Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Från melanom till lungcancer – en dialog om dubbel immunterapi i kliniken

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning som belyser förhoppningar och farhågor med att behandla med dubbel immunterapi.

Glädjande blir fler och fler olika behandlingsalternativ tillgängliga för behandling av cancer. Ett av dem är behandling med checkpointhämmare där nu behandling med dubbel immunterapi är ett alternativ för allt fler patienter.

Under detta webinar kommer onkologerna Max Levin och Andreas Hallqvist från Jubileumskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg föra en dialog om förhoppningar, farhågor och erfarenheter, samt ge handfasta råd kring behandling med dubbel immunterapi i kliniken.

Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

För mer information och anmälan klicka här

Implementering av ”Bedömningsstöd för biverkningar vid behandling med immunterapi” – hur ska man tänka?

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsing om bedömningsstöd för biverkningar vid behandling med immunterapi.

ONSDAG 24 MARS 12.00 – 12.45 (SV)

Dokumentet ”Bedömningsstöd för biverkningar vid behandling med immunterapi”, som finns att hitta på Nationella regimbiblioteket – stöddokument, är framtaget av Helena Hansson, specialistsjuksköterska vid Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping, i samarbete med sjuksköterskor i vårdprogramgruppen för Malignt melanom. Dokumentet är tänkt att vara en hjälp vid bedömning av eventuella biverkningar relaterade till immunterapi, både vid telefonrådgivning och när patienten kommer på ett fysiskt besök.

Under detta webinar kommer Helena Hansson berätta om sina tankar hur man kan implementera detta dokument på kliniken, övriga sjukhuset och inom regionen. Anna-Karin Ax leder diskussionen.

För mer information och anmälan klicka här

Precisionsmedicin med fokus på NTRK-fusionscancer hos barn

Torsdag 11 mars, kl 16.00 – 17.15

Med anledning av att TLV har godkänt subventionering av Vitrakvi (larotrectinib) för patienter som startar behandling före 18 års ålder vill vi bjuda in till följande webinar.

Fokus kommer att ligga på identifiering av TRK-fusionsprotein som drivande onkogen vid pediatrisk cancer samt klinisk erfarenhet från fas II studier med Vitrakvi® (larotrectinib).

Vi ser fram emot intressanta föredrag och hoppas att ni vill delta.

Program

16.00 Välkommen

–Bayer

16.05 Hur identifiera och testa för NTRK-genfusion i klinisk praxis?

-David Gisselson Nord, MD, PhD, Professor- Lunds Universitet, avdelningen för Klinisk Genetik

16.35 Diskussion

16.40 Larotrectinib for children with chemotherapy resistant cancer, experience from Clinical Trials

-Karsten Nysom, MD, PhD, Senior Consultant/ Department of Paediatrics and Adolescent Medicine – Copenhagen University Hospital

17.10 Diskussion

17.15 Avslut

För mer information och anmälan klicka här

PP-VIT-SE-0052-1 February 2021

Cancerrelaterad fatigue – orsak, upplevelse och interventioner

20 maj | kl. 12.10 – 12.50

Fatigue (trötthet/kraftlöshet) är ett frekvent rapporterat symtom i samband med cancersjukdom och behandling. För många patienter kan det upplevas mycket besvärande och med stor påverkan på det dagliga livet och livskvaliteten. Men det finns en hel del som vi som vårdpersonal och patienten själv kan göra för att motverka eller lindra fatigue.

I presentationen kommer orsaker till uppkommen fatigue att presenteras. Vidare hur vi objektivt kan följa utvecklingen av fatigue över tid samt förslag på interventioner.

Du kan ställa frågor och delta i diskussionen under livesändningen.

Föreläsare: 

Karin Ahlberg

Prefekt, Professor, universitetssjukhus-översjuksköterska
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Institutionen för vård-vetenskap och hälsa

Mer info och anmälan

NT-rådet uppdaterar behandlingen av avancerad NCSLC

NT-rådet rekommenderar Opdivo i kombination med Yervoy och två cykler av kemoterapi som första linjens behandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer

NT-rådet beslutade den 12 februari 2020 att rekommendera Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) tillsammans med 2 cykler platinumdubblett kemoterapi för behandling i första linjen av patienter med metastaserande och/eller recidiverande icke-småcellig lungcancer (NSCLC) vars tumörer inte är positiva för mutationer av EGFR eller ALK.

Patienter i Sverige med avancerad icke-småcellig lungcancer har nu tillgång till fler behandlingsalternativ i och med en ny uppdaterad rekommendation från NT-rådet.

NT-rådet rekommenderar att immunterapi bör användas som första linjens behandling till patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer som inte är positiv för mutationer i EGFR eller ALK.

Rekommendationen är en uppdatering av tidigare publicerad rekommendation och innebär att Opdivo i kombination med Yervoy tillsammans med 2 cykler platinabaserad kemoterapibehandling (platinadubblett) tillkommit som nytt behandlingsalternativ.

– Vid en komplex sjukdom som avancerad icke-småcellig lungcancer, är det avgörande att ha tillgång till flera olika behandlingsmöjligheter för att möta patienternas olika behov. NT-rådets rekommendation av Opdivo i kombination med Yervoy och två cykler av kemoterapi som första linjens behandling innebär att det nu finns ett nytt behandlingsalternativ i första linjen för denna utsatta patientgrupp. Den här behandlingsregimen bygger på den idag enda godkända dubbla immunonkologiska behandlingen. Vi ser fram emot att denna terapi nu även blir tillgänglig i sjukvården för patienter med metastaserande icke-småcellig lungcancer, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

NT-rådets rekommendation baseras på resultaten från fas III-studien CheckMate -9LA, som visade att både primärt effektmått, total överlevnad (OS), samt sekundära effektmått som progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv responsfrekvens (ORR), uppnåddes för kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med två cykler av kemoterapi, jämfört med enbart kemoterapi. En fördel avseende varaktighet av respons (responsduration, DOR) observerades också. Säkerhetsprofilen var likvärdig med den redan kända biverkningsprofilen för immunterapi respektive kemoterapi vid första linjens behandling av patienter med icke-småcellig lungcancer.

Läs NT-rådets rekommendation här.

Uppdaterade nationella vårdprogram och SVF för malignt melanom och T-cellslymfom

Malignt melanom

Det nationella vårdprogrammet och standardiserat vårdförlopp (SVF) för malignt melanom har reviderats och fastställts av RCC i samverkan.

Efter remissrundans avslut har kapitel 11 ”Systemisk behandling” uppdaterats ytterligare, då nya studier och riktlinjer har publicerats. Uppdateringarna innebär att nya studieresultat har tagits i beaktande och referenser har lagts till. Ytterligare justering med anledning av nya studieresultat i kapitel 11 planeras att föras in i den onkologiska delen under våren 2021.

Den föreslagna skrivningen i remissversionen (10.2.1) kring fjärrmetastasutredning före portvaktskörtelundersökning har inte tagits med utan den ursprungliga texten från 2019 års version av vårdprogrammet gäller.

Ett nytt stycke har tillkommit om fertilitet vid systemisk behandling (11.3.7). Övriga justeringar är desamma som i remissversionen september 2020:

  • Förtydligande att konsultation med stöd av teledermatoskopi mellan vårdgivare bör användas där det finns tillgängligt.
  • Ändrad rekommendation i kapitel 10 till 1 centimeters operationsmarginal istället för 2 centimeter för melanom med tumörtjocklek till och med 2 millimeter.
  • Förtydligande att 2 mm histopatologisk marginal är tillräcklig vid in situ melanom, samt att atypisk Spitz tumör, STUMP och MELTUMP opereras med 5 mm klinisk marginal.
  • Rekommendation av BRAF-mutationanalys vid stadium III, vilket innebär analys av portvaktskörteln vid påvisande av metastaser och analys av primärtumören vid påvisande av satellitmetastaser. Vid otillräcklig tumörmängd i portvaktskörteln analyseras primärtumören istället.
  • All omvårdnad, rehabilitering och egenvård har reviderats och nya texter har tillkommit. Beslutstöd för omvårdnad vid immunterapi och dess biverkningar och har tagits fram, dessa ligger i det nationella regimbiblioteket.

Standardiserat vårdförlopp malignt melanom

Vårdförloppet är uppdaterat enligt justeringarna nedan, vilka är samma som i remissversionen av SVF.  Förändringar i SVF innebär:

  • Histopatologiskt fynd av primärt invasivt malignt melanom [struket: in situ-melanom, inklusive lentigo maligna] eller melanommetastas.
  • Histopatologiskt fynd av in situ-melanom ska därför utredas enligt rutin och inte längre inom ramen för SVF.
  • Mutationsanalysen än flyttad så att den hamnar tidigare i förloppet.
  • Förtydliganden om val av avslutskod är inlagda.
  • Förtydligande av att in situ-melanom ska avslutas vid diagnosbesked efter diagnostisk excision.

En sida med frågor och svar kring registrering av SVF malignt melanom håller på att tas fram för att samla de vanligaste frågeställningarna och underlätta vid registrering.

Läs mer Malignt melanom:

T-cellslymfom

Nu finns en uppdaterad version av det nationella vårdprogrammet för T-cellslymfom. Vårdprogrammet fastställdes av RCC i samverkan den 16 februari 2021. Det första nationella vårdprogrammet för T-cellslymfom godkändes av RCC i maj 2017 och innan dess fanns nationella riktlinjer.

En ny omarbetad version har tagits fram av vårdprogramgruppen med representation av läkare från alla RCC, främst inom hematologi och onkologi men även patologi. I gruppen har även en sjuksköterska och en patientrepresentant bidragit med arbete och synpunkter.

T-cellslymfom är en mycket heterogen och ovanlig grupp av aggressiva lymfom. I Sverige diagnosticeras årligen drygt 100 nya patienter med någon form av T-cellslymfom. Diagnostiken är omvittnat svår, och dagens behandlingar når i allmänhet inte upp till resultaten vid aggressiva B-cellslymfom.

Denna uppdaterade version innehåller en större förändring och i övrigt mindre justeringar.

  • Brentuximab-vedotin, en monoklonal antikropp mot CD30, konjugerad med ett cytostatikum, rekommenderas tillsammans med CHP (cyklofosfamid, doxorubicin och prednison) i 6 cykler vid primärbehandling av storcelliga anaplastiska T-cellslymfom (ALCL), både vid ALK-positiva och ALK-negativa lymfom. BV ersätter alltså vinkristin i standardbehandlingen CHOP.
  • Hos yngre patienter kan man överväga tillägg av etoposid till BV-CHP, liksom konsolidering med högdosbehandling med autologt stamcellsstöd. Tidigare rekommendation omfattade CHOEP + högdosbehandling.
  • Patienter med ALK-positivt ALCL rekommenderas BV-CH(E)P x 6 men utan konsoliderande högdosbehandling. Tidigare rekommenderades CHOEP x 6.
  • BV som tillägg till CHP har en godkänd indikation i Europa endast vid ALCL, medan studien som ligger till grund för registreringen (ECHELON-2) också inkluderade andra subtyper av T-cellslymfom om de hade ett CD30-uttryck på tumörcellerna. Vårdprogrammet är alltså skrivet i linje med den europeiska indikationen, medan kombinationen är godkänd vid alla CD30-uttryckande T-cellslymfom i USA.
  • Vid övriga nodala T-cellslymfom rekommenderas, liksom tidigare, CHOP eller CHOEP följt av högdosbehandling med autologt stamcellsstöd hos patienter utan besvärande komorbiditet, vid respons på behandling.
  • Mindre justeringar har gjorts i kapitlen om T-PLL och om extranodala NK/T-cellslymfom.

Läs mer T-cellslymfom

Markörer i prostata kan öka chans att hitta aggressiv tumör

Förändringar i vävnaden i männens prostatakörtel kan ge viktiga ledtrådar för att både hitta prostatacancer och för att förstå om cancern måste behandlas. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Det går att se att den vanliga vävnaden i prostatan förändras när det finns en tumör i närheten. Genom att mäta nivåerna av vissa ämnen i denna vävnad finns också möjligheten att bedöma hur aggressiv tumören är och därmed om den måste behandlas, säger Maria Nilsson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling analyserar Maria Nilsson nivåerna av tre ämnen i prostata och deras koppling till prostatacancer och aggressiva former av tumören.

Med dagens metoder är det ibland svårt att särskilja aggressiva tumörer i prostata från långsamväxande tumörer som inte kräver behandling. Det leder till att vissa män inte får tillräcklig behandling, medan andra får behandling i onödan med de komplikationer det kan leda till.

För att diagnosticera prostatacancer tas vävnadsprover, nålbiopsier, från prostatan. Det är dock vanligt att nålsticket inte träffar tumören, utan vävnaden runt omkring. Forskarna har dock sett att sådana prover också kan ge värdefull information, eftersom även vävnaden runt tumören förändras när det finns en tumör intill.

I avhandlingen visar Maria Nilsson att forskargruppen funnit att patienter med höga halter av faktorn LOX, Lysol oxidase, i vävnaden hade större risk att dö av prostatacancern. Det innebär att LOX skulle kunna användas som en så kallad prognostisk markör, det vill säga en indikator som kan förutsäga hur aggressiv tumören blir. I försök på råttor kunde man även se att tumörens tillväxt minskade om LOX funktion som enzym blockerades medan tumören försökte etablera sig. Om LOX istället blockerades efter att tumören redan hade etablerat sig, ökade istället tumörens tillväxt.

Ett annat ämne som studerades var HO-1, Heme oxygenase-1. Det gick att se att nivåerna även av det ökade runt aggressiva tumörer, särskilt i makrofager som ingår i kroppens immunförsvar. Höga halter av HO-1 var kopplat både till ökad tumöraggressivitet och till metastaser i skelettet.

En tredje markör som studerades var proteinet MSMB, Microseminoprotein-β. Det proteinet finns i normala fall i höga nivåer i en frisk prostata men reducerat i prostatatumörer. Forskarna kunde se att MSMB är lägre även i vävnaden kring tumören, ju närmare tumören desto lägre värde. Resultaten antyder också att minskade nivåer av MSMB-proteinet i blodet kan hänga samman med minskade nivåer i prostatan.

– Fler studier behövs, men våra resultat pekar på nya möjligheter att med högre precision bedöma tumörer i prostata. Det kan på sikt förbättra förutsättningarna för att ge rätt behandling till rätt patienter i tid, säger Maria Nilsson.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna. Varje år diagnostiseras cirka 10 000 män i Sverige för cancer i prostatakörteln. I många fall växer tumörerna långsamt och kräver ingen behandling. Men om cancern är aggressiv och modertumören bildar dottertumörer, metastaser, blir den farlig för patienten. Ungefär var femte patient med prostatacancer avlider i sjukdomen.

Maria Nilsson är född i Göteborg och tidigare utbildad i molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Till avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179460

Rekordhögt stöd till prostatacancerforskning

Varje år delar Prostatacancerförbundet ut medel till svenska forsknings- och utvecklingsprojekt inom prostatacancerområdet. Tack vare generösa bidrag från allmänhet och företag har Prostatacancerförbundets fond, Prostatacancerfonden, utvecklats till att ha betydande möjligheter att stödja projekt som syftar till att förbättra diagnostik och vård inom prostatacancerområdet.

Aldrig tidigare har Prostatacancerfonden delat ut en så hög summa till forskning och utveckling som i år. Hittills under 2021 har fonden redan delat ut 12,4 miljoner kronor, vilket är över 2,3 miljoner kronor mer än vid samma tidpunkt föregående år.

– Under den senaste ansökningsperioden fick vi in 33 ansökningar och kvaliteten på dessa projekt var genomgående mycket god. Det känns fantastiskt roligt att vi har möjlighet att stödja så många intressanta projekt 2021, säger Kjell Brissman, ordförande i forskningsrådet och styrelseordförande.

Dessa 22 forsknings- och utvecklingsprojekt har tilldelats pengar:

  • Anders Bjartell, Inst för translationell medicin, Lunds universitet.
  • Anna Bill-Axelsson, Inst för Kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
  • Charlotte Alverbratt, Inst för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Elin Trädgårdh, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Lunds universitet.
  • Filip Szczepankiewicz, Inst för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
  • Jens Sörensen, Kirurgiska Vetenskaper, Uppsala universitet.
  • Karin Söderkvist, Strålningsvetenskaper, Umeå universitet.
  • Karin Welén, Kliniska Vetenskaper, Sahlgrenska Center for Cancer Research.
  • Katja Fall, Medicinska vetenskaper, Örebro universitet.
  • Lars E Olsson, Inst för translationell medicin Lunds universitet.
  • Malin Hagberg Thulin, Inst för Medicin, Göteborgs universitet.
  • Martin Eklund, Inst för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Masood Kamali-Moghaddam, Biomedicinskt centrum, IGP, Uppsala universitet.
  • Michael Häggman, Inst för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
  • Pernilla Wikström, Medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.
  • Rebecka Hellsten, Inst för translationell medicin, Lunds universitet.
  • Stefan Carlsson, Urologkliniken NKS samt MMK, Karolinska Institutet.
  • Stina Rudolfsson/Andreas Josefsson, Kirurgi och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.
  • Thuy Tran, Onkologi och Patologi, Karolinska Institutet.
  • Tobias Nordström, Karolinska Institutet.
  • Ulrika Warpman Berglund, Onkologi-Patologi, Karolinska institutet.
  • Yvonne Ceder, Laboratoriemedicin, Lunds universitet.

Mer information om de olika projekten finns på Prostatacancerförbundets webbplats.

Forskningsmedlen utlyses för ansökan i november varje år. Stöd ges främst till projekt om tidig och säker diagnostik, mer effektiva och skonsamma behandlingsmetoder samt rehabilitering. Projekten granskas av förbundets forskningsråd med expertis från urologi, onkologi och rehabilitering. Därefter beslutar Prostatacancerförbundets styrelse vilka projekt som ska tilldelas medel.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 27 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden.

Varje höst arrangerar Prostatacancerförbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 27 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.

HER2 SOTA Jubilee Symposium

WORLD TRADE CENTER
STOCKHOLM
SEPTEMBER 10, 2021

WELCOME
As chairmen of the coming Jubilee Symposium HER2 SOTA, it is our pleasure to invite you to join us on September 10, 2021, at World Trade Center, Stockholm. Address: Kungsbron 1

Sincerely,
Professor Jonas Bergh, Stockholm Professor Mårten Fernö, Lund

For more information and registration click here

EU-godkännande för Retsevmo för behandling av avancerad lung- och sköldkörtelcancer

Lilly får Europeiskt marknadsgodkännande för Retsevmo® (selperkatinib), den första behandlingen för avancerad lung- och sköldkörtelcancer med förändringar i RET-genen

 

  • Retsevmo är en oral behandling, framtagen för att hindra cancerceller att växa genom att angripa mekanismen hos särskilda RET-fusionpositiva, avancerade eller metastaserade cancertyper.[i],[ii]
  • LIBRETTO-001 Phase 1/2-studien, på vilken godkännandet baseras, visade att 64% av tidigare behandlade patienter med icke-småcellig lungcancer hade en genomsnittlig responsduration på 17,5 månad. 78,9% av tidigare behandlade RET-fusionpositiva patienter med sköldkörtelcancer hade en responsduration på 18,4 månader medan 69,1% av de tidigare behandlade patienterna med RET-muterad medullär sköldkörtelcancer hade en responsduration som ännu inte fastställts. [iii],[iv]

STOCKHOLM, 22 februari, 2021 – Eli Lilly and Company tillkännagav idag att Europeiska kommissionen har godkänt Retsevmo® (selperkatinib) som monoterapi avsett för:

  • behandling av vuxna med RET-fusionpositiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som kräver systemterapi, efter tidigare immunterapi och/eller platinainnehållande kemoterapi.
  • behandling av vuxna med RET-fusionpositiv avancerad sköldkörtelcancer som kräver systemterapi, efter tidigare behandling med sorafenib och/eller lenvatinib.
  • behandling av vuxna och ungdomar från 12 år med RET-muterad avancerad  medullär sköldkörtelcancer (MTC) som kräver systemterapi, efter tidigare behandling med kabozantinib och/eller vandetanib.

[i] Retsevmo (selpercatinib) Summary of Product Characteristics 2021.

[ii] Drilon A, Hu ZI, Lai GGY, et al. Targeting RET-driven cancers: lessons from evolving preclinical and clinical landscapes. Nat Rev Clin Oncol. 2018;15(3):151-167.

[iii] Drilon A, Oxnard GR, Tan DSW, et al. Efficacy of Selpercatinib in RET Fusion-Positive Non-Small-Cell Lung Cancer. N Engl J Med 2020; 383:813-824.

[iv] Wirth LJ, Sherman E, Robinson B, et al. Efficacy of Selpercatinib in RET-Altered Thyroid Cancers. N Engl J Med 2020; 383:825-835.

Läs mer i pressmeddelandet här

Ny strategi för finansiering av barncancerforskning

Barncancerfondens styrelse har antagit en ny strategi för utökad forskningsfinansiering. Implementeringen inleds under 2021 och innebär en ökning av det årliga budgetanslaget med upp till 60 miljoner kronor från och med 2023. Den utökade strategin fokuserar på strategiskt viktiga områden för att fler barncancerdrabbade ska överleva och med så få komplikationer som möjligt.

Barncancerfondens styrelse har antagit en strategi för utökad forskningsfinansiering. Detta görs genom satsningar på ett mer fokuserat stöd till barncancerrelevant forskning. Detta genom satsningar på områden där mer forskning förväntas bidra till kliniskt viktiga genombrott samt för att stärka kompetensförsörjningen till barncancerområdet.

Arbetet med strategin har letts av professor Jens Schollin, ordförande för Barncancerfonden samt för projektets styrgrupp, och har involverat ett stort antal forskare, kliniker och sakkunniga. Dessa har i arbetsgrupper tagit fram förslag som Barncancerfondens styrelse nu har beslutat om.

– Den nya strategin för forskningsfinansiering har ett långsiktigt perspektiv och en tydlig inriktning. Det kommer att underlätta samarbeten med kliniker, forskare och andra forskningsfinansiärer för att vi tillsammans ska nå önskade resultat, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

Strategin inkluderar särskilda satsningar i fem delar:

  • Långsiktig strategisk satsning på området toxicitet och sena komplikationer, en arbetsgrupp tillsätts för att genomföra en satsning på upp till 100 miljoner kronor över en femårsperiod.
  • Infrastruktur, ökade satsningar på biobanker och register med upp till 80 miljoner över en femårsperiod.
  • Vård och hälsa, medel till en kompetensförsörjningsinsats inriktad mot vård, hälsa och psykosocial barnonkologi.
  • Struktur för utlysning av medel, som underlättar både ansökningsförfarande och uppföljning.
  • Samarbete med Barncancercentra, vidareutvecklad samverkan genom treåriga överenskommelser och utökade basresurser.

– Nu stärks förmågan att möta några av de svåraste utmaningarna på barncancerområdet, säger Jan-Inge Henter, professor och forskningschef för Barncancerfonden.

Implementeringen av den nya strategin påbörjas under 2021 och innebär en utökad budgetram för forskningsanslag. 2022 avsätts ytterligare 42 miljoner kronor och från och med 2023 nära 60 miljoner kronor årligen. Barncancerfondens forskningschef Jan-Inge Henter kommer att leda arbetet med strategin.

Om forskningsfinansieringen

  • Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige med över tre miljarder kronor i utdelade medel sedan starten 1982. Just nu finansieras 226 pågående forskningsprojekt.
  • Varje år delas omkring 260–300 miljoner kronor ut till forskningsändamålet. Detta kommer att öka med 60 miljoner kronor årligen från och med 2023.
  • Under 2020 beviljades 92 forskningsprojekt om totalt 137,5 miljoner kronor och 31 forskningstjänster om totalt 77,5 miljoner kronor.
  • Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom barncancerområdet även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.
  • Barncancerfonden finansierar två biobanker där patientvävnad samlas in för att användas i forskning och framtagning av nya läkemedel. Barntumörbanken finansierades med 21 miljoner kronor år 2020. Nordiska biobanken för barnleukemi i Uppsala finansierades med 4,3 miljoner kronor. Därutöver tilldelades Barncancerregistret 3 miljoner kronor under 2020. Registret är en av grunderna för den behandlingsutveckling som skett inom barncancerområdet.

Padcev ger förbättring av total överlevnad hos patienter med tidigare behandlad lokalt avancerad eller spridd urotelial cancer

Astellas och Seagen presenterar resultat från fas 3-studien EV-301 som visar att PADCEV® (enfortumab vedotin) ger förbättring av total överlevnad hos patienter med tidigare behandlad lokalt avancerad eller spridd urotelial cancer

Resultat från EV-301-studien visar på en signifikant förbättring i total överlevnad och progressionsfri överlevnad, jämfört med kemoterapi.

Studien kommer ligga till grund för ansökningar om godkännande hos regulatoriska myndigheter, och i USA bidra till att det accelererade godkännandet ändras till ett standardgodkännande.

Dessa resultat är publicerade i New England Journal of Medicine och presenterades vid ASCO Genitourinary Cancers Symposium 2021.

Astellas Pharma och Seagen har presenterat resultat från den globala fas 3-studien EV-301 som utvärderar PADCEV® (enfortumab vedotin) jämfört med kemoterapi hos vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer, som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi och en PD-1/PD-L1-hämmare. Den i förväg planerade interimsanalysen visar att patienterna som behandlades med enfortumab vedotin levde i median 3,9 månader längre jämfört med patienter som fick kemoterapi. Mediantiden för total överlevnad (OS) var 12,9 månader för patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, jämfört med 9,0 månader för patienterna i studien som fick kemoterapi (HR=0,70 [95% KI: 0,56-0,89], p=0,001). De vanligaste rapporterade behandlingsrelaterade biverkningarna grad 3 eller högre, som rapporterades hos mer än fem procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, var makulopapulära utslag, trötthet och minskat antal neutrofiler.

Urotelial cancer är den vanligaste formen av cancer i urinblåsan och kan även uppstå i njurbäckenet, urinledaren och urinröret.1

Dessa resultat publicerades online i New England Journal of Medicine och presenterades samtidigt på årets virtuella ASCO GU kongress, American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium (abstract 393), fredagen den 12 februari.

Patienter som behandlades med enfortumab vedotin visade också vid tiden för interimsanalysen följande resultat avseende sekundära effektmått:

  • Mediantiden för progressionsfri överlevnad (PFS), tiden innan patientens sjukdom började försämras, var 5,6 månader för enfortumab vedotin, jämfört med 3,7 månader för kemoterapi (HR=0,62 [95 procent KI: 0,51-0,75]; p<0,00001).
  • 40,6 procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin uppnådde en komplett eller partiell respons (ORR), jämfört med 17,9 procent för patienterna i kemoterapigruppen (p<0,001).
  • 71,9 procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin uppnådde sjukdomskontroll (DCR), det vill säga en komplett, partiell respons eller hade en stabil sjukdom, jämfört med 53,4 procent för patienterna i kemoterapigruppen (p<0,001).

Säkerhetsprofil var ett av de sekundära effektmåtten, och visade att:

  • Behandlingsrelaterade biverkningar var jämförbara mellan de två grupperna i studien (23 procent för enfortumab vedotin, jämfört mer 23 procent för kemoterapigruppen).
  • Behandlingsrelaterade biverkningar av grad 3 eller högre rapporterades hos 50 procent i båda patientgrupperna. Behandlingsrelaterade biverkningar av grad 3 eller högre och som rapporterades hos mer än fem procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, var makulopapulära utslag (inträffade hos 7 procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, jämfört med 0 procent av patienterna som fick kemoterapi), trötthet (6 jämfört med 4,5 procent) och minskat antal neutrofiler (6 jämfört med 13 procent)

Dessa resultat kommer ligga till grund för ansökningar om godkännande hos regulatoriska myndigheter så som EMA.

Metabolism-förändring bakom minskad tillväxt av cancerceller

Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur blockering av proteinet EZH2 kan minska tillväxt av cancerceller vid blodcancerformen multipelt myelom. Minskningen beror på förändringar i cancercellernas metabolism, något som kan fungera som markör för att urskilja om en patient skulle svara på behandling med EZH2-blockering. Studien har publicerats i tidskriften Cell Death & Disease.

Multipelt myelom är en form av blodcancer där immunceller växer på ett okontrollerat sätt i benmärgen. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och betraktas fortfarande som obotlig varför det är angeläget att identifiera nya mål hos cancercellerna som behandlingar kan riktas mot.

Forskargruppen bakom den aktuella studien har tidigare visat att odlade multipelt myelom-celler växte sämre och till och med dog om de behandlades med en substans som blockerar proteinet EZH2 i cellerna. Nu såg de att blockering av EZH2 också minskade cancertillväxt i en musmodell av multipelt myelom.

– Vi behandlade möss med en form av cancer som motsvarar multipelt myelom hos människa med ett ämne som blockerar EZH2 och såg flera tecken på att de behandlade mössen hade mindre cancertillväxt än obehandlade möss. Det gav oss ytterligare bevis för att EZH2 skulle kunna fungera som ett mål för behandling, säger Helena Jernberg Wiklund, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.

Resultaten från musmodellerna sporrade forskarna att undersöka vad det är som gör cellerna känsliga för EZH2-blockering. Multipelt myelom-celler från människa är mer heterogena än cellerna i musmodellen och det visade sig att vissa varianter av odlade humana multipelt myelom-celler var känsliga medan andra var resistenta.

För att studera vad som låg bakom denna skillnad gjorde forskarna heltäckande analyser av cellernas metaboliter och kombinerade det med analyser av genaktivitet. Analyserna visade att känsligheten berodde på att en specifik del av cellernas metabolism var påverkad.

– I celler som svarade på EZH2-blockeringen hade den så kallade metionin-omsättningen förändrats, något som vi inte kunde se i celler som var okänsliga för behandlingen. Förändringen berodde på en nedreglering av gener som är inblandade i metionin-omsättningen, säger Helena Jernberg Wiklund.

Förändringen i metionin-omsättningen skulle kunna användas som markör för att urskilja om en patient skulle svara på EZH2-blockering, något som är nödvändigt om sådan behandling ska kunna användas kliniskt.

– Våra resultat har gett en större förståelse för mekanismen bakom multipelt myelom-cellernas känslighet mot EZH2-blockering. De visar också att heltäckande analyser av metaboliter och genaktivitet är användbara verktyg och när de används tillsammans kan de ge en bättre bild av vad som händer i cancerceller när de utsätts för nya behandlingar. Vi tror att våra resultat kan vara relevanta för både kliniska forskare och grundforskare att arbeta vidare med, som ett steg på vägen för att hitta nya sätt att behandla patienter med multipelt myelom, säger Helena Jernberg Wiklund.

Nylund et al. (2021) A distinct metabolic response characterizes sensitivity to EZH” inhibition in multiple myeloma, Cell Death and Disease, DOI: 10.1038/s41419-021-03447-8

Ny kunskap om cancerläkemedel gav Sjöbergpris

Benjamin L. Ebert, USA, får årets Sjöbergpris på en miljon US dollar, för sin forskning om hur substansen lenalidomid verkar vid behandling av blodcancer. Upptäckten av den mekanism som framkallar nedbrytningen av proteiner i cancerceller kan få stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel i framtiden.

Historien om läkemedelssubstansen börjar med en tragedi. På 1950- och 60-talen fick en del kvinnor med kraftigt illamående under graviditeten talidomid som i Sverige gick under namnet Neurosedyn. Det kom att orsaka en rad missbildningar hos fostren vilket ledde till att det togs bort från marknaden.

Flera år senare visade det sig dock att talidomid, och framför allt den nya substansen lenalidomid, hade effekt vid behandling av vissa benmärgssjukdomar. Men exakt varför det fungerade förstod forskarna inte.

Det är här som Benjamin L. Ebert kom in i bilden. Han kartlade mekanismen bakom substansens funktion. Lenalidomid fungerar som ett klister som gör att proteiner, nödvändiga för cancercellens överlevnad, styrs om till cellens egen avfallshantering och bryts ned. Detta leder i sin tur till att cellen dör.

– Den här principen är viktig och själva mekanismen är mycket elegant. Konceptet var dessutom helt nytt, säger priskommitténs ordförande Bengt Westermark.

Han kallar Benjamin Eberts fynd för ”epokgörande” och menar att det kommer att få stor betydelse för utvecklingen av nya cancerläkemedel.

– Den största kliniska nyttan man sett hittills gäller multipelt myelom som är en benmärgssjukdom. Många av de proteiner som driver cancerväxt har hittills varit svåra att påverka med läkemedel. Benjamin Eberts upptäckt visar att det kan vara möjligt att styra även sådana proteiner till nedbrytning och därmed bromsa tumörväxten.

Sjöbergpriset är uppdelat i 100 000 US dollar i form av ett personligt pris och 900 000 US dollar som ska användas till fortsatt forskning. Det är något som kommer mycket väl till pass för Benjamin L. Ebert som är en i högsta grad aktiv forskare mitt uppe i karriären.

– För laboratoriet är det verkligen underbart med den här summan pengar. Det innebär att vi kan ställa fler och djärvare frågor och ge oss i kast med nya områden. Jag hade sannerligen inte förväntat mig att få det här priset, säger han.

FAKTA om pristagaren och prismotivering
Benjamin L. Ebert är född 1970 i Boston, Massachusetts, USA. Han blev fil.dr vid Oxford University 1995 och leg. läk. vid Harvard Medical School 1999. Han är nu professor i medicin vid Harvard University och chef för medicinsk onkologi vid Dana-Farber Cancer Institute i Boston, Massachusetts, USA.Han tilldelas 2021 års Sjöbergpris ”för sin upptäckt av verkningsmekanismen för lenalidomid vid behandling  av blodsjukdomar”.

Benjamin L. Ebert, Harvard Stem Cell Institute
FAKTA Sjöbergpriset
Det här är femte gången som Sjöbergpriset delas ut. Kungl. Vetenskapsakademien utser pristagare och Sjöbergstiftelsen står för finansieringen. Priset inrättades efter att affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv drabbats av cancer, donerat två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö. Bengt Sjöberg kom från Lysekil men arbetade och verkade i många år i Hongkong.

Läs mer om Sjöbergpriset cch se tidigare pristagare 

Opdivo som adjuvant behandling ger förbättrad sjukdomsfri överlevnad hos patienter med muskelinvasiv urotelial cancer

Fas III-studien CheckMate -274 visar att Opdivo som adjuvant behandling ger förbättrad sjukdomsfri överlevnad hos patienter med muskelinvasiv urotelial cancer

  • Patienter som fick Opdivo (nivolumab) efter kirurgi levde nästan dubbelt så länge utan sjukdomsåterfall jämfört med de som fick placebo.
  • Resultaten från CheckMate -274 presenteras för första gången på Genitourinary Cancer Symposium 2021.

Bristol Myers Squibb presenterar resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visar att Opdivo (nivolumab) signifikant förbättrade den sjukdomsfria överlevnaden (DFS) som adjuvant behandling för alla randomiserade kirurgiskt resekterade patienter med högrisk muskelinvasiv urotelial cancer, samt för den subgrupp av patienterna med PD-L1-uttryck ≥1 %, vilket uppfyller studiens båda primära effektmått. CheckMate -274 är den första positiva fas III-studien som utvärderar en immunterapi som adjuvant behandling för muskelinvasiv urotelial cancer.

För patienter som randomiserats till att få Opdivo nästan fördubblades den genomsnittliga tid som patienter levde utan sjukdomsåterfall, vilket visade en mediantid för sjukdomsfri överlevnad på 21,0 månader jämfört med 10,9 månader med placebo, en riskminskning på 30 % (hazard ratio [HR]: 0,70, 98,31 % konfidensintervall [KI]: 0,54 – 0,89, p <0,001). Hos patienter med PD-L1-uttryck ≥1 % minskade Opdivo risken för sjukdomsåterfall eller död med 47 %, där median DFS inte hade uppnåtts för Opdivo jämfört med 10,8 månader för placebo (HR 0,53, 98,87 % KI: 0,34 – 0,84 , p <0,001). Dessa data kommer att presenteras i en muntlig presentation (Abstract #391) vid American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium, som äger rum virtuellt den 12 februari 2021 mellan 22:36 och 22:46 CET.

Opdivo visade även förbättringar i viktiga sekundära effektmått, inklusive icke-urotelial återfallsfri överlevnad (NUTRFS), definierad som den tid patienter levde utan sjukdomsåterfall utanför urinblåsan, urinledarna eller njurbäckenet. För alla patienter som randomiserats till att få Opdivo uppvisades en median NUTRFS på mer än två år (24,6 månader) jämfört med 13,7 månader för placebo (HR 0,72, 95 % KI: 0,58 – 0,89). Hos patienter med PD-L1-uttryck ≥1 % uppnåddes inte median NUTRFS för Opdivo jämfört med 10,9 månader för placebo (HR 0,54, 95 % KI: 0,38 – 0,77).

Säkerhetsprofilen för Opdivo överensstämde med tidigare rapporterade studier av solida tumörer. Behandlingsrelaterade biverkningar rapporterades hos 77.5 % av patienterna som fick Opdivo samt 55.5 % av patienterna som fick placebo, och biverkningar av grad 3 eller 4 rapporterades hos 17.9 % respektive 7.2 % av patienterna.

– Genom att använda immunterapi vid tidigare stadier av cancer skulle man kunna förhindra sjukdomsutvecklingen och minska återfall, vilket ger bättre behandlingsresultat för patienterna. På Bristol Myers Squibb är vi förväntansfulla inför vad resultaten från CheckMate -274 kan betyda för patienter. Vi kommer nu att samarbeta med lokala myndigheter med målet att tillgängliggöra detta behandlingsalternativ för patienter i Sverige, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb i Sverige.

Om CheckMate -274

CheckMate -274 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar Opdivo jämfört med placebo hos patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal kirurgi. Både patienter som fått och inte fått neoadjuvant kemoterapi före resektion hade möjlighet att delta i studien. Patienterna som fick neoadjuvant cisplatinbehandling stratifierades. Totalt 709 patienter randomiserades 1:1 för att behandlas med placebo eller Opdivo 240 mg varannan vecka i upp till ett år. Studiens primära effektmått var sjukdomsfri överlevnad (DFS) för alla patienter som randomiserades (dvs. intention-to-treat populationen) och för patienter i subgruppen med PD-L1-uttryck ≥1 %. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, icke-urotelial återfallsfri överlevnad och sjukdomsspecifik överlevnad.

Om urotelial cancer

Urotelial cancer, som oftast börjar i celler som utgår ifrån urotelet, d.v.s. urinblåsan, är den tionde vanligaste cancerformen i världen och varje år diagnostiseras cirka 550 000 nya fall. I Sverige får cirka 2 800 personer diagnosen urotelial cancer varje år. Förutom i urinblåsan kan urotelial cancer uppträda i andra delar av urinvägarna, inklusive urinledarna och njurbäckenet. Majoriteten av all urotelial cancer diagnostiseras i ett tidigt skede, men andel återfall och sjukdomsprogression är hög. Mer än 50 % av patienterna som genomgår radikal resektion för invasiv urotelial cancer kommer att uppleva sjukdomsåterfall. För patienter vars sjukdom återkommer som metastaserad cancer är prognosen en total medianöverlevnad på cirka 12 till 14 månader med systemisk behandling.

Tukysa godkänd för behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad HER2-positiv bröstcancer

Europeiska kommissionen godkänner Seagens Tukysa (tucatinib) för behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad HER2-positiv bröstcancer

  • Godkänd för vuxna patienter med HER2-positiv metastaserad bröstcancer som har fått minst två tidigare anti-HER2-behandlingsregimer
  • Första kombinationsbehandlingen med HER-2-tyrosinkinashämmare som förbättrar total överlevnad och progressionsfri överlevnad hos tidigare behandlade patienter med metastaserad HER2-positiv bröstcancer med eller utan hjärnmetastaser

    Läs hela pressmeddelandet här

Keytruda, Tecentriq och Opdivo för behandling av icke-småcellig lungcancer i första linjen

NT-rådet rekommenderar att immunterapi bör användas till patienter med metastaserad icke småcellig lungcancer i första linjen. Rekommendationen är en uppdatering av tidigare publicerad rekommendation och innebär att Opdivo i kombination med Yervoy tillsammans med 2 cykler platinabaserad kemoterapibehandling (platinadubblett) tillkommit som behandlingsalternativ.

NT-rådets rekommendation till regionerna är:

att immunterapi bör erbjudas patienter med metastaserad icke småcellig lungcancer i första linjen som inte är positiva för mutationer i EGFR eller ALK. Något av nedanstående alternativ används beroende på klinisk situation:

– Keytruda som monoterapi vid behandling av metastaserad ickesmåcellig lungcancer (NSCLC) i första linjen till vuxna patienter vars tumörer uttrycker PD-L1 i ≥ 50 % av tumörcellerna (tumour proportion score (TPS) ≥ 50 %) och som inte är positiva förmutationer i EGFR eller ALK.

– Keytruda i kombination med platinabaserad kemoterapi och pemetrexed i första linjen till vuxna patienter med metastaserad NSCLC av icke-skivepiteltyp* i gott allmäntillstånd.

– Keytruda i kombination med karboplatin och antingen paklitaxel eller nab-paklitaxel i första linjen till vuxna patienter med metastaserad NSCLC av skivepiteltyp* i gott allmäntillstånd.

– Tecentriq i kombination med nab-paklitaxel och karboplatin i första linjen till behandling av vuxna patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av icke-skivepiteltyp i gott allmäntillstånd.

– Opdivo i kombination med Yervoy tillsammans med 2 cykler platinum-dubblett kemoterapi för behandling i första linjen av patienter med metastaserande och/eller recidiverande icke-småcellig lungcancer (NSCLC) vars tumörer inte är positiva för mutationer av EGFR eller ALK.

*För patienter med NSCLC och ett PDL1-uttryck ≥ 50 %är det för närvarande oklart om det föreligger någon ytterligare tilläggseffekt av kombinationen jämfört med Keytruda i monoterapi, varför monoterapi med Keytruda kvarstår som ett alternativ för denna grupp.

Läs hela yttrandet här

Ola Bratt – ny professor i klinisk cancerepidemiologi

I februari tillträder Ola Bratt tjänsten som ny professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet. Han blir också ansvarig för den Kliniska forskarskolan som Regionalt cancercentrum väst driver i samarbete med Sahlgrenska akademin.

ola-bratt-200px.jpg

Ola Bratt har sedan början av 1990-talet ägnat sig åt prostatacancerforskning, med fokus på epidemiologi, diagnostik och behandling av lokaliserad sjukdom. Han är i dag en väletablerad forskare med stort engagemang i nationella arbetsgrupper och väl anlitad sakkunnigexpert hos bland annat Socialstyrelsen.

Tjänsten som professor kombineras med en överläkartjänst vid Prostatacancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och innebär tid för såväl klinik (30 procent) som för forskning och utbildning av doktorander (70 procent), men också för nationella uppdrag. Tjänst delfinansieras av Västra Götalandsregionen (VGR) och Regionalt Cancercentrum Väst (RCC Väst.

Han vill själv lyfta vikten av den kliniska förankringen i det nya jobbet som professor.

– Utan förankring i den dagliga vården vet man inte vilka forskningsfrågor som är mest relevanta, inte heller hur resultaten bäst implementeras. Jag är dessutom ordförande för den nationella vårdprogramsgruppen för prostatacancer, och om man ska ha legitimitet att skriva riktlinjer om hur sjukvården ska utföras måste man ju också verka i den, säger Ola Bratt.

Han är en sann skåning och gick sin läkarutbildning i Lund, disputerade vid Lunds Universitet 1999, blev docent där 2003 och jobbade som läkare i Lund och Helsingborg fram till 2014. Sedan blev det tre givande år vid universitetssjukhusen i Oxford och Cambridge, både som kirurg och som forskare. Hösten 2017 började han på Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som adjungerad professor i urologi.

– Det som gjorde att jag valde just Göteborg, efter Englandsuppdragen, var att den kliniska prostatacancerforskningen här är en av de ledande i Europa och nog bäst i Sverige. Det fanns också långt gångna planer på att starta ett prostatacancercentrum här, vilket också påverkade mitt val så klart.

Ola Bratt har en gedigen erfarenhet av akademisk undervisning på grundutbildnings- och forskarutbildningsnivå.

– Den kliniska forskarskolan är något jag verkligen ser fram emot. Den har väldigt gott rykte och var en viktig anledning till att jag sökte den här tjänsten. Jag var kursansvarig för något liknande vid Lund universitet 2009–2014. Det var väldigt stimulerande och jag har verkligen saknat mitt tidigare engagemang i forskarutbildningen. Att få undervisa på doktorandnivå igen, det skall så klart bli jätteroligt.

Maria Hedelin, studierektor för den kliniska forskarskolan, och Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef vid RCC Väst, välkomnar varmt professor Ola Bratt och den värdefulla förankringen till akademisk- och klinisk verksamhet som han utgör till förmån för en fortsatt utveckling av den kliniska forskarskolan.

Vill du veta mer om Ola Bratts liv och karriär, ta del av personporträttet Möt språkstilisten Ola Bratt – ny professor i klinisk cancerepidemiologi, som är publicerad på Göteborgs universitets webbplats.

Text: Susanne Ljungman Westergren, Göteborgs universitet

Träffsäker algoritm presterade i nivå med hudläkare

Nu presenteras en studie som stärker stödet för AI-baserade lösningar inom hudcancerdiagnostik. Med en egenutvecklad algoritm visar forskare vid Göteborgs universitet på teknikens förmåga att prestera på samma nivå som hudläkare vid bedömning av svårighetsgraden hos hudmelanom.

Studien publiceras i tidskriften Journal of the American Academy of Dermatology. Bakom resultaten står en grupp forskare vid avdelningen för dermatologi och venereologi inom Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Studien utfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Syftet var att genom maskininlärning träna en algoritm att avgöra om hudmelanom var invasiva, med spridningsrisk, eller befann sig i ett stadium av tillväxt i enbart överhuden, utan spridningsrisk.

Dermatoskopisk bild av melanom i överhuden.

Algoritmen tränades och validerades på 937 dermatoskopiska bilder av melanom för att senare testas på 200 fall. Alla inkluderade fall var diagnostiserade av hudpatolog.

Algoritm vs hudläkare

Majoriteten av alla melanom upptäcks av patienter och inte av läkare, vilket tyder på att diagnosen i de flesta fall är förhållandevis enkel att ställa. Däremot är det ofta betydligt svårare att före operation avgöra vilket stadium melanomet befinner sig i.

För att öka träffsäkerheten i klassificeringarna använder hudläkare dermatoskop, som kombinerar en typ av förstoringsglas med starkt ljus. På senare år har intresset för maskininlärning för dessa klassificeringar ökat och flera publikationer har visat att så kallade ML-algoritmer kan prestera i nivå med eller till och med bättre än erfarna hudläkare.

Forskningen i fältet stärks nu ytterligare av den aktuella studien. Det blev nämligen oavgjort resultat när samma klassificeringsuppgift utfördes av å ena sidan algoritmen, och å andra sidan sju av varandra oberoende hudläkare.

Stöd för patient och läkare

– Det var ingen av hudläkare som presterade signifikant bättre än ML-algoritmen, konstaterar Sam Polesie, forskare vid Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och för studien korresponderande författare.

I utvecklad form skulle algoritmen kunna utgöra ett stöd i arbetet med att bedöma svårighetsgrad hos hudmelanom före operation. Klassificeringen påverkar hur stort ett operativt ingrepp behöver vara, och är därför viktig för både patient och opererande läkare.

– Studiens resultat är intressanta, och förhoppningen är att algoritmen framöver kan användas som ett kliniskt beslutsstöd. Men det behövs ytterligare utveckling och även prospektiva studier, där patienter följs upp över tid, avslutar Sam Polesie.

Titel: Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, https://www.jaad.org/article/S0190-9622(21)00336-4/fulltext

Titel (kompletterande text om ML-algoritmen): Supplemental material – Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, http://dx.doi.org/10.17632/y883xdgw86.1

Kontakt: Sam Polesie, 0702 24 19 15, [email protected] – nås under fredagen från klockan 13

Bilder: Dermatoskopisk bild av melanom i överhuden. Porträttbild på Sam Polesie.

Inrebic godkänd som behandling av vuxna patienter med nydiagnostiserad och tidigare behandlad myelofibros

Europeiska kommissionen godkänner Inrebic som behandling av vuxna patienter med nydiagnostiserad och tidigare behandlad myelofibros

  • Inrebic (fedratinib) är ett nytt oralt behandlingsalternativ som tas en gång dagligen och är det första nya behandlingsalternativet att godkännas inom EU på många år för patienter med myelofibros.
  • Inrebic har i studierna JAKARTA och JAKARTA2 visat sig ge en kliniskt betydelsefull respons hos patienter med myelofibros, naiva till JAK-hämmare alternativt där behandling med ruxolitinib ej har effekt eller tolereras.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Inrebic (fedratinib) för behandling av sjukdomsrelaterad splenomegali eller symtom hos vuxna patienter med primär myelofibros, post-polycytemia vera myelofibros eller post-essentiell trombocytemi myelofibros som är Januskinas (JAK)-hämmarnaiva eller har behandlats med ruxolitinib.1

Fedratinib är den första orala behandlingen som tas en gång per dag och som visat en signifikant minskning av mjältstorleken och totala symtompoäng (TSS) hos patienter med myelofibros som är JAK-hämmarnaiva eller där behandling med ruxolitinib ej har effekt eller tolereras. Beslutet av EU-kommissionen innebär att fedratinib nu är godkänt för marknadsföring av denna nya indikation i alla EU:s medlemsländer, inklusive Norge, Island och Liechtenstein.* Fedratinib har sedan tidigare, precis som nu inom EU, tilldelats särläkemedelstatus i USA, och är också godkänt i USA1och Kanada.1

– Europeiska kommissionens godkännande av fedratinib innebär det första godkännandet av ett nytt behandlingsalternativ för patienter med myelofibros på många år. På Bristol Myers Squibb strävar vi hela tiden efter att förbättra behandlingsresultaten för patienter med svårbehandlade hematologiska maligniteter, och vi kommer nu att samarbeta med lokala myndigheter i syfte att göra fedratinib tillgängligt för patienter i Sverige, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb i Sverige.

Godkännandet baserades på resultat från studierna JAKARTA och JAKARTA2, som inkluderade patienter från 14 länder inom EU. Den pivotala fas III-studien JAKARTA utvärderade effekten av oral dosering med fedratinib en gång per dag, jämfört med placebo hos 289 patienter med intermediär-2 eller högrisk myelofibros med splenomegali. Fas II-studien JAKARTA2 utvärderade effekten av oral dosering med fedratinib en gång per dag hos 97 patienter med intermediär eller högrisk primär myelofibros med splenomegali, och som tidigare behandlats med ruxolitinib.2 I de kliniska studierna, var de vanligaste icke-hematologiska biverkningarna diarré (67,5%), illamående (61,6%) och kräkningar (44,8%). De vanligaste hematologiska biverkningarna var anemi (99,0%) och trombocytopeni (68,5%). De vanligaste allvarliga biverkningarna hos MF-patienter var anemi (2,5%) och diarré (1,5%). I det kliniska utvecklingsprogrammet för fedratinib, som inkluderade 608 patienter, rapporterades fall av allvarlig och dödlig så kallad encefalopati, inklusive Wernickes encefalopati, hos patienter som behandlades med fedratinib. Rapporterade fall av dessa allvarliga biverkningar i kliniska prövningar med fedratinib var åtta (8/608;1,3%) samt ett dödsfall (1/608;0,16%).1

* Storbritannien (England, Skottland och Wales) omfattats inte av detta marknadsgodkännande av EU-kommissionen.