Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Karolinska först med precisionsmedicinsk analys för metastaserad prostatacancer

Klinisk patologi och cancerdiagnostik på Karolinska Universitetssjukhuset blir första sjukhuset i Sverige att analysera mutationer i cellfritt DNA hos patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer. Analysen innebär att fler patienter får tillgång till behandling för sin cancer.

Johan Lindberg. Foto: Marcus Hagström.

Män med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer har sedan maj 2022 kunnat behandlas med läkemedlet olaparib (en så kallad PARP-hämmare) men det förutsätter att cancercellerna hos patienten har en mutation i en av generna BRCA1 eller BRCA2. Den nya egenutvecklade precisionmedicinska analysen kan identifiera dessa mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 genom sekvensering av cirkulerande DNA från döende tumörceller.

Den nya analysen ger en aktuell lägesbild av mutationerna. Tidigare har analysen gjorts på vävnadsprover som kan vara tagna långt tillbaka i tiden.

Johan Lindberg har en delad anställning mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet och har ansvarat för att utveckla testet.

– Det känns väldigt bra att detta test nu implementeras i klinisk rutin. Det ger fler patienter tillgång till precisionsmedicinsk behandling för sin sjukdom. Testet har optimerats för att kunna upptäcka förändringar i väldigt små mängder DNA, vilket tidigare varit ett problem för denna patientgrupp, säger Johan Lindberg.

För att göra behandlingen tillgänglig för fler patienter erbjuder nu Karolinska Universitetssjukhuset denna analys till sjukhus i hela Norden. Analysen är utvecklad inom ramen för den multinationella studien ProBio (www.probiotrial.org).

Mikael Björnstedt, verksamhetschef för Klinisk patologi och cancerdiagnostik, påpekar att analyser av cellfritt DNA förväntas öka de närmaste åren, vilket ställer krav på ett tätare samarbete mellan forskare på Karolinska Institutet och vårdpersonal på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Utvecklingen av precisionsmedicinska analyser går snabbt framåt, och för att hänga med krävs ett aktivt kompetens- och kunskapsutbyte mellan akademin och sjukvården, säger Mikael Björnstedt.

Rekommendation av produkter för att underlätta planering av bröstcanceroperationer

Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) har kommit med en rekommendation till regionerna som gäller två produkter som ska underlätta planeringen av bröstcanceroperationer genom att öka flexibiliteten för de kliniska verksamheterna.

Rekommendationen gäller produkterna Magtrace och Sentimag, som används tillsammans för att kartlägga så kallade portvaktskörtlar. Portvaktskörtlarna opereras ut för analys i syfte att upptäcka spridning av bröstcancer. MTP-rådet bedömer utifrån klinisk evidens att produkterna för detta ändamål fungerar lika bra som den standardmetod som används idag, portvaktskörtelskintigrafi. Däremot finns andra fördelar som till exempel att det inte krävs nuklearmedicinsk utrustning, som är fallet för skintigrafi. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har också gjort en hälsoekonomisk analys och kommit fram till att kostnaden för produkterna visserligen är något högre jämfört med dagens metod, men att de andra fördelarna kan överväga.

– Den här metoden används redan idag på några sjukhus, men vi har nu gjort en bedömning av evidensläget och hälsoekonomin och kommit fram till att produkterna sannolikt är lika bra som dagens standardmetoder plus att de medför större flexibilitet när det gäller utrusning, lagerhållning och logistik. Rekommendationen ska ses som ett stöd till regionerna att besluta om användning av produkterna, säger Ulrica Fjärstedt, ordförande i MTP-rådet.

MTP-rådet ingår i regionernas samverkansmodell för medicinteknik inom det nationella systemet för kunskapsstyrning, hälso- och sjukvård.

Läs rekommendationen här.

Om produkterna

Överlevnaden vid bröstcancer beror mycket på bröstcancerns stadium vid diagnos. För att kunna avgöra stadium är bedömning av de lymfkörtlar som lymfvätskan från tumören först dräneras till, portvaktskörtlarna, viktig .

Magtrace är ett magnetiskt spårämne som injiceras i anslutning till tumören i bröstet och färdas med lymfvätskan till portvaktskörtlarna där det ansamlas. Sentimag är en sensor som detekterar Magtrace-ämnet och som kirurgen använder för att hitta portvaktskörtlarna för att kunna operera ut dessa och se om de innehåller bröstcancerceller. Magtrace och Sentimag tillverkas av det engelska företaget Endomag.

Portvaktskörtelskintigrafi är den mest använda metoden för att identifiera portvaktskörtlar idag. Den sker med nuklearmedicinsk teknik, vilket innebär att ett radioaktivt ämne injiceras, som gör att portvaktskörtlarna går att spåra med gammakamera och gammaprobe. När Magtrace och Sentimag används behövs ingen nuklearmedicinsk utrustning, vilket gör att fler sjukhus kan använda sig av metoden.

Tepmetko ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention

Tepmetko (tepotinib) ingår i högkostnadsskyddet som ensam behandling av vuxna med framskriden icke småcellig lungcancer (NSCLC) med mutationer som leder till så kallad METex14‑skipping, efter tidigare behandling med immunterapi och/eller platinuminnehållande cellgifter.

Tepmetko är en målinriktad MET-hämmare som blockerar den så kallade MET-receptorn och hämmar tillväxten av celler och främjar att celler dör i tumören.

Eftersom studier pågår för ytterligare användningsområden begränsas subventionen till det nuvarande godkända användningsområdet, det vill säga ensam behandling av vuxna med framskriden NSCLC med mutationer som leder till METex14‑skipping, efter tidigare behandling med immunterapi och/eller platinuminnehållande cellgifter.

Läs hela beslutet här.

Undersöker biverkningar för cancerbehandling i Rwanda

Möt Alex Rugamba, en av de ambitiösa doktoranderna från Rwanda som nu får sin forskarutbildning vid Göteborgs universitet. Hans forskning undersöker varför biverkningar är vanligare inom befolkningar på den afrikanska kontinenten för en vanlig cellgiftsbehandling.

Alex Rugamba. Foto: Elin Lindström.

34-åriga Alex Rugamba fick sin grundutbildning inom biomedicinsk vetenskap vid University of Rwanda, och tog sin masterexamen inom medicin vid Konkuk University i Sydkorea. Nu har han just påbörjat sin forskarutbildning, där hans handledare vid Göteborgs universitet är Sofia Birgersson.

– Programmet tillåter mig att bedriva mitt arbete både i Sverige och i Rwanda, där jag genomför min datainsamling. Jag kan umgås med min familj, och få en utmärkt forskarutbildning vid ett mycket bra universitet, säger Alex.

Hans avhandlingsprojekt handlar om cytostatikan paclitaxel, som används som behandling vid en rad olika cancerformer, bland annat äggstockscancer, bröstcancer och livmoderhalscancer. Paclitaxel används i hela världen. Liksom alla cellgifter medför behandlingen biverkningar, som är betydligt vanligare i den afrikanska befolkningen jämfört med exempelvis den europeiska befolkningen. Detta beror på genetiska variationer i enzymer som påverkar metabolism, som är vanligare i Afrika.

Läs hela artikeln här.

Ny studie ifrågasätter vanligaste kirurgiska behandlingen hos de äldsta bröstcancerpatienterna

En ny studie väcker frågor om huruvida äldre kvinnor, i lika stor omfattning som i dag, ska behandlas med mastektomi, dagens vanligaste behandling hos de äldsta (80 år och äldre) bröstcancerpatienterna.

En ny studie väcker frågor om huruvida äldre kvinnor, i lika stor omfattning som idag, ska behandlas med mastektomi.

Studien är baserad på 34.139 kvinnor med ålder över 50 år och med invasiv bröstcancer från svenska kvalitetsregistret för bröstcancer. Allvarliga medicinska postoperativa komplikationer visade sig vara vanligare hos äldre kvinnor, särskilt efter en mastektomi (en fullständig bröstborttagning). Det visades också att äldre kvinnor med allvarligare postoperativa medicinska komplikationer har sämre överlevnad.

Resultaten väcker frågor om äldre kvinnor borde behandlas med bröstbevarande kirurgi och strålbehandling i högre grad. Eftersom strålbehandlingen i många fall kan idag kan på bara 5 dagar istället för tidigare 15 dagar borde detta vara ett fullgott alternativ för många äldre kvinnor.

Artikeln publicerades i British Journal of Surgery. Studien har genomförts i ett samarbete med Jana de Boniface och Anna Johansson, forskare vid Karolinska Institutet, tillsammans med Robert Szulkin från SDS Life Science.

 

Tepmetko ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention

Tepmetko (tepotinib) ingår i högkostnadsskyddet som ensam behandling av vuxna med framskriden icke småcellig lungcancer (NSCLC) med mutationer som leder till så kallad METex14‑skipping, efter tidigare behandling med immunterapi och/eller platinuminnehållande cellgifter.

Läs beslutet i sin helhet.

Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har ökad risk för lymfom

Risken att drabbas av lymfkörtelcancer är något förhöjd vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, och har ökat under senare år hos patienter med Crohns sjukdom. Det visar en ny studie publicerad i Clinical Gastroenterology and Hepatology av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna kunde se en riskökning både hos patienter som får moderna IBD-läkemedel och de som inte får det, vilket tyder på att riskökningen kan bero på både läkemedel och sjukdomen i sig.

Foto: Getty Images.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som inkluderar Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är en kronisk inflammation i tarmen som kan öka risken att utveckla lymfkörtelcancer (lymfom), en cancer som drabbar immunsystemet.

Ola Olén, överläkare och docent vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet. Foto: SÖS Sjukhusfotografer.

– Tidigare studier av lymfomrisk vid IBD har varit för små för att dra säkra slutsatser. Studierna har inte tagit hänsyn till viktiga systematiska fel och har inte varit representativa för dagens IBD-patienter, säger Ola Olén, överläkare och docent vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

I den aktuella studien ingick nästan 170 000 IBD-patienter som identifierades i svenska och danska nationella register mellan 1969 och 2019. Dessa patienter jämfördes med en matchad population utan IBD för att räkna ut risken att utveckla lymfom.

Forskarna upptäckte att patienter med både Crohns sjukdom och ulcerös kolit hade en förhöjd risk att drabbas av lymfom, men lymfomrisken var högst hos patienter med Crohns sjukdom. Det var främst T-cellslymfom och aggressiva B-cellslymfom som drev riskökningen.

– Vi fann en ökad relativ risk för olika typer av lymfom vid både Crohns sjukdom och ulcerös kolit, men det är viktigt att poängtera att den absoluta risken för lymfom är mycket låg, säger Jonas F Ludvigsson, överläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, samt studiens sisteförfattare.

– Riskökningen motsvarar endast ett extra fall av lymfom bland 1000 personer med IBD som följs i tio års tid.

Lymfomrisk ökat senaste 20 åren

Risken för lymfom har ökat hos patienter med Crohns sjukdom under de senaste två decennierna, vilket sammanfaller med den ökade användningen av immunmodulerande läkemedel vid behandling av IBD. Den högsta risken att utveckla cancersjukdomen observerades hos patienter som fått dessa läkemedel, men forskarna upptäckte i studien att även patienter som inte fått sådana läkemedel hade en ökad risk för lymfom.

– Det tyder på att både sjukdomens inflammation och dess behandling spelar roll, säger Ola Olén och fortsätter:

– Eftersom det pratas mycket om lymfomrisk vid användning av immunomodulerande behandling är det viktigt att klargöra att även sjukdomen och inflammationen i sig verkar driva lymfomutveckling.  Man måste ta hänsyn till och diskutera detta när man sätter in moderna behandlingar där det kanske finns en oro för att behandlingarna ska öka risken för lymfom.

– Vi vill nu med hjälp av ännu mer detaljerade data försöka besvara frågan om vad som spelar mest roll för lymfomrisken – sjukdomen själv eller dess behandling, säger Olén.

Flera av författarna har via sina universitet tagit emot forskningsanslag från olika läkemedelsbolag i andra studier. Forskarna tog inte emot några anslag från industrin i denna studie.

Läs studien här.

Trombos och blödning – ny bilaga i Nationellt vårdprogram akut onkologi

Patienter med cancer har ökad risk för framför allt venös men även arteriell trombos. Trombos kan även vara det första symtomet på en underliggande cancersjukdom. Den nya bilagan samlar kunskapen inom området, för att bidra till mer jämlik och bättre vård.

Behandling med antikoagulantia hos cancerpatienter har hittills varierat i landet, inklusive de relativt nya direkta orala antikoagulantia (DOAK). I de fall regionala eller lokala riktlinjer har funnits så har de skiljt sig åt.

För att samla kunskapen inom området och bidra till mer jämlik och bättre vård finns nu bilaga Trombos och blödning i Nationellt vårdprogram akut onkologi.

Syftet med bilagan är att ge riktlinjer för hur profylax, diagnostik, behandling (med antikoagulantia) och uppföljning av trombos och blödning ska göras hos cancerpatienter. Mer specifikt vill man också klargöra när man inom onkologin kan använda DOAK och när man inte kan/bör använda DOAK.

Nationellt vårdprogram akut onkologi, Kunskapsbanken

Nature-studie avslöjar ny mekanism för hur arvsmassan är organiserad

En hittills oförklarad mekanism för hur arvsmassa kan vecka sig, beskrivs i en studie i tidskriften Nature publicerad av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck-institutet för biofysik. Fynden ger ny kunskap om kromosomprocesser som är viktiga för både normal utveckling och för att undvika sjukdomar.

Camilla Björkegren, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Alexander Donka.

Arvsmassan i våra celler är organiserad i kromosomer. Kromosmerna är väldigt dynamiska strukturer – de måste förändra sin struktur när gener ska läsas av, när DNA-skador lagas eller när kromosomerna fördubblas inför celldelning. Dessa processer påverkas av så kallade SMC- proteinkomplex (SMC; Structural Maintenance of Chromosomes), som länkar samman olika regioner i arvsmassan så att arvsmassan veckas och kromosomerna får sin rätta struktur.

Hos människor och andra eukaryoter, det vill säga organismer vars celler har cellkärna, finns tre sådana proteinkomplex. Funktionen hos två av dem är känd sedan tidigare. I den aktuella studien har forskarna undersökt det tredje, Smc5/6-komplexet, vars funktion hittills har varit okänd.

– De här resultaten avslöjar en ny cellulär mekanism för kromosomveckning och utökar vår kunskap om hur arvsmassan är organiserad. Upptäckten är också medicinskt relevant eftersom sådan veckning är viktig för normal kromosomfunktion och för att undvika kromosomförändringar som kan leda till sjukdom, säger Camilla Björkegren, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, som har lett studien tillsammans med Eugene Kim, forskare vid Max Planck-institutet för biofysik i Frankfurt am Main.

Forskarna har renat fram Smc5/6-komplex från jäst och med hjälp av högupplösande mikroskopi av enskilda molekyler studerat hur det binder till och påverkar enskilda DNA-strängar. Principerna för kromosomorganisationanses vara i stort sett identiska hos jäst och människa, som båda är eukaryota organismer. I försöken var proteinkomplex och DNA märkta med fluorescerande molekyler av olika färg så att forskarna kunde följa dem i mikroskop.

Resultaten visar att Smc5/6-komplexet fungerar genom att producera DNA-loopar, en egenskap som det delar med övriga kända eukaryota SMC-komplex. Processen sker genom att Smc5/6 först binder till DNA och sedan matar ut en allt större loop från dess bas.

Forskarna har också undersökt hur processen regleras och såg då bland annat att det behövs två Smc5/6-komplex för att en loop ska bildas, medan enstaka proteinkomplex bara rör sig längs DNA-strängen.

Tidigare forskning har pekat på att Smc5/6 kan hämma vissa virus, fungera skyddande mot vissa cancertyper och är viktig för normal fosterutveckling. KI-forskarna vill nu undersöka hur det hänger ihop med den nyupptäckta mekanismen.

– Nästa steg i vår forskning är att ta reda på hur Smc5/6-komplexets förmåga att göra DNA-loopar påverkar dess funktion i celler. Det kan öka förståelsen för hur Smc5/6 kan fungera som en virushämmare, skydda mot cancer och hjälpa till under fosterutveckling, säger Camilla Björkegren.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, CIMED (Centrum för innovativ medicin) och Max Planck-institutet för biofysik. Forskarna uppger att det inte finns några potentiella intressekonflikter.

Publikation: ”The Smc5/6 complex is a DNA loop extruding motor”, Biswajit Pradhan, Takaharu Kanno, Miki Umeda Igarashi, Mun Siong Loke, Martin Dieter Baaske, Jan Siu Kei Wong, Kristian Jeppsson, Camilla Björkegren och Eugene Kim, Nature, online den 19 april 2023, doi: 10.1038/s41586-023-05963-3

Fler deltar i screening av livmoderhalscancer med självprov

Deltagandet i screening av livmoderhalscancer har ökat sedan Region Stockholm införde ett erbjudande om självprovtagning av HPV (humant papillom virus) i Stockholm och på Gotland. Ökningen syns i alla åldrar men framför allt i gruppen som ofta uteblir från cellprovtagning.

Det främsta skyddet mot livmoderhalscancer, bortsett från vaccination, är att delta i regelbundna kontroller. Eftersom HPV nästan uteslutande är den bakomliggande orsaken till livmoderhalscancer, analyseras alla cellprov och numera självprov för HPV-infektion.

Självprov infördes under pandemin

Före covid-19-pandemin togs cellprov med analys för HPV vid ett besök hos en barnmorska eller gynekolog. När cellprovtagningen blev svår att genomföra på mottagningarna under pandemin införde Region Stockholm ett erbjudande om självprovtagning för HPV för kvinnor som bor i Stockholms län och på Gotland.

Nu visar statistisk från Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland (RCC) att deltagandet i screeningprogrammet ökat.

Under 2018 kallades alla kvinnor som är aktuella för screening till cellprovtagning hos barnmorska. Bland dem registrerades ett cellprov för 38 procent. Siffrorna kan jämföras med resultat från 2021. Då lämnade 52 procent av de som fått erbjudandet om självprovtagning av HPV in ett prov.

– Erfarenheten visar nu att vi genom självprovtagning når kvinnor som vi inte gör när vi kallar till barnmorska för provtagning, säger Nathalie Roos, verksamhetsutvecklare på RCC.

Internationellt intresse

– När vi nyligen presenterade våra resultat på den vetenskapliga EUROGIN-konferensen om HPV i Bilbao väckte Region Stockholms arbete ett stort internationellt intresse. Vi har så vitt vi kan se det största materialet i världen på självprovtagning som primär strategi, säger Nathalie Roos.

Hon poängterar att det är viktigt att kvinnor vet om att självprov är lika känsligt att upptäcka HPV som ett prov taget hos en barnmorska, men att det självklart är möjligt att gå till en barnmorska för att lämna prov om man hellre skulle vilja det, i stället för självprov.

Det ökande deltagandet syns i alla åldersgrupper. Störst var ökningen bland de kvinnor som uteblivit fyra eller fler gånger när kallelsen till barnmorska kommit. När kvinnorna i stället erbjöds självprovtagning av HPV ökade deltagande från 12 till 24 procent, det vill säga en dubblering i deltagandet.

– Det kan finnas många orsaker till att kvinnor inte vill gå till en mottagning. Man kanske tycker att det är obehagligt eller har en livssituation som gör det svårt att komma ifrån. Självprovtagning är väldigt enkelt, flexibelt och lika säkert som provtagning hos barnmorska, säger Nathalie Roos.

Om HPV-provet är positivt kallas kvinnan till ett uppföljande besök hos barnmorska. Här visar siffrorna att 90 procent av de kvinnor som hade ett positivt HPV-prov kom till det uppföljandet besöket. Det är viktigt att gå på det uppföljande besöket hos barnmorska för att kontrollera om det finns en kvarvarande HPV-infektion och om den har gett upphov till cellförändringar.

– Nu är det viktigt att öka deltagandet ännu mer. Vi arbetar för det på flera sätt. Till exempel kommer vi att börja skicka ut påminnelser via 1177 och via brev, säger Nathalie Roos.

– Jämlikhet i screening är också väldigt viktigt. Därför planerar vi även att undersöka hur screeningdeltagande ser ut i socioekonomiskt utsatta områden.

Hälften av cancerpatienterna erbjuds inte rehab. Det här duger inte! konstaterar Blodcancerförbundet

Nätverket mot cancers nya kartläggning om rehabilitering visar att hälften av de svarade i den stora undersökningen, inte erbjudits någon rehabilitering. Och drygt hälften svarar att de inte har genomgått någon rehabilitering. ”Det här duger inte” konstaterar Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson. Situationen bryter mot lagtexten i Hälso- och sjukvårdslagen.

Blodcancerförbundet är en av Nätverket mot cancers medlemsorganisationer. Den gemensamma rapporten om rehabiliteringsläget visar dels att 1144 cancerpatienter svarade på enkäten, dels att situationen är bekymmersam, eftersom sjukvården inte lyckas uppfylla Hälso- och sjukvårdslagens intentioner. Rapporten redovisades under en virtuell kunskapsdag den 4 april 2023, som samlade drygt 110 deltagare.

Patienter och vårdchefer har olika bilder
Nätverket mot cancers företrädare hävdar att slutsatserna i denna undersökning, ligger väl i linje med andra studiers resultat. Patienter upplever tydliga brister i cancerrehabiliteringen.

Hälften (50%) svarar att de inte har erbjudits någon rehabilitering.
Drygt hälften (60%) har inte genomgått någon rehabilitering.
Nästan hälften (44%) svarar att rehabiliteringen de genomgått, inte lever upp till det nationella vårdprogrammets intentioner.

Nära hälften upplever alltså att samhället inte har lyckats leva upp till fastställda rekommendationer och riktlinjer i nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. De patienter som uppgett att de genomgått cancerrehabilitering och de rehabiliteringsenheter som tillfrågats, har en mer negativ bild av hur cancerrehabiliteringen fungerar, än de som är ansvariga i regionernas ledningsstruktur.

Därför gjordes denna undersökning

Nätverket mot cancer (NMC) startade 2022 ett arbete om cancerrehabilitering där vi utgick från en av våra prioriterade frågor: att verka för en jämlik och god rehabilitering för alla cancerberörda, såväl patienter som anhöriga. Vi behövde mer kunskap. NMC sökte och beviljades stöd av Sjöbergstiftelsen för att genomföra en kartläggning. Vi har, ur patientperspektiv, granskat hur cancerrehabiliteringen i Sverige fungerar idag och hur behovet ser ut. Arbetet har bestått i att sammanställa och analysera såväl befintliga rapporter som att genomföra nya undersökningar, i form av intervjuer och enkäter, där patienter och representanter för regionerna ingått.

Här är nätverkets åtgärdslista för en bättre cancerrehabilitering:

  • Implementera det nationella vårdprogrammet – se till att det används och anpassas till regionala förhållanden.
  • Tydliga aktiva överlämningar mellan olika vårdnivåer måste säkerställas.
  • Utveckla digitala verktyg och lösningar, inte minst för ökad tillgänglighet.
  • Stärkt uppföljning och utvärdering av cancerrehabilitering, Här kan regionerna lära av varandra!
  • Utveckla nationella kvalitetsregister för cancerrehabilitering.
  • Stärka utvärdering och forskning inom cancerrehabilitering för mer kunskap om vilka metoder som fungerar.
  • Använd hälsoekonomiska analyser av cancerrehabilitering för att få en bild av det samhällsekonomiska värdet – ur ett helhetsperspektiv för patienter och anhöriga.
  • Öka samverkan mellan hälso- och sjukvårdens delar och med civilsamhället – det kan stärka det preventiva arbetet.
  • Samarbeta närmare med patient- och anhörigföreträdare för att stärka utvecklingen av cancerrehabilitering i alla ovan nämnda delar!
  • Vår analys visar att det är svårt att få en korrekt bild av i vilken utsträckning behoven tillgodoses och framför allt om den cancerrehabilitering som sker håller hög kvalitet, fungerar och är framgångsrik. Nätverket mot Cancer vill därför fortsätta arbetet med såväl tillgången till som utvecklingen och uppföljningen av cancerrehabilitering. Här har erfarna cancerpatienter och anhöriga en viktig roll i det fortsatta arbetet för att säkerställa att rätt åtgärder görs.

Läs rapporten här.

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer komplexa operationer än med laparaskopi/titthålsteknik. Även ablation vinner terräng som metod vid levertumörer och jämställs numera med operation med öppen kirurgi, titthålskirurgi eller robotassisterad kirurgi.

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen är bland annat att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation. Foto: Akademiska sjukhuset.

– Det finns stora fördelar med robotassisterad kirurgi. Patienterna kommer snabbare i rörelse, får mindre sår och smärta efter operationen. Snabbare återhämtning ger ökat välmående efter operation och mindre vävnadstrauma leder till färre kirurgiska komplikationer, säger Jozef Urdzik, sektionschef för lever-pankreaskirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Han lyfter även fram fördelar för vårdpersonalen med robotassisterad kirurgi, framförallt minskad arbetsbelastning eftersom smärtlindringen efter operation blir enklare, behovet av kontroller minskar samt att patienten återhämtar sig snabbare och får färre komplikationer som måste behandlas.

Robotkirurgi används på Akademiska sjukhuset sedan 2014. Först ut var canceroperationer inom urologi, gynekologi och tjock- och ändtarm. Den minimalinvasiva tekniken innebär att operationen görs av en robot som en kirurg styr med händer och fötter via en konsol. Roboten har titthålsinstrument som förs in genom små snitt i huden. Genom ett av titthål förs en kamera in som filmar operationen inifrån.

– Robotkirurgi gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision än traditionell titthålskirurgi. Detta i kombination med högre rörelsefrihet i instrumenten jämfört med öppen kirurgisk teknik gör ingreppen säkrare. Med minskad blödning i anslutning till operationen är det möjligt att utföra mer komplexa operationer som tidigare som standard opererades i öppen kirurgi eller med traditionell titthålskirurgi av några enstaka laparoskopicentra i världen efter lång träning, framhåller Jozef Urdzik.

Ablation vinner terräng som behandling vid levertumörer

En annan viktig förändring är att termisk mikrovågorsablation av levertumörer numera jämställs med operation med öppen kirurgi, laparoskopi eller robotassisterad kirurgi. Ablation innebär att man använder värme (en temperatur över 60 grader) för att skada/lösa upp proteiner och orsaka celldöd.

– Tidigare använde vi oftast ablation som förstahandsmetod för lämpliga patienter med levercellscancer. Idag ses ablation som lika effektiv som kirurgi mot metastaser. Patienter med mindre, enstaka tumörer, som tidigare opererades med laparoskopi behandlas nu med ablation. Omvänt; patienter som inte kan genomgå ablation, oftast med större tumörer eller tumörer som ligger på ”fel”/svårt åtkomligt ställe, opereras nu med robotassisterad kirurgi i stället för öppen kirurgi, förklarar Jozef Urdzik.

Han berättar att allt fler sådana behandlingar utförs i datortomografi (skiktröntgen) på röntgenavdelning. Patienter får endast ett instickställe på buken. De observeras på avdelningen över natten eller sover på patienthotell. Sedan årsskiftet har man inom kirurgen, i samarbete med röntgen och anestesi, ökat kapacitet för denna typ av behandling.

Även när det gäller vård och smärtlindring efter operation sker stora förändringar. För patienter som opererats för levertumör i öppen kirurgi startade kirurgkliniken för några veckor sedan ”Enhanced Recovery Protokol” som innebär förändrade vårdrutiner. Bland annat har smärtlindringen tiden närmast efter operation ändrats från epiduralbedövning till en kombination av spinalanestesi (en dos av läkemedel som ges in i spinalrummet i ryggraden) och TAP-blockad, en form av smärtlindring som innebär att nervgrenar till operationssnittet blockeras.

– Vår bild är att flertalet patienter har mindre smärta efter operation. De kommer i rörelse mycket tidigare och kan snabbare starta med vanlig mat och därmed ett vanligt liv. Att patienterna är mer självständiga innebär samtidigt att vårdtyngden minskar. Mot slutet av våren kommer vi att starta liknande program också för patienter opererats för tumör i bukspottkörteln, avrundar han.

Enkelt blodprov kan avslöja risk för metastaser vid uvealt melanom

En studie av forskare vid Karolinska Institutet och S: Eriks Ögonsjukhus visar att det med ett enda blodprov går att förutsäga vilka patienter som senare kommer att utveckla metastaser efter en uvealt melanom-diagnos. Det nyutvecklade testet beskrivs i en artikel i tidskriften BMC Cancer.

Ögonpatolog och -onkolog Gustav Stålhammar och hans forskargrupp har utvecklat ett enkelt blodprov som kan förutsäga vilka patienter som löper en större risk att utveckla metastaser vid uvealt melanom.

Nästan hälften av alla patienter som får diagnosen uvealt melanom utvecklar med tiden dottertumörer. Nu har forskargruppen för ögononkologi och -patologi vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus utvecklat ett test som kan förutsäga en patients risk att drabbas av sådana dottertumörer. För testet behövs bara ett enda blodprov från armen, till skillnad från andra test som kräver tillgång till antingen tumörvävnad som måste opereras ut från ögat, eller att patienten lämnar regelbundna blodprover.

–Genom att mäta halten av två olika proteiner i blodet kan patienten få veta om den har låg, medelhög eller hög risk att drabbas. Vi vet att patienter mår bättre av att få information om sin risk, även om det innebär att man får veta att prognosen är dålig. Därför är det viktigt att kunna erbjuda våra patienter det här testet, säger ansvarig forskargruppsledare, ögononkolog och -patolog Gustav Stålhammar.

En annan fördel med testet är att det möjliggör en bättre styrning av vårdens resurser. Patienter med högre risk kan få en tätare uppföljning, medan patienter med mycket låg risk får en glesare uppföljning.

Testet kallas serUM-Px och har utvecklats i tre steg. Först undersöktes en stor mängd proteiner för att hitta de som är allra lämpligast. Därefter användes de utvalda proteinerna tillsammans med information om patienterna för att ta fram själva testet. I denna mäts halten av proteinerna leptin och osteopontin. I sista steget bekräftades att testet har en god förmåga att förutsäga en enskild patients risk. Testet är ännu inte tillgängligt kliniskt.

Läs mer om testet här.

71 miljoner kronor till forskartjänster inom barncancerområdet

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 26 nya tjänster inom barncancerforskning. En satsning på 71 miljoner kronor för att öka kunskapen om barncancer, förbättra dagens behandlingsmetoder men också omvårdnaden av de drabbade, både under och efter behandling. Diagnoser i fokus är bland annat hjärntumörer och leukemi.

Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Foto: Sofia Sabel.

– Leukemier och hjärntumörer är de vanligaste diagnoserna inom barnonkologi så fördelningen av tjänster speglar verkligheten, områden där forskarna ser behov av mer och ny kunskap för att kunna rädda fler liv och minska komplikationer efter behandling, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden. 

Akut lymfatisk leukemi, ALL, är den enskilt vanligaste barncancerdiagnosen. Under de senaste åren har behandlingsresultaten förbättrats och mer än 90 procent av barnen överlever, men fortfarande saknas behandling för de fyra till fem procent som dör, oftast svårbehandlade återfall. Men också de barn som botas kan efter genomgången behandling drabbas av allvarliga biverkningar, kroniska problem eller handikapp. Många skador orsakade av tuffa behandlingar skulle kunna undvikas med bättre kunskap och uppföljning. 

En del av forskningen om leukemier sker idag inom det internationella ALLTogether som både är ett behandlingsprotokoll och en studie som Barncancerfonden finansierar. 

– Viktiga forskningsområden är bland annat att hitta sätt att identifiera vilka barn som riskerar att överbehandlas och att hitta och testa nya behandlingar som kan förhindra återfall, berättar Britt-Marie Frost. 

Inom hjärntumörområdet är det också fortsatt viktigt att hitta både bot och behandlingsmetoder som minimerar risken för sena komplikationer, menar Britt-Marie Frost.  

– Det är glädjande att vi kan rädda livet på fler barn, men vi ser att behandlingarna har ett pris i form av komplikationer. Både fysiska och psykosociala problem kan göra livet tufft långt efter det att cancerbehandlingen är över. 

Forskartjänster är en viktig del av Barncancerfondens stöd, tillsammans med projektfinansiering och stöd till infrastrukturer. Forskarna som får anslag befinner sig på olika nivåer i sin forskarkarriär och är verksamma inom en rad olika diagnosområden.  

– I år sökte över 100 forskare våra tjänster så vi vet att intresset är högt och behovet stort. Vi vet också att de som fått tjänster via Barncancerfonden ofta stannar inom barncancerområdet och fortsätter att arbeta för att få fram nya och bättre behandlingar, så stödet är också viktigt på lång sikt, avslutar Britt-Marie Frost.

Så fördelas tjänsterna enligt beslutet:

  • Akademiska sjukhuset, Uppsala: 1 tjänst 
  • Göteborgs universitet: 5 tjänster
  • Karolinska institutet: 5 tjänster 
  • Karolinska universitetssjukhuset: 5 tjänster 
  • Lunds universitet: 4 tjänster 
  • Skånes universitetssjukhus: 2 tjänster  
  • Uppsala universitet: 4 tjänster 

Tumor Treating Fields prövas vid behandling av hjärnmetastaser vid lungcancer

Hjärnmetastaser är en vanligt förekommande och svårbehandlad komplikation vid lungcancer. Nu, endast ett par månader efter att lungcancerstudien LUNAR nått det primära effektmåttet, rapporterar Novocure att inklusionen i fas III-studien METIS är klar. Det är en randomiserad, öppen pivotal studie som utvärderar effektiviteten av Tumor Treating Fields (TTFields)-terapi med elektriska fält efter stereotaktisk strålkirurgi (SRS) för behandling av hjärnmetastaser till följd av icke-småcellig lungcancer (NSCLC).

I METIS deltar 270 vuxna patienter med mellan en och tio hjärnmetastaser från NSCLC. Efter SRS randomiserades patienterna till antingen TTFields och stödjande behandling (supportive care) eller enbart stödjande behandling. Patienterna ska följas i minst tolv månader och det primära effektmåttet är tid till första intrakraniella progression. Sekundära effektmått inkluderar bland annat tid till neurokognitiv svikt, total överlevnad, radiologisk responsfrekvens, tid till andra intrakraniella progression, livskvalitet och biverkningar.

TTFields mot tumörer i hjärnan används sedan tidigare under namnet Optune och har dramatiskt förbättrat överlevnaden vid glioblastom, eller gliom WHO grad 4, den allvarligaste formen av hjärntumör.

Rapport visar förväntad kraftig ökning av malignt melanom i Södra sjukvårdsregionen

Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd) har publicerat en rapport som visar att insjuknandet av malignt melanom i Södra sjukvårdsregionen nästan tredubblats under perioden 2005–2019 och en ytterligare närmast fördubbling förutses till år 2034 om denna trend håller i sig. För ett långsiktigt och effektivt primärpreventivt arbete bör varje region aktivt arbeta för att bättre nå ut till befolkningen avseende risker och rekommendationer.

Den viktigaste riskfaktorn för melanom och andra hudcancerdiagnoser är exponering för UV-ljus.

Ökningen av malignt melanom ses i alla åldersgrupper men är störst i åldersgruppen över 60 år. Syftet är att rapporten ska kunna ligga till grund för beslut om preventiva åtgärder för att förebygga den förväntade incidensökningen samt för resursplanering i respektive region. Ju tidigare stadier melanom diagnostiseras i, desto lägre samhällskostnader för avancerad cancerbehandling och mindre personligt lidande för patienterna.

-Om inte det preventiva arbetet får bättre genomslag behöver regionerna planera för en kraftig ökning av antalet patienter med invasivt melanom och därmed ökade kostnader för såväl diagnostik som kirurgisk och medicinsk behandling av dessa patienter, säger Anna-Maria Larsson, medicinsk rådgivare RCC Syd.

För att långsiktigt kunna bromsa denna utveckling är ett primärpreventivt arbete på nationell, regional och lokal nivå av stor vikt och regionerna har en viktig roll i detta arbete. Samverkan med andra samhällsaktörer är väsentligt och exempelvis har Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för ett förebyggande arbete mot hudcancer. Den viktigaste riskfaktorn för melanom och andra hudcancerdiagnoser är exponering för UV-ljus.

-Vi skulle gärna se att det inom hälso- och sjukvården utbildas personal inom olika verksamheter i kommunikation kring solvanor samt även i tidig upptäckt. På regional nivå kan detta arbete integreras i det allmänna preventiva arbete som pågår avseende hälsosamma levnadsvanor, säger Bertil Persson, överläkare Skånes universitetssjukhus.

Länk till rapporten

”Varje patient är unik, och det behöver rehabiliteringen också vara”

Hur kan rehabiliteringen efter bröstcancer skräddarsys utifrån patientens behov? Marlene Malmström, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, forskar om detta och har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering.

Marlene Malmström, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering efter bröstcancer.

Redan för många år sedan upplevde Marlene Malmström att det fanns mer att göra för att förbättra rehabiliteringen av patienter med cancer. Både diagnostik och behandling utgick alltmer från individens behov, men rehabiliteringen hängde inte med i den utvecklingen.

– Efter en cancerbehandling ska patienterna återgå till livet. Vad man behöver för stöd i den återgången kan se olika ut. Varje patient är unik, och det behöver rehabiliteringen också vara. Därför behöver rehabiliteringen också individanpassas.

Systematiskt tillvägagångssätt
I sitt forskningsprojekt ReScreen har hon tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering. Modellen bygger på att patientens unika behov av rehabilitering ska identifieras på ett systematiskt sätt, redan innan det första behandlingstillfället. Sedan ska rehabiliteringsplanen fortlöpande uppdateras och justeras under behandlingstiden.

– Traditionell rehabilitering bygger ofta på den medicinska och kirurgiska behandlingen snarare än på individuella behov och bygger till stor del på att patienten själv kontaktar sin kontaktsjuksköterska om man har problem med något, säger Marlene Malmström och fortsätter:

– Med modellen vi tagit fram använder sjukvården i stället evidensbaserade instrument för att utvärdera vad det är för unika behov patienten har och matchar sedan dessa med de mest effektiva rehabiliteringsinsatserna.

Exempel på frågor som vården behöver ställa är: Vilka hänsyn behöver tas utifrån patientens behov, situation eller förutsättningar? Finns det existentiella frågor som behöver lyftas? Hur ser det sociala nätverket ut? Tillsammans skapas en skräddarsydd rehabiliteringsplan med en kontaktsjuksköterska, som följer patienten hela året.

Anslag från Cancerfonden
ReScreen startade med förstudier 2015. Sedan 2019 har studien inkluderat drygt 640 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett. Marlene Malmström har nu fått ett anslag på drygt 3,6 miljoner kronor från Cancerfonden, ett anslag som innebär att hon kan fortsätta bedriva sin forskning. Hon kommer att fortsätta studera hur modellen fungerar för patienter med bröstcancer och på sikt utvärdera resultaten.

– Vi har redan gjort en del kvalitativa utvärderingar och kan se att den första kontakten, tidigt i behandlingsförloppet, är väldigt viktig. Vi kan också se att behoven förändras över tid, och att de patienter som ingår i studien upplever att de får bra stöd längs vägen.

Pilotstudie kring lungcancerscreening: Fler potentiella cancerfall upptäckta än förväntat

Sedan 1 september har 300 kvinnor undersökts med lågdos-datortomografi i Sveriges första pilotstudie för lungcancerscreening som leds av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och utgår från Karolinska Universitetssjukhuset. Studien har redan hittat fler premaligna förändringar än vad forskarna vågat hoppas på. Visar det sig att det är potentiell och mycket tidig cancer så är chanserna goda för att det går att bota. Lungcancer är den cancerform som flest patienter dör av.

Foto: Robina Weermeijer.

Pilotstudien kommer slutligen att omfatta 1 000 symtomfria kvinnor i åldern 55-74 år med ökad risk för lungcancer – det vill säga de som röker mycket idag eller har rökt mycket under sitt liv enligt specifikt uppställda kriterier. Syftet är att ta reda på om riktad screening för högriskindivider kan vara ett kostnadseffektivt sätt att upptäcka lungcancer i ett tidigt skede och om arbetssättet är genomförbart i praktiken.

Forskarna har initialt räknat med att hitta lungcancer hos en procent av studiedeltagarna och det har man också gjort.

– I granskningen av datortomografibilderna har vi kunnat hitta betydligt fler tidiga cancerstadier och förändringar som riskerar att utvecklas till lungcancer, än vad vi förväntat oss. Dessa behöver utredas vidare och remitteras därför till ytterligare undersökningar eller uppföljningar. Men är det cancer så ökar chanserna betydligt att fler kan räddas från för tidig död, säger Gunnar Wagenius som är ansvarig forskare för studien och processledare för lungcancer på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.

Några resultat hittills

300 av planerade 1 000 undersökningar har genomförts. Av dessa har 208 har fått svarsbrev om att ”Inga tecken på lungcancer hittades vid undersökningen”.

Där man hittat några förändringar i lungorna

  • 42 har fått svarsbrev att man hittat en mindre förändring och att hon kommer kallas till en ny undersökning efter 12 månader. Det är vanligt att hitta mindre förändringar vid en datortomografi. Förändringen kan vara ett ärr eller en inflammation.
  • 20 kvinnor har remitterats till lungonkologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för vidare utredning. Det betyder inte att dem har lungcancer men så här långt har två kvinnor opererats för lungcancer i tidigt skede. Ingen av kvinnorna har uppgett symtom av sin cancer.
  • 15 bifynd (inte cancer) har upptäckts och dessa har remitterats till rätt vårdinstans. Det handlar exempelvis om kalk i hjärtats kranskärl eller bråck i diafragma.

Ny studie om cellulär kommunikation hoppas kunna bidra till läkemedelsutveckling inom onkologi

Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi har i en experimentell studie publicerad i Science Signaling studerat grundläggande mekanismer för cellulär kommunikation längs en evolutionär signalväg som reglerar fosterutveckling och stamcellsreglering. Baserat på publicerade data har forskarna skapat nya biosensorer som presenterar viktiga verktyg för framtida läkemedelsutveckling inom onkologi och molekylär screening.

Schulte lab. Foto: Stefan Zimmermann/Bildmakarna.

– Med hjälp av en innovativ kombination av biosensorer har vi analyserat hur ett utsöndrat protein som kallas WNT aktiverar sin receptor som heter Frizzled (FZD) för att kommunicera med ett intracellulärt protein som heter Disheveled (DVL). I våra experiment kunde vi definiera att verkan av WNT på den extracellulära delen av receptorn har inverkan på det intracellulära gränssnittet mellan proteinerna FZD och DVL. Även om dessa aspekter framstår som en liten, abstrakt detalj, svarar våra data slutligen på en fråga som togs upp i slutet av 1990-talet och definierar FZDs som dynamiska proteiner och så kallade molekylära maskiner som kan överföra informationsflöde över cellmembranet genom en dynamisk formförändring, säger Gunnar Schulte professor och medförfattare till studien.

Hur kan denna nya kunskap bidra till att förbättra människors hälsa?

– Vi har sett att WNT-signalering förmedlad av cellytreceptorerna, som kallas FZDs, är cancerogen, det vill säga denna väg driver tumörinitiering, cancerutveckling och även metastaser. Syftet med arbetet i Schulte-lab är att påverka dessa receptorer farmakologiskt och terapeutiskt för att hitta substanser som kan utvecklas till nya läkemedel inom onkologi.

Vad är nästa steg i er forskning?

– Vi har till att börja med två stora mål. Först vill vi förstå hur vårt koncept av FZD-konformationsdynamik kan integreras för att förstå den molekylära grunden för cellulär kommunikation längs WNT/FZD-signaleringssystemet, vilket är avgörande för fosterutveckling, stamcellsreglering och vävnadsförnyelse hos vuxna. För det andra kommer vi att använda de nyutvecklade biosensorerna för att screena efter läkemedelsliknande föreningar riktade mot FZDs med potential att hitta nya anticancerläkemedel.

Hur utfördes studien?

– Projektet initierades av Karolinska Institutets tidigare doktorand Carl-Fredrik Bowin och slutfördes i ett samarbete mellan Lukas Graetz och Pawel Kozielewicz. Vi har använt genetiskt kodade biosensorer som kan övervaka protein-proteininteraktion såväl som formförändringar i proteiner i levande celler. Metoden är baserad på bioluminescensresonansenergiöverföring (BRET), säger Gunnar Schulte.

Läs publikationen här.

 

Skadade stamceller kan förklara sena problem vid leukemi

Blodstamceller finns kvar i benmärgen vid akut lymfatisk leukemi, visar en ny studie. Men de tappar förmågan att bilda nya blodceller. Det kan vara en förklaring till att överlevare kan ha försämrad blodbildning lång tid efter sjukdomen.

Patienter som behandlats med cytostatika kan få problem med blodcellernas funktion senare i livet.

Alla typer av blodceller bildas från blodstamceller som finns i benmärgen inuti skelettet. Vid normal blodbildning bildas de nya cellerna och mognar i en process som sker i flera steg. Men ibland blir det fel.

Vid leukemi delar sig blodceller ohämmat

Forskare vid Linköpings universitet studerar blodcancerformen akut lymfatisk B-cellsleukemi, eller B-ALL. Vid sjukdomen har en B-cell, som normalt producerar antikroppar, fastnat i ett mellanstadium i sin utveckling där den delar sig ohämmat. Ju fler cancerceller som bildas, desto trängre blir det begränsade utrymmet inne i benmärgen – och den normala blodbildningen blir allt sämre.

Symtom när blodbildningen försämras

Sämre blodbildning leder till brist på de syretransporterande röda blodkropparna, även kallat anemi. Andra symtom är ökad infektionsrisk när immunceller fungerar sämre. Blåmärken och blödningar kan uppstå när brist på blodplättar försämrar blodets förmåga att levra sig.

Blodstamcellerna finns kvar

Den rådande uppfattningen är att den försämrade blodbildningen vid leukemi kan bero på att blodstamcellerna trängs ut ur benmärgen av cancercellerna.

Men i en ny studie visar forskare vid Linköpings universitet att detta inte stämmer.

– Vi såg att blodstamcellerna finns kvar i benmärgen. Detta skulle kunna förklara varför en stor del av B-ALL-patienterna tämligen snabbt får tillbaka en bra blodbildning efter att behandling påbörjats och cancercellernas antal har minskat. Däremot försvann de olika mellanstadierna i blodcellsbildningen, säger forskaren Mikael Sigvardsson vid Linköpings universitet.

I studien undersökte forskarna celler från benmärgen i möss, men också celler från 19 patienter med B-ALL. Resultaten visade att andelen blodstamceller förblev densamma även i avancerade stadier av sjukdomen.

Så gjordes studien

Mössen i forskarnas studie utvecklar B-ALL till följd av att de har mutationer i två leukemirelaterade gener. Djurmodellen har stor överensstämmelse med sjukdomen i människa.

De olika blodcellerna har olika kombinationer av proteiner på cellytan. Det här kan  forskare utnyttja för att sortera och räkna dem. Genom att göra analyserna vid olika tidpunkter i sjukdomsförloppet kunde forskarna ta reda på vilka celltyper som försvann först respektive sist.

Ökad risk för andra cancersjukdomar

Många patienter som överlever B-ALL får problem med blodcellers funktion längre fram i livet. De får brister i immunförsvaret och har också en ökad risk att få nya cancersjukdomar. Hos vissa leukemiöverlevare kan man se att ett mindre antal blodstamceller ”tar över”, så att alla blodceller i kroppen härstammar från ett fåtal stamceller – i extremfall från en enda cell.

Oftast beror det på att dessa blodstamceller fått mutationer i dna som gör att de växer bättre än andra celler. Sådana mutationer kan ha orsakats av cytostatika, cellgifter, som använts för att behandla den ursprungliga leukemin. Mutationerna kan vara ett första steg mot utvecklande av en ny cancer.

Leukemin påverkar blodstamcellerna

Men forskarnas studie pekar på att även leukemin i sig själv verkar ge upphov till defekter i blodstamcellerna.

Forskarna transplanterade nämligen blodstamceller från mössen med leukemi till friska möss. Det visade sig att till en början fungerade blodstamcellerna bra. Men efter flera månader började de försvinna från benmärgen och klarade inte längre att bilda nytt blod i de friska mössen.

– Det verkar som att de stamceller som finns kvar har en funktionell skada som inte kan ses förrän efter en lång tid. Vi tror detta kan förklara en del av de långtidseffekter man kan se hos vissa vuxna som överlevt cancer som barn, säger Mikael Sigvardsson.

Kan förklara sena effekter

Fynden kan bidra till att förklara varför de som överlevt leukemi får negativa effekter på blodbildningen årtionden senare.

– Man räknar med att en normal människa tillverkar så mycket blodceller under ett liv att dessa skulle fylla ett stort passagerarflygplan. Eftersom flera av blodets celler har en kort livstid i blodomloppet måste nya blodceller ständigt bildas för att vi skall hålla oss friska, säger Mikael Sigvardsson.

Han menar att sena effekter av leukemi på blodstamcellerna kan bli mer uppenbara i framtiden om klassiska cytostatika byts mot riktade behandlingar som är mindre giftiga för normala celler.

Läs publikationen.