Ingela - Onkologi i Sverige

Riktad immunterapi lovande mot spridd prostatacancer

Nya data för xaluritamig (AMG509), en målriktad immunterapi mot STEAP1, visar lovande effekt motmetastaserande kastrationsresistent prostatacancer. Det visar data som presenterats på den just avslutade ESMO-kongressen i Madrid.

European Society for Medical Oncology (ESMO), Europas största cancerkongress, hölls i år i Madrid, 20–24 oktober. Foto: Åsa Sandin.

– Det faktum att tungt förbehandlade patienter svarar så pass bra väcker onekligen hopp, säger Ingrida Verbiené, onkolog och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Resultaten publiceras samtidigt i Cancer Discovery.

Prostatacancer är en mycket vanlig cancerform i Sverige och står för en tredjedel av alla cancerfall hos män. Mer än var tjugonde man i Sverige dör av sjukdomen.

Vid European Society for Medical Oncology (ESMO), Europas största cancerkongress, presenteras interimsresultat från en fas I-studie där xaluritamig utvärderas vid metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC). Xaluritamig är en ny bispecifik XmAb® 2+1 T-cellsengagerande antikroppskonstruktion riktad mot STEAP1, ett protein som är överuttryckt i över 80 procent av alla fall av prostatacancer. Molekylen binder även mot CD3 på T-celler.

De 97 patienterna i studien hade mCRPC som var refraktär mot tidigare hormonbehandling (enzalutamid/abirateron) och 1–2 taxankurer. Medianåldern var 67 år och 79 procent hade genomgått fler än tre linjer av behandling, medianvärdet för tidigare genomgångna behandlingslinjer var fyra.

Xaluritamig administrerades intravenöst varje vecka eller varannan vecka med olika dosnivåer- och scheman. Studiens mål var att utvärdera säkerhet, tolerabilitet, antitumöraktivitet och farmakokinetik samt att bestämma den maximalt tolererade dosen och den rekommenderade fas II-dosen.

Preliminär farmakokinetik visade en dosproportionell ökning av exponeringen. Närmare hälften av patienterna, 49 procent, nådde PSA-50-respons, det vill säga en minskning av PSA med 50 procent eller mer, medan 28 procent svarade med en 90-procentig PSA-minskning. Motsvarande siffror för höga dosnivåer var 59 procent för PSA-50-respons och 36 procent för PSA-90-respons. ORR var 41 procent.

24 procent av patienterna nådde bekräftad partiell respons (PR = Partial Response) och 48 procent nådde stabil sjukdom (SD = stable disease) enligt RECIST-kriterierna. Av patienter som fått xaluritamig i högre dosnivåer nådde 41 procent bekräftad partiell respons och 38 procent nådde stabil sjukdom.

– Det är också intressant att immunterapi riktad mot STEAP1 uppvisar antitumöraktivitet mot både mjukvävnad och skelett, säger Ingrida Verbiené.

Vidare stod 19 av de 52 patienterna från högdoskohorter kvar på behandling vid data cutoff, och av dessa förblev 13 på behandling i sex månader eller längre. Medianvärdet för responsduration (DOR = Duration of Response) var 9,2 månader.

Resultaten publicerades samtidigt i Cancer Discovery: Xaluritamig, a STEAP1 × CD3 XmAb 2+1 Immune Therapy for Metastatic Castration-Resistant Prostate Cancer: Results from Dose Exploration in a First-in-Human Study

ESMO 2023 – signifikant bättre resultat med sotorasib-kombination vid spridd tjock- och ändtarmscancer

En kombination av KRAS^G12C-hämmaren Lumykras (sotorasib) och EGFR-hämmaren Vectibix gav signifikant förbättrad progressionsfri överlevnad hos patienter med metastaserande KRAS G12C-muterad kolorektalcancer jämfört med standardbehandling. Det visar nya data från fas III-studien CodeBreaK 300 som presenterats på ESMO-kongressen i Madrid. Samtidigt publicerades resultaten i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.

Resultaten är övertygande, inte minst med tanke på att patienterna var tungt förbehandlade, säger docent Jakob Eberhard, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och expert på kolorektalcancer. Foto: Åsa Sandin

– Det är en tydlig skillnad som kan förbättra för patienter med denna ovanliga, men erkänt svårbehandlade mutation, säger docent Jakob Eberhard, överläkare på onkologen vid Skånes universitetssjukhus i Lund och expert på området.

Med närmare 30 000 deltagare förra året är European Society for Medical Oncology (ESMO) Europas största cancerkongress. Vid årets upplaga, som hålls i Madrid, presenterades bland mycket annat ett så kallat late-breaking abstract med rubriken ”Sotorasib plus panitumumab versus standard-of-care for chemorefractory KRAS G12C-mutated metastatic colorectal cancer (mCRC): CodeBreak 300 phase III study”.

I den globala, oblindade fas III-studien CodeBreaK 300 randomiserades 160 patienter med kemoterapirefraktär KRASG12C-muterad metastaserande kolorektalcancer 1:1:1 till Lumykras (sotorasib) 960 mg dagligen plus Vectibix (panitumumab) 6 mg/kg IV (n=53), sotorasib 240 mg dagligen plus panitumumab 6 mg/kg IV (n=53), eller standardbehandling (läkarens val av trifluridin och tipiracil eller regorafenib) (n=54).

Det primära effektmåttet var progressionsfri överlevnad (PFS = Progression-free Survival) enligt RECIST version 1.1 utvärderat med oberoende central granskning (BICR = Blinded Independent Central Review). Här visades kombinationen av sotorasib och panitumumab vara signifikant bättre än standardbehandling med en progressionsfri medianöverlevnad på 5,6 månader med den högre sotorasibdosen (960 mg) mot 2.2 månader för standardbehandling. Även den lägre dosen (240 mg) av sotorasib var statistiskt signifikant bättre med en median-PFS på 3,9 månader.

– Det är övertygande resultat, inte minst med tanke på att patienterna i studien var tungt förbehandlade, säger Jakob Eberhard som själv är på plats i Madrid.

Viktiga sekundära effektmått inkluderade objektiv tumörrespons (ORR = Overall Response Rate), responsduration (DOR = Duration of Response), och sjukdomskontrollfrekvens (DCR = Disease Control Rate).

– Särskilt med den högre sotorasib-dosen ger kombinationsbehandlingen signifikant bättre resultat än standardbehandling, säger Jakob Eberhard. Det är också mycket positivt att behandlingen tolereras så pass väl.

Biverkningar av grad ≥3 som inträffade hos ≥5 procent av patienterna som fick den högre dosen av sotorasib var dermatit acneiform (11.3%), hypomagnesemi (5.7%) och hudutslag (5.7%). I den lägre dosen var motsvarande andelar hypomagnesemi (7.5%), diarré (5.7%). Biverkningar av grad ≥3 som inträffade hos ≥5 procent av patienterna som fick standardbehandling var neutropeni (23.5%), anemi (5.9%), och hypertoni (5.9%).

LBA10 presenterades av Filippo Pietrantonio, GI-onkolog vid Fondazione IRCCS Istituto Nazionale dei Tumori, Milano, Italien.

Resultaten är publicerade i New England Journal of Medicine: Sotorasib plus Panitumumab in Refractory Colorectal Cancer with Mutated KRAS G12C

Varaktig respons och lovande överlevnadsdata från fas II-studie med tarlatamab vid småcellig lungcancer

Imponerande antitumöraktivitet med varaktiga responser och en total medianöverlevnad på 14,3 månader – så beskriver forskarna de nya data på tarlatamab, en DLL3-riktad BiTE-molekyl mot småcellig lungcancer, som presenterades på ESMO-kongressen i Madrid.

”Tarlatamab ger mer än dubbelt så bra resultat som standardbehandling både när det gäller tumörrespons och progressionsfri överlevnad”, säger Salomon Tendler som är verksam vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York.

– Behandling av metastaserad småcellig lungcancer bortom första linjens terapier har innefattat få framsteg, säger Salomon Tendler, MD, PhD, expert på småcellig lungcancer verksam vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. I denna fas II-studie observerades inga nya säkerhetssignaler, samt varaktiga tumörresponser som också reflekteras i progressionsfri överlevnad.

De nya resultaten publicerades samtidigt i prestigefyllda New England Journal of Medicine.

Småcellig lungcancer (SCLC) är en aggressiv form av lungcancer med hög återfallsrisk och dyster prognos. Under perioden 2018–2022 diagnostiserades i genomsnitt cirka 470 patienter per år med SCLC i Sverige, vilket motsvarar en dryg tiondel av det totala antalet lungcancerfall. Någon motsvarighet till de många och stora framsteg som gjorts inom behandling av icke-småcellig lungcancer de senaste decennierna har i det närmaste helt uteblivit när det gäller småcellig lungcancer, med undantag för en liten överlevandsvinst av att addera PD-1/PD-L1-checkpoint-hämmare i första linjen. De behandlingar som idag står till buds är huvudsakligen platinabaserade cytostatikaregimer som ger begränsad terapeutisk nytta. Behovet av nya, effektivare behandlingsalternativ vid SCLC är således trängande.

På den stora europeiska cancerkongressen ESMO i Madrid presenteras hoppingivande data från fas II-studien DeLLphi-301 som utvärderar säkerhet och effekt av tarlatamab vid småcellig lungcancer (SCLC).

I studien deltog tungt förbehandlade patienter med avancerad SCLC varav cirka en tredjedel genomgått tre eller fler tidigare behandlingslinjer. Med en medianuppföljning på 10,6 månader visade en intention-to-treat-analys som inkluderade 100 patienter vid den valda dosen 10 mg en objektiv tumörrespons (ORR = Overall Response Rate) på 40 procent. ORR var studiens primära effektmått.

Den progressionfria medianöverlevnaden (mPFS = Median Progression-free Survival) med tarlatamab var 4,9 månader och den totala medianöverlevnaden (mOS = Median Overall Survival) var 14,3 månader (10,8-NE). Detta kan jämföras med en review av SCLC-data som publicerades i Journal of Oncology Practice 2018 som visade att SCLC-patienter som fick tredje linjens kemoterapi hade en ORR på 18 procent med en progressionsfri medianöverlevnad på endast två månader.

Median responsduration (DOR = Duration of Response) är ännu ej uppnådd, men av de patienter som svarade på behandling med tarlatamab 10 mg upplevde 59 procent minst sex månaders respons, och 56 procent av responserna pågick vid data cutoff.

– Tarlatamab ger mer än dubbelt så bra resultat både när det gäller ORR och PFS jämfört med standardbehandling i tredje linjen. 59 procent av patienter med ORR hade också en imponerande duration av respons på sex månader eller mer – att uppnå en så betydande responsduration i denna population är onekligen mycket lovande, säger Salomon Tendler. Och med tanke på att total medianöverlevnad brukar ligga på under ett halvår blir betydelsen ännu tydligare.

Inga nya säkerhetssignaler observerades jämfört med fas I-studien. Behandlingsavslut på grund av behandlingsrelaterade biverkningar (TRAEs = Treatment-Related Adverse Events) var ovanliga (4%). De vanligast uppkomna biverkningarna under behandling (TEAEs = Treatment-Emergent Adverse Events) som rapporterades bland patienter i tarlatamab 10 mg-gruppen var cytokinfrisättningssyndrom (CRS; 49%), feber (38%), minskad aptit (25%) och dysgeusi (24%). Fall av CRS var främst begränsade till första och andra dosen och var i de flesta fall av grad 1 eller 2 och kunde vanligen hanteras. Vid tarlatamab 10 mg-dosen förekom varken CRS eller ICANS (ICANS = Immune effector Cell-Associated Neurotoxicity Syndrome, immuneffektorcell-associerat neurotoxicitetssyndrom) eller relaterade neurologiska händelser av grad 3.

Resultaten från DeLLphi-301 är publicerade i New England Journal of Medicine: Tarlatamab for Patients with Previously Treated Small-Cell Lung Cancer

Resultat visar signifikant förlängd överlevnad vid behandling med Padcev i kombination med Keytruda

Resultat från fas 3-studie EV-302 visar signifikant förlängd överlevnad för behandling med Padcev (enfortumab vedotin) i kombination med Keytruda (pembrolizumab) hos patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer

Resultaten visar att behandling med enfortumab vedotin i kombination med pembrolizumab minskade risken för död med 53 procent, jämfört med behandling med kemoterapi. Mediantiden för total överlevnad förbättrades med drygt 15 månader för kombinationen enfortumab vedotin och pembrolizumab, jämfört med kemoterapi. Resultaten kommer ligga till grund för ansökningar om godkännande hos regulatoriska myndigheter.

Läs hela pressmeddelandet här.

Avhandling om möjligheterna med AI för precisionsdiagnostik av tumörvävnad

Under de senaste åren har det skett snabba framsteg inom området för beräkningspatologi, vilket inbegriper tillämpningen av artificiell intelligens (AI) inom patologi. Traditionell patologi innebär studiet av sjukdomar genom att undersöka vävnadsprover. I beräkningspatologi analyseras digitala patologibilder med hjälp av datoralgoritmer för att extrahera relevant information.

Pilippe Weitz, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Foto: Gunilla Sonnebring.

Här används olika tekniker från maskininlärning, bildanalys och statistik för att assistera patologer, eller andra kliniker, i sjukdomsdiagnos och prognos. Utvecklingen av metoder inom beräkningspatologi har två huvudsakliga syften; automatisering av rutinflöden som annars skulle utföras av patologer och utveckling av metoder för att extrahera ny information från vävnadsbilderna. I sin avhandling fokuserar Philippe Weitz, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, på utveckling, tillämpning och utvärdering av nya metoder för precisionsdiagnostik.

Vad har du undersökt i din avhandling?

– De första två studierna i min avhandling fokuserar på utveckling och utvärdering av metoder för prediktion av genuttryck från histopatologiska bilder. I mina övriga tre studier fokuserar vi på registrering av patologibilder. En av mina publikationer beskriver ACROBAT-datasetet, som vi publicerade för att genomföra en tävling inom analys av histopatologiska bilder.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Framstegen inom metoder för storskalig dataanalys och tillgängligheten av stora dataset har möjliggjort utvecklingen av modeller inom maskininlärning och AI för medicinsk diagnostik i forskningssammanhang. Jag tror att dessa metoder har potential att förbättra nuvarande kliniska rutiner, och jag vill bidra till denna utveckling. Det är väldigt motiverande för mig att resultaten av min forskning kan komma patienter till nytta.

Vad tycker du bör göras i framtida forskning?

– Framåt bör vi göra flera och mer omfattande valideringsstudier av de metoder och lösningar som utvecklas av oss och andra. Just nu förlitar sig många studier på interna testdataset för att utvärdera algoritmprestanda, vilket ger otillräckligt stöd för att kunna införa dessa lösningar bredare inom klinisk patologi.

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk. Foto: Mostphotos.

Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska sömnapnémottagningen, Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet. Foto: Staffan Claesson.

– Vi har inte kunnat visa att det finns en ökad risk för cancer eller cancerdödlighet kopplad till sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom eller OSA) när vi också tog hänsyn till faktorer som ålder, kön och BMI. Dock fann vi att personer med fetma (BMI över 30) hade en liten ökad risk för cancer kopplat till svårighetsgraden av sömnapné, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studien.

De senaste åren har förekomsten av sömnapné ökat på grund av övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Idag diagnostiseras ungefär fyra procent av vuxna män och två procent av vuxna kvinnor. Enligt Jenny Theorell-Haglöw har ökad kännedom om sömnapné och behandling lett till att allt fler får andningshjälp med CPAP, en maskin som via mask som skapar övertryck och öppnar luftvägen nattetid i syfte att minska symtom och risk för följdsjukdomar.

Tidigare har det saknats stora befolkningsbaserade långtidsstudier med mätdata för sömnapné kopplat till cancer från registerdata. Syftet med studien har varit att undersöka om tidigare visad ökad cancerrisk vid obstruktiv sömnapné i exempelvis patientkohorter (grupper av individer med diagnostiserad OSA) också är sant befolkningen i stort.

– Vi kunde inte visa någon ökad risk för cancer eller cancerdödlighet vare sig för svårighetsgrad av sömnapné eller olika mått på nedsatt syremättnad i blodet, förklarar Jenny Theorell-Haglöw. Inte heller när vi studerade gruppen som hade sömnapné ihop med dagsömnighet, ett av de vanligaste symtomen vid sömnapné, såg vi någon ökad risk för cancer eller cancerdödlighet.

I studien, som startade 2020, har forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samarbetat med forskare vid Woolcock Institute for Medical Research (Sydney) och Flinders University (Melbourne) i Australien.

– Det finns idag i världen endast ett fåtal befolkningsbaserade studier med mätta data för obstruktiv sömnapné. Det ideala forskningsmässigt framåt skulle vara att kunna slå ihop alla dessa studier för undersöka relationen mellan obstruktiv sömnapné och cancer ytterligare i en ännu större/mer omfattande grupp, och med ännu längre uppföljningstid än vi hade, och för att också kunna titta på olika typer av cancer vilket vi tyvärr inte kunde göra, avrundar Jenny Theorell-Haglöw.

FAKTA: Studien ”Does obstructive sleep apnoea increase the risk of cancer and cancer mortality in combined community-based cohorts”

En så kallad prospektiv kohortstudie (en framåtblickande studie baserad på en grupp människor under en viss tidsperiod).
Deltagarna i de sammanslagna studierna har inte haft någon diagnos (dvs inte varit patienter) utan är slumpade ur befolkningen. Totalt ingick 1 467 personer, med en uppföljningstid på 7–16 år.
Forskarna har slagit samman data från två svenska och två australiska studier med objektivt mätta data på obstruktiv sömnapné och även cancerdata från nationella register; i de svenska studierna cancerregistret. De befolkningsbaserade prospektiva kohorterna som ingått är: Uppsala Sleep and Health in Men-kohort (UMEN), Sömn och hälsa hos kvinnor (SHE), Men Androgen Inflammation Lifestyle Environment and Stress Cohort (MAILES) samt Busselton Health Study cohort.
Studien ” har finansierats av Hjärt-Lungfonden. Den har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research.

Ny avhandling om prognostisering vid myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Maria Creignou från avdelningen för hematologi (HERM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling ”Improving prognostication for patients with myelodysplastic syndromes” den 27 oktober 2023. Huvudhandledare är professor Eva Hellström Lindberg (MedH).

Vad handlar din avhandling om?

Maria Creignou. Foto: Privat.

– Min avhandling handlar om en sjukdom som heter myelodysplastiskt syndrom (MDS), vilket är en grupp av blodcancrar. Vissa typer av MDS beter sig på ett godartat sätt, men andra är betydligt mer aggressiva och kan utvecklas till akut leukemi.

– Fokus i min avhandling är att hitta nya markörer som kan hjälpa oss att korrekt uppskatta risken för tidig död och/eller utveckling till akut leukemi så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet och därmed kunna ge korrekt information till patienten samt välja rätt behandling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I studie 1 har vi utvecklat en helt ny prognostisk score (IPSS-M) som tar hänsyn till alla viktiga genetiska markörer i MDS och vi har visat att IPSS-M är klart mycket bättre än den score som tidigare använts i klinisk praxis (IPSS-R).

– I studie 2 har vi visat att genuttryckanalys/RNA-sekvensering kombinerad med DNA-sekvensering ger ytterligare värdefull information vad gäller uppskattning av prognosen vid MDS.

– Studie 3 visade att tillägg av dynamiska variabler (transfusionsberoende under tidigt sjukdomsförlopp) på IPSS-M ytterligare förbättrar beräkning av prognosen hos patienter med MDS.

Hur kan den här kunskapen komma människor till nytta?

– Den nya kunskapen förbättrar generellt möjligheten att ge en tillförlitlig prognos för MDS-patienter, både vid diagnosen och under sjukdomsförloppet- Det är viktigt både för patientinformation och vid behandlingsval.

Vilka mål har du för framtiden?

– Kliniskt planerar jag att fortsätta vara verksam som hematolog och ta hand om patienter med MDS och andra former av blodcancer. Jag hoppas dessutom kunna fortsätta med forskning inom samma fält, kanske med större fokus på tillstånd som föregår MDS eller ökar risken för utveckling av MDS.

Kolla brösten på köpcentret – ny metod för att öka tillgängligheten 

Mammografiundersökningarna i Region Skåne håller på att återhämta sig efter pandemin. Fler kvinnor tackar ja till erbjudandet att undersöka sina bröst. Nu öppnar man för möjligheten att genomgå screeningundersökning med mammografi på köpcenter.  

Resultaten i bröstcancervården har tydligt förbättrats under de senaste decennierna och den relativa femårsöverlevnaden är nu 90 procent.

Mammografi är ett effektivt sätt att hitta bröstcancer tidigt. Kvinnor 40-74 år kallas till regelbundna undersökningar. Antalet undersökningar minskade under pandemin, men är nu åter uppe i samma nivåer som före pandemin. Men fortfarande dyker tusentals kvinnor i Skåne inte upp på undersökningen. Siffror från slutet av augusti visar att drygt 82 procent av kvinnorna deltog vid screening.

Screening på köpcenter blir vanligare 

Ett viktigt arbete i Region Skåne handlar om att öka tillgängligheten till screeningundersökning. Det ska vara lätt att kunna ta sig till mammografiundersökningen. I Region Skåne är det Unilabs som utför mammografiundersökningar, på uppdrag av Region Skåne. Hösten 2022 öppnade en mottagning på köpcentret Mobilia i Malmö och i somras öppnade en mammografimottagning på köpcentret Väla i Helsingborg.

– Placeringen av undersökningsstationer i anslutning till ett köpcenter dit man söker sig för att göra andra ärenden är intressant och gör kanske screeningundersökning med mammografi mer lättillgänglig. Förhoppningen är att öka deltagandet med denna och andra insatser då det bidrar till att upptäcka en eventuell cancer i ett tidigt skede säger Anna-Karin Falck, regional cancersamordnare i Region Skåne.

En annan känsla  

Nuvarande mottagningar på sjukhusen finns kvar. Mottagningarna på köpcenter blir ett komplement.

– Hittills har responsen varit mycket god. Vi vill ju att så många kvinnor som möjligt ska göra sin screening och då är det viktigt att sänka trösklarna. Därför kan det vara bra att avdramatisera undersökningen genom att utföra den i en vardagsmiljö. Kvinnor kan kolla sina bröst samtidigt som de är ute och gör andra ärenden, säger Malin Loftén, verksamhetschef Mammografi Sverige på Unilabs.

Bland de som inte dyker upp till screening finns bland annat kvinnor mitt i livet, som har mycket annat som pockar på uppmärksamheten.

Kvinnor med högre utbildning och god ekonomi går generellt sett oftare på mammografi än kvinnor med lägre utbildning och sämre ekonomi, visar en rapport från Bröstcancerförbundet. Som grupp har utrikes födda kvinnor högre dödlighet i bröstcancer. Dessa kvinnor uteblir också dubbelt så ofta från mammografi när de kallas.

– Ur ett internationellt perspektiv har vi i Sverige ett relativt högt deltagande i mammografiscreening. Däremot vet vi att vissa grupper uteblir och ur ett jämlikhetsperspektiv är det av stor vikt att identifiera dessa grupper samt initiera insatser som bidrar till att öka deltagandet för att kunna erbjuda alla kvinnor samma möjlighet att upptäcka bröstcancer tidigt, då vi vet att tidig upptäckt räddar liv, säger Anna-Maria Larsson, medicinsk rådgivare vid RCC Syd, Regionalt cancercentrum syd.

Fakta/ Mer om mammografi  

Under 2022 deltog knappt 81 procent av kvinnorna i mammografi i Region Skåne. De allra flesta uteblev passivt medan drygt 5 procent valde att aktivt avstå erbjudandet, främst bland yngre kvinnor.
Hela mammografiundersökningen tar 15 till 30 minuter, själva bildtagningen tar fem till tio minuter.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Resultaten i bröstcancervården har tydligt förbättrats under de senaste decennierna och den relativa femårsöverlevnaden är nu 90 procent. Orsaken är främst de förbättringar som genomförts i alla delar av processen; den tidiga diagnostiken som utvecklats genom screening och hög tillgänglighet. Den kirurgiska behandlingen som blivit all mer specialiserad och den onkologiska behandlingen i form av hormonell behandling, cytostatika, antikroppsbehandling och strålbehandling.

Över 700 000 kronor till nationellt och internationellt kunskapsutbyte inom barnonkologin

Barncancerfonden utlyser tre gånger per år medel till olika typer av nätverkande. Höstens beslut innebär att 730 000 kronor delas ut till kompetensutveckling och nätverkande. Eller med andra ord att Barncancerfonden gör det möjligt för svenska forskare och kliniker att besöka nio länder i tre olika världsdelar för att uppdatera sig om den senaste forskningen inom barnonkologi eller delta i internationella arbetsmöten.

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden med över 30 års erfarenhet från barnonkologisk vård och forskning, menar att det internationella utbytet blir allt viktigare, inte minst genom framväxten av precisionsmedicin.

– Då barncancerdiagnoserna är många olika och de drabbade relativt få är internationell samverkan en av de viktigaste förutsättningarna för att både få fram ny kunskap men också för att kunna utveckla och pröva nya barncancerläkemedel på ett effektivt och säkert sätt.

Svensk forskning om mycket ovanlig cancerdiagnos

Eszter Kiss, ST-läkare vid Universitetssjukhuset i Örebro.

För att bidra till den viktiga internationalisering så utlyser Barncancerfonden medel till symposier, resebidrag och metodikstudier tre gånger per år. En av de som deltagit i en konferens och presenterat sin forskning via en posterutställning är Eszter Kiss, ST-läkare vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Eszter Kiss håller på med en litteraturöversikt och genomgång av alla publicerade fall för att se hur den mycket ovanliga tumörformen granulosacellstumörer hos flickor under 18 år ska upptäckas, diagnosticeras, behandlas och följas upp. Hon deltog i september, som en av 20 särskilt utvalda, i en posterutställning vid en internationell barnendokrinologisk konferens i Haag, Nederländerna.

– Granulosacellstumörer är en väldigt sällsynt typ av gynekologisk cancer som utgår från de primitiva könssträngarna i gonaderna, det vill säga äggstockar respektive testiklar. Diagnosen står för cirka 2–3 procent av alla ovarialtumörer och drabbar mest vuxna kvinnor. Så i Sverige handlar det bara om ett fåtal barnpatienter per år som drabbas.

Just kanske för att diagnosen är så ovanlig så väckte utställningen stort intresse.

– Kunskapen om symtom, optimal behandling, uppföljning och prognos är delvis bristfällig idag och sjukdomen behandlas i ett gränsområde mellan barnendokrinologi och barnonkologi. Med tanke på att det i början kan handla om väldigt vanliga symtom, till exempel svullnad i buken eller förstoppning, så är det därför viktigt att sprida kunskapen till alla läkare inom barn- och ungdomsmedicin för snabb och korrekt diagnos.

Förstahandsbehandlingen av tumören är kirurgisk, men beroende på stadieindelning kan uppföljande behandling i form av cytostatikabehandling bli aktuell. Tumören kan också återkomma efter decennier, så en lång uppföljning är rekommenderad. Eszter Kiss hoppas att artikeln med slutresultatet ska bli klar början på nästa år.

– Litteraturöversikten är inte helt klar ännu, det vi har presenterat är preliminära resultat från 39 patienter, 19 från Sverige och 20 från resten av världen.

Stora konferenser för sjuksköterskor och nordiskt samarbete kring precisionsmedicin

I den nyss beslutade utlysningen satsar Barncancerfonden 730 000 kronor på internationella forskarmöten. Det enskilt största anslaget på 200 000 kronor beviljas till det nordiska SIBO 2024 – mötet som samlar alla sjuksköterskor inom barnonkologi i Sverige. Temat för konferensen är ”Hjärntumörer, kognitiva sena komplikationer efter barncancer och cancerrehabilitering”. Näst största anslaget gick till the Norwegian Neuro-Oncology group, som nästa år arrangerar en multidiciplinär nordisk konferens som ambulerar mellan de nordiska länderna och genomförs vartannat år. 2024 kommer temat att vara “Expanding precision medicine in pediatric neuro-oncology”.

Denna tredje utlysning innebär att Barncancerfonden under 2023 delat ut över 2 miljoner till forskare och klinikers deltagande i konferenser eller internationella arbetssmöten.

Listan över beviljade ansökningar.

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26–27 oktober.

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling.

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

– Vi har i flera år sett fram mot denna långtidsanalys eftersom våra tidigare data efter fem år var mycket lovande. Frågan blev då om det även är säkert att avstå strålning på tio års sikt, säger Henrik Lindman, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

Strålbehandlingsstudien initierades ursprungligen av forskare från Uppsala och Örebro.

– Långtidsuppföljningen visar att risken för återfall i bröstcancer är mycket låg för äldre kvinnor med en tumör upp till två cm och inga andra riskfaktorer. Förhoppningsvis kommer resultatet efter tioårsuppföljningen att bli vägledande för kvinnor så att de som är 65 år eller äldre och har lågrisk-bröstcancer kan avstå strålning, säger Åsa Wikberg, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Över 8 500 får bröstcancerdiagnos varje år. Det är oftast medelålders och äldre kvinnor som får diagnosen och medianåldern vid insjuknande är 66 år. Bröstcancer behandlas vanligen med en operation och andra vanliga behandlingar, som oftast ges efter operation, är strålbehandling, hormonell behandling och/eller cytostatikabehandling. Dessa behandlingar ges för att minska risken att sjukdomen ska komma tillbaka.

Den aktuella studien pågick under 2006-2012 och omfattade drygt 600 kvinnor med lågrisk- bröstcancer (tumör upp till två cm stor och inga andra riskfaktorer). Kvinnorna var 65 år eller äldre och genomgick inte strålbehandling av det opererade bröstet vilket annars är den internationellt rekommenderade behandling när man har gjort en bröstbevarande operation. Risken för återfall i det opererade bröstet minskar dock med åldern och är låg för den mildaste varianten av bröstcancer som också är den vanligaste.

– Studien var den första i sitt slag och initierades på grund av att tidigare studier hade visat att denna grupp äldre patienter tycktes ha mycket få återfall efter operation. Vi frågade oss om riskerna och kostnaden med strålbehandling i form av hjärt-och lungpåverkan, kosmetisk påverkan av bröstet och daglig strålning i fem veckor kanske inte uppvägdes av nyttan, förklarar Henrik Lindman.

De första resultaten av studien presenterades för fem år sedan och visade en mycket låg risk för återfall under de fem första åren för dessa äldre kvinnor trots att de inte fått strålbehandling.

– Många regioner utanför Uppsala och Örebro uppfattade dock att detta var för kort uppföljning och därför har riktlinjerna skiljt sig åt i olika delar av Sverige. Våra nya långtidsdata visar att vi kan avstå från en relativt kostsam och resurskrävande behandling, vilket borde vara mycket goda nyheter både för både patienter och sjukvården i stort, avrundar han.

FAKTA: Svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) 26–27 oktober

Arrangeras på Uppsala konsert och kongress (UKK).
Mötets syfte är utbildning och inspiration.
Mötets besöks av drygt 300 deltagare från hela Sverige och domineras av läkare och sjuksköterskor som arbetar direkt i bröstcancervården.

Cervixcancer efter implementering av primär HPV-screening i Region Skåne

I en studie med data från Region Skåne 2017–2020 karaktäriserades screening-historik hos kvinnor diagnostiserade med cervixcancer för att utvärdera screening-programmen, given cancerbehandling och brister i uppföljningen av kvinnor med cervixdysplasi.

Studien, som publicerats i Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica visade att 39% av fallen av cervixcancer hittades genom screening-programmen och att sex av tio kvinnor diagnostiserades via symtom. Den mest kostandseffektiva interventionen för att förhindra cervixcancer var HPV-vaccination och regelbundet deltagande i screening-programmet.

Läs originalartikeln i Acta Obstet Gynecol Scand här.

Fler får behandling för urinblåsecancer i tid vid Helsingborgs lasarett

Urologimottagningen i Helsingborg har lyckats korta tiden för utredning och behandling vid misstänkt cancer i urinblåsan. Tidigare fick omkring sju procent utredning och behandling i rätt tid. Nu har man lyckats höja andelen till närmare 80 procent.

– Det är människorna bakom siffrorna som är det viktiga. Det som driver oss är inte att uppnå en viss procent – utan att hjälpa fler patienter på bästa sätt, säger Helen Norén, enhetschef vid Urologimottagningen.

Cancer i urinblåsan är en elakartad sjukdom som har en tendens att förvärras om den inte behandlas. Om cancern upptäcks tidigt går det dock ofta att bli av med den.

Varje liten del spelar roll

Ett av de första stegen i förbättringsarbetet var att kartlägga var i processen det ofta tog stopp. De flaskhalsar man själva kunde påverka hittade man lösningar på inom teamet. När det upptäcktes flaskhalsar med koppling till andra delar av vården fann man lösningar tillsammans med berörda verksamheter.

– Vi lyckades identifiera massor av små, ibland till synes banala saker, som sinkade förloppet. Sammantaget har alla de små åtgärder som vidtagits gjort enorm skillnad för helheten. Samtidigt har vi vunnit mycket på ökad förståelse för våra olika verksamheters arbetssätt. Vi upptäckte till exempel att om vi lämnade in ett prov till patologen före klockan ett på fredagar vann vi ett helt dygn, jämfört med om vi lämnat in provet senare samma dag, säger Therese Andersson, SVF-koordinator.

Välinformerade patienter

Tidigare fick patienterna skriftliga kallelser. Numera får de i stället ett telefonsamtal inför det första besöket. Det har medfört att färre patienter avbokar sina tider.

– Det kan finnas många skäl till att man som patient väljer att avboka sin tid. Kanske har man inte fullt ut förstått det läkaren berättat på vårdcentralen – ett cancerbesked väcker ofta oro och rädsla som gör att det kan bli svårt att ta till sig information. I samtalet informerar vi och har möjlighet att svara på frågor. På så sätt ger vi alla så bra förutsättningar som möjligt för att fatta välgrundade beslut kring sin hälsa, säger Marika Busk, SVF-koordinator.

Orgovyx ingår i högkostnadsskyddet

Orgovyx (relugolix) ingår i högkostnadsskyddet för vuxna patienter med avancerad, hormonkänslig prostatacancer.

Prostatacancer är med omkring 10 000 nya fall per år den vanligaste cancerformen i Sverige. Aktuella för behandling med Orgovyx är patienter med avancerad prostatacancer som behöver hormonell behandling med så kallad androgen deprivationsterapi (ADT). ADT kan ges antingen genom läkemedel som blockerar effekten av androgen eller genom kemisk/kirurgisk kastration. Orgovyx ges som en tablett och innehåller den aktiva substansen relugolix som är en typ av kastrationsbehandling.

Läs mer om beslutet här.

Lynparza ingår i högkostnadsskyddet för ytterligare patientgrupper

Lynparza (olaparib) ingår sedan tidigare i högkostnadskyddet vid flera användningsområden. Nu subventioneras Lynparza vid ytterligare två användningsområden.

Lynparza subventioneras nu även som 1) ensam behandling efter operation hos vuxna patienter med nedärvd BRCA1/2-muterad trippelnegativ bröstcancer som fått kemoterapi inför operation och inte uppnått fullständigt behandlingssvar och där behandling med läkemedlet kapecitabin (cellgift) inte är lämplig samt som ensam behandling för patienter med BRCA1/2-muterad trippelnegativ bröstcancer som fått kemoterapi efter operation 2) i kombination med läkemedlena abirateron och prednison eller prednisolon för behandling av vuxna patienter med metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) och BRCA1/2-mutation hos vilka kemoterapi inte är lämpligt.

Läs mer om beslutet här.

Resultat från fas III-studien EMBARK som utvärderar XTANDI hos högriskpatienter med prostatacancer

Astellas meddelar att New England Journal of Medicine (NEJM) har publicerat resultat från fas III-studien EMBARK som studerat XTANDI™ (enzalutamid) och leuprorelin i kombination (n=355), placebo i kombination med leuprorelin (n=358), och enzalutamid som monoterapi (n=355) hos högriskpatienter efter biokemiskt återfall (BCR) vid icke-metastaserad hormonkänslig (kastrationskänslig) prostatacancer.

De resultat som nu publicerats kompletterar resultat presenterade vid plenarsessionen på American Urological Societys årsmöte den 29 april i år. Resultaten visar en förbättring av metastasfri överlevnad (MFS) med 57,6 procent för patienter som behandlades med enzalutamid i kombination med leuprorelin, jämfört med placebo i kombination med leuprorelin (hazard ratio [HR]: 0,42; 95% konfidensintervall [KI], 0,30-0,61; p<0,001).

– Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige, och även om män med sjukdom utan spridning för det mesta kan botas med dagens primära behandling, löper vissa fortfarande en högre risk för biokemiskt återfall, vilket kan resultera i metastaser. För dessa patienter finns begränsade data tillgänglig som kunnat visa på metastasfri överlevnad, och det gör dessa resultat från EMBARK-studien intressanta, säger Camille Claudius, senior medicinsk direktör hos Astellas i Norden.

Läs hela pressmeddelandet här.

Ökad kapacitet för bred genetisk testning i Sverige

Sverige gör satsningar och utökar kapaciteten för breda genetiska analyser. Detta kommer att påskynda implementeringen av precisionsmedicin i sjukvården och ge patienter möjlighet till bättre diagnostik, uppföljning och behandling.

Bild: iStockPhoto och SciLifeLab.

Satsningar görs nu i Sverige på nya sekvenseringsinstrument som möjliggör att snabbare göra bred gensekvensering. Bland annat vid SciLifeLab har stora investeringar gjorts för nya instrument vid noderna i Stockholm, Uppsala och Lund. Investeringar görs också vid regionerna i samarbete med Genomic Medicine Centers (GMC) runt om i landet.

De nya avancerade sekvenseringsinstrumenten är mer kraftfulla och kostnadseffektiva och kommer att underlätta införandet av genomik i sjukvården, som är en del av diagnosprocessen av olika sjukdomar. Instrumenten kommer att vara till stor nytta också för forskning och diagnostiskutveckling. I samarbete mellan SciLifeLab Clinical Genomics-plattformen och GMS utvecklas och testas kommande tillämpningar inom sjukvården, särskilt inom cancer och sällsynta sjukdomar.

– Med denna stora investering i nya sekvenseringsinstrument runt om i Sverige förutser vi att precisionsdiagnostik och precisionsmedicin kommer att ta ytterligare ett stort steg framåt. Avancerade sekvenseringsinstrument kommer bland annat att finnas tillgängliga inom SciLifeLab Clinical Genomics-plattformen med vilken vi samarbetar nära för att förbättra precisionsmedicin nationellt i Sverige, säger Richard Rosenquist, föreståndare för GMS.

30 miljoner kronor till GMS för nationell och internationell datadelning för precisionsmedicin

Vinnova har beslutat att finansiera en vidareutveckling och implementering av den Nationella Genomikplattformen så att data som genereras i vården kan komma till största möjliga nytta. För vård, forskning och innovation.

– Det här är ett fantastiskt glädjande besked. Nu kan vi äntligen ta nästa steg att fullt ut driftsätta Nationella Genomikplattformen. Här finns en outnyttjad resurs där vi genom att koppla samman omikdata med annan data kan generera stort värde både för den enskilda patienten och för samhället i stort, säger Per Sikora, ansvarig projektledare och co-chair för GMS Informatik.

Vinnova kommer att finansiera projektet med 30 miljoner kronor under fyra år. Projektet är en av tre så kallade systemdemonstratorer, där flera olika aktörer inom hälsoområdet arbetar tillsammans med att pröva nya vägar att använda hälsodata i verkliga miljöer.

– Det här projektet är värdefullt både för den enskilda patienten, men även för att utveckla vården i stort. Detta då satsningen ger Sverige helt nya förutsättningar att dela omikdata både nationellt och internationellt, säger Anders Edsjö, biträdande projektledare och vice-föreståndare för GMS.

– Det här är en jätteviktig satsning för Sverige som land och för alla patienter. Särskilt för individer som lever med sällsynt hälsotillstånd där möjligheten att dela data mellan vårdgivare i Sverige och även internationellt är avgörande för att en patient ska få en diagnos, säger Stephanie Juran, Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Inom systemdemonstratorn kommer ett fördjupat samarbete att etableras med den precisionsmedicinska noden inom Data-Driven Life Science (DDLS) satsningen vid SciLifeLab. Därmed möjliggörs effektiv användning av data inom etikgodkända forskningsprojekt.

– Precisionsmedicin är ett område under ständig utveckling och det är viktigt att kunskap som genereras i forskning kommer till snabb nytta i vården samtidigt som data som genereras i vården används i forskningen. Att vi nu knyter samman NGP och den precisionsmedicinska datanoden på SciLifeLab blir avgörande, säger Janne Lehtiö, vetenskaplig ledare för precisionsmedicin vid SciLifeLab.

För att nyttiggöra data till olika aktörer kommer projektet utveckla portaler och applikationer. Exempel på applikationer och verktyg är nationella beslutsstöd för sällsynta ärftliga sjukdomar och cancer, ett nationellt system för typning och utredning av mikrobiella utbrott, en statistikportal för kvalitetsövervakning och uppföljning, samt en portal för utlämning av data till forskning och innovation med bibehållet skydd för den enskildes integritet.

– Det finns ett stort intresse och behov hos våra medlemsföretag om att kunna utföra mer komplexa antalsberäkningar inför planering och design av kliniska läkemedelsprövningar och göra biomarkörsbaserad uppföljning av godkända läkemedel. En portal där data kan tillgängliggöras för forskning och innovation skapar stora möjligheter för Sverige som Life Science-nation, säger Frida Lundmark, sakkunnig policy på Lif.

Parter i projektet:
Region Skåne, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västerbotten, Region Örebro län, Region Östergötland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet, SciLifeLab/DDLS Precision Medicine Data Science Node (organisatoriskt inom Karolinska Institutet), LiF – de forskande läkemedelsföretagen, Swedish Labtech, Nätverket mot cancer och Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Cellatlaser av människans hjärna presenteras i Science

I två parallella projekt har forskare vid bland annat Karolinska Institutet lyckats skapa de mest heltäckande atlaserna över den mänskliga hjärnans celler. De båda studierna, som publiceras i Science, ger ledtrådar om olika hjärnsjukdomar och hopp om exempelvis nya cancerläkemedel i framtiden.

Sten Linnarssons forskargrupp. Foto: Karolinska Institutet.

Att veta vilka celler som bygger upp den friska hjärnan, var olika cellslag finns och hur hjärnan utvecklas från embryostadiet är fundamentalt för att kunna jämföra och bättre förstå hur sjukdomar uppstår. I dag finns avancerade atlaser över hur hjärnan hos möss är uppbyggd, men sådana har saknats för den mänskliga hjärnan. Fram tills nu.

Folkräkning av hjärnans celler

Sten Linnarsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Foto: Johannes Frandsen.

– Vi har skapat de mest detaljerade cellatlaserna för den mänskliga hjärnan hos vuxna och för hjärnans utveckling under graviditetens första månader. Man kan säga att vi har utfört ett slags folkräkning av hjärnans celler, säger Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Det första projektet leddes av Kimberly Siletti i Linnarssons grupp, och genomfördes i nära samarbete med Ed Lein vid Allen Institute for Brain Science i Seattle, USA. Det är en del av det internationella initiativet Human Cell Atlas. Här utgick forskarna från tre donerade hjärnor från avlidna vuxna. Forskarna analyserade mer än tre miljoner enskilda cellkärnor med så kallad RNA-sekvensering som avslöjar varje cells genetiska identitet. Sammanlagt studerades celler från drygt hundra hjärnregioner och man fann mer än 3000 celltyper. Omkring 80 procent av dessa är nervceller, medan övriga är olika slags stödjeceller.

– Mycket forskning har fokuserat på hjärnbarken, men den största diversiteten vad gäller olika slags nervceller fann vi i hjärnstammen. Vi tror att en del av dessa celler styr medfödda beteenden, som smärtreflexer, rädsla, aggressivitet och sexualitet, säger Sten Linnarsson.

Grunden till medicinska framsteg

Det gick också att se att cellernas identitet avspeglar den plats i hjärnan där de först utvecklades i fostret, vilket länkar till det andra projektet. Där har bland andra Emelie Braun och Miri Danan-Gotthold i Sten Linnarssons grupp samarbetat med det svenska konsortiet för Human Developmental Cell Atlas och analyserat mer än en miljon enstaka cellkärnor från 27 embryon. Dessa var i olika utvecklingsstadier, mellan 5 och 14 veckor efter befruktningen. Här kunde forskarna visa hur hela hjärnan utvecklas och organiseras över tid.

Resultaten är exempel på molekylärbiologisk grundforskning, men den nya kunskapen kan även lägga grunden till medicinska framsteg. Sten Linnarsson berättar att forskargruppen med liknande metodik har undersökt olika slags hjärntumörer. En var glioblastom som i dag är en cancersjukdom med dålig prognos.

– Tumörcellerna liknar omogna stamceller och det ser ut som om de försöker bilda en hjärna, men helt oorganiserat. Det vi såg är att dessa cancerceller har aktiverat hundratals gener som är specifika för dem och det kan vara intressant att nysta i om det finns potential att hitta nya måltavlor för behandling, säger han.

Fritt tillgängliga hjärnatlaser

Hjärnatlaserna kommer att finnas fritt tillgängliga för forskare internationellt, så att det går att jämföra de hjärnsjukdomar man forskar om med hur det ser ut i en normalt utvecklad hjärna.

Studierna är delar av ett större artikelpaket som publiceras samtidigt i den vetenskapliga tidskriften Science. Studien om den vuxna hjärnan har fått stöd från National Institutes of Health, medan studien om embryon har fått stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Erling-Perssons stiftelse.

Sten Linnarsson är vetenskaplig rådgivare till Moleculent, Combigene och Oslo University Center of Excellence in Immunotherapy. Han och medförfattarna Alejandro Mossi Albiach och Lars E. Borm är även aktieägare i EEL Transcriptomics AB, som äger immateriella rättigheter till EEL-metoden (”Spatial RNA localization method”). Medförfattarna Žaneta Andrusivová och Joakim Lundeberg är vetenskapliga konsulter för 10x Genomics, som innehar immateriella rättigheter till teknologin Spatial Transcriptomics (Visium).

Läs publikation 1 här.

Läs publikation 2 här.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och celldelning med betydelse för cancer.

Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus, mottagare av Eric K. Fernströms Nordiska pris 2023. Foto: Øystein Horgmo.

Harald Stenmarks forskargärning inleddes med ett avhandlingsarbete om difteritoxiner, ett starkt giftprotein som görs av difteribakterien.

– När proteinet kommer in i det allra innersta av cellerna, tar de livet av dem. Idén var att använda toxinet för att även eliminera cancerceller, säger Harald Stenmark.

Intresset för transporter av ämnen in och ut genom cellerna har sedan dess blivit en röd tråd genom forskningen. Kroppens celler omges och inkapslas av ett dynamiskt membran, som hela tiden påverkas av signalämnen och olika proteiner. Innanför cellmembranet finns organeller, cellernas inre organ, som också omges av membran.

– Vi försöker förstå sambanden mellan när det blev något fel i cellens membransystem och hur det leder till att cancer utvecklas, säger Harald Stenmark.

Under åren har Harald Stenmark gjort flera banbrytande upptäcker om mekanismer som är involverade när en cell omvandlas till en cancercell. Fokuset har legat på receptorer, de specialiserade mottagarna på cellmembranet som fångar in signaler från andra celler, och hur de interagerar med tillväxtfaktorer.

– Tillväxtfaktorer är ämnen som utsöndras från cellerna och som kan få andra celler att till exempel växa till eller dela sig. Det gör de genom att de binds till en receptor på den nya cellens yta, dras in i cellen och sedan bryts ned.

När detta sker startar en signalkedja inuti cellen, som påverkar olika processer som styr cellernas beteende och funktion. Mekanismen när tillväxtfaktorn binder till receptorn, dras in i cellen och transporteras till endosomer och slutligen bryts ned i cellernas reningsverk lysosomerna har betydelse. Alltför höga nivåer av tillväxtfaktorer och deras receptorer kan nämligen leda till att cellen få en alldeles för kraftig stimulering, och därmed en hög hastighet på celldelningen – vilket kan vara skadligt och leda till cancer.

– Därför är vi mycket intresserade av den här biokemiska processen, vad som sker när tillväxtfaktorn bryts ned. Kunskapen kan få betydelse för diagnosticering av, och därmed förbättrade behandlingsresultat, för cancerpatienter, säger Harald Stenmark.

Ett viktigt bidrag var upptäckten och kartläggningen av det som kallas FYVE-domän, och som finns på ett 30-tal olika proteiner i kroppen. Forskargruppen har visat att domänen binder till en tumörsuppressor, PI3P, en naturlig bromsare för tumörtillväxt som påverkar cancercellers förmåga att invadera och sprida sig i kroppen.

Harald Stenmark visade också att detta oftast sker inuti våra celler och att FYVE-domänen huvudsakligen finns i cellernas sorteringsstation endosomerna. Det är där ämnen som cellen behöver, eller behöver göra sig av med, sorteras och tas om hand.

Samtalet från Fernströmsstiftelsen om att han tilldelas priset var lika oväntat som glädjande.

– Det var en väldigt trevlig överraskning! Min dotter spelar tennis och vi satt och kikade på uppställningen inför en kommande turné hon skulle vara med i. Jag hade inte mobilen tillhands, men svarade via min apple-klocka. Jag hoppas att detta leder till att betydelsen av grundforskning uppmärksammas, det är en viktig del av forskningen även om den ibland tar tid, säger Harald Stenmark.

För att nå långt i forskningen, krävs ett starkt engagemang, en passion och en ihärdighet. Priset blir en bekräftelse inte bara för hans egen forskargärning, menar Harald Stenmark, utan till hela forskargruppen.

– Modern forskning är ett lagarbete. Jag har en stor forskargrupp idag på 30 personer och har haft turen att rekrytera duktiga personer. De fynd vi gjort har jag inte alltid suttit själv och tänkt ut på min kammare, min filosofi är att ge en stor akademisk frihet till de som forskar i gruppen.

Bröstcancervården stärks med miljondonation från stiftelse

Ett fysiskt centrum för bröstcancervården på sjukhusområdet i Malmö och en utökad strålningsverksamhet på sjukhusområdet i Lund. Det blir resultatet av en donation från Julia och Hans Rausings stiftelse till Skånes universitetssjukhus.

Enligt förslaget ska ett fysiskt centrum för bröstcancervården placeras på Fritz Bauers gata på sjukhusområdet i Malmö. Bilden är en skiss i ett tidigt skede av projektet för att undersöka om fastigheten är lämplig för byggnaden. Bild: Skånes universitetssjukhus.

Donationen, som tillkännagavs av stiftelsen 2020, omfattar drygt 245 miljoner kronor och kommer att användas till investeringar i både Lund och Malmö. Regionstyrelsen har beslutat att godkänna villkor för mottagande av donationen, vilket bland annat innebär behov av samfinansiering på cirka 100 miljoner kronor som behövs för att täcka kostnader som inte omfattas av donationen.

Centrum för bröstcancervården

För att patienter med bröstcancer ska få bästa möjliga vård kommer alla kompetenser som behövs att samlas i ett fysiskt centrum på sjukhusområdet i Malmö.

– Målet är att skapa en sömlös och personcentrerad vård av hög standard i alla stadier av sjukdomen. Det innebär ett förbättrat omhändertagande när det gäller medicinsk kvalitet, omvårdnad och det psykosociala måendet för patienter med bröstcancer, säger Silke Engelholm, verksamhetschef för hematologi, onkologi och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus.

Målet med ett fysiskt centrum för bröstcancervården är att skapa en sömlös och personcentrerad vård av hög standard i alla stadier av sjukdomen. Här ska kontaktsjuksköterskor som Helene Almström och andra vårdprofessioner samlas runt patienten. Foto: Skånes universitetssjukhus.

Utredning, konsultation och behandling ska ske i ett tätt multidisciplinärt samarbete.

– Donationen ger möjlighet att fysiskt samla all bröstcancervård tvärprofessionellt. Detta ger oss en fantastisk förutsättning att göra ett bra omhändertagande ännu bättre, säger Stefan Santén, verksamhetschef för kirurgi och gastroenterologi på Skånes universitetssjukhus.

Samarbete mellan sjukhus och stiftelse

I Lund installeras en kombinerad MR-kamera och strålbehandlingsmaskin (MR-Linac). Satsningen sker på en plats som bär särskild betydelse för Julia och Hans Rausing.

– Med denna donation vill vi ge tillbaka till en region som har varit så viktig för vår familj. Cancer är en förödande sjukdom som drabbar allt för många, och vi hoppas att denna investering kommer att förbättra utfallet för många cancerpatienter i Skåneregionen. Vi är glada över att göra detta i samarbete med Skånes universitetssjukhus och ser fram emot byggstart nästa år, säger Hans och Julia Rausing i ett gemensamt uttalande.

Uppförandet av ett fysiskt centrum på sjukhusområdet i Malmö beräknas sätta i gång 2024 och ett förslag till placering av ny byggnad på Fritz Bauers gata har tagits fram. Planen är att centret ska kunna tas i bruk 2027.

– Vi är glada över att arbetet nu kan påbörjas. Hur byggnaden ska se ut beslutas i samarbete mellan sjukhusets verksamheter, företrädare för patienterna och Regionfastigheter, säger Per Ola Kimblad, biträdande förvaltningschef på Skånes universitetssjukhus.

Ny strålbehandlingsteknik

Under hösten påbörjas upphandlingen av en MR-Linac och förberedelser för byggnaden den ska installeras i på sjukhusområdet i Lund. Strålbehandlingsmaskinen blir den första i sitt slag på sjukhuset.

– Tekniken begränsar i större utsträckning strålbehandlingen till enbart tumören och strålfältet följer med i rörelser, på grund av till exempel andning. Det möjliggör också behandling av tumörer som tidigare inte kunde strålas, säger Per Munck af Rosenschöld, områdeschef för strålbehandling och strålningsfysik samt adjungerad professor i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet.