för att sänka testosteronnivåerna.4Cirka 10 500 svenska män utvecklar prostatacancer varje år, och cirka 2 500 av dessa diagnosticeras med en metastaserad hormonkänslig prostatacancer (endera direkt vid diagnos eller till följd av återfall av lokal behandling).5 Medianöverlevnaden för män med mHSPC som börjar behandling med hormoner (ADT) är cirka tre till fyra år globalt sett.6

Om XTANDI™ (enzalutamid)

XTANDI (enzalutamid) är en peroral androgenreceptorsignalhämmare som är godkänd för behandling av vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) i kombination med androgendeprivationsterapi. Enzalutamid är även godkänt för behandling och vuxna män med högrisk, icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer, samt metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) hos vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom efter sviktande androgendeprivationsterapi och där kemoterapi ännu inte är kliniskt indikerat eller när sjukdom har progredierat under eller efter docetaxelbehandling.

För mer information om enzalutamid, se www.fass.se

Om ARCHES-studien

Fas 3-studien ARCHES är en internationell, randomiserad och placebokontrollerad multicenterstudie där 1 150 patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) från USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsregionen deltar. Patienterna i ARCHES-studien behandlades antingen med enzalutamid 160 mg dagligen eller placebo och fortsatte med behandling med LHRH-agonist (luteiniserande hormonfrisättande hormonagonist), alternativt antagonist eller hade en sjukdomshistoria av kirurgisk kastration (bilateral orkidektomi).

Det primära effektmåttet för studien var radiografisk progressionsfri överlevnad (rPFS), definierad som tiden från randomisering till det första (objektiva) beviset på radiografisk sjukdomsprogression (som bedömts genom en central revision) eller död inom 24 veckor efter behandlingens avbrott. Radiografisk sjukdomsprogression bedömdes med hjälp av sekventiella bildanalyser enligt på definition i PCWG2 (Prostate Cancer Working Group-2) -kriterier om en eller fler nya skelettskador, och/eller visad progression avseende mjukdelsskador. Patienterna som inkluderades i studien hade både hög och låg sjukdomsaktivitet, och kunde vara både nyligen diagnostiserade patienter med mHSPC eller patienter som tidigare hade fått behandling och senare utvecklat metastaserad sjukdom. Studien omfattade också några patienter som nyligen fått docetaxelbehandling för mHSPC, men vars sjukdom inte var progressiv.

Referenser

1. Armstrong A, et al. Phase 3 study of androgen deprivation therapy (ADT) with enzalutamide (ENZA) or placebo (PBO) in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC): the ARCHES trial. J Clin Oncol. 2019;7:687.

2. European Medicines Authority. Summary of Product Characteristics: Xtandi 40 mg soft capsules. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/EPAR/xtandi, Last accessed September 17 2021.

3. American Society of Clinical Oncology. ASCO Answers: Prostate Cancer (2021). http://www.cancer.net/sites/cancer.net/files/asco_answers_guide_prostate.pdf. Accessed September 17, 2021.

4. Cancer.net. Prostate Cancer: Types of Treatment (09-2020). https://www.cancer.net/cancer-types/prostate-cancer/types-treatment. Accessed September 17, 2021.

5. Nordcan: https://www-dep.iarc.fr/nordcan/sw/frame.asp. Accessed March 26, 2021.

6. Mottet N, et al. Updated Guidelines for Metastatic Hormone-sensitive Prostate Cancer: Abiraterone Acetate Combined with Castration Is Another Standard. Eur Urol. 2018;3:316-321.

Cancerassocierad trombos m.m.

LEO Pharma bjuder in till webbinar torsdagen den 21 oktober kl. 14:00-18:00.

Tema: Cancerassocierad trombos m.m.

Delar av programmet:
Primary prophylaxis in cancer patients: ready for primetime? (Dr Erik Klok Leiden University Medical Center, Leiden, Netherlands)

Cancer-Associated Thrombosis – Addressing unanswered questions (Prof Agnes Lee, University of British Columbia, and Vancouver Coastal Health)

Management of Cancer-Associated Venous Thrombosis:
Insights from a Nationwide Survey among Danish Oncologists (Senior researcher Anette Arbjerg Højen, RN, MScN, PhD, Aalborg, Denmark)

Fullständigt program finns här: https://trombosaktuellt.se

Sarclisa i kombination med pomalidomid och dexametason vid multipelt myelom

NT–rådets yttrande till regionerna 2021–09–24

Rekommendation och sammanvägd bedömning

NT-rådets rekommendation till regionerna är:
• att inte använda Sarclisa i kombination med pomalidomid och dexametason vid multipelt myelom

TLV har efter beställning från NT-rådet gjort en hälsoekonomisk utvärdering av Sarclisa i kombination med pomalidomid och dexametason. Sarclisa är även indicerat i kombination med karfilzomib och dexametason. Den indikationen är inte utvärderad av TLV och omfattas därmed inte av denna rekommendation.

Tillståndets svårighetsgrad är hög.

Åtgärdens effektstorlek är måttlig.

Tillståndet är mindre vanligt.

Osäkerheten i den vetenskapliga dokumentationen är hög.

Osäkerheten i den hälsoekonomiska värderingen är hög.

TLV värderar kostnaden per vunnet QALY för Sarclisa i kombination med pomalidomid och dexametason (IsaPd) jämfört med pomalidomid och dexametason (Pd) till cirka 4,1 miljoner kronor.

En sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Sarclisa inte kan betraktas som kostnadseffektivt.

Läs hela rekommendationen här

Satsning på testbädd för kliniska studier inom cancervården får Vinnovastöd

Nollvision cancer och Genomic Medicine Sweden går samman med myndigheter, regioner, akademi, industri- och patientföreningar för att skapa en innovationsmiljö som underlättar införandet av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården.

Genom utlysningen Innovationsmiljöer inom Precisionshälsa 2021, har Vinnova valt att satsa på 11 innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation.

Handelshögskolan i Stockholm är koordinator för Nollvision cancer och för den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care”, som har beviljats finansiering i fem år av Vinnova och som kommer att ingå i det nationella strategiska innovationsprogrammet SWElife.

Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och verksamhetsledare för både Nollvision cancer och den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer” är mycket glad över att Testbädden är en av de innovationsmiljöer Vinnova valt att satsa på.

  • För cancerpatienter är detta en pusselbit för att nya innovationer ska kunna utvecklas så att fler ska kunna leva längre och bättre. Denna satsning befäster Nollvision cancer som kontaktpunkt för systeminnovation och stärker vår ambition att sprida nollvisionen globalt, säger Ebba Hallersjö Hult.

Test Bed Sweden är en vidareutveckling av den Vinnova-finansierade innovationsmiljön Nollvision cancer som etablerades 2019 med den långsiktiga visionen att ingen ska dö till följd av cancer.

  • Genom att utveckla och implementera precisionsmedicin genom diagnostik och behandling i klinisk rutin finns goda möjligheter att nollvisionen en dag kan uppnås. Att ge patienterna snabbare tillgång till, effektiv och nationellt jämlik precisionshälsa inom cancerområdet är avgörande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och medgrundare av Nollvision cancer och Test Bed Sweden.

Parallellt satsar Vinnova och medverkande partners 220 miljoner på den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden (GMS) där man byggt upp ett nätverk och IT-infrastruktur för att möjliggöra implementeringen av precisionsmedicin.

  • GMS är mycket glada att medverka i detta breda konsortium som tillsammans kan flytta positionerna för nationella kliniska studier inom cancer i Sverige. Inom GMS arbetar vi redan med en nationell, strukturerad implementering av genomik-baserad precisionsmedicin och ser fram emot att arbeta tillsammans för fler kliniska studier, säger Anders Edsjö, vice ordförande för GMS ledningsgrupp, sektionschef och överläkare i klinisk patologi vid Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.

Patientperspektivet är centralt i satsningen.

  • Nätverket mot cancer ser fram emot det gemensamma arbetet i testbädden med fokus på samskapande med patienter och närstående. Vi ser stora möjligheter att driva på för ett snabbare införande av kliniska studier och implementering av precisionsmedicin, säger Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer.

Regeringen har i Life Science-strategin en uttalad ambition att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården. Analyser pekar på att det är sannolikt främst inom cancervården som precisionsmedicin kommer att växa det kommande decenniet. Mellan 300 och 400 nya immunterapier, målriktade läkemedel och tumöragnostiska läkemedel kan vara godkända om tio år.

  • Att kliniska studier genomförs i hälso- och sjukvården är en förutsättning för att patienter i Sverige ska kunna ta del av de fantastiska möjligheter som precisionsmedicin kan innebära. Projektet Vinnova nu beslutat att finansiera kommer att flytta fram positionerna för hur vi bedriver kliniska studier, vilket i sin tur innebär ökade förutsättningar för att fler läkemedelsföretag ska förlägga sina studier till Sverige och därigenom bidra till utvecklingen av precisionsmedicin, säger Frida Lundmark, sakkunnig policy vid Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Bakom initiativet och ansökan står 16 olika aktörer (se faktaruta nedan). Bredden av aktörer är något man ser som en nyckel för att lyckas.

  • Aktörskonstellationen i testbädden visar att införande av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården kräver insatser från många håll. Testbädden har en räckvidd nationellt och internationellt till initiativ och grupperingar som kan bidra och samarbeta, avslutar Ebba Hallersjö Hult.

Patientfallsdiskussion Metastaserad bröstcancer

Tid 15:15 – 16:00
Målet med diskussionen är att ge dig som deltagare ny kunskap och helhetssyn vid onkologisk behandling av dessa patienter. Det är också en möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor runt om i landet. Patientfallen är tänkta att spegla patienter med metastaserad bröstcancer som ni möter i er vardag.

Mer information och anmälan

Opdivo i kombination med Yervoy för behandling av avancerat melanom

NT–rådets rekommendation till regionerna är:
• att Opdivo i kombination med Yervoy bör användas för vissa utvalda patienter med avancerat malignt melanom.

Följande faktorer talar för kombinationsbehandling:
– Gott allmäntillstånd
– Förväntad god följsamhet till biverkningsuppföljning
– PD–L1–uttryck <1 % i tumörcellerna och hög tumörbörda (förhöjt LD)
– Förekomst av BRAF–mutation
– Asymtomatisk hjärnmetastasering

Läs hela rekommendationen här

Patienter utredda för cancer nöjda trots pandemin

Patienter som utretts för misstanke om cancer enligt standardiserat vårdförlopp är överlag nöjda med sin upplevelse av vården – även under pågående covid-19-pandemi. Det visar Regionala cancercentrums (RCC) senaste mätresultat.

Patienternas erfarenheter av att utredas inom standardiserat vårdförlopp (SVF) följs upp varje år via patientenkäter. Nu finns data för hela 2020 samt första kvartalet 2021 publicerat på cancercentrum.se och patientenkat.se.

Under 2020 och 2021 har utskick av enkäterna varit valfritt på grund av pandemin men 13 regioner har ändå valt att fortsätta att skicka ut dem. Under 2020 skickades 32 693 enkäter ut med en svarsfrekvens på 58 procent (19 322 svar).

– Enkätsvaren för 2020 är mycket lika de svar som lämnats in före pandemin och som tidigare är patienterna överlag nöjda med sin vård. De största skillnaderna återfinns precis som tidigare mellan de vars utredning slutat med en cancerdiagnos och de som visat sig inte ha cancer där de som fått en cancerdiagnos är mer nöjda, säger Helena Tufvesson Stiller, projektledare för uppföljning av patienternas upplevelser.

Möjligt undersöka pandemins påverkan

Enkäterna började skickas ut 2016 och sedan starten har över 100 000 personer svarat på hur de upplever cancervården, vilket gör undersökningen mycket omfattande även internationellt sett. Eftersom en så stor andel av regionerna har fortsatt att skicka ut enkäterna under pandemin är det möjligt att jämföra svaren både före och under pandemin.

– Detta gör att det nu finns en unik möjlighet att undersöka på djupet hur pandemin påverkat patienternas upplevelser av cancerutredningar, säger Helena Tufvesson Stiller.

Patienterna är, pandemin till trots, fortsatt nöjda med vården och generellt är skillnaderna små.

– Det vi kan se är att patienterna upplevt att tillgängligheten till cancervården har ökat under pandemin men att stödet till anhöriga har varit sämre. Det stämmer överens med andra rapporter från RCC som visat att väntetiderna har minskat men att färre cancerpatienter har utretts än vanligt. Samtliga studier pekar på att cancerområdet har varit prioriterat under pandemin, säger Helena Tufvesson Stiller.

– Det försämrade anhörigstödet förklaras mest troligt med de restriktioner som gällt medföljande inom vården, fortsätter Helena Tufvesson Stiller.

Vill sprida resultaten internationellt

Kunskapen kring hur patienter upplever cancervård och cancerutredningar under pandemin är mycket begränsad men rapporter från Sverige såväl som Nederländerna, Canada och USA visar på att patienter i varierande omfattning fått sina planerade vårdinsatser inställda eller ersatta med video- eller telefonsamtal. Trots att många patienter är nöjda med det, har det hos andra skapat stress och oro.

– Vi har dock inte hittat några internationella studier som visar hur patienterna upplever själva cancerutredningen under pandemin. Vi kommer därför göra en fördjupad analys av resultaten och planerar en publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift för att sprida den kunskap vi inhämtat. Förhoppningen är att både hitta sådant som fungerat bättre under pandemin och att lyfta värdet av patientdelaktighet i vårdens utvecklingsarbete, avslutar Helena Tufvesson Stiller.

Patienternas upplevelser av standardiserade vårdförlopp (SVF)

Adjuvant Keytruda-behandling minskade risken för återfall eller död med 35 % vid högrisk resekterade stadium II melanom

Det visade ny data från studien Keynote-716 som presenterades under 2021 års internationella cancerkongress, ESMO. Det är första gången som en immunterapi visat positiva resultat vid stadium II malignt melanom i fas 3.

En första interimsanalys visade att pembrolizumab minskade risken att dö eller få återfall med 35 procent (HR=0.65 [95procent KI, 0.46–0.92]; p=0.00658) jämfört med placebo. Vid denna tidpunkt var inte mediandata uppnådd. Vid uppföljning efter 14,4 månader hade 11,1 procent av patienterna som fick pembrolizumab fått återfall eller avlidit (n=54/487), jämfört med 16,8 procent (n=82/489) för patienter på placebo. Patienter som behandlades med pembrolizumab fick även färre återfall i avlägsna organ och vävnader, 4,7 procent (n=23/487) jämfört med patienter som fick placebo 7,8 procent (n=38/489). Behandlingsrelaterade biverkningar av grad ≥ 3 var 16,1 procent i pembrolizumabarmen och 4,3 procent i placeboarmen. Studien inkluderade totalt 976 patienter.

Full presentation av data finns i pressmeddelandet från vårt moderbolag Merck & Co, Inc.

– Dessa tidiga resultat från studien är mycket glädjande säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi och professor i cancerimmunterapi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Baserat på resultat från andra studier ger vi PD-1-hämmare rutinmässigt under ett års tid till patienter som radikalopererats för malignt melanom med lymfkörtelspridning. De nu presenterade resultaten visar att även patienter som opererats för tjocka maligna melanom, där vi inte har några hållpunkter för spridning till lymfkörtlarna, får en lägre risk för återfall av denna behandling. Det som fortfarande är oklart är om postoperativ behandling med PD-1-hämmare vid högrisk malignt melanom även förlänger totalöverlevnaden, varför vi med spänning ser fram emot resultat från långtidsuppföljningar.

– Patienter med högrisk stadium II melanom i Sverige har en dyster prognos och en lägre relativ överlevnad än flera patientgrupper i stadium III. Resultaten i Keynote-716 innebär ytterligare ett potentiellt behandlingsalternativ för en patientgrupp som tidigare stått utan systemisk behandling och därmed hopp om förbättrad prognos för dessa patienter, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef onkologi, MSD i Sverige.

Drabbar ca 800 kvinnor och män i Sverige varje år

Varje år konstateras cirka 60 000 hudcancerfall i Sverige och 500 personer dör i sjukdomen. Sverige ligger högt i antalet fall jämfört med andra länder. Malignt melanom är den allvarligaste av hudens tre vanliga cancerformer och den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor och män i Sverige. 800 personer om året drabbas av högrisk malignt melanom stadium II varje år i Sverige med en återfallsrisk på 32 % (stadium IIb) och 46 % (stadium IIc).

Keytruda-kombination minskade risk för död med 33 procent för patienter med avancerad livmoderhalscancer

Det visar ny data från studien Keynote-826 som presenterades under 2021 års internationella cancerkongress, ESMO och samtidigt publicerades i New England Journal of Medicine. För första gången visade en immunterapi positiva resultat i en fas 3-studie vid första linjen ihållande, återkommande eller spridd livmoderhalscancer.

Pembrolizumab i kombination med kemoterapi (paclitaxel plus cisplatin eller paclitaxel plus carboplatin) med eller utan bevacizumab (pembrolizumab plus kemo ± bev) minskade risken att dö med en tredjedel eller 33 procent (HR=0.67 [95% KI, 0.54-0.84]; p<0.001), jämfört med kemoterapi med eller utan bevacizumab (kemo ± bev).

Medianöverlevnad för pembrolizumab plus kemoterapi ± bev var24.4 månader (95% KI, 19.2-ej uppnådd [NR]) jämfört med 16.5 månader (95% KI, 14.5-19.4) för kemoterapi ± bev. Progressionsfri medianöverlevnad (HR=0.65 [95% KI, 0.53-0.79]; p<0.001) var 10.4 månader (95% KI, 9.1-12.1) för patienter behandlade med pembrolizumab plus kemo ± bev och 8.2 måndaer (95% KI, 6.4-8.4) för gruppen som fick kemoterapi ± bev. Behandlingsrelaterade biverkningar av grad ≥ 3 var 68,4 % (pembrolizumab plus kemo ± bev) respektive 64,1 % (kemo ± bev). Studien inkluderade totalt 617 patienter (N=308 pembrolizumab plus kemo ± bev, N=309 kemo ± bev).

– Detta är lovande resultat för en patientgrupp där de flesta är mitt i livet och varje månad räknas, säger överläkare Susanne Malander, Skånes Universitetssjukhus, Lund

– Detta är viktiga data som visar att pembrolizumab kombinerat med kemoterapi gav en förlängd överlevnad både med och utan bevacizumab. Vid ett eventuellt godkännande skulle detta ge värdefull information för att kunna ge rätt behandling till rätt patient, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef onkologi, MSD i Sverige.

Stort behov av nya behandlingsalternativ i Sverige
Trots förebyggande insatser som allmänna vaccinationsprogrammet och det svenska screeningprogrammet är livmoderhalscancer ett allvarligt hälsoproblem, som ofta drabbar yngre och medelålders kvinnor. Drygt 500 kvinnor insjuknar årligen i Sverige och prognosen är generellt god, med en total 5-årsöverlevnad på 73 procent rapporterad 2014. I tidiga stadier är 5-årsöverlevnaden över 90 procent, och sjunker som förväntat i senare stadium. 5-årsöverlevnaden vid stadium IV är idag under 20 procent. Kvinnor som diagnostiserats med spridd livmoderhalscancer har en särskilt dålig prognos, och det finns ett stort behov av nya behandlingsalternativ.

Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Cirka 530 000 kvinnor får varje år sjukdomen varav mer än hälften dör, och den utgör därmed den andra vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken.

Nivolumab + cabozantinib for the treatment of advanced Renal-Cell Carcinoma in 1st line

This interactive virtual meeting will focus on the 9ER trial with the combination of nivolumab + cabozantinib for mRCC patients in first line. It will be chaired by Petri Bono from Finland and we are happy to share that Thomas Powles and Viktor Grünwald will walk us through the data and discuss the landscape.

October 12th

Time: 15:30 – 17:15

For more information and registration click here

Nya studiedata visar längsta rapporterade överlevnaden någonsin för avancerad hormonkänslig bröstcancer

Varje år får cirka 8 000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer och drygt 1 400 kvinnor dör av sjukdomen, de allra flesta till följd av att cancern spritt (metastaserat) sig till andra delar av kroppen. Majoriteten (70-80 procent) av bröstcancerfallen i Sverige orsakas av hormonpositiv bröstcancer, det vill säga tumörer vars tillväxt är beroende av kvinnligt könshormon (1).

I fas III-studien MONALEESA-2 ingick kvinnor med avancerad (HR+/HER2-) bröstcancer som fått ribociklib i kombination med aromatashämmaren letrozol som första linjens behandling (2).

Resultaten från den aktuella studien, MONALEESA-2, gäller just avancerad hormonpositiv (HR+/HER2-) bröstcancer och visar att kombinationsbehandling med Kisqali (ribociklib) och letrozol som första linjens behandling resulterade i en överlevnad på över fem år (63,9 månader). Det motsvarar en överlevnadsvinst på över tolv månader jämfört med gruppen som fått enbart letrozol.

  • Det här är resultat som betyder stor skillnad för patienterna. De aktuella studiedata verifierar de positiva signaler vi sett i de tidigare analyserna på ribociklib och ger ett starkt stöd för användandet av den här typen av behandling som förstalinjesbehandling vid spridd bröstcancer, säger Henrik Lindman, docent och överläkare vid Onkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ribociklib är det enda läkemedel av typen CDK4/6-hämmare som i tre fas-III-studier visat överlevnadsfördel i kombination med olika endokrina terapier, oavsett behandlingslinje eller om patienterna genomgått klimakteriet eller inte (2-4).

Resultaten presenterades på årets upplaga av cancerkongressen ESMO, den 19 september. Läs hela pressmeddelandet här

 

Imfinzi + nya immunoterapier förbättrade kliniska utfall vid icke resekterbar NSCLC i stadium III

Imfinzi combined with novel immunotherapies improved clinical outcomes for patients with unresectable, Stage III non-small cell lung cancer

COAST Phase II trial showed oleclumab or monalizumab in combination with Imfinzi significantly delayed disease progression and increased objective response rate.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Enhertu minskade risken för sjukdomsprogress eller dödsfall med 72 procent jämfört med T-DM1 vid metastaserad HER2-positiv bröstcancer

Enhertu (trastuzumab deruxtekan) minskade risken för sjukdomsprogress eller dödsfall med 72 procent jämfört med trastuzumab emtansin (T-DM1) hos patienter med metastaserad HER2-positiv bröstcancer

  • Resultaten från head-to-head fas 3-studien DESTINY-Breast03 som valts ut för presentation vid ”Presidential Symposium” (#LBA1) vid årets virtuella ESMO-kongress, kan innebära en potentiellt ny standardbehandling av tidigare behandlade patienter med metastaserad HER2-positiv bröstcancer.
  • Resultat från fas 2-studien DESTINY-Breast01 som också presenterades på ESMO visade att medianöverlevnaden var 29 månader hos patienter med HER2-positiv bröstcancer och som tidigare fått två eller fler riktade HER2-behandlingar.

Daiichi Sankyos och AstraZenecas ADC-terapi Enhertu (trastuzumab deruxtekan) visar signifikant förbättrad progressionfri överlevnad i head-to-head studien DESTINY-Breast03, jämfört med trastuzumab emtansin (T-DM1) för behandling av patienter med icke-resektabel och/eller metastaserad HER2-positiv bröstcancer, och som tidigare fått trastuzumab och en taxan. Studiens primära effektmått var progressionsfri överlevnad (PFS).

Läs mer i pressmeddelanden från Daiichi Sankyo och AstraZeneca den 18 september 2021.