Ingela - Onkologi i Sverige

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut myeloisk leukemi, AML.

David Bryder, professor i experimentell hematologi, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Vi har använt en experimentell musmodell som alltid leder till denna typ av leukemi. Det intressanta är att när vi till vuxna möss tillförde ett specifikt molekylärt cellprogram som normalt enbart pågår under fosterutvecklingen, var det fler än hälften som inte utvecklade AML, säger David Bryder, professor i experimentell hematologi vid Lunds universitet.

Det cellprogram som forskarna använt sig av består av proteinet LIN28, vars normala funktion huvudsakligen är att reglera andra gener genom sin RNA-bindande aktivitet. LIN28 uttrycks normalt bara under fosterutvecklingen och försvinner kort tid efter födseln.

Mohamed Eldeeb, doktorand, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– AML uppstår efter att celler har utsatts för ett flertal olika mutationer. I vår forskningsmodell kan vi följa utvecklingen från första mutationen fram tills sjukdomen har etablerats, vilket inte är möjligt att göra på människa. I musstudierna ser vi en starkt skyddande effekt av LIN28, säger Mohamed Eldeeb, doktorand i David Bryders forskargrupp.

Kan cellprogram under fosterutvecklingen kan användas för att förebygga sjukdom senare under livet?

Forskarna undersökte först prover från ett stort antal patienter med AML och såg att 98 procent helt saknade uttryck av LIN28. I de fall där det förekom var nivåerna väldigt låga. För att förstå mer vad som sker när LIN28 aktiveras genomförde forskarna sedan djupare molekylära och funktionella studier med hjälp av sin djurmodell.

– Vi såg att det molekylära cellprogrammet under fosterutvecklingen i mössen skyddade från sjukdom genom att krocka med de mekanismer som driver AML, vilket skulle kunna förklara varför leukemi hos nyfödda är ovanligt. Den starka effekten vi påvisar gör det intressant att undersöka om cellprogram under fosterutvecklingen kan användas för att förebygga sjukdom senare under livet. Samtidigt ska man vara medveten om att det kvarstår hur vi kan reaktivera ett sådant program i mänskliga celler, säger David Bryder.

Publikation

A fetal tumor suppressor axis abrogates MLL-fusion-driven acute myeloid leukemia.

Vaccintveksamhet största utmaningen för skolsköterskorna som sköter HPV-vaccineringen

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.

Idag erbjuds alla barn i femte klass vaccination mot humant papillomvirus (HPV). Vaccinationen förebygger effektivt både könsvårtor (kondylom) och HPV-orsakad cancer. HPV-infektioner orsakar fem procent av alla världens cancerfall årligen och om tillräckligt många vaccineras mot HPV innan de blivit sexuellt aktiva skulle det gå att utrota livmoderhalscancer. Tyvärr är det klart färre barn som vaccineras mot HPV i jämförelse med de andra vaccinationerna som ingår i barnvaccinationsprogrammet. Motstånd eller tveksamhet inför rekommenderade och tillgängliga vaccin är ett växande folkhälsoproblem.

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll eftersom de är ansvariga för alla aspekter av HPV-vaccinationen och syftet med den nya studien var att höra skolsköterskornas perspektiv. Forskarna intervjuade 35 skolsköterskor i 9 olika kommuner.

Huvudproblemet från skolsköterskornas perspektiv är de många olika orsakerna till vaccintveksamhet. Att kommunicera med föräldrar som antingen är skeptiska till vacciner över huvud taget eller som är tveksamma på grund av moraliska eller religiösa värderingar upplevdes som särskilt utmanande. Det handlar ju om en sexuellt överförbar sjukdom. Skolsköterskorna var osäkra över gränserna för deras professionella ansvar. De beskrev sin roll som självständig och arbetet med att följda upp tveksamhet till vaccinationen berodde till stor del på egna initiativ. I praktiken kan det leda till att man tvekar och undviker att ta kontakt med tveksamma föräldrar för att inte vara påträngande.

Skolsköterskorna tyckte att det saknades stöd och riktlinjer, inte minst vad gäller hur man bäst stödjer barnets rätt att delta i vaccinationsbeslutet. Enligt barnkonventionen, som är lag i Sverige, har barn rätt att delta i beslut som gäller deras framtida hälsa. Andra problem var hur man hjälper barn med spruträdsla och hur man stöttar barn som på grund av föräldrarnas motstånd inte vaccinerats. Att skapa en trygg miljö för det individuella barnet i samband med vaccination ansågs vara extra viktigt.

– Vår studie bekräftar bilden av att skolsköterskornas insatser är avgörande för att det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV ska vara framgångsrikt. Vi ser att skolsköterskor, särskilt de som är nya i sin roll skulle ha nytta av tydligare stöd, riktlinjer och utbildning i arbetet med att bemöta vaccintveksamma föräldrar, säger Ida Enskär, sjuksköterska och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Forskarna konstaterar att bemötandet av vaccintveksamhet ofta är ett komplext och långsiktigt arbete och att det därför viktigt att stärka elevhälsan och stödja skolsköterskornas arbete. De framhåller också att det utifrån barnens och föräldrarnas perspektiv är viktigt att vården som erbjuds är jämlik, vilket inkluderar rätt till evidensbaserad och transparant information om vacciner av samma kvalitet oavsett var i Sverige man bor.

Enskär et al. (2023) Barriers in the School-Based Pan-Gender HPV Vaccination Program in Sweden: Healthcare Providers’ Perspective, Vaccines, DOI: 10.3390/vaccines11020310

50 000 kvinnor i Skåne erbjuds kostnadsfri vaccination mot HPV

Nu kan Region Skåne vara med och utrota en hel cancerform. Med start i februari 2023 bjuds kvinnor i Skåne födda 1994 – 1999 in till kostnadsfri vaccination mot HPV (humant papillomvirus).   

I Skåne finns cirka 50 000 kvinnor födda mellan 1994 – 1999. Från och med början på 2023 kommer samtliga i gruppen att få ett erbjudande hem i brevlådan tillsammans med ett egenprovtagningskit för HPV-analys. Utskicken görs i omgångar och följer det ordinarie screeningprogrammet för HPV.

Innan provet tas behöver kvinnan beställa tid på en av de barnmorskemottagningar som deltar i forskningsprojektet. Där får hon en HPV-vaccination. Efter vaccinationen lämnar kvinnan ett vaginalt egenprov för HPV som skickas till labbet för analys. Vaccinationen består totalt av två doser. Kvinnan får en kallelse till den andra dosen efter tre år. Satsningen ingår i ett nationellt forskningsprojekt där alla Sveriges regioner deltar.

– Jag är stolt över att Region Skåne är en del i det här arbetet. Det är en viktig insats för kvinnors hälsa, säger Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne.

Livmoderhalscancer kan vara utrotat inom några år
HPV är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer. Varje år drabbas ungefär 550 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer, och cirka 150 kvinnor dör årligen.

– Bland kvinnor födda 1994 – 1999 är vaccinationstäckningen mot HPV lägre än i andra åldersgrupper. Det är också bland yngre kvinnor som spridningen av HPV är störst, säger Christer Borgfeldt, överläkare på kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus och ansvarig för satsningen i Region Skåne.

Många vuxna kvinnor har inte fått det nya vaccinet Gardasil9 som ger ett bättre skydd. Därför rekommenderas alla kvinnor i åldersgruppen att vaccinera sig. Det gäller oavsett om man är vaccinerad med Gardasil4 sedan tidigare eller inte.

– Om alla kvinnor födda 1994 – 1999 vaccinerar sig de närmaste åren kommer livmoderhalscancer vara utrotat bland unga kvinnor inom sex år. På sikt gäller det alla kvinnor. Vi står inför någonting historiskt. Tillsammans kan vi bidra till att utrota en hel cancerform, säger Christer Borgfeldt.

NT-rådets rekommendation: Avvakta med Zynlonta och Ebvallo

Två läkemedel har blivit godkända av EMA. NT-rådet rekommenderar regionerna att avvakta med införande i väntan på hälsoekonomisk värdering. Det gäller Ebvallo (tabelekleucel) vid Epstein-Barrvirus-positiv post-transplantation lymfoproliferativ sjukdom och Zynlonta (lonkastuximabtesirin) vid diffust storcelligt B-cellslymfom och höggradigt B-cellslymfom.

Läs yttrandet om Zynlonta.

Läs yttrandet om Ebvallo.

NT-rådets rekommendation: Keytruda i kombination med lenvatinib vid endometriecancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att för vuxna med avancerad eller recidiverande endometriecancer med sjukdomsprogression under eller efter platinabaserad behandling bör Keytruda i kombination med lenvatinib användas, oavsett behandlingslinje, när patienten inte är kandidat för kurativ kirurgi eller strålning. För patienter med dMMR eller MSI-H utgör dock Jemperli ett behandlingsalternativ.

Läs hela yttrandet här.

Stor EU-satsning på AI inom cancer

I EU-projektet EUCAIM ska bilder från 90 000 cancerpatienter samlas och en plattform skapas för att träna AI-verktyg. Om fyra år är målet att omkring femtio nya verktyg ska vara redo för användning i vården. Men frågor om patientintegritet och ekonomi behöver lösas för att projektet ska nå hela vägen.

Läs mer här.

Olika behandlingsalternativ utvärderas i ny bröstcancerstudie

Varje år får cirka 9 000 personer bröstcancer i Sverige. Det innebär att en av åtta kvinnor får sjukdomen under sin livstid. En nationell studie som utgår från Universitetssjukhuset Örebro har startat för att undersöka vilken typ av antihormonell behandling som är bäst att använda vid förlängd behandling. Bröstcancerförbundet har delat ut en miljon kronor till forskningen.

En av åtta kvinnor får bröstcancer under sin livstid. Foto: GettyImages.

Det gäller patientgruppen som har en hormonkänslig bröstcancer och har ätit ett visst läkemedel under fem års behandling. Behandlingen pågår i sju till tio år beroende på om man har kommit in i klimakteriet eller inte och utifrån vilken typ av antihormonell behandling man fick de första fem åren efter diagnosen.

Antonios Valachis, överläkare inom verksamhetsområde onkologi på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Elin Abelson.

– Vi vill undersöka om det är bättre att våra patienter med hormonkänslig bröstcancer som är aktuella för förlängd antihormonell behandling ska fortsätta med samma läkemedel efter fem års behandling eller om man ska byta till ett annat läkemedel, säger Antonios Valachis, överläkare inom verksamhetsområde onkologi på Universitetssjukhuset Örebro.

Den frågan är viktig eftersom beslutet om vilken typ av antihormonell behandling man får kan påverka risk för återfall men även måendet hos patienten. Den antihormonella behandlingen kan ge biverkningar som kan påverka livskvalitén.

Mer förståelse om behandlingsalternativen

Studien kommer att vara en så kallad registerbaserad randomiserad studie och det innebär att patienter som valt att delta kommer att bli lottade till något av behandlingsalternativen. Nationella register som finns i Sverige kommer att användas för lottningen men också för att kunna följa upp patienter.

– Det är första gången som den studietypen genomförs för bröstcancer. Studieresultat kommer förhoppningsvis att hjälpa oss att förstå vilket behandlingsalternativ som är bäst för patienter avseende återfallsrisk, risk för biverkningar och livskvalitet. Det kommer att ligga till grund för en bättre behandling till våra patienter, berättar Antonios Valachis.

Ny översyn av screeningprogrammet för bröstcancer klar

En genomgång av kunskapsläget om mammografi, screening för bröstcancer, visar att det inte är aktuellt att uppdatera Socialstyrelsens gällande rekommendation i nuläget. Nya alternativa undersökningsmetoder kommer fortlöpande att utvärderas men i dagsläget finns inte stöd för att ändra i det gällande nationella screeningprogrammet. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.

Sverige var det första landet i världen som redan i slutet av 1970-talet började med mammografi för att upptäcka bröstcancer. Under 1980- och 1990-talen infördes sedan successivt screening för bröstcancer i landet för att 1997 vara helt utbyggd i alla landets regioner. För att den svenska screeningverksamheten även fortsatt ska ligga i framkant i världen görs kontinuerligt bedömningar av om något i de många nationella screeningprogrammen behöver uppdateras eller förändras. För drygt ett år sedan kom EU-kommissionen med en uppdatering av sina rekommendationer om just bröstcancerscreening och alternativa undersökningsmetoder som tagits fram.

– De europeiska rekommendationerna är tydliga med att evidensläget för alternativa metoder som exempelvis tomosyntes som också kallas DBT är svagt. Nyttan för patienterna är fortfarande osäker och i de studier som gjorts syns ingen minskning av cancerfall som uppkommer mellan screeningtillfällena med den metoden, säger Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Stöd för anpassad screening saknas

Det har också från flera håll framförts att en mer anpassad screening behöver införas för att cancer hos kvinnor med så kallade ”täta bröst” i högre utsträckning ska kunna hittas via screeningen. Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att det idag saknas underlag för att storskaligt införa anpassad screening för kvinnor med tät bröstvävnad.

– Men vi för självklart kontinuerligt en dialog med forskare och andra aktörer på området och följer utvecklingen mycket noga, säger Malin Berggrund, projektledare för översynen.

Risk för överdiagnostik och onödig behandling

Även när det gäller effekten av screening efter 74 års ålder behövs mer kunskap om att eventuella positiva effekter skulle överväga de negativa. Det går inte säkert att säga att dödligheten i bröstcancer skulle minska.

– Däremot kan screeningen ge ökad oro, leda till överdiagnostik och därmed överbehandling, med försämrad livskvalité som följd, säger Malin Berggrund.

Vetenskapligt stöd saknas

Det finns inget land i världen som idag har ett nationellt screeningprogram som omfattar även kvinnor över 74 år. Men om ny forskning skulle visa på evidens för screening även för kvinnor äldre än 74 år så kan det bli aktuellt för Socialstyrelsen att kunna göra en annan bedömning. I dagsläget saknas vetenskapligt stöd och i en kartläggning av forskning och vetenskap på området som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, gjorde så sent som i höstas konstaterades att någon ny sådan inte tillkommit.

– Givetvis ska alla som får symptom eller känner oro söka sig till vården och tas om hand på bästa sätt – oavsett ålder och helt oavsett om man ingår i en grupp som screenas eller inte, säger Mattias Fredricson.

Ny bedömning vid förändrat evidensläge

Socialstyrelsens modell för att bedöma screeningprogram bygger på de internationella principer om screening som är framtagna av WHO. Myndigheten ser kontinuerligt över evidensläget för rekommendationerna och när det förändras görs alltid en ny bedömning.

Den uppdaterade rekommendationen för bröstcancerscreening skickas nu ut på remiss och det går bra att komma med synpunkter på rekommendationerna fram till den 10 april.

Läs Socialstyrelsens rekommendation.

Bröstcancerförbundet utlyser anslag för forskningsprojekt och anslag för forskarmånader

Bröstcancerförbundet meddelar att 2023 års utlysning för anslag till forskningsprojekt, samt anslag för forskarmånader ligger ute på förbundets webbplats.

Sista ansökningsdag för båda anslagsformerna är fredag 9 juni 2023.

Beslut meddelas den sökande senast fredag 13 oktober 2023.

I år har Bröstcancerförbundet budgeterat att dela ut totalt 15 MSEK.

Nytt för i år är att forskningsanslag söks via ett nylanserat system. Länk för registrering av personlig inloggning finns på vår webb. Anslag för forskarmånader söks i år fortsatt via ansökningsblankett som finns att ladda ner på vår webb.

Direktlänk till sidan för forskningsanslag

https://brostcancerforbundet.se/om-oss/forskningsanslag/

Direktlänk till sidan för forskarmånader

https://brostcancerforbundet.se/om-oss/ansokan-for-forskare/forskarmanader/

AI analyserar cellernas rörelse i mikroskop

Den enorma mängden data som man får när man filmar biologiska processer i ett mikroskop har tidigare varit ett hinder för att kunna göra analyser. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan forskare vid Göteborgs universitet nu följa cellernas rörelse över tid och rum. Metoden kan underlätta utvecklingen av effektivare cancermediciner.

Genom att använda AI kan forskarna plocka ut information ur filmade sekvenser av cellernas rörelse i mikroskop. Foto: Jesús Pineda.

Att studera rörelser och beteenden hos celler och biologiska molekyler i ett mikroskop ger grundläggande information för att bättre förstå processer som rör vår hälsa. Studierna av hur cellerna beter sig vid olika scenarier är viktigt för att kunna utveckla ny teknik och behandlingar inom medicin.

Jesús Pineda, doktorand vid Göteborgs universitet. Foto: Malin Arnesson.

– Under de senaste två decennierna har optisk mikroskopi genomgått en kraftig utveckling. Det gör det möjligt för oss att studera biologiskt liv in i minsta detalj i både rum och tid. Levande materia rör sig i alla möjliga riktningar och i olika hastighet, säger Jesús Pineda, doktorand vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln i Nature Machine Intelligence.

Matematik beskriver partiklars relationer

Utvecklingen har gett dagens forskare så stora mängder data att det blir nästan omöjligt att analysera. Men nu har forskarna vid Göteborgs universitet utvecklat en AI-metod som kombinerar grafteori och neurala nätverk som kan plocka ut tillförlitlig information från filmsekvenser.

Grafteorin är en matematisk struktur som används för att beskriva relationerna mellan olika partiklar i det studerade materialet. Det går att likna vid ett socialt nätverk där partiklarna interagerar och påverkar varandras beteende direkt eller indirekt.

– AI-metoden använder informationen i grafen för att anpassa sig till olika situationer och kan lösa flera uppgifter i olika experiment. Till exempel kan vår AI rekonstruera vägen som enskilda celler eller molekyler tar när de rör sig för att uppnå en viss biologisk funktion. Det gör att forskare kan testa effektiviteten hos olika läkemedel och se hur väl de fungerar som potentiella behandlingar för cancer, säger Jesús Pineda.

Läkemedelsföretag använder redan AI-metoden

Dessutom gör AI-metoden det möjligt att beskriva alla dynamiska aspekter av partiklarna i situationer där andra metoder inte skulle vara effektiva. Av denna anledning har läkemedelsföretag redan införlivat denna metod i sin forsknings- och utvecklingsprocess.

Detta spelar roll för hur kvinnor mentalt klarar bröstcancer

En av tio kvinnor får bröstcancer under sin levnad. De flesta överlever. Men den mentala återhämtningen varierar från person till person. En ny avhandling från institutionen i psykologi vid Lunds universitet har undersökt den personliga förmågan att hantera krissituationer. Tre omständigheter visade sig vara särskilt viktiga.

Psykologisk resiliens handlar om vår förmåga att hantera svårigheter och motgångar. Hur denna förmåga byggs upp menar forskare beror på både arv och miljö. Exempelvis vet man sedan tidigare forskning att måttliga svårigheter under barndomen stärker individens resiliens. Varken ett alltför friktionsfritt liv eller alltför stor stress och press är alltså bra för att bygga upp god mental resiliens. Resiliens är inte bara en inneboende egenskap utan byggs också upp med hjälp av stöd och relationer till omgivningen.

Till sin hjälp att mäta individers resiliens använde Katarina Velickovic ett självskattningsverktyg – Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC) – som hon först lät testa på 2600 individer.

– Det är det internationellt mest använda verktyget för att mäta resiliens och jag började mina studier med att testa om det också fungerade i svenska förhållanden, vilket det gjorde, säger Katarina Velickovic.

I en av studierna lät hon 780 bröstcancerpatienter göra resilienstestet. En första gång när de precis fått cancerbeskedet och en andra gång efter avklarad behandling. På så sätt kunde hon se hur de påverkades mentalt av sjukdomen och vilka strategier de hade för att hantera den livskris som det innebär att drabbas av bröstcancer.

– Det är alltid en livskris att få ett besked om bröstcancer, oavsett kvinnans personliga resiliens, understryker Katarina Velickovic. Den mentala förmågan att stå emot svårigheter påverkar inte sjukdomsförloppet. Däremot är den viktig för kvinnornas psykiska mående såväl under som efter avslutad cancerbehandling. Och i förlängningen vet vi att stress och psykiskt mående även påverkar den fysiska hälsan.

Mätningarna visade att kvinnor som mätte högt på resiliensskalan lyckades upprätthålla en god mental hälsa från början till slut av behandlingen, medan kvinnor med låg resiliens vid första mättillfället hade sämre mental hälsa även om den förbättrades den något mot slutet av behandlingen.

– Resultaten innebär att vården genom mätningar skulle kunna bli bättre på att förutse hur patienterna kommer att må psykiskt av diagnosen, säger Katarina Velickovic.

Katarina Velickovics valde ut 25 av de resilienstestade kvinnorna för att se vilka faktorer i omgivningen och behandlingen som påverkar deras psykiska välmående. Tre omständigheter visade sig vara av särskild relevans:

Den första handlar om patientens inflytande över behandlingen och över sin egen psykiska och fysiska hälsa; detta ger en känsla av kontroll vilket i sin tur gynnar det psykiska måendet.

– En känsla av inflytande kan handla om att patienten i mån av ork fortsätter med träning och aktiviteter eller sätter sig in i de olika delarna av behandlingen, säger Katarina Velickovic.

Den andra omständigheten handlar om stöd från familj, vänner och människor i omgivningen.

–I intervjuerna hänvisade kvinnorna till vikten av att tala med andra i samma situation, säger Katarina Velickovic. Exempelvis var flera kvinnor som berättade uppskattande om sjuhusresorna till och från behandling tillsammans med kvinnor i samma situation.

Den tredje viktiga omständigheten som kan hjälpa kvinnor att klara av en diagnos och behandling med bibehållen psykisk hälsa handlar om hur bröstcancern konceptualiseras.

– Kvinnor med hög resiliens har en förmåga att se bröstcancern som ett avslutat kapitel efter operationen; kirurgin tar bort cancern och efterbehandlingar har enbart ett preventivt syfte, säger Katarina Velickovic.

Samtliga ovanstående aspekter, som har med kvinnors psykiska välmående att göra, kan vårdpersonal påverka. Särskilt viktigt är det, menar Katarina Velickovic att stötta kvinnor med en viss sorts mer dödliga tumörer och även kvinnor från socioekonomiskt sämre förhållanden eftersom det i denna grupp verkar finnas tendens till att den psykiska resiliensen är lägre.

Barnonkologihandboken finns nu i flera regioner

Camilla Häger tog fram den första versionen av Barnonkologihandboken som ett förbättringsarbete när hon utbildade sig till kontaktsjuksköterska. Nu har boken omarbetats till sju olika versioner för att användas i Västra Götalandsregionen, Halland, Jönköping och Karlstad.

Syftet med barnonkologihandboken är att bidra till en optimal vård av barn med en cancersjukdom. Den riktar sig främst till sjuksköterskor men kan också fungera som ett stöd för läkare, barnsköterskor och andra personalkategorier

— När jag skulle bestämma vad mitt förbättringsarbete skulle handla om frågade jag föräldrarna vad de upplevde för problem och brister i vården, vad som kunde förbättras. De pekade på kompetensen hos personalen, att kunskapsnivån var ojämn och att det var sårbart när vi onkologansvariga inte var på plats, säger Camilla Häger, specialistsjuksköterska inom barncancervård Barnkliniken Södra Älvsborgs sjukhus, Borås.

Utifrån den feedbacken utarbetades en handbok i barnonkologi som nu arbetats om och blivit till sju olika versioner. Handboken täcker områden som handläggning vid misstanke om cancersjukdom, fortsatt utredning och behandling, rutiner, effekter av behandling, biverkningar, omvårdnadsproblem samt lokala rutiner utifrån hur man arbetar inom barncancervården på dem olika sjukhusen.

Det är många som varit delaktiga i arbetet med att ta fram böckerna, läkare, sjuksköterskor, apotekare samt personal från samarbetande verksamheter. Alla experter inom sitt område.

— Boken ska fungera som ett hjälpmedel och vara som ett uppslagsverk, den ska på ett enkelt och praktiskt sätt underlätta för personalen som jobbar med vård av barn med cancer. Man ska snabbt kunna hitta rutiner och riktlinjer i boken, säger Camilla Häger.

Går att läsa digitalt eller beställa ett tryckt exemplar

Handboken finns nu i sju versioner en för varje sjukhus och finns både att ladda ner digitalt och beställa genom Marknadsplatsen, Västra Götalandsregionen. För att kunna beställa tryckta exemplar till självkostnadspris måste man antingen vara anställd i Västra Götalandsregionen eller ansöka om att bli extern kund på Marknadsplatsen genom att kontakta Sisjödepån.

Fortsatt utveckling av boken

— Framöver kommer vi göra en utvärdering av bokens användning genom att skicka ut en enkät till personalen för att få deras synpunkter på boken, hur den används och vilken nytta de har av den i det dagliga arbetet. Därefter kommer vi uppdatera boken. Boken ska vara ett levande dokument som vi uppdaterar regelbundet avslutar Camilla Häger.

Läs och beställ Barnonkologihandboken

Sjöbergpristagare ger nytt hopp till patienter med lungcancer

Årets Sjöbergpris på en miljon dollar går till kemisten Kevan Shokat från USA. För tio år sedan blev han först i världen med att lyckas hämma ett av de muterade protein som orsakar flest cancerfall. Ett stort vetenskapligt genombrott som nu ger hopp för svårt sjuka lungcancerpatienter.

Kevan Shotak, årets Sjöbergpristagare. Foto: Noah Berger.

Det har länge varit känt att mutationer i vissa gener ger upphov till cancer. Vanligast bland dessa så kallade onkogener är en familj bestående av de tre RAS-generna. Totalt bedömer man att 20 procent av all cancer orsakas av RAS-mutationer, däribland 30 procent av all lungcancer och 80 procent av all bukspottkörtelcancer.

I närmare 40 år har forskare försökt utveckla läkemedel som kan blockera funktionen hos muterade Ras-proteiner. Men det har visat sig vara mycket svårt och betraktades ett tag i princip som omöjligt.

När Kevan Shokat år 2013 lyckades utveckla den första hämmaren mot ett muterat Ras-protein, K-Ras (G12C), väckte det därför stor uppmärksamhet. Han konstruerade en molekyl som fäster på proteinet och låser fast det i ett inaktivt läge. Det leder till att celldelningen upphör och tumörens tillväxt avstannar.

Den aktuella mutationen ger bland annat upphov till en svår form av lungcancer som framför allt förekommer bland storrökare. Ett första läkemedel mot lungcancer baserat på Shokats upptäckt godkändes i USA 2021. Jämfört med annan behandling har det visat sig ge både förbättrad livskvalitet och förlängd överlevnad på i genomsnitt en månad.

”Startskottet på en nya era”

I likhet med andra cancermediciner är det inte alla patienter som svarar på behandlingen och det finns tecken på att tumörerna kan utveckla resistens. Men ett intensivt utvecklingsarbete pågår nu för att ytterligare förbättra den första generationens läkemedel.

– Det här är startskottet på en helt ny era där man bygger vidare på grundupptäckten. Det har redan betytt mycket för lungcancerpatienter och i framtiden kan det få stor betydelse även för andra grupper av patienter vars cancer är orsakad av muterade Ras-proteiner, säger Urban Lendahl, professor i genetik vid Karolinska Institutet och ledamot av priskommittén.

Kevan Shokat själv är mycket glad över att ha tilldelats Sjöbergpriset där större delen av summan, 900 000 dollar, utgörs av ett forskningsanslag.

– Det sätt som priset är strukturerat på innebär att större delen av pengarna går till forskning. Det här är det största anslag jag har sett och det kommer att göra stor skillnad för vår forskning. Jag uppskattar verkligen hur det är upplagt, säger han.

Stort forskningsprojekt förbättrar behandlingen av prostatacancer

Cancercentrum på Norrlands universitetssjukhus har fått 15 miljoner kronor av Cancerfonden för att undersöka hur användningen av PSMA-PET, en relativt ny radiologisk undersökningsmetod, kan förbättra behandlingen av prostatacancer. Forskningen är uppdelad på tre kliniska studier som ur olika perspektiv belyser samma område.

– Forskning måste få ta tid och resurser. Det är så vi lär oss och kan förbättra vården för våra patienter, säger Camilla Thellenberg Karlsson. Foto: Jan Alfredsson.

– Det är fantastiskt roligt att få denna möjlighet och att vi kan sticka ut i Umeå. Vi är kända i Sverige för att vår forskning inom strålbehandling håller hög kvalitet, säger Camilla Thellenberg Karlsson, överläkare på Cancercentrum.

Hon och kollegorna Stefan Carlsson, överläkare vid Karolinska sjukhuset och Karin Söderkvist överläkare vid Cancercentrum i Umeå har tillsammans sökt och fått forskningsanslaget.

Patienter med prostatacancer strålbehandlas i stor utsträckning och behandlingen kan ha både ett botande, lindrande och bromsade syfte.

Mest nytta för patienterna

Bakgrunden till forskningsprojektet är att det behövs mer kunskap kring hur PSMA-PET ska användas i förhållande till konventionell röntgen och för att styra strålbehandling. Tekniken finns på alla universitetssjukhus men det finns ingen samsyn kring hur den ska användas. De studier som nu ska göras på flera sjukhus i landet ska försöka svara på hur den gör mest nytta för patienterna.

– Mycket av det vi gör idag baseras på konventionell röntgen, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Osäkerheten kring användningen är något som finns i hela världen. Att använda tekniken kanske leder till onödig behandling men om den inte används kanske man missar cancer som skulle kunna botas.

– Därför är det bra om vi tar reda på så mycket som möjligt och kan styra vården efter det. Vi behöver helt enkelt hitta mer fakta, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Tre delprojekt

Den första delstudien ska undersöka patienter som opererats för sin prostatacancer och där ett PSA-test visar på återfall och man planerar en ny botande strålbehandling. Målet är att ta reda på om behandlingen kan bli mer precis om man använder PSMA-PET för att styra den.

I den andra studien tittar man på om patienter med endast ett fåtal metastaser, antingen vid återfall eller redan vid första diagnostillfället, kan få effekt av att strålbehandla metastaserna med höga doser. Här vill man veta om PSMA-PET:s extra känslighet som gör det lättare att hitta metastaser och ge en mer träffsäker behandling kan förlänga livet för patienter med spridd cancer.

I det tredje projektet undersöks hur man kan strålbehandla själva prostatatumören hos patienter med spridd cancer på ett så skonsamt sätt som möjligt.

Samarbete över tid

Projektet i sin helhet är ett nationellt samarbetsprojekt där många sjukhus och kliniker kommer att bidra med att rekrytera patienter.

– Utan ett gott samarbete med kollegor runt om i landet skulle det här inte vara möjligt, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Forskningsanslagen löper under fem år. En studie kommer då att vara nästan klar och i de andra två följs överlevnadsdata upp under minst tio år.

– Det måste få ta tid att få svar. Det är superviktigt. Kliniska studier är personalkrävande med sjuksköterskor och statistiker som jobbar under lång tid. Men det är så vi kan få svar och lära oss, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till mer effektiva läkemedelsbehandlingar. I en studie ledd från Lunds universitet har man kartlagt strukturen av en kanal i cellmembranet som reglerar vatten- och glycerolinförsel till cellerna, något som har betydelse bland annat vid cancer och diabetes typ 2.

Karin Lindkvist och Peng Huang, försteförfattare till studien om aquaporinernas struktur. Genom forskning om proteiners struktur vill Karin Lindkvist och hennes forskargrupp förstå mer om hur våra celler fungerar – både när vi är friska och sjuka. Kunskap som kan användas vid läkemedelsutveckling. Foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

Karin Lindkvist, professor i cellbiologi vid Lunds universitet, forskar på proteinstrukturer, bland annat sådana som finns i cellernas omgivande membran. Ett av de proteiner hon studerar är aquaporin, en sorts vatten- och glycerolkanaler som finns i cellernas membran och som är ansvariga för att reglera flödet och trycket i cellen. Nyligen publicerade hon tillsammans med forskarkollegor en artikel i tidskriften Nature Communications där de bland annat använt just Kryo-EM (kryoelektronmikroskopi) för att undersöka dessa poriners struktur.

– Det är mycket som sker i cellen och proteiner i cellens membran är med och kontrollerar vad som kommer in och ut i ur cellen. Membranproteiner är därför intressanta angreppsmål när man utvecklar nya behandlingar. Man brukar säga att ungefär hälften av alla läkemedel angriper just membranproteiner, säger Karin Lindkvist

”Kanalen som är något av ett mysterium”

Aquaporinerna sitter ihop i komplex av fyra, en struktur som gör att det formas fyra kanaler med en femte central öppning i mitten.

– Den femte kanalen är något av ett mysterium. Det är inte helt klart vad dess funktion är, men i våra studier kan vi se att det finns något där. Vår hypotes är att det är metaboliten glycerol 3-fosfat som transporteras och som sedan tidigare är känt som viktig för betacellers funktion, men det behövs vidare analyser.

Forskarna såg också att komplexen med aquaporiner sitter ihop parvis, något man inte tidigare känt till.

– Detta indikerar att de hjälper till och håller ihop, eller skapar interaktioner, mellan olika celler. Ungefär som en magnet. När vi gjorde studier på betaceller från patienter med typ 2 diabetes upptäckte vi att dessa proteiner är viktiga för att inte utveckla sjukdom, säger Karin Lindkvist och fortsätter;
– Eftersom aquaporiner är viktiga för att inte utveckla diabetes tyder på att de har en mycket viktig funktion i betaceller. Våra strukturella studier visar att aquaporiner eventuellt bidrar till hälsa på många fler sätt än att ”bara” vara en kanal för glycerol och vatten tex transportera byggstenar, så kallade metaboliter, och hålla ihop cellerna i rätt struktur i bukspottkörteln.

Det är även känt att aquaporiner spelar en viktig roll vid cancer, bland annat när det gäller cancercellernas tillväxt och hur de förflyttar sig i kroppen. Man har också sett att de har betydelse när cancerceller bildar nya blodkärl. Nu riktar Karin Lindkvist och forskargruppen in sig på att bestämma strukturen för aquaporiner i komplex med blockerande läkemedelskandidater.

– Aquaporin7 är intressant som målmolekyl för att behandla cancer och vi vill undersöka strukturen för hur den bildar komplex med läkemedelskandidater och även undersöka hur cancercellerna reagerar på dessa läkemedel.

Neogap får godkännande att starta klinisk fas I/IIa-prövning med sin avancerade cellterapiprodukt

Neogap Therapeutics meddelar i dag att svenska Läkemedelsverket godkänt bolagets ansökan att starta en klinisk studie av sin individanpassade cellterapi mot tjock- och ändtarmscancer. Fas I/IIa-studien förväntas kunna inledas under första halvåret 2023.

Neogaps cellterapiprodukt pTTL (personalised Tumour Trained Lymphocytes) är en unik immunterapi som syftar till att behandla solida tumörer genom att träna immunförsvaret till att känna igen neoantigener och därigenom angripa cancern. En neoantigen är det förändrade protein som endast återfinns i tumören efter att en mutation uppstått i en gen.

Studien som inkluderar upp till 16 patienter med spridd tjock- och ändtarmscancer kommer att genomföras vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Västmanlands sjukhus i Västerås. Det primära målet med fas I/IIa-studien är att fastställa tolerabilitet och säkerhet av Neogaps behandling. Studien genomförs som en doseskaleringsstudie genom att inleda med en låg dos som ökas efter hand under studiens gång. Förväntad studiestart är H1 2023.

— Godkännandet och en snar initiering av den kliniska studien innebär oerhört viktiga milstolpar för Neogap. Vi har visat att vi kan ta en avancerad cellterapiprodukt från preklinisk till klinisk utveckling. Jag är mycket stolt över vårt skickliga och engagerade team som tillsammans med erfarna samarbetspartners har tagit oss till denna viktiga punkt. Vi tar nu ett stort steg i utvecklingen mot vårt mål att bota cancerpatienter som annars inte skulle överleva, säger Samuel Svensson, vd för Neogap.

Digital cancerrehabilitering ger nya möjligheter

Ängelholms sjukhus har öppnat Sveriges första helt digitala team inom cancerrehabilitering. Teamet, som går under namnet Cancerrehabilitering Skåne online, tar emot patienter från hela Skåne och gör cancerrehabilitering både mer tillgänglig och anpassad efter den enskilde patientens behov.

Cancerrehabilitering Skåne online är en del av Region Skånes satsning på en mer jämlik och tillgänglig specialistcancerrehabilitering, och ett komplement till de fysiska cancerrehabiliteringsmottagningarna. Att hela rehabiliteringsprogrammet sker digitalt gör att teamet kan erbjuda kompetens helt utifrån individens behov, och att alla får tillgång till samma rehabiliteringsmöjligheter oavsett var man bor.

– Många av våra patienter föredrar dessutom digitala träffar. Är man infektionskänslig eller lider av trötthet som följd av cancersjukdom eller behandling, så passar det bra att inte behöva ta sig i väg till sjukhuset. Det sparar också tid, och gör att fler kan få in sin rehabilitering i det övriga livspusslet. Det blir dessutom lättare för oss att sätta samman patientgrupper utifrån livssituation, eller var de befinner sig i sin behandlingsresa, säger Victoria Reimers, psykolog och samordnare vid Cancerrehabilitering Skåne online.

Interdisciplinärt team
I teamet kring patienten ingår arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, koordinator, kurator, läkare, psykolog, sexolog och samordnare. Varje teammedlem bidrar utifrån sin yrkesroll och kompetens.

– Innehållet i rehabiliteringen bygger vi tillsammans med personen i fråga, och om man vill kan även närstående involveras. Vi har även en nära samverkan med patientens cancervårdteam eller vårdcentral, för att se till att hela vård- och rehabiliteringsresan hänger ihop. Huvudfokus är att ringa in vad som är viktigt för personen i dennes liv, och att få till mer av det, berättar Victoria Reimers.

Nå ut till fler
Cancerbehandlingar har ofta stor påverkan på hela människan, och många patienter blir hjälpta av rehabilitering både under och efter sin behandling. Trots detta är det många patienter som inte vet om att det finns hjälp att få, och tillgången till cancerrehabilitering varierar mycket.

– Många upplever att reaktioner på det man varit med om kommer först en tid efter man avslutat sin behandling, när omgivningen förväntar sig att man ska gå vidare. Andra som har kroniska sjukdomar eller befinner sig i palliativ fas vet kanske inte att cancerrehabilitering också är till för dem. Vi vill att fler ska känna till att det finns hjälp att få – och att de förtjänar det, säger Victoria Reimers.

Ny immunterapi kan vara effektivt för äggstockscancer

En viss typ av immunterapi där kroppens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellsbehandling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie publicerad i Journal for ImmunoTherapy of Cancer av forskare från Karolinska Institutet som hoppas att fynden banar väg för en klinisk prövning för att se hur effektiv behandlingen är för kvinnor med sjukdomen.

Isabelle Magalhaes. Foto: Helen Kaipe.

CAR-T-cellsbehandling är en relativt ny typ av immunterapi som innebär att en patients immunceller, så kallade T-celler, tas från blodet och skickas till ett laboratorium. Där förses T-cellerna med en ny gen som specifikt attackerar en molekyl, ”chimeric antigen receptor”, CAR som sitter på cancercellerna. När T-cellerna förs tillbaka i kroppen är de aggressivare och likt målstyrda robotar attackerar de cancercellerna.

– Denna behandling existerar i dag för patienter med blodcancer och vi vill nu undersöka om vi kan använda metoden för att behandla äggstockscancer. Kvinnor med äggstockscancer har trots många förbättringar av behandlingen fortsatt en dålig prognos, säger Isabelle Magalhaes, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och delad sisteförfattare till studien.

Fram till nu har CAR-T-cellsbehandling visat sig fungera dåligt för cancertyper som ger upphov till tumörer.

Jonas Mattsson. Foto: Bildmakarna.

– Tumörer förekommer ofta i en negativ miljö för T-celler, bland annat på grund av att syrenivån är låg. Detta kan leda till en inaktivering av attackerande T-celler och därmed sämre behandlingseffekt. Därför ville vi undersöka om det ändå skulle fungera, säger Jonas Mattsson, gästprofessor vid Karolinska Institutet och den andre av studiens sisteförfattare.

På många äggstockstumörer finns mesotelinprotein. Forskarna ville testa tre typer av CAR-molekyler programmerade att angripa just det proteinet.

Äggstockscancerceller i provrör utsattes för de programmerade CAR-T-cellerna vid upprepade tillfällen. Dessutom gjordes flera försök på möss.

Alla tre CAR-T-celler förlängde signifikant livet på mössen med cancer, jämfört med mössen i kontrollgruppen. Men en av de tre CAR-T-typerna, så kallade M1xx CAR-T-celler, hade överlägsen effekt. Mössen som blev injicerade med den molekylen minskade sina tumörer och levde ännu längre än de andra mössen. Flera av mössen blev till och med botade.

– Hos flera möss fanns inga tumörceller kvar som vi kunde detektera och effekten höll i sig drygt tre månader efter att behandlingen startade. Detta ger evidens för att immunterapi där CAR-T-celler angriper mesotelinproteinet är en lovande behandling för äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.

Vad är nästa steg i er forskning?

– Förhoppningsvis kommer det här fyndet att bana väg för en klinisk studie Vårt mål är att förutsäga de optimala förhållandena för att producera CAR-T-celler för att de ska kunna infiltrera och bekämpa tumören och överleva i kroppen hos kvinnor med äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.

Studien finansierades av Cancerfonden, Barncancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Vetenskapsrådet och genom en donation av Jeanette och Harald Mix.

Publikation: “Tuned activation of MSLN-CAR T cells induces superior anti-tumor responses in ovarian cancer models”, Esther Schoutrop, Thomas Poiret, Ibrahim El Serafi, Ying Zhao, Rui He, Alina Moter, Johan Henriksson, Moustapha Hassan, Isabelle Magalhaes, Jonas Mattsson, Journal for ImmunoTherapy of Cancer, online 6 februari 2023, doi: 10.1136/jitc-2022-005691

”Europe’s Beating Cancer Plan möjliggör kraftsamling på cancerområdet”

Den 1 februari hölls Högnivåkonferensen om cancer ”Equity, Excellence and Innovation: Modern Cancer Care for All” i Stockholm. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen stod tillsammans värd för konferensen som samlade cancerexperter från hela EU, högnivådelegater och företrädare för europeiska cancerorganisationer. Barncencerfonden var med både som deltagare och utställare.

David Gisselsson Nord berättar om GMS Barncancer för Spaniens hälsominister Carolina Darias San Sebastián, Stella Kyriakides, kommissionsledamot med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet och Sveriges sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Jens Schollin, barnläkare och barncancerfondens styrelseordförande och Kerstin Sollerbrant, senior sakkunnig på Barncancerfonden deltog på högnivåkonferensen om EUs Beating Cancer Plan, Equity, excellence and innovation – modern cancer for all, tillsammans med över 100 av Europas beslutsfattare inom hälso- och sjukvård. Här sammanfattar de sina intryck men också vad de vill ska hända, efter konferensen.

En satsning Sverige måste vara en del av

Jens Schollin är imponerad av att EU nu genom strategin Europe’s Beating Cancer Plan håller ihop både stora gemensamma nya och äldre satsningar.

– Europe’s Beating Cancer Plan möjliggör kraftsamling på cancerområdet. Man har i hög utsträckning gått från att diskutera till att genomföra det man diskuterat. För Sverige gäller det att delta i studier och annat som händer, ta till oss det vi lär oss och dela med oss av vår kunskap och se till att barnperspektivet alltid finns med.

Ett återkommande tema i EU Beating Cancer Plan är jämlik vård. Här tycker Jens Schollin att Sverige har bra förutsättningar inom barnonkologin:

– Samarbetet mellan de sex barncancercentra i Sverige borgar för en jämlik vård. Däremot verkar det kunna skilja sig inom och mellan länder i EU. Vi kan vara med och lyfta och diskutera det då profession och politiker möts.

Ett annat område som alltid lyfts när cancer diskuteras är precisionsmedicin och de förhoppningar som tillgången till mer målstyrda behandlingar väcker.

– Jag var besviken på det som presenterades under området precisionsmedicin. Det här är ett område där Sverige ligger bra till inom barnonkologin, bland annat genom GMS Barncancer men också genom den forskning och de infrastrukturer som Barncancerfonden stödjer. Det är ett spännande område och här tror jag att Sverige kan fortsätta ligga i framkant om vi satsar rätt.

Utställning väckte stort intresse

Barncancerfonden var en av fem utställare i anslutning till konferensen och tillsammans med SciLifeLab, Barntumörbanken och GMS så presenterades GMS Barncancer, projektet som innebär att alla barn i Sverige nu kan erbjudas helgenomsekvensering för en mer precis diagnos och behandling. Utställningen hade många besökare, och fler av besökarna var själva ansvariga för olika genomikprojekt eller genomikstrategier i sina länder. Kerstin Sollerbrant, senior sakkunnig som representerade Barncancerfonden uppskattade att det var ett stort och initierat intresse:

– Det var många som ställde frågor om själva processen – hur prover samlas in och analyseras. Vi hade en del rekvisita i montern och mikroskopet med färgade tumörsnitt från barncancertumörer väckte särskilt intresse.

Besökarna ställde också frågor om hur urvalet av patienter som erbjuds helgenomsekvensering görs i Sverige.

– Det var jättebra för då fick vi utveckla det som är unikt med GMS-barncancerprojektet, dvs att vi inte gör ett urval, utan att alla barn med cancer i Sverige erbjuds att delta, konstaterade Kerstin Sollerbrant.

– Det innebär att vi med fog kan säga att vi har lyckats införa helgenomsekvensering i rutindiagnostik på ett jämlikt sätt i hela Sverige. Jämlikhet som var ett av konferensens fokusområden.

Viktigt med internationella samarbeten inom barnonkologin

Svensk barnonkologisk forskning och vård står sig mycket bra i ett internationellt perspektiv och överlevnaden i barncancer i Sverige är bland de högsta i världen. GMS Barncancer är ett exempel på ett mycket framgångsrikt svenskt projekt där ett nationellt och väl fungerande samarbete mellan företrädare för vård och forskning är en av framgångsfaktorerna.

– Men mycket händer i vår omvärld, säger Kerstin Sollerbrant. Då barncancer har ett litet patientunderlag och vi får alltmer förfinade diagnoser är det nu helt avgörande att Sverige samverkar på en internationell arena. Det gäller både kliniska prövningar, forskning och datadelning.

Fler precisionsläkemedel behövs

Idag är mycket av tekniken på plats och det finns en samsyn kring den kliniska nyttan av helgenomsekvenseringar och andra molekylärgenetiska analyser. Det finns därför idag ett momentum för att på riktigt implementera de nya teknikerna i rutindiagnostik både för nydiagnosticerade barn och för barn med återfall.

– Viktigt nu är att säkra den långsiktiga finansieringen och att öka medvetenheten i alla intressegrupper om vilka möjligheter de nya teknikerna ger. Men även om vi blir världsbäst på att ta reda på hur genomen i tumörerna ser ut så hjälper inte det om vi inte får fler precisionsmediciner utvecklade för barn att behandla med, konstaterar Kerstin Sollerbrant.

De flesta cancerläkemedel utvecklas idag för vuxna. Här kommer den data som genereras inom ramen för GMS Barncancer att bidra till ny kunskap om vilka mutationer som är cancerdrivande i barncancer och därför också utvecklingen av cancerläkemedel även för barn.

– Ett viktigt nästa steg är att dela data med forskare i andra länder och med fler intressenter, exempelvis läkemedelsbolag, för att ytterligare kraftsamla för att öka överlevnaden och minska behandlingsrelaterade komplikationer hos alla barn med cancer, avslutar Kerstin Sollerbrant.

Patienter kan få 30 procent färre biverkningar med genetisk analys

Patienter kan få 30 procent färre allvarliga biverkningar från läkemedel om de skräddarsys efter deras gener, enligt en studie publicerad i The Lancet. Forskare från bland annat Karolinska Institutet pekar på att en genetisk analys innan läkemedelsbehandling skulle kunna minska lidande och samhällets sjukvårdskostnader stort.

Magnus Ingelman-Sundberg, professor, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi. Foto: Ulf Sirborn

En betydande andel patienter får biverkningar av sin medicin. Eftersom vi bär på olika genetiska uppsättningar så reagerar vi olika på samma läkemedel. Till exempel bryter vissa personer ned medicinen snabbare, vilket gör att de behöver en högre dos för att få den önskvärda effekten.

DNA-pass ryms i plånboken

För att få bukt med det problemet har forskare från Leiden University Medical Center i Nederländerna, i samarbete med bland annat Karolinska Institutet, utvecklat ett så kallat DNA-pass som kliniskt validerades i den nypublicerade studien.

– Detta består av ett kort i kreditkortstorlek med magnetband som innehåller alla viktiga genetiska uppgifter rörande patienten. När det skannas så kan läkare och apotekare se vad den optimala doseringen av ett läkemedel är för just den individen, säger Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

I studien ingick nästan 7000 patienter från sju europeiska länder mellan mars 2017 och juni 2020. Alla deltagare genotypades med avseende på variation i tolv specifika gener av betydelse för läkemedelsomsättning, läkemedelstransport och biverkningar. Sedan fick alla deltagande patienter sina läkemedel på sedvanligt sätt eller modifierat baserat på deras genotyper.

Fick rapportera in sina biverkningar

Tolv veckor efter att läkemedelsbehandlingen påbörjades kontaktades patienterna av en specialistsjuksköterska som frågade om eventuella biverkningar, till exempel diarré, smärta eller smakbortfall. Slutsatsen från studien är att det går att kraftigt minska läkemedelsbiverkningar med hjälp av analys av de gener som kodar för enzymer som omsätter läkemedel i kroppen.

– De patienter som fått genotypstyrd behandling hade i genomsnitt 30 procent färre biverkningar än kontrollgruppen, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Magnus Ingelman-Sundberg har jobbat länge som expert vid Europeiska läkemedelsverket EMA med utvecklingen av denna metod och tycker att det nu finns tillräckligt övertygande data för att börja använda DNA-pass brett.

– Jag tycker nu att det nått en nivå när ett sådant genetiskt pass är användbart.

Problemet med läkemedelsbiverkningar i världen är stora. I EU orsakar läkemedelsbiverkningar uppemot 128 000 dödsfall per år och upp till nio procent av alla inläggningar på sjukhus. För personer över 70 år är den siffran 20 procent. Dessutom är kostnaderna för biverkningar enorma. Bara i Sverige beräknas det landa på 12 till 15 miljarder kronor per år.

– Våra resultat tyder starkt på att om man först genomför genotypning av patienterna leder det till en avsevärd besparing för samhället. Genotypningen i sig själv behöver bara göras en gång i livet per patient och kostar max 6000 kronor. Generellt införande av detta prediktiva system skulle således vara av väldigt stor vikt för att minska samhällets sjukvårdskostnader, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Studien finansierades huvudsakligen av EU Horizon 2020 och leddes av forskare vid Leiden University Medical Center.

Publikation: “A controlled prospective real-world implementation study of a 12-gene pharmacogenetic panel to prevent adverse drug reactions in 6,944 patients in seven European countries.” Jesse J Swen, Cathelijne H van der Wouden, Lisanne EN Manson, Heshu Abdullah-Koolmees, Kathrin Blagec, Tanja Blagus, Stefan Böhringer, Anne Cambon-Thomsen, Erika Cecchin, Ka-Chun Cheung, Vera HM Deneer, Mathilde Dupui, Magnus Ingelman-Sundberg, Siv Jonsson, Candace Joefield-Roka, Katja S Just, Mats O Karlsson, Lidija Konta, Rudolf Koopmann, Marjolein Kriek, Thorsten Lehr, Christina Mitropoulou, Emmanuelle Rial-Sebbag, Victoria Rollinson, Matthias Samwald, Elke Schaeffeler, Maria Skokou, Matthias Schwab, Daniela Steinberger, Julia C Stingl, Roman Tremmel, Richard M Turner, Mandy H van Rhenen, Cristina L Dávila Fajardo, Vita Dolžan, George P Patrinos, Munir Pirmohamed, Gere Sunder-Plassmann, Giuseppe Toffoli, Henk-Jan Guchelaar, The Lancet, online 3 februari 2023, doi: 10.1016/S0140-6736(22)01841-4