Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Värdet av cirkulerande tumörDNA (ctDNA)

Tid: 12.10–12.50

Värdet av cirkulerande tumörDNA (ctDNA) för patienter med bröstcancer
En föreläsning av Barbro Linderholm, Bröstonkolog Sahlgrenska

ctDNA kan kallas en ”liquid biopsy” som kan användas för att kvantifiera nivån av ctDNA och för att karakterisera sjukdomen med genexpressionsprofiler. Man kan alltså monitorera sjukdomen och till exempel identifiera recidiv tidigare än vad vi gör i klinisk rutin. Om detta gagnar patienterna är dock inte klarlagt.
Vid metastatisk bröstcancer där biologin ändras kontinuerligt finns förhoppningar att dessa förändringar ska kunna följas genom analys av ctDNA från plasma. Ett nyare användningsområde är att analysera ctDNA från liquor och kunna få mer detaljerad biologisk kartläggning av CNS metastaser.

Klicka här för mer information och anmälan

Axillkirurgi – nya utvecklingar för att minska armmorbiditet

Tid: 12.10–12.50

Axillkirurgi – nya utvecklingar för att minska armmorbiditet
Under de senaste åren har flera studier undersökt om man kan minska omfattning av den axillära kirurgin för att minska förekomsten av armbesvär och därmed den negativa påverkan på patienternas livskvalitet. Vid primär kirurgi har axillutrymningens roll vid begränsad spridning till sentinel node alltmer ifrågasatts, och vid kirurgi efter neoadjuvant kemoterapi har nya tekniker för att korrekt identifiera kvarvarande sjukdom hos initialt nodpositiva patienter tagits fram. Dessa utvecklingar har påverkat internationella riktlinjer och det svenska nationella vårdprogrammet och ska diskuteras med särskild hänsyn till svenska förhållanden.

Föreläsare: Jana de Boniface,  Överläkare vid kirurgkliniken på Bröstcentrum Capio S:t Görans Sjukhus och docent vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

Klicka här för mer information och anmälan

AI-baserad bilddiagnostik

Tid: 12:10-12:55

AI-baserad bilddiagnostik kan förbättra behandlingen av bröstcancer

Det finns stora nationella variationer i bröst-cancerdiagnostik och biomarköranalyser. Det leder till ojämlikhet i behandlingen och riskerar att negativt påverka överlevnaden för patienter.

Den digitala revolutionen i patologi gör att diagnostik förflyttas från mikroskop till bild-skärm, den möjliggör också utveckling av bildanalys som förbättrar diagnostiken. Med hjälp av avancerad bildanalys kan vi undvika diagnostiska fel och utföra prognostiska analyser direkt i mikroskopibilder utan behov av molekylära analyser. Föreläsningen beskriver utvecklingen av AI-baserade beslutsstöd för precisionsdiagnostik.

Föreläsare: Johan Hartman
Professor i tumörpatologi vid Karolinska Institutet och bröstpatolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.

För mer information och anmälan

eller använd QR-koden i bilden

Bröstcancerscreening

Tid 12:10-12:55

Ska bröstcancerscreening utföras på samma sätt till alla kvinnor som idag, det vill säga med mammografi?

Eller ska vi i framtiden individualisera screeningen efter kvinnans enskilda risk och hitta den bästa metoden för just henne? Sophia kommer att berätta om olika framsteg inom bilddiagnostik och bröstcancer inklusive möjligheter och utmaningar med tidig diagnostik och riskbedömning.

Föreläsare: Sophia Zackrisson Professor i radiologi.
Överläkare, Institutionen för translationell medicin, diagnostisk radiologi, Lunds universitet.

För mer information och anmälan

eller använd QR-koden i bilden

Karolinska Hematology Seminar XX

In 2022, the Karolinska Hematology Seminar is organized for the twentieth time.

September 8-9, 2022 at Steningevik

The seminar is a two-day meeting with the aim of offering State of the Art lectures by internationally leading experts in selected hematological areas.

The lectures are followed by interesting discussions and exchanges of experience between participants and lecturers.

Welcome!

For more information and registration click here

Stor internationell utvärdering visar att AI träffsäkert diagnostiserar prostatacancer

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har genomfört en omfattande internationell validering av artificiell intelligens (AI) för att diagnostisera och gradera prostatacancer. Studien, som publiceras i Nature Medicine, visar att AI-system kan identifiera och gradera prostatacancer i vävnadsprover från olika länder lika bra som patologer. Resultaten tyder på att AI-system är redo för att ansvarsfullt introduceras som ett komplement i prostatacancervården, menar forskarna.

Den internationella valideringen har genomförts som en tävling kallad PANDA. Tävlingen varade under tre månader och utmanade fler än 1000 AI-experter att utveckla system som med hög noggrannhet kan gradera prostatacancer.

Snabb innovation

– Redan efter tio dagar utvecklades algoritmer som var lika bra som genomsnittliga patologer. Genomförandet av PANDA visar hur tävlingar kan sporra till snabb innovation för att lösa specifika problem inom vården med hjälp av AI, säger Kimmo Kartasalo, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Ett problem i dagens prostatacancerdiagnostik är att olika patologer kan komma till olika slutsatser trots att de studerar samma vävnadsprover, vilket gör att valet av behandling baseras på osäker information. Här ser forskarna stor potential att använda AI-teknik för att förbättra reproducerbarheten, det vill säga att bedömningen av vävnadsproverna i större utsträckning överensstämmer oavsett vilken patolog som utfört den.

Träffsäker diagnostik

KI-forskarna har i tidigare studier visat att AI-system kan avgöra om ett vävnadsprov innehåller cancer eller inte, uppskatta cancertumörens utbredning i biopsin samt bedöma prostatacancerns allvarlighet likvärdigt med internationella experter. Men den stora farhågan med implementering av AI i sjukvården är att AI-system ofta är väldigt känsliga för data som skiljer sig från de data som systemet tränades på och därför inte ger tillförlitliga och robusta resultat på olika sjukhus och i olika länder.

– Resultaten från PANDA visar för första gången att AI-system kan ge lika noggrann diagnostisering och gradering av prostatacancer i en internationell miljö som när diagnostiken görs av mänskliga patologer. Nästa steg är kontrollerade studier för att avgöra hur AI-systemet på bästa sätt kan införas i vården, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

– Framtida studier bör även inkludera en större variation av ovanliga men särskilt svårbedömda biopsier och fler länder med varierande etnicitet och demografi, fortsätter han.

Ersätter inte människan

AI-baserad utvärdering av prostatacancerbiopsier har potential att förbättra den diagnostiska kvaliteten och därigenom säkerställa en mer jämlik vård till en lägre kostnad.

– Tanken är inte att AI ska ersätta den mänskliga bedömningen, utan snarare agera som ett säkerhetsnät för att patologer inte ska missa cancerfall, samt hjälpa till med att standardisera bedömningarna. AI kan även vara ett alternativ i delar av världen där det helt saknas patologisk expertis idag, säger Lars Egevad, professor i patologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Studien genomfördes i samarbete med kollegor vid Radboud University Medical Center i Nederländerna, Åbo universitet i Finland och Google Health i USA. Den finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Prostatacancerförbundet med flera. Flera av artikelförfattarna har företagskopplingar och patent relaterade till prostatacancerdiagnostik eller maskininlärning för medicinska bilder och några har mottagit arvoden från företag. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över potentiella intressekonflikter.

Fakta om prostatacancer:

  • Prostatacancer är den främsta orsaken till cancerdöd bland män i Sverige.
  • Mer än 20 miljoner vävnadsprover från prostata undersöks varje år i Europa och USA.
  • Globalt finns en brist på patologer och i många utvecklingsländer finns det färre än en patolog per 1 miljon invånare.
  • En flaskhals i arbetet med att minska dödligheten i prostatacancer är svårigheten att göra objektiva och reproducerbara bedömningar av vävnadsprover från prostata.

Publikation: “Artificial Intelligence for Diagnosis and Gleason Grading of Prostate Cancer: the PANDA challenge.” Wouter Bulten, Kimmo Kartasalo, Po-Hsuan Cameron Chen, Peter Ström, Hans Pinckaers, Kunal Nagpal, Yuannan Cai, David F. Steiner, Hester van Boven, Robert Vink, Christina Hulsbergen-van de Kaa, Jeroen van der Laak, Mahul B. Amin, Andrew J. Evans, Theodorus van der Kwast, Robert Allan, Peter A. Humphrey, Henrik Grönberg, Hemamali Samaratunga, Brett Delahunt, Toyonori Tsuzuki, Tomi Häkkinen, Lars Egevad, Maggie Demkin, Sohier Dane, Fraser Tan, Masi Valkonen, Greg S. Corrado, Lily Peng, Craig H. Mermel, Pekka Ruusuvuori, Geert Litjens, Martin Eklund and the PANDA Challenge consortium. Nature Medicine, online 13 januari 2022, doi: 10.1038/s41591-021-01620-2.

Europeiskt godkännande för Lumykras, den första målriktade behandlingen mot KRAS G12C-muterad lungcancer

EU-kommissionen har beslutat att ge ett villkorat godkännande för Lumykras (sotorasib) för behandling av avancerad KRAS G12C-muterad icke-småcellig lungcancer.

– Äntligen har vi en målriktad behandling mot den här vanligt förekommande men hittills svårbehandlade KRAS-mutationen, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och expert på icke-småcellig lungcancer.

Varje år diagnostiseras cirka 4 200 lungcancerfall i Sverige. Icke-småcellig lungcancer, NSCLC, är den överlägset vanligaste formen och beräknas stå för 84 procent av fallen (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma). Uppemot 15 procent av samtliga NSCLC-patienter har en mutation i KRAS-genen som ger upphov till uttryck av KRASG12C vilket får cancercellerna att dela sig okontrollerat. Lumykras är den första godkända behandlingen som specifikt riktar sig mot KRASG12C-proteinet.

Det europeiska godkännandet grundas på resultat från den kliniska fas II-studien CodeBreaK 100 där Lumykras uppvisade gynnsamma resultat både vad gäller effekt och tolerabilitet hos patienter som progredierat på platinumbaserad kemoterapi och/eller immunterapi med PD1/L1-hämmare i kombination eller sekvens. Data från studien visar att tablettbehandling med Lumuykras, 960 mg en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent och att responsens varaktighet i median var 11,1 månader. De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var milda (grad I-II) och utgjordes av diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera) och fatigue (11 procent).

– Det känns tillfredsställande att vi nu kan erbjuda en effektiv behandling med relativt mild biverkningsprofil till de här patienterna, säger Jan Nyman som varit nationellt koordinerande prövare i fas III-studien CodeBreaK 200.

Detaljerade fas II-data från CodeBreaK 100 presenterades vid 2020 World Conference on Lung Cancer (WCLC) och finns publicerade i New England Journal of Medicine (NEJM).

Det marknadsgodkännande som Lumykras nu fått avser monoterapi för vuxna patienter med avancerad KRAS G12C-muterad NSCLC som progredierat på minst en systemisk behandling. Godkännandet är villkorat och omvandling till ett standardgodkännande kan komma att vara avhängigt ytterligare verifiering av data samt fördjupad beskrivning av den kliniska nyttan i en eller flera bekräftande prövningar.

Om KRAS
Närmare 40 år av forskning har visat att RAS-genfamiljen är en av de vanligaste muterade onkogenerna i solida tumörer (RAS = RAt Sarcoma virus). Inom denna familj är KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) den vanligaste varianten och är särskilt ofta förekommande i solida tumörer. Den beräknade incidensen av den specifika mutationsvarianten KRAS G12C är cirka 13-15 procent vid NSCLC, 3–5 procent vid kolorektalcancer och en till två procent vid många andra solida tumörer. KRASG12C har hittills inte betraktats som ett möjligt mål för läkemedel då proteinet saknar naturliga fickor som en småmolekylhämmare kan binda till.

Om CodeBreaK
Det kliniska studieprogrammet CodeBreaK för sotorasib (AMG 510) är utformat för att behandla flera olika KRAS G12C-muterade solida tumörer i hopp om att möta de ouppfyllda medicinska behov som länge förelegat vid dessa cancerformer.

CodeBreaK 100 är en fas I och II first-in-human, oblindad multicenterstudie som enrollerat patienter med KRAS G12C-muterade solida tumörer. Patienter som bedömdes lämpliga var tungt förbehandlade och hade genomgått minst två tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet i fas I-studien är säkerhet. Viktiga sekundära effektmått inkluderar objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate) med utvärdering var sjätte vecka, responsduration (DOR = Duration of Response) och progressionsfri överlevnad. Patienterna delades in i fyra doskohorter, 180 mg, 360 mg, 720 mg och 960 mg. Sotorasib administreras peroralt en gång om dagen i samtliga kohorter.

Det primära effektmåttet i fas II-studien var centralt utvärderad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate). Lumykras, 960 mg, administrerat oralt en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent (ORR = Objective Response Rate). ORR definierades i detta fall som andel patienter med ≥ 30-procentig minskning av summan av target-lesionens längsta diameter jämfört med baslinjen. Responsdurationen var i median 11,1 månader. Fler än fyra av fem, 80,6 procent, uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate). Progressionsfri medianöverlevnad (PFS = Progression-free Survival) var 6,8 månader och den totala medianöverlevnaden (OS = Overall Survival) var 12,5 månader.

De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera). De vanligast förekommande allvarliga (grad ≥ 3) behandlingsrelaterade biverkningarna var förhöjt ALAT (6 procent), förhöjt ASAT (6 procent) och diarré (4 procent). Endast 7 procent avslutade behandlingen till följd av behandlingsrelaterade biverkningar.

En global randomiserad fas III-studie, CodeBreaK 200, jämför sotorasib med docetaxel. Resultatet av denna studie kommer också att användas i syfta att häva de särskilda villkor som marknadsgodkännandet av Lumykras initialt är behäftat med.

Mer information om CodeBreaK-programmet finns på www.hcp.codebreaktrials.com.

Immunterapi vid lungcancer

Tid 12:00 – 12:50

Anders Vikström, överläkare vid lungkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, presenterar under detta interaktiva webinar olika komplicerade patientfall inom lungcancer som är baserade på verkliga patientfall från den kliniska vardagen.

Webinaret syftar till att ge dig som deltar ny kunskap och besvara frågeställningar kring behandling av lungcancerpatienter med immunterapi. Presentationen av patientfallen kommer att varvas med frågor och på slutet kommer det finnas möjlighet till dig att ställa frågor via chatt eller direkt vid registrering till föreläsaren.

Patientfallsdiskussionen riktar sig till hälso-och sjukvårdspersonal som behandlar lungcancerpatienter.

Deltagande är kostnadsfritt.

MSD Sverige står för kostnad för föreläsare och den tekniska lösningen.

Välkomna!

Mer info och anmälan

Nya rön kan bidra till bättre diagnos och behandling av levercancer

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom dör. Studien, som publiceras i den framstående tidskriften Gut, bidrar till ökad kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.

Vår arvsmassa ger kroppens celler instruktioner som avgör varje celltyps högt specialiserade funktion. Informationen skickas ut med hjälp av två olika sorters RNA-molekyler: kodande RNA som omvandlar DNA till proteiner och icke-kodande RNA som inte tillverkar proteiner.

Eftersom icke-kodande RNA-molekyler inte producerar proteiner har det tidigare inte forskats så mycket om just dessa, trots att cirka 97 procent av RNA-molekylerna i vår kropp är icke-kodande. Vissa proteiner, så kallade RNA-bindande proteiner, har dock visat sig ha en avgörande roll bland annat i cancer eftersom de kan påverka flera olika egenskaper hos RNA-molekyler.

Claudia Kutter

Claudia Kutter, foto: Niklas Norberg Wirten.

– Med hjälp av vävnadsmaterial som donerats av patienter med levercancer har vi kunnat kartlägga både den kodande och icke-kodande delen av vår arvsmassa för att identifiera vilka RNA-bindande proteiner som har hög närvaro i levercancerceller. Vi fann att många av dessa proteiner interagerade med en typ av långa icke-kodande RNA-molekyler, så kallade lncRNA, säger Claudia Kutter, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens seniora författare.

Forskargruppen gjorde en mer detaljerad undersökning av en specifik kombination av ett RNA-bindande protein (CCT3) och en lncRNA-molekyl (LINC00326). Genom att använda avancerad CRISPR-teknik kunde de såväl minska som öka mängden av protein och lncRNA för att se hur detta påverkade cancercellerna. När lncRNA ökade, minskade cancercellernas fettdepåer och tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Efter studier i laboratoriemiljö har resultaten också bekräftats in vivo.

Många fler kombinationer att undersöka

Forskarnas upptäckt ger en insikt i interaktionen mellan RNA-bindande proteiner och lncRNA-molekyler, och bidrar till en bättre vetenskaplig förståelse runt deras roll i tumörer.

Jonas Nørskov Søndergaard

Jonas Nørskov Søndergaard, foto: Janyerkye Tulyeu.

– Aktiviteterna för CCT3-LINC00326-paret kan redan nu användas i levercancerdiagnos och prognos. Kunskapen om just detta specifika par är bara en början och det finns många fler kombinationer av RNA-bindande proteiner och lncRNA-molekyler som vi vill undersöka vidare. På sikt kan det bidra till nya effektiva behandlingar såsom RNA-baserad behandling som inriktar sig på endast de sjuka cellerna och därmed kan minska biverkningarna, säger studiens försteförfattare Jonas Nørskov Søndergaard, forskare i Kutters forskningsgrupp.

Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenberg Stiftelse, Ruth och Richard Julin Stiftelse, SFO-SciLifeLab fellowship, Vetenskapsrådet, Lillian Sagens och Curt Ericssons forskningsstiftelse, Gösta Miltons donationsfond, Chinese Scholarship Council, KI-KID funding, The Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC), Nilsson-Ehle-donationerna, Barts and London Charity, Cancer Research UK, AIRC Fellowship for Abroad, Stiftelsen Tornspiran och Svenska Läkaresällskapet.

Publikation

The CCT3-LINC00326 axis regulates hepatocarcinogenic lipid metabolism”, Jonas Nørskov Søndergaard, Christian Sommerauer, Ionut Atanasoai, Laura C. Hinte, Keyi Geng, Giulia Guiducci, Lars Bräutigam, Myriam Aouadi, Lovorka Stojic, Isabel Barragan, Claudia Kutter, Gut. 12 januari, 2022, doi: 10.1136/gutjnl-2021-325109

Årets cancerforskare 2022: Svensk forskning för att upptäcka prostatacancer prisas

Professor tilldelas Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2022. Priset delas ut i samband med den direktsända TV-galan Tillsammans mot cancer som sänds i TV4 den 10 januari. Henrik Grönbergs forskning har bidragit till att prostatacancer kan upptäckas tidigare.

Cancerfondens motivering lyder:

För världsledande forskning om prostatacancer. För metoder att upptäcka prostatacancer i tidigt stadium, men också för att undvika onödiga undersökningar, samt att identifiera de patienter som måste behandlas direkt. Allt detta bidrar till mer individanpassad behandling, ökad chans till bot och hög livskvalitet. 

– Jag känner mig stolt. Det här ett stort erkännande av min forskning genom åren. Det är en forskning som till stor del också möjliggjorts av Cancerfondens stöd, säger Henrik Grönberg.

Henrik Grönberg är överläkare och professor i cancerepidemiologi och delar sin tid mellan Karolinska Institutet och Capio S:t Görans Sjukhus. Sedan 1990-talet har han forskat om prostatacancer som är den vanligaste cancerformen bland män. Varje år upptäcks mer än 10 000 nya fall av prostatacancer.

Genom Henrik Grönbergs forskning kan prostatacancer upptäckas tidigare och på ett mer träffsäkert sätt. Det är också i högre grad nu möjligt att identifiera vilken cancer som kräver behandling och vilken som det går att leva med utan problem.

Det är sjunde året som utmärkelsen ”Årets cancerforskare” delas ut i syfte att lyfta fram cancerforskares insatser för att besegra cancer. Priset delas ut av Cancerfondens forskningsnämnd. De tidigare forskarna som fått utmärkelsen är:

  • 2021 – Professor Anna Martling
  • 2020 – Professor Sophia Zackrisson
  • 2019 – Professor Ruth Palmer
  • 2018 – Professor Fredrik Mertens
  • 2017 – Professor Lena Claesson-Welsh
  • 2016 – Professor Thomas Helleday

För mer information om prostatacancer: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/prostatacancer  

För mer information om Cancerfondens tv-gala: ”Tillsammans mot cancer”: https://www.cancerfonden.se/tillsammansmotcancer   

PROTEOMIK – framtidens teknik för tidig upptäckt och cancerdiagnostik

Tid 12:00 – 13:00

Proteomik ger möjlighet till upptäckt och funktionell analys av cancerspecifika proteinvarianter i vävnads- och blodprover. Ta del av ett webbinar som ger inblick den senaste utvecklingen inom proteomik och tillämpning inom ledande forskning inom lung- och bröstcancer för att upptäcka nya biomarkörer för immunterapi. Translationella tillämpningar av proteomik för detektion och diagnostik kommer diskuteras.

För mer information och anmälan klicka här

Positive EMA opinion för Teysuno

Nordic Pharma meddelar att CHMP gett ett positivt utlåtande för Teysuno för behandling av patienter med metastaserande kolorektalcancer

Nordic Pharma has announced that on 16 December 2021, the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) adopted a positive opinion Teysuno: Pending EC decision | European Medicines Agency (europa.eu)] recommending the use of Teysuno (tegafur/gimeracil/oteracil) for the treatment of patients with metastatic colorectal cancer who cannot continue fluoropyrimidine treatment due to specific toxicities: hand-foot syndrome and cardiotoxicity.
The CHMP supports including patients who developed these toxicities in the adjuvant setting in addition to metastatic patients.

Teysuno® is an oral fluoropyrimidine with similar efficacy, but improved safety profile compared with other fluoropyrimidines.

Based on this positive opinion, Teysuno will be indicated in adults:

  • for the treatment of advanced gastric cancer when given in combination with cisplatin (current indication).
  • as monotherapy or in combination with oxaliplatin or irinotecan, with or without bevacizumab, for the treatment of patients with metastatic colorectal cancer for whom it is not possible to continue treatment with another fluoropyrimidine due to hand-foot syndrome or cardiovascular toxicity that developed in the adjuvant or metastatic setting (pending European Committee decision).

New fluoropyrimidine for patients with metastatic colorectal cancer

In metastatic colorectal cancer, the typical first-line chemotherapy contains of a fluoropyrimidine used in various combinations.

Jean-Michel Quinot, CEO of Nordic Pharma stated: ”This is important news for patients with metastatic colorectal cancer. Teysuno offers those patients suffering from toxicities that can cause discontinuation of therapy; an alternative fluoropyrimidine therapy which allows them to continue systemic treatment that is known to significantly prolong survival. By being able to meet this medical need, we hope to contribute to improving the lives of these patients. We want to particularly thank medical oncologists and patients in different European countries who contributed to collecting crucial clinical data for this new indication.”

Iris van Lakerveld, Global Oncology Lead added: ”Fluoropyrimidines are, and will continue to be, the cornerstone of chemotherapy treatment in metastatic colorectal cancer. A significant group of patients can now be offered an alternative, in the event that chemotherapy needs to be delayed, the dose reduced or fully stopped because of hand-foot syndrome or cardiotoxicity. Side effects with chemotherapy are inevitable. With Teysuno, physicians and patients will have an additional therapy when needed, allowing optimal benefit of fluoropyrimidine treatment.

Nordic Pharma has licenced Teysuno® from Taiho Pharmaceutical Co., Ltd. in Japan. In Japan, the product is known as TS-1 and is approved for various solid tumours, including gastric and colorectal cancer. Since 2011, Teysuno has been on the European market in 17 countries. In total, the product is marketed in over 30 countries worldwide.

This positive CHMP opinion is a first step in providing patients with metastatic colorectal cancer access to Teysuno. EMA’s opinion needs to be adopted by the European Commission, and subsequently country-specific reimbursement applications will be done at the level of each Member State to ensure this access.

About Nordic Pharma

530 miljoner kronor till en jämlik, effektiv och tillgänglig cancervård

Regeringen och SKR har träffat en överenskommelse för 2022 om insatser för en jämlik, effektiv och tillgänglig cancervård i Sverige, i linje med den svenska cancerstrategin och regeringens långsiktiga inriktning för det nationella arbete med cancervården.

Överenskommelsen för 2022 uppgår till 530 miljoner kronor, vilket är en ökning med 30 miljoner jämfört med 2021. De extra medlen ska bland annat gå till vaccinering och screening för att utrota livmoderhalscancer, genom att målgruppen kommer att erbjudas ett vaccinationstillfälle.

– Att regeringen fortsätter att avsätta medel, till och med mer pengar än tidigare, för att skapa en mer jämlik och tillgänglig framtida cancervård, genom att driva utvecklingen framåt med utgångspunkt i cancerstrategin. Det är mycket positivt, säger Hans Hägglund, ordförande för RCC i samverkan och nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Enligt överenskommelsen ska RCC i samverkan vara nationellt stödjande, stimulerande och samordnande i arbetet med att utveckla cancervården enligt intentionerna i cancerstrategin.

Insatserna i 2022 års överenskommelse fokuseras i fyra områden:

  • Prevention och tidig upptäckt
  • Tillgänglig och god vård m.m. med fokus på patienten
  • Kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och forskning
  • Tillgång till och användning av medicinska teknologier

Prevention och tidig upptäckt

Inom prevention och tidig upptäckt ska RCC fortsätta arbetet att förebygga cancer, och tillsammans med relevanta aktörer medverka till att allmänheten får evidensbaserad information baserad på Europeiska kodexen mot cancer, om att risken för att insjukna i cancer kan minskas genom en hälsofrämjande livsstil. Särskilda insatser ska göras vad gäller alkoholens betydelse för ökad cancerrisk.

RCC ska också fortsätta att stötta regionernas arbete med organiserad prostatacancertestning, stödja regionernas screeningverksamhet samt införandet av screening av tjock- och ändtarmscancer. En särskild satsning för att utrota livmoderhalscancer ska göras för att genom respektive RCC stödja regionerna i arbetet med att utrota livmoderhalscancer.

Tillgänglig och god vård m.m. med fokus på patienten

Inom tillgänglig och god vård med fokus på patienten, är huvudområdena arbete med standardiserade vårdförlopp, barncancer, Min vårdplan samt rehabilitering och palliativ vård. Insatserna är en fortsättning på det arbete som bedrevs under 2021.

Kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och forskning

Inom kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och forskning ryms insatser för fortsatt arbete med kunskapsstöd och kunskapsimplementering i cancervården, t ex nationella vårdprogram, uppföljning av läkemedelsanvändning och utbildningsinsatser. RCC ska även genomföra en bench-marking för att klarlägga var svensk strålbehandling står i förhållande till övriga nordiska länder och stödja universitetssjukhusen i att uppnå status som Comprehensive Cancer center (CCC).

Tillgång till och användning av medicinska teknologier

Inom området tillgång till och användning av medicinska teknologier ska RCC stödja nationell implementering av precisionsdiagnostik inom cancerområdet för att säkerställa jämlik och effektiv cancervård.

– Under 2021 lanserade EU en plan för att bekämpa cancer. Planen ligger väl i linje med den svenska cancerstrategin, och överenskommelsen för 2022 blir ett viktigt verktyg för att kunna driva både det nationella och europeiska arbetet framåt på ett bra sätt, säger Hans Hägglund.

Överenskommelse för jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2022 (pdf, nytt fönster)

Läs mer om överenskommelsen

Användarperspektivet centralt när internetterapi för bröstcanceröverlevare utvecklas

Internetterapi för de som haft bröstcancer behöver utvecklas med slutanvändaren i fokus, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Terapin behöver vara flexibel inför patientens behov och stötta psykologer som bör få utbildning att arbeta över internet.

Ångest, depression, rädsla för återfall, utmattning, sömnproblem och sexuell dysfunktion. Det lider en betydande andel av de som haft bröstcancer av, efter att de friskförklarats från cancern.

Ofta identifieras eller behandlas inte dessa psykiska besvär tillräckligt inom vården. Det finns ett psykosocialt glapp, menar Cristina Mendes Santos, nyligen disputerad vid Erasmusprogrammet Dynamics of Health and Welfare.

För att överbrygga detta glapp skulle internetbaserad behandling kunna användas. Det finns mycket forskning kring internetbaserad terapi och dess effektivitet, men när det kommer till sådana behandlingar specifikt för bröstcanceröverlevare är både forskningen och användningen i en klinisk kontext begränsad.

Utifrån den bakgrunden har Cristina Mendes Santos studerat hur det portugisiska internetbaserade terapiprogrammet iNNOV Breast Cancer (iNNOVBC) kan utvecklas så att det passar både slutanvändaren och i den kliniska praktiken. Genom intervjuer, enkäter och användartester har hon undersökt portugisiska psykologers och bröstcanceröverlevares attityder gentemot internetterapi, vilka hinder som finns för att implementera terapin och hur iNNOVBC fungerar idag.

Mer kunskap om nätterapi behövs

Studien visar att patienter och psykologer i Portugal behöver mer kunskap om internetterapi för de som haft bröstcancer.

– De har låg kunskap om nätbaserad terapi och det hänger ihop med en, hos båda grupper, avvaktande inställning till den här typen av behandling. Det här kan potentiellt hindra dem från att använda behandlingen, säger Cristina Mendes Santos.

Vikten av ett användarperspektiv

Utöver mer kunskap, finns det även organisatoriska och tekniska utmaningar som behöver hanteras för att iNNOVBC ska kunna implementeras, menar Cristina Mendes Santos.

– Andra potentiella hinder kan vara att det inte finns ett utarbetat ramverk för hur insatserna ska implementeras i en verklig kontext, att teknologin bättre behöver anpassas till slutanvändaren, och att man som psykolog känner att man inte har kontroll över behandlingsprocessen när den sker online.

Det här pekar på betydelsen av att terapiprogrammet utgår från användarens faktiska behov. Det ska stötta psykologer i den kliniska processen, och det behövs utbildningsinsatser så att psykologer känner sig trygga att arbeta över internet. Likaså behöver programmet i sig vara användarvänligt, exempelvis genom dess interaktionsdesign.

För att fungera stöttande för patienten behöver terapin vara flexibel och kunna anpassas efter patientens förändrade vårdbehov.

–  Ofta är evidensbaserad internetbehandling väldigt strukturerad, men den här studien visar på att patienten värdesätter behandlingar som är personanpassade. Därför kan det behövas mer forskning kring hur dagens evidensbaserade behandlingar ska genomföras på ett meningsfullt sätt. Terapin behöver utgå från användaren, det är nyckeln här, säger Cristina Mendes Santos.

Nu hoppas hon att forskningen ska kunna användas i utvecklingen av andra behandlingar.

– Jag hoppas att de här utvecklingsområdena vi identifierat kan användas när andra terapiprogram utvecklas och att de ska kunna överbrygga det psykosociala glapp som finns inom cancervården.

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis – hur identifiera och hantera immunrelaterad myokardit?

Datum & tid:

TISDAG 22 FEBRUARI 12.00 – 12.45

Nu kan du som arbetar som läkare eller sjuksköterska anmäla dig till denna webbföreläsning om att identifiera och hantera myokardit vid onkologisk immunterapi. En ovanlig biverkan som väcker många frågor.

Kardiolog Entela Bollano kommer att belysa orsak, symptom och hantering av myokardit orsakad av onkologisk immunterapi. Onkolog Lisa Villabona kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar utifrån erfarenheter och fall i kliniken. Du som deltagare har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chatt under mötet.

Mer information och anmälan

Varmt välkommen hälsar vi som arbetar med immunonkologi på Bristol Myers Squibb.

Forskare från KI får stipendium för forskning inom akut myeloisk leukemi

The Incyte Nordic Grant for Hematological Research går i år till forskning inom akut myeloisk leukemi, AML. Stipendiet är på totalt 40 000 US dollar och delas mellan forskarna Huan Cai på Karolinska Insititutet och Suvi Douglas på universitetet i Helsingfors.

Akut myeloisk leukemi, AML, drabbar cirka 350 vuxna i Sverige årligen. Huan Cai utgår i sin forskning från utmaningen med läkemedelsresistens vid behandling av AML, vilket kan leda till att patienter inte får förväntad effekt av behandlingen eller återfall.

Huan konstaterar att det finns ett stort behov av mer effektiva metoder för behandling av AML.


Huan Cai, Karolinska Institutet

– Målet med vår forskning är att utveckla en ny behandlingsmetod med minskad återfall och dödlighet för patienter med AML. I våra studier hittills har vi kunnat identifiera en viktig molekyl som kan hämma AML-utveckling hos möss och som förhoppningsvis även kan uppnå terapeutisk effekt i mänskliga miljöer, säger Huan Cai.

Hittills har Huan Cai och hans forskarkollegor på KI gjort studier på möss där man bland annat identifierat en viktig molekyl (protein/peptid), Lama4. I tidiga studier har avsaknad av Lama4 visat sig påskynda progression samt återfall av AML-initierande stamceller.

I nästa steg av forskningen vill de se huruvida det finns olika molekylära vägar i den extracellulära miljön kopplat till Lama4 och som skulle kunna utgöra ett mål för behandlingen. Man vill också se om Lama4-proteiner i sig skulle kunna ha en terapeutisk effekt på AML-initierande stamceller. Studier kommer att göras på möss och i in vitro-miljö.

– Att ha fått The Incyte Nordic Grant for Hematological Research har stor betydelse för mig som är ganska ny inom det här området. Jag började forska om AML först när jag kom till Sverige och Karolinska institutet för två år sedan, berättar Huan Cai, som tidigare har studerat ateroskleros i Köpenhamn.

Huan Cai delar stipendiet med Suvi Douglas på universitetet i Helsingfors. Hon håller just nu på med en avhandling om genetiska faktorer som predisponerar för hematologisk cancer.

Incyte delar varje år ut stipendiet The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden.

– Vi är väldigt glada över att på detta sätt kunna stötta denna mycket viktiga forskning. Att hitta nya sätt att behandla AML är ytterst angeläget för att kunna minska dödligheten hos dessa svårt sjuka patienter, säger Erik Fromm, landschef Incyte Biosciences Nordic AB.

Om forskningen

En av utmaningarna inom behandling av AML är så kallad läkemedelresistens med påföljd att patienten inte får förväntad effekt av behandlingen eller återfall. Forskningen Huan Cai bedriver tar sin utgångspunkt i detta problemområde och det finns idag bevis för att läkemedelsresistens och återfall (relaps) är förknippade med ett slags skyddande av AML-initierande stamceller (LSCs) genom AMLs mikromiljö/nish. Att försöka frikoppla AML med deras specifika omgivning (nish) skulle kunna utrota AML-initierande stamceller (LSCs) och förhoppningsvis lägga grunden till ett nytt sätt att behandla sjukdomen. Dock är dessa kristiska molekylära vägar som mål för behandlingen ännu inte identifierade.

Tidigare studier har identifierat olika faktorer i AMLs mikromiljö, så kallade nishfaktorer.En av dessa är Lama4, en receptorbindande kedja av extracellulär matrix protein isoformer som hämmar fortskridning av AML och relaps eftersom avsaknad av Lama4 i AMLs mikromiljö påskyndar uppkomsten av AML och även återfall i sjukdomen. En fråga som forskningen söker svar på är vilka de molekylära mekanismerna är som medierar den funktionella inverkan som Lama4 har på AML-initierande stamceller (LSCs).

Om Akut Myeloisk Leukemi (AML)

Akut myeloisk leukemi som även kallas akut myeloblast leukemi eller akut myeloid leukemi drabbar cirka 350 personer i Sverige årligen. Risken att drabbas ökar hos personer över 40 år och med stigande ålder (1). Orsaken bakom AML är i de flesta fall okänd men individer som genomgått strålbehandling eller utsatts för lösningsmedel löper större risk att drabbas (1,2).

Cirka en fjärdedel av patienter som har behandlats för annan hematologisk sjukdom med läkemedel som påverkar celler som bildas och utvecklas i benmärgen drabbas. AML är ett samlingsnamn för hematologisk cancer med ohämmad delning av celler som utgör förstadier i bildningen av vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar. Dock ej förstadier till så kallade lymfoida celler. Eftersom benmärgen är drabbad så påverkar detta den normala bildningen av friska blodkroppar. Symtomen på AML är ofta måttliga med trötthet, sjukdomskänsla och allmänsymtom. Diagnosen ställs genom fynd av onormala celler i blodet och benmärgen med en samtidig minskning av antalet normala röda och vita blodkroppar samt blodplättar (2).

Referenser:

  1. Blodcancerförbundet.se
  2. Internetmedicin.se

Med RayCare 5B kan cancerkliniker själva skräddarsy sina arbetsflöden för strålbehandling

RaySearch lanserar en ny version av RayCare*, nästa generations informationssystem för onkologi. Den viktigaste nyheten i RayCare 5B är möjligheten för användare att konfigurera sina arbetsflöden och dokument.

RayCare5B ger kliniker möjlighet att konfigurera alla inställningar för arbetsflöden, inklusive möjlighet att skapa avancerad automatisering av dessa. Denna nya funktion gör det möjligt för kliniker att få full kontroll över sina arbetsflöden och skräddarsy dem efter sina specifika behov och krav samt även säkerställa att arbetsflödena fortsatt stödjer och effektiviserar de kliniska processerna när nya riktlinjer introduceras. RayCare 5B erbjuder även möjligheten för klinikerna att själva skapa och anpassa sina dokument och formulär. Sammantaget innebär detta att konfigurationen av RayCare nu helt och hållet kan göras av klinikerna.

En röd tråd i arbetet med RayCare 5B har varit att förbättra och utöka tillgången till nyckelinformation kopplad till planering och genomförande av strålbehandlingar med RayCare. Tillgången till patientspecifik strålbehandlingsinformation, som till exempel förskrivningar, levererad dos samt data om behandlingsförloppet, har nu förbättrats. I kombination med en förbättring av de arbetsflöden som knyter ihop RaySearchs produkter, såsom automatisk dataöverföring vid viktiga steg, ökar därmed den operativa effektiviteten och säkerheten under hela patientens strålbehandling.

En annan funktionalitet i RayCare 5B är stöd för strukturerad gradering av biverkningar i patientjournalen enligt branschstandarder, vilket möjliggör för kliniker att dokumentera och följa dessa under hela behandlingsprocessen. Ytterligare förbättringar av patientjournalen är bland annat en utökad arbetsyta för sammanfattningen, vilket ger alla medlemmar i vårdteamet en överblick över relevant patientinformation.

Johan Löf, grundare och vd, RaySearch: “Med RayCare 5B har produkten nått en ny mognadsnivå. Konkreta framsteg, som arbetsflöden och dokument som är konfigurerbara av klinikerna samt ett mer enhetligt och automatiserat arbetsflöde mellan våra produkter, är funktioner som kommer att vara till stor nytta för alla kliniker som använder RayCare.”

150 miljoner till barncancerforskning om de svåraste gåtorna

Barncancerfonden har beslutat att dela ut 150 miljoner i anslag till svensk barncancerforskning. Medlen går till forskare som kan skapa kraft och kontinuitet i forskningen om barncancer. I år beviljas bland annat projekt om nya behandlingsmetoder vid barnleukemi och spetsforskning om blodkärl vid hjärntumörer hos barn.


Generalsekreterare Thorbjörn Larsson, Barncancerfonden

– Trots att allt fler överlever barncancer innebär många diagnoser fortfarande en dödsdom. Tack vare gåvor från privata aktörer bidrar vi till forskning som kan ge svar och lösningar för de allra svåraste fallen. Dessutom premieras forskning som leder till att de barn som överlever ges bättre möjligheter i livet efter att de tillfrisknat, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

– Jag är både glad och stolt över årets tilldelning från Barncancerfonden.Vi har tidigare introducerat CAR-T-celler för B-cells-leukemier och lymfom i Sverige genom akademiska kliniska prövningar. Lymfom är utmanande att behandla på grund av att tumören växer i knutor som kan vara svåra att penetrera för CAR-T-celler. Knutorna är också fulla av immunhämmande ämnen som tumören producerar för att undkomma immunförsvaret. Vårt nästa steg är nu att skapa immunstimulerande genterapi som är extra bra för att stödja CAR-T-celler. Vår förhoppning är att detta projekt ska leda till en ny kombinationsterapi för CAR-T-celler som i slutändan ökar chanserna till respons och överlevnad hos barn som drabbas av leukemi eller lymfom, säger Angelica Loskog.

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk barncancerforskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens oberoende forskningsnämnder. Sedan Barncancerfonden bildades för nästan 40 år sedan har mer än 3,5 miljarder kronor delats ut till forskning om barncancer. En viktig del av detta är bidrag till infrastruktur såsom databanker och register.

– Många av de projekt som får medel i denna omgång använder de register och databaser som Barncancerfonden finansierar. Den typen av infrastruktur förtjänar dock en långsiktigare finansiering. Om staten tog ett ökat ansvar för det skulle Barncancerfonden kunna stötta ännu fler löpande forskningsprojekt, säger Thorbjörn Larsson.

För mer information om årets tilldelning: Beviljade forskningsanslag och tjänster | Barncancerfonden

Uppdaterat vårdprogram för malignt melanom

En mindre revidering har under hösten 2021 gjorts i kapitel 11 med anledning av inkomna synpunkter och nya behandlingsresultat.

I kapitel 11.3.1.3 har faktorerna som påverkar rekommendation avseende kombinationsbehandling av immunterapi ändrats. Rekommendationen om analys av PDL1-uttrycket är borttagen som faktor vid kombinationsbehandling med CTLA-4 och PD-1 hämmare vilket även reviderats via NT-rådet.
Texten om systemisk behandling vid CNS-metastaserat melanom har uppdaterats se 11.3.3.

Läs vårdprogrammet här:

Nationellt vårdprogram för melanom

Venclyxto ingår nu i läkemedelsförmånerna som kombinationsbehandling för vuxna med nydiagnosticerad akut myeloisk leukemi, AML

  • Venclyxto (venetoklax) i kombination med hypometylerande läkemedel är en ny behandling som per den 17 december omfattas av högkostnadsskyddet för vuxna nydiagnosticerade AML-patienter som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi1
  • Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) bedömer att kostnaden för behandling med Venclyxto i kombination med azacitidin är rimlig i förhållande till nyttan1
  • TLV bedömer svårighetsgraden för AML som mycket hög, då obehandlad sjukdom leder till döden inom några veckor eller månader1
  • Subventionsbeslutet är baserat på data från den randomiserade placebokontrollerade fas III-studien VIALE-A där Venclyxto i kombination med azacitidin gav medianöverlevnad (OS) 14,7 månader jämfört med placebo i kombination med azacitidin 9,6 månader (hazard ratio [HR]: 0,66, 95 % konfidensintervall [CI]: 0,52, 0,85; p<0,001)2 samt att patienter som behandlades med Venclyxto i kombination med azacitidin eller decitabin uppnådde remission i hög utsträckning3

AbbVie, ett forskande biopharmaföretag, meddelar att Venclyxto i kombination med hypometylerande läkemedel för behandling av vuxna nydiagnostiserade AML-patienter, som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi, ingår i de svenska läkemedelsförmånerna från den 17 december 2021 enligt ett beslut av Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket (TLV).1 TLV bedömer svårighetsgraden som mycket hög, då obehandlad sjukdom snabbt leder till döden och patienter med återfall generellt har en mycket dålig långtidsprognos.1

Vidare bedömer TLV att den kliniska studien VIALE-A har visat att behandling med venetoklax i kombination med azacitidin förlänger total överlevnad, händelsefri överlevnad och responsduration jämfört med behandling med enbart azacitidin. VIALE-A-studien visar även att behandling med venetoklax i kombination med azacitidin ger snabbare uppnådd remission och fler patienter i remission, transfusionsoberoende och icke-kvarvarande mätbar sjukdom jämfört med behandling med enbart azacitidin. TLV anser att det finns osäkerheter avseende behandlingseffekten efter studietiden.1

– Det finns ett stort medicinskt behov av nya effektiva behandlingar inom AML. Subventionsbeslutet av venetoklax kombinationsbehandling är därför ett viktigt framsteg eftersom det medför ett nytt behandlingsalternativ för personer med den mycket allvarliga blodsjukdomen AML. Denna kombination är mer tolerabel än vanlig cytostatikabehandling och kan därför ges till äldre och när intensiv kemoterapi av annan anledning inte är lämpligt, och oftast i öppenvård, säger Gunnar Juliusson, professor i hematologi vid Stamcellscentrum, Lunds Universitet, och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus, samt svensk huvudprövare i VIALE-A-studien.

För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se.

Om Venclyxto (venetoklax) inom akut myeloisk leukemi, AML

Venclyxto innehåller den aktiva substansen venetoklax. När venetoklax binder till B-cellslymfom-2-proteinet (BCL-2) hämmas detta, vilket inducerar celldöd av tumörcellerna. Tumörcellens känslighet för venetoklax ökar i närvaro av ett hypometylerande läkemedel såsom azacitidin eller decitabin.

Effekt och säkerhet av venetoklax plus azacitidin jämfört med placebo plus azacitidin har utvärderats i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie, VIALE-A (M15-656), med stöd från en öppen, icke-randomiserad fas 1b klinisk studie (M14-358).2,3

Studiedata från VIALE-A visar att behandling med venetoklax plus azacitidin ger statistisk signifikant längre total överlevnad 14,7 månader jämfört med patienter som behandlades med placebo i kombination med azacitidin 9,6 månader (hazard ratio [HR]: 0,66, 95% konfidensintervall [CI]: 0,52, 0,85; p<0,001), samt även förlängd händelsefri överlevnad och responsduration. Resultaten visar också att behandling med venetoklax plus azacitidin ger högre andel remissioner, kortare tid till remission, transfusionsoberoende och icke-kvarvarande mätbar sjukdom jämfört med behandling med azacitidin.2

Referenser:

1.TLV subventionsbeslut per 16 december 2021, dnr 2092/2021

2.DiNardo, C.D., Jonas, B.A., et al. A Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled Study of Venetoclax With Azacitidine Vs. Azacitidine In Treatment-Naïve Patients with Acute Myeloid Leukemia Ineligible For Intensive Therapy: The Phase 3 VIALE-A Trial. (2020).

3.DiNardo CD, et al. Venetoclax combined with decitabine or azacitidine in treatment-naive, elderly patients with acute myeloid leukemia. Blood. 2019 Jan 3;133(1):7-17. doi: 10.1182/blood-2018-08-868752. Epub 2018 Oct 25