Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Alla levande celler innehåller proteiner med olika funktioner beroende på vilken sorts cell det är. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett sätt att ändå kunna identifiera proteinerna utan att titta på deras struktur. Metoden är både snabbare, enklare och mer tillförlitlig.

Illustration av hur proteinet PRC2 binder till proteinet survivin. Till vänster ses en schematisk skiss över en proteinskanning över bindningstyrkan. En blå pixel betyder svag bindning och de ljusaste pixlarna har de starkaste bindningarna. Foto: Atsarina Larasati Anindya.

I dag anses proteinernas struktur vara det som styr deras funktion i cellerna. Sekvenserna, alltså hur atomerna är kopplade i proteinet, skapar deras struktur och form. Men det finns många proteiner som saknar en väldefinierad struktur.

Forskaren Gergely Katona har arbetat fram en ny metod där proteinerna skannas utifrån antalet aminosyror (eller mängden olika atomer de innehåller) för att kunna identifiera dem och deras funktion i stället för utifrån struktur. Utifrån denna skanning kunde forskarna relativt säkert förutse vilken kombination av aminosyror som behövs för att binda till sig proteinet survivin. Utfallet var en säkerhet på cirka 80 procent vilket är bättre än när man utgår från de primära strukturerna. Resultaten är nu publicerade i den vetenskapliga tidskriften iScience.

Strukturen hade mindre betydelse

Flera tusen peptider med 15 aminosyror testades och forskarna kunde dra slutsatsen att det var aminosyre-innehållet som påverkar bindningen till survivin, medan peptidernas struktur hade nästan ingen betydelse.

Gergely Katona, professor i biokemi vid Göteborgs universitet. Foto: Torbjörn Nur Olsson.

– Att enkelt räkna saker har ofta varit en framgångsrik metod i vetenskapen. Här räknar vi på antalet aminosyror och kunde förutse proteinets funktion förvånansvärt väl, säger Gergely Katona.

Forskarna ser fördelar med det här sättet att skanna proteiner. Med hjälp av maskininlärning (AI) så går det snabbare att koppla aminosyrornas antal och typ till en viss funktion. Detta gör i sin tur att utvecklingen av nya biologiska läkemedel kan skyndas på.

I forskarnas experiment med denna nya skanningsmetod upptäcktes också en helt ny funktion för proteinet survivin. Proteinet är främst framträdande i embryoceller och förebygger programmerad celldöd. Men i cancertumörer blir survivinet avreglerat och underlättar för cancern att utveckla sig.

Viktig för cancermediciner

Forskarna ser nu att survivinet direkt påverkar ett annat protein PRC2, som stänger av och sätter på olika funktioner i DNA:t i cellen, som en sorts programmering. Även dysfunktionellt PRC2 kan länkas till olika cancerformer. Dagens cancermediciner riktar in sig på både survivin och PRC2, men med den nyupptäckta kopplingen mellan survivin och PRC2 kan medicinerna behöva designas annorlunda för att undvika allvarliga biverkningar.

– Vi såg att om vi tryckte ner nivån av survivin så ökade aktiviteten i PRC2. Drömmen för läkemedelsföretagen är att hitta rätt mål i sekvenserna av atomer för att kunna balansera de båda proteinerna, säger Gergely Katona.

Ökad livskvalitet när svårt sjuka erbjuds avancerad läkemedelsbehandling i hemmet

Tack vare smarta lösningar för att ge läke­medel, kan allt fler patienter behandlas i hemmet. På Skånes universitetssjukhus erbjuds svårt sjuka att antingen behandla sig själva hemma eller lämna sjukhuset efter att behandlingen påbörjats. Livskvaliteten ökar när de slipper vara inlagda under flera veckor eller månader samtidigt som vårdplatser frigörs på sjukhuset.

Hanna Brorsson Feustel, läkemedelsansvarig sjuksköterska och chefapotekare Malin Löndahl har startat ett nätverk för att samla verksamheter som erbjuder patienter läkemedelsbehandling i hemmet och sprida konceptet till fler.

Skånes universitetssjukhus arbetar för att allt fler patienter inom olika områden ska erbjudas avancerade läkemedelsbehandlingar utanför sjukhusmiljön.

– Vi vet att patienter som kan vara hemma under sin behandling mår mycket bättre. Att kunna få läkemedelsbehandling hemma i den egna soffan och sedan gå ut på en promenad med sin hund betyder mycket för livskvaliteten, säger Hanna Brorsson Feustel, läkemedelsansvarig sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

Tillsammans med chefapotekare Malin Löndahl har hon startat ett nätverk på Skånes universitetssjukhus för att samla de verksamheter som idag erbjuder patienter läkemedelsbehandling i hemmet och sprida konceptet till fler.

– Patienterna uppskattar att kunna leva ett mer normalt liv, samtidigt som vi kan ta emot fler svårt sjuka på sjukhuset, konstaterar Malin Löndahl. Målsättningen är att patienter som vill, ska kunna vistas hemma under sin behandling om det är medicinskt möjligt.

Mår bättre

Studier visar också att patienter som får behandling i hemmet generellt mår bättre och tillfrisknar snabbare. Dessutom är antalet infektioner, fallskador och trycksårsskador färre.

– Att patienter kan genomgå avancerade läkemedelsbehandlingar hemma är helt centralt när det gäller ökad livskvalitet. Det betyder otroligt mycket för många patienter att under behandlingen av en svår sjukdom få vara hemma med sin familj i stället för i ett rum på sjukhuset, förklarar Kristina Drott, överläkare och chef för sektionen för lymfom-sarkom-uroonkologi, som erbjuder cytostatikabehandling i hemmet vid lymfom och sarkom.

Cytostatika hemma

Under projektnamnet ”Hemmacyt” har cancerpatienter vid Skånes universitetssjukhus i Lund sedan flera år tillbaka kunnat få behandling med cytostatika i hemmet. En del patienter har även utrustats med särskilda ryggsäckar med läkemedel för att bli ännu mer rörliga. Nu har arbetssättet utvecklats och under 2018–2022 har ett 100-tal patienter fått behandling i hemmet i stället för att få vård på sjukhuset. Patienterna kommer till mottagningen för att sätta i gång sin behandling och kan sedan gå hem.

Nyligen prisade Region Skåne också förbättringsarbetet inom hematologin som innebär att fler patienter med akut leukemi nu kan behandlas hemma efter att behandlingen inletts på mottagningen.

Stort intresse

Även patienter med andra svåra sjukdomar kan få behandling hemma. Bland annat kan både barn och vuxna med allvarliga infektioner och patienter med immunbristsjukdomar behandla sig själva med infusioner eller injektioner av bland annat antibiotika.

– En annan fördel är att patienten blir mer delaktig och tar större ansvar för sin behandling när den utförs hemma. Vissa patienter upplever att det blir lättare att förstå vad som händer i kroppen och kanske blir det lättare att bearbeta det faktum att man fått en cancerdiagnos, menar Kristina Drott.

Att behandla sig själv i hemmet är frivilligt, men intresset är stort. De patienter som vill vara hemma under behandlingstiden får stanna kvar på sjukhuset tills de mår tillräckligt bra och känner sig trygga med att klara behandlingen på egen hand.

Fakta – avancerade läkemedelsbehandlingar i hemmet

  • Beroende på patientens diagnos och det läkemedel som används, kan behandlingarna antingen ges som sprutor i underhudsfettet eller föras direkt till blodet via en speciell koppling.
  • Både vuxna och barn med svåra infektioner kan själva behandla sig i hemmet med hjälp av så kallade ”antibiotikabollar”. Via en slang kopplas ”bollen” till blodbanan för att långsamt tömmas på antibiotika. Detta upprepas flera gånger per dygn.
  • Patienter med neurologiska diagnoser och immunbristsjukdomar kan behandla sig i hemmet med injektioner av immunglobuliner.
  • Cancerpatienter besöker sjukhuset för att sätta i gång och avsluta behandlingen med cytostatika. Under den period som behandlingen programmerats att pumpa in läkemedlet kan patienterna vistas hemma.

 

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett kliv framåt mot målet att kunna individanpassa behandlingen vid ändtarmscancer. Genom analyser av tumörprover har immunologer och kirurger tillsammans identifierat en biomarkör som skulle kunna bli ett nytt sätt att förutse vilka patienter som har mest nytta av strålning och cellgifter innan de opereras.

Azar Rezapour, Eva Angenete och Ulf Yrlid. Foto: Elin Lindström.

Ändtarmscancer är en av de vanligare cancerformerna, och tumören sitter i de nedersta 15 centimetrarna av tarmen. De flesta behöver opereras för att bli av med sjukdomen. Ofta föregås operationen av behandling med cytostatika och strålbehandling med syfte att göra tumören mindre och minska risken för återfall.

Rätt dos till rätt patient

Eftersom förbehandling kan ge biverkningar försöker vi välja de patienter ut som blir mest hjälpta av den. De metoder som står tillbuds för att göra det urvalet är dock trubbiga. Idag används framför allt MR-avbildning för att avgöra vilka som ska få cytostatika eller strålbehandling. Att försöka förbättra dessa urvalsmetoder ligger högt på agendan för forskare inom området världen över. Målet är att kunna ge rätt dos till rätt patient vid rätt tillfälle.

Läs hela artikeln i Akademiliv.

ASCO 2023 – lovande resultat med Lumykras i kombination med kemoterapi i första linjen mot lungcancer

Lumykras i kombination med kemoterapi gav en objektiv tumörrespons på 88,9 procent och var tolerabelt vid behandling i första linjen av patienter med icke-småcellig KRAS G12C-muterad lungcancer. Det visar data från en studie som presenterades på ASCO-kongressen nu i helgen.

– Det här är högintressanta data som bådar gott inför den kommande fas III-studien som vi i Sverige kommer att delta i, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och en av landets ledande experter på icke-småcellig lungcancer.

Läs hela pressmeddelandet här.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer. Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.

− Kopplingen mellan fetma och cancer är väl känd bland läkare och forskare men kanske mindre känd hos den allmänna befolkningen. Observationerna i vår nya studie är viktiga för riskbedömning och kan också ge djupare förståelse för sjukdomsmekanismer vid fetma-relaterad cancer, säger Mathias Rask-Andersen, docent och forskare vid Uppsala universitet och försteförfattare till studien.

− Var i kroppen fettet lagras är också en viktig del av den fetma-relaterade cancerrisken. Fett som lagras i buken, så kallad bukfetma, anses oftast vara en större riskfaktor än underhudsfett. Eftersom både risken för cancer och fördelningen av fett i kroppen och skiljer sig mellan män och kvinnor så tyckte vi att det var viktigt att göra en noggrann undersökning av skillnader i risk mellan könen, säger Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och senior författare till artikeln.

Studien utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en stor prospektiv studie med nära en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna rekryterades under åren 2006–2010 och var då 37–73 år gamla. Deras mängd och fördelningen av kroppsfett mättes och sedan dess har de följts upp i cancerregister.

Forskarna studerade 23 olika typer av cancer och fann att nästan alla typer, förutom cancer i hjärnan, livmoderhalsen och testiklarna, kunde kopplas till minst ett av måtten på fetma hos antigen män eller kvinnor.

Den starkaste kopplingen mellan fetma och cancerrisk hos kvinnor kunde ses för cancer i gallblåsan, livmodern och för adenokarcinom i strupen. Hos män kunde man se en stark koppling mellan fetma och bröstcancer, hepatocellulär cancer i levern och njurcellscarcinom. För fördelningen av fett kunde man också se skillnader i risk mellan män och kvinnor för colon-, strup- och levercancer. Till exempel var en större andel bukfett kopplat till större risk för skivepitelcancer i strupen hos kvinnor men inte hos män. Större mängd kroppsfett var också kopplat till större risk för hepatocellulärt carcinom hos män, men denna effekt kunde man inte se hos kvinnor.

− Det var också överraskande att se skillnader i effekt hos kvinnor före och efter klimakteriet. I vår analys kunde vi se att fetma var en riskfaktor för bröstcancer efter klimakteriet men inte före. Detta beror troligen på förändringen i produktionen av könshormoner som sker i samband med klimakteriet, säger Åsa Johansson.

− Idag är fetma den snabbast växande riskfaktorn för fetma. Det är därför viktigt att vi försöker förebygga och minska förekomsten av fetma, inte bara på grund av dess kopplingar till cancer, utan också till andra sjukdomar. Men det är också viktigt att vi inte glömmer andra riskfaktorer, särskilt rökning som är en stark riskfaktor för lungcancer och solens UV-strålning för hudcancer, säger Mathias Rask-Andersen.

Hälsoekonomisk bedömning av Pluvicto vid långt framskriden prostatacancer

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för läkemedlet Pluvicto (Lutetium(Lu-177)vipivotid tetraxetan). Bedömningen gäller Pluvicto för behandling av patienter med långt framskriden (spridd) kastrationsresistent prostatacancer som tidigare har fått antihormonell behandling och minst en linje av kemoterapi. Patienterna ska dessutom uttrycka en särskild struktur på ytan av sina tumörceller som heter PSMA.

Årligen drabbas cirka 10 000 individer av prostatacancer i Sverige och cirka 110 000 individer lever idag med en prostatacancerdiagnos. Patienter aktuella för behandling med Pluvicto har generellt en dålig prognos och därmed ett stort otillfredsställt medicinskt behov av nya effektiva behandlingar.

Pluvicto är ett målsökande radioaktivt läkemedel som binder till strukturen PSMA på ytan av cancercellerna. Därefter tas läkemedlet in i cancercellerna och avger strålning som orsakar celldöd.

TLV bedömer att relevanta jämförelsealternativ till behandling med Pluvicto består av standardbehandling utan kemoterapi samt kemoterapi med kabazitaxel.

Läs hela pressmeddelandet här.

Positiva resultat för kombinationsbehandling med KRAS G12C-hämmare vid kolorektalcancer på ASCO

En läkemedelskombination innehållande sotorasib, den första KRASG12C-hämmaren, visar lovande resultat vid behandling av avancerad kolorektalcancer hos patienter vars tumörer är KRAS G12C-muterade.

Det visar data från en studie som presenterades på ASCO, världens största cancerkongress, nu i helgen.

– För de cirka tre procent av patienterna som bär på den här erkänt svårbehandlade mutationen är resultaten hoppingivande, säger Leif Klint, överläkare på onkologiska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Monoterapi med sotorasib har inneburit ett genombrott vid behandling av KRAS G12C-muterad lungcancer, och studier pågår även inom kolorektalcancer där mutationen förekommer hos cirka 3-4 procent. Data från tidigare presenterade studier har visat att man kunde uppnå en högre objektiv tumörrespons (ORR) om sotorasib kombinerades med den monoklonala anti-EGFR-antikroppen panitumumab än om sotorasib gavs i monoterapi. De data som nu presenterats på ASCO gäller en studie där sotorasib kombinerats med både pantitumumab och FOLFIRI, en standard-kemoterapiregim. Det primära effektmåttet var säkerhet. Sekundära effektmått var effekt och farmakokinetik.

Läs hela pressmeddelandet här.

Ny avhandling om nya behandlingsmetoder för multipelt myelom (MM)

Maria Karvouni från Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling ”Cellular and personalized therapies in Multiple Myeloma with special emphasis on retargeted NK cells” den 16 juni 2023. Huvudhandledare är Evren Alici (MedH).

Maria Karvouni. Foto: Privat.

Vad handlar din avhandling om?

Min avhandling kretsar kring nya behandlingsmetoder för multipelt myelom (MM). Det är en obotlig cancersjukdom som uppstår i benmärgen och som diagnostiseras i över 160 000 personer världen över årligen. I avhandlingens ena del studerar vi genetiskt modifierade Natural Killer celler, så kallade NK-celler och undersöker deras potential som riktad behandling för MM. NK-celler är en typ av vita blodkroppar som har en inneboende förmåga att kunna motverka cancer. Men trots NK-cellernas stora potential, är de ännu inte godkända för användning i cancerbehandling. I studiens andra del undersöker vi effekten av läkemedlet Venetoclax för behandling av patienter med en genetisk mutation som heter t(11;14).

Vilka är de viktigaste resultaten?

Resultaten ger nya insikter om tillämpningen av riktad NK-cellterapi för att behandla MM. Vi presenterar bland annat en ny metod för att generera NK-celler så att de kan riktas mot CD38, ett vanligt målinriktat protein i MM. Vi har även hittat bevis för att genetiskt modifierade NK-celler kan bli bättre på att bekämpa cancer, genom att vi minskar den negativa feedback som NK-cellerna får i kroppens fientliga tumörmikromiljö. I studien som är en klinisk prövning, visar vi fördelen med att behandla patienter med t(11;14) med Venetoclax.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Resistens mot behandling är mycket vanligt för patienter med MM, vilket begränsar patienternas behandlingsalternativ. Genom att fortsätta studierna kring användning av NK-cellterapi som behandling vid MM, kan vi hitta nya typer av behandlingar för MM och därmed tillgodose behoven hos de drabbade patienterna.

Vilka mål har du för framtiden?

Efter min doktorandutbildning vill jag fortsätta arbeta för att ta fram innovativa behandlingsalternativ för patienter som kämpar mot cancer, framförallt då specifikt nya riktade cellterapier.

 

Över 900 000 kronor till internationell samverkan inom barnonkologin

Barncancerfonden utlyser medel till olika typer av nätverkande tre gånger per år. Vårens beslut innebär stöd till den årliga nordiska barnonkologikonferensen, resebidrag till den internationella barnonkologikonferensen samt metodikbidrag inom sena komplikationer.

Barncancer är hundratals olika sällsynta diagnoser som ofta helt saknar motsvarighet bland de vanligaste cancerformerna hos vuxna. Många av dessa kan idag behandlas framgångsrikt men fortfarande finns det stora utmaningar, framför allt när det kommer till de sällsynta barncancerdiagnoserna, där få barn drabbas och där det helt saknas effektiv behandling.

– Då patientgrupperna ofta är små är internationell samverkan en av de viktigaste förutsättningarna för att nya barncancerläkemedel ska kunna utvecklas på ett effektivt och säkert sätt, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

För att bidra till internationalisering så utlyser Barncancerfonden bland annat medel till symposier, resebidrag och metodikstudier. Anslagen går att söka tre gånger per år.

Nordiskt forskarmöte i Tallinn 2024

I den nyss beslutade utlysningen satsar Barncancerfonden över 900 000 kronor på internationella forskarmöten. Det enskilt största anslaget på 400 000 kronor beviljas till det årliga nordiska NOPHO-mötet som 2024 hålls i Tallinn. Temat är ”From Science to Child” och bland programpunkterna syns de senaste framstegen inom immuncellsaktivering och CAR-T-behandling, en lovande men ofta komplicerad metod som är godkänd för speciellt svårbehandlad leukemi.

NOPHO står för Nordic Society of Paediatric Hematology and Oncology och mötet är välbesökt av framför allt barnonkologer inom Norden och Baltikum. Barncancerfonden har under flera år varit en av huvudsponsorerna och bidrar på så sätt till utvecklingen av nordiskt samarbete och studier över nationsgränserna.

– Att tillsammans få diskutera nya forskningsresultat stärker barnonkologiområdet och öppnar upp för nya samarbeten. Men vi diskuterar också omvårdnad och utmanande etiska frågor som till exempel uppstår när ny teknik etableras, menar Britt-Marie Frost.

Internationellt möte i Kanada

Utöver NOPHO-mötet och ytterligare några mindre symposier beviljas åtta resebidrag till SIOP 2023. SIOP står för The Société Internationale d’Oncologie Pédiatrique, eller International Society of Paediatric Oncology, och är en organisation som arbetar för att inget barn ska dö i cancer. Årets internationella konferens hålls i oktober i Kanada.

Metodikstudie om strålningseffekter på hjärtmuskel

Barncancerfonden beviljar även inom ramen för denna utlysning medel till en metodikstudie som handlar om strålningseffekter på hjärtmuskel. I dag används strålbehandling ofta som komplement till kirurgi för att se till att alla cancercellerna är borta där tumören en gång växte. Samtidigt påverkas kroppens normala celler negativt av strålningen. Många barncanceröverlevare lider bland annat av hjärt-kärlproblem.

– Vi finansierar både forskning om hur vi kan hjälpa de som redan lider av sena komplikationer och forskning för att hitta behandlingar som kan förhindra att barnen som är under behandling nu drabbas senare i livet, säger Britt-Marie Frost.

Listan över beviljade ansökningar.

Prognos vid nasofaryngealt karcinom

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en typ av cancer som uppstår i nasofarynx bakom näsan och ovanför baksidan av halsen. Geografiskt har NPC en skev fördelning globalt sett, med höga incidenser i Öst- och Sydostasien. NPC är svår att upptäcka tidigt och behandlingen innefattar vanligtvis strålning, cellgiftsbehandling eller en kombination av båda.

Illustration: Sisi Huang och Yun Du.

Aktuella sjukhusbaserade studier antyder att utvecklingen av ny teknik för strålbehandling har bidragit till förbättrad prognos för NPC, men det saknas populationsbaserad forskning om överlevnaden för denna cancerform. Vi vet också väldigt lite om potentiella miljörelaterade prognostiska faktorer för NPC, såsom kroppsmasseindex (BMI) och kroppsform, Epstein-Barr virus-DNA och oralt mikrobiom. Därför ville doktorand Yun Du vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik studera populationsbaserade överlevnadsmönster för patienter med NPC och också identifiera potentiella prognostiska faktorer för sjukdomen NPC i södra Kina.

Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?

–Med hjälp av en populationsbaserad patientkohort från det s k NPCGEE-projektet i södra Kina kunde vi uppskatta 5-års överlevnadssiffror och undersöka miljörelaterade prognostiska faktorer. Vi fann också att populationsbaserad överlevnad vid NPC är lägre än överlevnaden vid stora sjukhusbaserade studier. Övervikt vid diagnos indikerade en gynnsam långsiktig prognos, medan en smalare kroppsform vid diagnos var kopplad till sämre prognos. Stor mängd av Epstein-Barr virus-DNA verkade vara en stark prognostisk faktor för NPC och minskad diversitet i det orala mikrobiomet var relaterat till ökad dödlighet. Sammantaget är detta den första populationsbaserade studien om prognos vid NPC i södra Kina med nästan komplett uppföljning och våra resultat pekar på potentiella sätt att förbättra hanteringen av sjukdomen i en region där den är vanligt förekommande.

Gäller dina fynd generellt?

–Min studier genomfördes i ett område med hög förekomst av NPC där de flesta fallen rekryterades under studieperioden. Därför har våra resultat hög validitet och kan tillämpas på en bredare population i södra Kina eller andra områden där sjukdomen är vanlig.

Vad tycker du bör göras för patienterna i framtiden?

–Vi fann att ungefär en femtedel av dödsfallen i NPC hade kunnat undvikas om patienterna hade diagnosticerats i ett tidigt skede. Detta motiverar mig verkligen att fortsätta arbeta med metoder för tidig upptäckt av NPC. Det är också viktigt att få fram en rimlig klinisk praxis för att integrera näringshantering och plasmanivåer av EBV-DNA i behandlingen av patienter med sjukdomen. När det gäller framtida forskning om mikrobiomet finns det mycket man skulle kunna undersöka, till exempel underliggande mekanismer eller vilken roll immunitet och immunoterapi spelar.

 

Fas III-studien NATALEE visar signifikant minskad risk för återfall av bröstcancer

Novartis fas III studie NATALEE visar signifikant minskad risk för återfall av bröstcancer vid kombination med adjuvant endokrin behandling.

Primärt utfallsmått uppnåddes redan i mars, och NATALEE studien avslutades därför i förtid.

  • Kisqali (ribociklib) plus endokrin behandling (ET) minskade signifikant risken för återfall av bröstcancer jämfört med enbart standard adjuvant behandling med ET.
  • Novartis fas III studie NATALEE med ribociklib mötte det primära effektmåttet i en bred population av patienter med tidig bröstcancer (EBC).
  • NATALEE är den första och enda positiva fas III-studien av en CDK4/6-hämmare som visar konsekvent nytta i en bred population av patienter med stadium II och III hormonreceptorpositiv/human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2-negativ HR+/HER2- EBC med risk för återfall, inklusive de utan spridning till lymfkörtlarna.
  • Cirka 30–60 % av patienter med HR+/HER2- stadium II och III EBC som behandlas med enbart ET löper risk att bröstcancern återkommer.

Läs pressmeddelandet (på engelska) här.

Fas III-studie uppvisar statistiskt signifikant förlängd total överlevnad vid metastaserad icke-småcellig lungcancer

Fas III-studien LUNAR uppvisar statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förlängning av total överlevnad för patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer efter platinabaserad behandling.

Tumor Treating Fields (TTFields) som tillägg till standardbehandling resulterade i en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av total medianöverlevnad på 3 månader jämfört med standardbehandling, utan att patienterna utsattes för ytterligare systemisk toxicitet.

TTFields i kombination med immunterapi med checkpointhämmare resulterade i en oöverträffad förbättring i total medianöverlevnad på 8 månader.

LUNAR är den första kliniska fas III-studien på mer än sju år som visar på en signifikant förlängning av den totala överlevnaden vid metastaserad icke-småcellig lungcancer efter platinabehandling

Data från LUNAR-prövningen presenteras vid cancerkongressen ASCO:s årsmöte 2023.

Läs hela pressmeddelandet här.

 

Neutroner ger unik inblick i programmerad celldöd

Med hjälp av neutronreflektometri ger forskare vid Kemiska institutionen, Umeå universitet, ny förståelse på atomnivå för hur Bax, ett protein som hjälper till att avlägsna skadade celler i kroppen, fungerar. Resultatet av studien, som gjorts i samarbete med forskningsanläggningarna ESS i Lund och ISIS i Storbritannien, publiceras i tidskriften Science Advances.

Dr. Luke Clifton vid OffSpec, ett avancerat neutronreflektometer vid ISIS forskningsanläggning vid Harwell i England, som används för att mäta Bax-proteinets växelverkan med membranet (se gula pilen). Foto: STFC (UK).

– Detta arbete är relevant för förståelsen av grundläggande cellprocesser och den biologiska processen bakom cancer, säger Gerhard Gröbner, professor vid Kemiska institutionen, Umeå universitet. Det visar även på användbarheten hos neutronreflektometri. Metoden genererar unik information på molekylär nivå i biofysikalisk och biomedicinsk forskning och öppnar upp förståelsen för sambandet mellan åldrande och cancer.

Programmerad celldöd innebär ett kontrollerat avlägsnande av skadliga och överflödiga celler i kroppen. Processen är fundamental för att hålla oss friska. Därför är programmerad celldöd hårt reglerad av en familj av nyckelproteiner, den så kallade Bcl-2-familjen, där det celldödande proteinet Bax ingår. Dessa proteiner har motsatta funktioner, vissa är cellskyddande medan andra är celldödande. En välmående cell har en balanserad jämvikt mellan de olika Bcl-2-proteinerna. Men, blir det obalans mellan dessa proteiner vid programmerad celldöd kan det störa embryots utveckling under fosterstadiet, och det kan också leda till olika sjukdomar, främst cancer.

Cancerceller har dock förmåga att skydda sig mot effekten av det celldödande proteinet Bax, vilket generellt är ett problem vid behandling av cancer, säger Gerhard Gröbner och hans kollega Jörgen Ådén.

För att avlägsna skadliga celler aktiverar kroppen celldödande proteiner så som Bax. Aktiverat Bax perforerar den yttre membrandelen av mitokondrierna (cellernas kraftverk) vilket leder till att cellen dör. Dessvärre blockerar förhöjda mängder av det cellskyddande membranproteinet Bcl-2 Bax-proteinets effekt. Det är en viktig orsak till tillväxt och behandlingsresistens hos många tumörer.

– Att utveckla en molekylär förståelse för hur Bax attackerar mitokondrierkan därför öppna vägen för utveckling av till exempel Bax-optimerade läkemedel mot cancer, säger Gerhard Gröbner.

Hur det celldödande Bax-proteinet binder till mitokondriernas membranytor och utför sin funktion är dock dålig utrett, eftersom detaljerade bilder och strukturer av membranet tidigare inte funnits tillgängliga.

I den aktuella studien använde forskarna huvudsakligen tekniken neutronreflektometri (NR) tillsammans med ett avancerat instrument vid neutronanläggningen ISIS i England, i nära samarbete med ESS i Lund, som för närvarande är under uppbyggnad.

De studerade strukturen av Bax i olika membranmiljöer och med tidsupplösta experiment kunde de se hur Bax bildar porer i membranet. Detta gav en molekylär och mekanistisk insikt i denna kritiska process under celldöd.

Viktiga samarbetspartner har varit Dr. Luke Clifton vid ISIS och Dr. Hanna Wacklin-Knecht, ESS, samt Institutionen för fysikalisk kemi vid Lunds universitet. Samarbetet möjliggjordes tack vare Vetenskapsrådets speciellt inriktade projektanslag. Projektet är ett bra exempel på hur neutroner kan användas i banbrytande forskning och förbereder även andra forskargrupper i hur tekniken kan användas.

– I framtida experimentella studier hoppas vi kunna ta reda på hur överproduktion av det cellskyddande Bcl-2-proteinet och celldödande Bax växelverkar i membran för att förstå mekanismen hur tumörceller undvikerprogrammerad celldöd, säger Gerhard Gröbner.

Läs den vetenskapliga studien.

Långsinta mördarceller kan öka överlevnaden i hudcancer

I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad. Studien publiceras i tidskriften Immunity.

I huden och andra vävnader kan vissa av immunförsvarets T-celler, så kallade vävnadsresidenta minnes-T-celler, bildas lokalt i vävnaden och ge ett skydd mot infektioner som de stött på tidigare. Några av dem uttrycker proteiner som gör att de kan döda infekterade celler. Dessa ”minnesmördarceller” kan också bidra till de inflammatoriska hudsjukdomarna vitiligo och psoriasis. Senare års forskning har även visat att de är inblandade i kroppens immunsvar vid olika cancersjukdomar.

Varierande behandlingssvar

Minnesmördarcellerna har bland annat visat sig svara på immunterapi, en Nobelprisbelönad behandling som går ut på att kroppens eget immunförsvar trimmas/aktiveras för att angripa tumörcellerna. Immunterapi ges vanligen som ett komplement till annan cancerbehandling och det varierar stort hur bra olika patienter svarar på behandlingen.

Yenan Bryceson. Foto: Ulf Sirborn.

– Vi vet inte så mycket om hur och varför minnesmördarcellerna bildas i huden och vilken betydelse detta har för cancerpatienter. Genom att ta reda på hur dessa celler utvecklas kan vi bidra till effektivare immunterapi för exempelvis melanom, säger Yenan Bryceson, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Den aktuella studien har kartlagt utvecklingen av minnesmördarceller i huden hos människa, i ett nära samarbete mellan KI-forskarna Beatrice Zitti och Elena Hoffer. Forskarna isolerade T-celler från hud och blod hos friska frivilliga och använde avancerade tekniker för att undersöka geners aktivitet och uttryck av olika proteiner. På så vis kunde de identifiera T-celler i blodet som har potential att utvecklas till minnesmördarceller lokalt i huden. Genom att slå ut specifika gener kunde de även påvisa vilka gener som krävs för utmognaden av minnesmördarceller i vävnader.

Effektivare immunterapi

I ett nästa steg studerade forskarna tumörprover från patienter med hudcancer, melanom. De fann att patienter som hade en bättre överlevnad också hade en större ansamling av minnesmördarceller lokalt i huden.

Liv Eidsmo. Foto: Stefan Zimmerman.

– Vi har kunnat identifiera flera faktorer som styr bildandet av minnesmördarceller, som har en viktig del i att upprätthålla en frisk hud. Det är en fin balansgång mellan effektivt skydd mot tumörer och infektioner i huden och bidrag till inflammatoriska sjukdomar som vitiligo och psoriasis, säger Liv Eidsmo, forskare vid Köpenhamns universitet och vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Yenan Bryceson.

Forskarna vill nu använda kunskapen för att optimera T-cellers svar vid immunterapi så att de blir ännu bättre på att eliminera cancerceller i vävnader.

Studien genomfördes i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Nordiska Kliniken och Vrinnevisjukhuset.

Läs artikeln här.

Vanligare med äggstockscancer efter äggledarinflammation

Kvinnor som drabbas av äggledarinflammation löper större risk att utveckla äggstockscancer. Den vanligaste orsaken till äggledarinflammation är klamydiabakterien Chlamydia trachomatis. Mer forskning behövs för att undersöka sambandet mellan bakterien, äggledarinflammation och äggstockscancer.

Äggstockscancer drabbar drygt 700 kvinnor om året i Sverige. Sjukdomen ger ofta få eller inga symtom i tidigt skede och det finns inga validerade metoder för screening. Det gör att när cancern väl upptäcks har tumören ofta spridit sig och är svår att behandla. Därför är det viktigt att hitta bakomliggande orsaker och modifierbara riskfaktorer för sjukdomen, så att den kan förebyggas eller upptäckas tidigare.

Äggledarinflammation har sedan tidigare föreslagits som en riskfaktor för äggstockscancer. Sarah Jonsson, Institutionen för klinisk vetenskap, har för en avhandling undersökt huruvida äggledarinflammation och klamydiabakterier har samband med risken för att utveckla s.k. epiteliala äggstockstumörer, som utgör cirka 90 % av alla fall av äggstockscancer.

Högre risk

Resultaten visar att kvinnor med tidigare äggledarinflammation löper högre risk att utveckla äggstockscancer. När det gäller kopplingen till klamydiabakterien var resultaten inte entydiga. I studien påvisades klamydiabakteriens DNA i äggstocksvävnad från kvinnor med äggstockscancer men inte hos kvinnor med s.k. borderlinetumörer eller godartade tumörer.

– Underlaget är dock så pass litet att man inte kan dra några definitiva slutsatser. Vår studie med klamydiabakteriens antikroppar i blodprover kunde inte påvisa någon association med senare risk för äggstockscancer, vilket tidigare studier har gjort. Resultaten ger anledning att undersöka sambandet mellan äggstockscancer och klamydiabakterien med en annan mer specifik klamydiaantikropp, säger Sarah Jonsson.

Fler faktorer än bakterier

En annan upptäckt är att upprepade äggledarinflammationer var förknippat med en ännu större riskökning för cancer. Dessutom skilde sig associationen åt mellan de olika subtyperna av äggstockscancer.

– Resultaten från avhandlingen ger oss en bättre förståelse av sambandet mellan äggledarinflammation och ökad risk för äggstockscancer, men fler och större studier behövs. Det verkar som att sambandet mellan äggledarinflammation och äggstockscancer beror på fler faktorer än enbart klamydiabakterier. Det krävs dock ytterligare studier för att bedöma om det finns ett orsakssamband samt om äggledarinflammation påverkar prognosen vid äggstockscancer, säger Sarah Jonsson.

Positivt CHMP-utlåtande för Opdivo som neoadjuvant terapi vid NSCLC

EMA:s rådgivande kommitté, CHMP, har gett ett positivt utlåtande för neoadjuvant behandling med Opdivo (nivolumab) i kombination med platinabaserad kemoterapi av resektabel icke‑småcellig lungcancer (NSCLC) med hög risk för återfall hos vuxna vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥ 1 %.

Behandlingen blir det första neoadjuvanta immunterapi-baserade alternativet på NSCLC-området i EU. Rekommendationen baseras på resultaten från FAS 3-studien studien CheckMate 816, som visade att behandling med neoadjuvant Opdivo (nivolumab) i kombination med platinabaserad kemoterapi gav en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av händelsefri överlevnad (EFS) och patologiskt komplett respons (pCR) jämfört med  enbart kemoterapi före kirurgisk borttagning av tumör.

Läs utlåtandet här.

Säkrare och snabbare koll av födelsemärken på alla vårdcentraler

Nu ska alla vårdcentraler i Stockholm ha möjlighet att undersöka födelsemärken och hudförändringar med hjälp av teledermatoskopi. Det nya arbetssättet gör det lättare att snabbt upptäcka och behandla malignt melanom.

Arbetet med att införa det nya systemet har pågått från slutet av maj 2021 till slutet av mars 2023. I korthet går det ut på att läkaren på vårdcentralen kan fästa ett dermatoskop, en sorts förstoringsglas som hen undersöker huden med, på en mobiltelefon och ta bilder. Bilderna skickas sedan till Karolinska Universitetssjukhuset för bedömning av två hudspecialister.

Elinor Nemlander är projektledare för utbildningsinsatsen kring teledermatoskopi och arbetar själv som läkare på vårdcentral.

– Om jag behöver hjälp i min bedömning av ett födelsemärke, eller om jag har en stark misstanke om malignt melanom, använder jag teledermatoskopi, berättar hon.

I slutet av april hade 13 000 remisser skickats in i systemet och ungefär 300 fal av malignt melanom upptäckts.

Elinor Nemlander lyfter flera fördelar med det nya arbetssättet.

– En av de största vinsterna är att vi får tillgång till hudspecialisternas kompetens redan vid patientens första besök på vårdcentralen. Det betyder att vi får en korrekt diagnos snabbare och att patienterna inte behöver slussas runt till olika vårdgivare.

Andra fördelar Elinor Nemlander tar upp är att läkarna opererar färre patienter i onödan och att väntetiden från undersökning till operation blir kortare.

– Vi har sagt att svaret ska komma inom sju dagar, men hittills är medelsvarstiden 23 timmar. Det gör ju också att den tid patienterna går om omkring med oron att inte veta förkortas.

Teledermatoskopi är ett lärande system. Läkarna som använder det blir allt säkrare på att bedöma födelsemärken och hudförändringar.

– De remisser vi skickar lagras också i patientens journal vilket gör det möjligt att eftergranska bilder. Den möjligheten har vi inte haft förut och den ökar den medicinska säkerheten.

Initiativet till det breda införandet av teledermatoskopi kommer från hudläkare som samarbetat med Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och med Akademiskt Primärvårdscentrum.

En nyligen genomförd enkätstudie där 150 läkare på olika vårdcentraler svarat visar att 95 procent tycker att processen och kvaliteten för patienterna förbättras med det nya arbetssättet och 63 procent uppger att de ökat sin kunskap på området.

– Nu arbetar vi med nästa steg där vi utvecklar fallbaserad fortbildning. Läkarna vill se fler fall, säger Elinor Nemlander.

Ny utvärdering av nationella Min vårdplan cancer i 1177

Regionala cancercentrum i samverkan har genomfört en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av Min vårdplan i 1177. Den visar att antalet aktiva Min vårdplan har femdubblats under de senaste två åren och att helhetsintrycket av Min vårdplan är gott hos patienter, behandlare och införandestödjare. Utvärderingen visar även på förbättringsmöjligheter.

— Det är glädjande att många tycker att Min vårdplan är ett värdefullt verktyg för att skapa delaktighet och inflytande för patienter genom hela vårdresan. För varje år utökas antalet Min vårdplan till fler diagnoser och det blir ett alltmer etablerat stöd och verktyg. Slutsatserna från utvärderingen är mycket värdefulla för utvecklingsarbetet framåt, säger Claire Micaux, nationell samordnare för Min vårdplan cancer.

Syftet med utvärderingen har varit att bättre förstå hur patienter och behandlare använder och upplever Min vårdplan. Utvärderingen fokuserar på fyra olika diagnosgrupper och omfattar erfarenheter från åtta mottagningar där patienter, behandlare och införandestödjare fått dela sina erfarenheter genom enkäter, intervjuer och fokusgrupper.

Resultaten visar att vid de mottagningar som ingår i utvärderingen använder man Min vårdplan för de flesta av sina patienter. När en patient inte erbjuds digitala Min vårdplan beror det oftast på språkbarriärer, kognitiv svikt eller att patienten inte använder digitala tjänster. Många patienter upplever att Min vårdplan ger ökad kunskap om diagnos, vård och behandling, ökad trygghet och ökat inflytande medan behandlare upplever ökad kvalitet och jämlikhet i patientinformationen och ett minskat resursbehov.

I utvärderingen framkommer också att det finns skillnader i hur Min vårdplan används och upplevs. Vissa mottagningar använder Min vårdplan som ett informationsmaterial. Vid dessa mottagningar upplevs tjänsten ge ett begränsat mervärde och en ökad administration.

— För att uppnå en ännu bättre nytta av Min vårdplan skulle arbetssättet, innehållet och tekniken kunna utvecklas. Många patienter lyfter fram att plattformen Stöd och behandling skulle kunna göras mer användarvänlig så att det blir lättare att hitta både information och funktioner. Detta gäller framförallt planeringsverktyget som idag inte används i den förväntade omfattningen. Ungefär en tredjedel av patienterna som besvarat enkäten upplever också att det är svårt att navigera i Min vårdplan. Utöver det som framkommit i utvärderingen behöver vi arbeta vidare med hur vi ska tillgodose behoven hos de patienter som idag inte blir erbjudna Min vårdplan, de som tackar nej eller de som får Min vårdplan men av olika anledningar inte använder den. Ett annat utvecklingsområde är stöd till närstående, säger Claire Micaux.

Utvärderingen ger många konkreta förslag till det fortsatta arbetet. RCC i samverkan har nyligen beslutat att inrätta en funktionsgrupp för Min vårdplan med uppdrag att driva teknisk och innehållsmässig utveckling liksom att fortsätta stödja implementeringen av nya arbetssätt.

Med start efter sommaren 2023 kommer RCC att erbjuda nätverk för behandlare (kontaktsjuksköterskor och andra sjuksköterskor) där man kan utbyta erfarenheter. Funktionsgruppen för Min vårdplan kommer att fokusera på att utveckla interaktiviteten i det befintliga gränssnittet, samtidigt som det pågående samarbetet med Inera kring utvecklingen av plattformen och möjlighet till central kvalitetsuppföljning kommer att intensifieras. Slutligen kommer de diagnosspecifika arbetsgrupperna att arbeta vidare med innehåll i olika svårighetsnivåer och olika typer av medier. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med RCC:s övriga kunskapsstöd, den nationella kunskapsstyrningen och SKR, med det långsiktiga målet att integrera olika lösningar för en sammanhållen vård.

RCC i samverkan ska även se över möjligheterna kring hur min vårdplan i 1177 kan införas för fler patienter. Att stödja verksamheterna i implementeringen utgör en viktig del av arbetet framåt.

Ny studie om immunterapibehandling av melanom

– Vi tycker att immunterapi varit ett helt fantastiskt tillskott för våra patienter vid spridd sjukdom men att vi inte ser bättre effekt för patienterna som får behandlingarna i ett tidigare skede är något uppseendeväckande med tanke på kostnad, biverkningar och vårdtimmar, säger Hildur Helgadottir, en av forskarna bakom studien.

Hildur Helgadottir. Foto: Stefan Zimmerman.

Spritt melanom är en svårbehandlad sjukdom där vi tills för ca tio år sedan inte haft några effektiva behandlingar. Sedan ca tio år tillbaks har vi fått effektiva behandlingar för metastaserat melanom med tillkomst av immunterapier och målriktad behandling som signifikant förlängt överlevnaden, som uppmärksammats stort, inte minst i och med Nobelpris 2018.

2018 infördes även i Sverige och många andra länder denna typ av terapi i ett tidigare skede av sjukdomen, som adjuvant behandling, direkt efter operation av hudmelanom i stadium III där patienterna opererats även för spridning till anliggande hudoråden eller lymfkörtlar. Läkemedelsprövningar hade visat att man med denna behandling minskade återfallsrisken i melanom. Detta var första gången vi fick adjuvant behandling för melanom. Behandlingarna är förstås både dyra och ger en hel del biverkningar, men något vi ändå väldigt gärna ville ge för att minska risken för återfall och helst också död i melanom. Fortfarande är det så att införandet av adjuvant behandling baserades på minskade återfall, de studier som tittar på överlevnad när man jämför adjuvant behandling mot placebo har upprepat skjutit på att komma med resultaten.

Vi har via svenska melanomregistret, som har än teckning av >99% av alla primära melanom som diagnostiserats nu gjort en studie där vi undersökt totalöverlevnad före och efter att vi började med adjuvant behandling 2018. Det vi ser är att det inte blivit någon positiv inverkan på överlevnaden som skett. Vi tycker de nya behandlingarna varit ett helt fantastiskt tillskott för våra patienter vid spridd sjukdom men att vi ännu inte ser bättre effekt för patienterna som får behandlingarna i ett tidigt skede är något uppseendeväckande med tanke på kostnad, biverkningar, vårdtimmar och så vidare.

En orsak som vi tror kan vara bidragande är att immunterapi visat sig fungera bättre när det finns makroskopiska tumörer med flera tumörantigener och immunceller. Mikroskopisk sjukdom som egentligen är det man tänker att man behandlar med immunterapi kan vara suboptimalt för att få igång ett lika effektivt immunsvar. Tills vi får data med totalöverlevnad från kliniska prövningar med adjuvant behandling vill vi, baserat på vår studie uppmana till viss försiktighet. Patienter behöver uppmärksammas på att påverkan på överlevnad ännu inte är fastställd. Alternativet att avvakta med behandling direkt efter operation, och enbart ge behandling om man skulle få ett återfall behöver även diskuteras med patienterna. I Sverige har vi möjlighet att genomföra nationell och populationsbaserade studier som denna, med tanke på våra heltäckande nationella register. I denna studie ingick närmare 1400 patienter.

Ny utlysning av forskningsprogram för att minska komplikationer av barncancerbehandling

Barncancerfonden öppnar en ny utlysning av forskningsprogram inom området toxicitet och sena komplikationer med fokus på tvärprofessionella samarbeten. Programmet är en del av en större satsning där målet är att bättre kunna förebygga men också behandla de hälsoproblem som kan uppstå senare i livet efter genomgången barncancerbehandling.

Utlysningen ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser och har tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet.

– Det är självklart glädjande att antalet som överlever sin barncancer ökat, men det betyder också att vi allt tydligare ser de negativa konsekvenser som de tuffa behandlingarna kan ge senare i livet. Komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, olika kognitiva problem, hormonstörningar men också risken att drabbas av ny cancer, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden. 

Så många som sju av tio som behandlats för barncancer drabbas av sena biverkningar och en tredjedel av dessa är allvarliga, ibland livshotande. Barncancerfonden satsar nu därför på att stärka forskningen inom området. Utlysningen av forskningsmedel är en del av en femårig satsning som leds av en nationell arbetsgrupp med representanter från alla landets sex barncancercentra. Utlysningen ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser och har tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet. Ordförande i gruppen är Arja Harila, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. 

– Avsikten med forskningsprogrammet är inte att finansiera kortvariga forskningsprojekt, utan snarare skapa nya nätverk och bestående strukturer som gynnar både forskningen och vården. 

Uppgraderade register 

Arja Harila, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Utöver utlysningen ska satsningen stimulera till utbyggnad av befintlig infrastruktur.Barncancerfonden stödjer redan sedan tidigare biobanker och kvalitetsregister som kan användas för att följa barncancerdrabbade över tid och en viktig del av satsningen är att finansiera forskningskoordinatorer vid landets alla uppföljningsmottagningarsom kan se till att viktig information om behandling och komplikationer förs över från journalerna till registren, och att avidentifierade patientuppgifter blir tillgängliga för forskningen. 

– När vi får tillgång till mer data kan vi kartlägga riskfaktorer, följa patienters utveckling över tid och se hur sena komplikationer påverkas av olika behandlingar, till exempel när vi införde protonstrålning för ungefär tio år sedan, säger Arja Harila. 

Förebygga och rehabilitera 

Patientperspektivet är också viktigt och i både den nationella arbetsgruppen och i den prioriteringskommitté som ska granska ansökningar finns barncanceröverlevare med. 

– Vi pratar inte om våra barncanceröverlevare utan med dem. Vi vill finansiera forskning som kan hitta sätt att förebygga uppkomst av sena komplikationer och utveckla skonsammare behandlingsmetoder för framtidens barncancerpatienter, men också förbättra livskvalitén för de som lever med sena komplikationer idag, avslutar Britt-Marie Frost, forskningschef Barncancerfonden.