Ingela - Onkologi i Sverige

Halverade svarstider med digitaliserad patologi   

På fyra år har den genomsnittliga tiden för att analysera vävnadsprover nästan halverats inom Klinisk patologi i Region Skåne. Samtidigt har antalet prover som analyseras fortsatt att öka. Bakom de snabbare svarstiderna ligger framförallt ett stort digitaliseringsarbete – något som i slutändan gör att fler behandlingar kan påbörjas tidigare.

Datorer ersätter mikroskopen och leder till snabbare svarstider.

Hos Klinisk patologi analyseras celler och vävnad från prover som kommer in från hälso- och sjukvården runt om i hela Skåne. Patologins analyser är avgörande för noggrann diagnos och behandlingsplanering och ju snabbt ett prov analyseras desto snabbare kan eventuell behandling kan sättas in.

Datorer ersätter mikroskop

Sedan 2019 har den genomsnittliga svarstiden gått från 20,3 dagar till att under hösten 2023 ligga på 11 dagar. Bakom den stadiga förbättringen ligger flera faktorer. En viktig del är att patologin under denna tid har digitaliserats och att patologerna inte längre behöver hantera mikroskoperingsglas. Mikroskopen har istället bytts ut mot högupplösta datorskärmar, med verktyg för effektivare och säkrare diagnoser.

– Vi fortsätter vår digitaliseringsresa och ser framtidspotential bland annat digital celldiagnostik, labbautomation och inte minst i att implementera AI-verktyg i analysarbetet. Vi är involverade i flera större projekt för att utveckla tolkningsverktyg för diagnostik och vi räknar med att ha en första klinisk lösning på plats inom två till tre år, säger Gunilla Bodelsson, verksamhetschef vid Klinisk genetik, patologi och molekylär diagnostik i Region Skåne.

Utöver att verktygen för att granska proverna förbättrats, sker konsultationer nu oberoende av var i Skåne proverna har tagits. Patologiverksamheten samordnar resurserna regionalt och kan omfördela prover mellan orterna för att jämna ut arbetsbelastningen.

 Satsning på medarbetarna 

Hos Klinisk patologi har man också genomförts en stor satsning på rekrytering och utbildning av patologer. Sett över en tioårsperiod har antalet patologer i regionen blivit nästan dubbelt så många.

– Kompetensförsörjning är fortfarande en stor utmaning, både när det gäller patologer och biomedicinska analytiker. Nationellt råder det brist på båda yrkesgrupperna. Genom att fortsätta att satsa på verksamheten och ligga i framkant och att erbjuda både stimulerande arbetsuppgifter och flexibilitet i arbetet, tror vi att vi även framgent kommer att kunna attrahera de bästa medarbetarna. säger Gunilla Bodelsson.

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder. Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

Foto: GettyImages

En AI-baserad riskmodell för att utvärdera mammografibilder kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer som kan behöva kompletterande undersökningar till sin vanliga mammografi för att förbättra möjligheterna till tidig upptäckt. Nu har metoden testats på drygt 8 500 kvinnor i Italien, Spanien och Tyskland och forskarna kan visa att modellen fungerar i de olika populationerna.

I dagens screening för bröstcancer genomförs mammografiundersökningar i ett bestämt åldersintervall (i Sverige 40–74 år) samt med ett bestämt tidsintervall, ofta vartannat år. Forskning har dock visat att kvinnor har olika risk för att utveckla bröstcancer. En kvinna skulle därför kunna ha nytta av att få en anpassad screening för att bättre spegla sin risk för bröstcancer. Riskmodeller har funnits sedan decennier och är ofta baserade på kvinnans familjehistoria av bröstcancer samt livsstilsfaktorer.

AI hittar små förändringar

Genom att låta en tränad AI granska mammografibilderna har nu en helt ny typ av riskmodell utvecklats som utgår ifrån små förändringar i bilderna, förändringar som är omöjliga för det mänskliga ögat att registrera.

Mikael Eriksson. Foto: Privat.

– Det är inte så enkelt som i traditionella modeller där man har några få faktorer som genetik, BMI, etc. Utan det är tusentals faktorer i bilden som sammanvägs. AI:n har förmågan att hitta olika mönster i dessa faktorer, som var och en är svaga faktorer, men som AI kan kombinera. Sedan kan AI också ge en samlad bedömning på vad som sannolikt kommer att hända i framtiden i bröstet, säger Mikael Eriksson, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och forskningsledare för studien.

Idag blir ett stort antal kvinnor diagnostiserade vid ett sent stadium samt kan även utveckla bröstcancer mellan screeningtillfällen. Den AI-baserade riskmodellen kan användas för att avgöra vilka kvinnor som behöver extra undersökningar som komplement till den ordinarie screeningen så att bröstcancern kan hittas tidigare. Den aktuella studien bekräftar tidigare studier som visar att den AI-baserade riskmodellen hittade en grupp kvinnor som hade närmare sju gånger så hög risk att få bröstcancer jämfört med normalpopulationen.

Individanpassad screening

– Det rörde sig om cirka sex procent av kvinnorna som hade så hög risk. Dessa kvinnor screenas i dag på samma sätt som kvinnor med låg risk. Vi tror att en speciellt anpassad screening skulle kunna vara bättre lämpad för dessa kvinnor, säger Mikael Eriksson.

Men det var inte den kliniska användningen som var syftet med den aktuella studien utan att undersöka om metoden, som tidigare utvärderats i Sverige och USA, även fungerar i olika mammografiprogram runt om i Europa.

– Först utvecklar man modellen och testar den i en lite mer begränsad population och sen jobbar man vidare med att visa generaliserbarhet i andra populationer och då börjar man komma till ett skarpt läge där vi tror att modellen fungerar, säger Mikael Eriksson.

Nästa steg i forskningen är att genomföra en klinisk studie i Europa där kvinnor testas vid mammografiundersökningen och ges olika behandlingar beroende på det riskvärde som AI-modellen ger dem. Metoden utvärderas redan kliniskt i USA, sedan några år.

– Vi ser nu över möjligheten för att introducera metoden även i Europa, säger Mikael Eriksson.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Bröstcancerförbundet. Mikael Eriksson har ett patent för bildbaserad riskmodell för bröstcancer licensierat till företaget iCAD, Nashua, NH.

NT-rådet: Opdivo i kombination med kemoterapi vid neoadjuvant behandling av icke-småcellig lungcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Opdivo i kombination med kemoterapi kan användas vid neoadjuvant behandling av resektabel icke-småcellig lungcancer med hög risk för återfall hos vuxna vars tumörer har PD-L1-uttryck ≥1 %.

NT-rådets rekommendation baseras på vårdprogramgruppens bedömning av relativ effekt och säkerhet för behandling med Opdivo, samt kostnaderna för läkemedlet. En randomiserad fas 3- studie, Checkmate-816, har visat en statistiskt signifikant klinisk förbättring för både recidivfri överlevnad (EFS) och prognosfaktorn patologisk remission (pCR) vid behandling med Opdivo i kombination med kemoterapi jämfört med enbart kemoterapi.

Läs hela yttrandet här.

Hälsoekonomisk bedömning av Yescarta vid behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL)

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt underlag till regionerna för Yescarta (axicabtagen- ciloleucel). Bedömningen avser behandling av vuxna patienter med en aggressiv tumörsjukdom, DLBCL, som har fått återfall i sjukdomen inom 12 månader efter avslutad behandling, eller som är resistent mot första linjens kemoimmunterapi.

I Sverige insjuknar cirka 600 individer årligen i DLBCL. DLBCL är en högmalign och snabbväxande tumörsjukdom som utgår från B-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som tumöromvandlats.

Det finns sedan tidigare en rekommendation från NT-rådet om att Yescarta kan användas för behandling av vuxna patienter med recidiverat eller refraktärt DLBCL efter två eller flera linjers behandling. Att sjukdomen är recidiverande och refraktär betyder att patienten fått återfall i sjukdomen efter behandling samt att man är resistent mot tidigare givna behandlingar.

Yescarta är en typ av immunologisk behandling som ges vid ett tillfälle. Yescarta består av patientens egna celler som modifierats genetiskt i laboratorium till att uttrycka en anti-CD19-specifik chimär antigenreceptor (CAR). Cellerna har modifierats till att känna igen ett protein kallat CD19, som finns på B-lymfocyters liksom tumörcellers yta. När CAR-T-celler känner igen CD19 leder det till att cellen som uttrycker CD19 dör.

Val av behandling vid återfall i sjukdomen eller refraktär sjukdom påverkas av faktorer så som ålder, andra sjukdomsdiagnoser och vilken behandling patienten fått tidigare. Idag behandlas patienter med rituximab tillsammans med någon utav de platiniumbaserade cytostatikakombinationerna DHAP, GDP och IKE, följt av en intensiv behandling med cytostatika med målet att kunna genomgå stamcellstransplantation. Detta är också jämförelsealternativet i den hälsoekonomiska utvärderingen.

Basen för den aktuella hälsoekonomiska bedömningen utgörs av fas III studien ZUMA-7. Studien visar att behandling med Yescarta har en effektfördel jämfört med dagens standardbehandling.

I TLV:s grundscenario är kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår cirka 850 000 kronor när Yescarta jämförs med standardbehandling. I TLV:s känslighetsanalyser varierar kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår mellan 700 000 och 1 160 000 kronor. Osäkerheten i underlaget ligger främst i den relativa effekten och hur länge patienterna överlever. Det är även osäkert hur efterföljande behandling ser ut i Sverige idag.

Läs bedömningen i sin helhet.

Avancerade läkemedel för svåra sjukdomar ska utvecklas vid Skånes universitetssjukhus

Avancerade terapiläkemedel har potential att bota sjukdomar som tidigare varit obotliga. Nu tar Skånes universitetssjukhus klivet mot att tillverka egna sådana terapiläkemedel – för att få behandlingarna snabbare till patienterna och samtidigt stärka forskningen.

Daniel Ollermark, projektledare från Regionfastigheter och Gisela Helenius, chef för ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus i Lund, jobbar med målsättningen att bygget av centrumet ska vara färdigt om ett år.

Snart råder det full aktivitet på Akutgatan på sjukhusområdet i Lund. Här ska det rivas väggar, isolering ska plockas ner och el kopplas ur – allt för att göra plats för terapiläkemedelstillverkning i regional regi. Det är ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus som ska börja tillverka egna så kallade avancerade terapiläkemedel, ATMP, för att kunna använda dessa i kliniska prövningar med patienter.

ATMP är en revolution inom sjukvården eftersom de har potential att kunna bota sjukdomar som varit obotliga. Ett exempel på det är de ATMP-behandlingar som redan idag görs vid Skånes universitetssjukhus vid vissa former av blodcancer.

– Just nu används ATMP främst mot just cancer och vissa neurologiska sjukdomar. Men det är bara en försmak på vad vi kommer att se i framtiden. Det är troligt att vi på sikt kommer att kunna behandla stora folksjukdomar som diabetes, säger Gisela Helenius, chef för ATMP-centrum.

Snabbare till patienterna

I dag tillverkas ATMP av läkemedelsföretag på andra håll i världen. I praktiken innebär det att celler hos en patient som ska få ATMP-behandling plockas ut på sjukhuset i Lund, fryses ned och skickas sedan till ett annat land. Efter att cellerna behandlats där skickas de tillbaka till patienten i Sverige – något som oftast dröjer sex till åtta veckor.

– Att vi snart kommer att börja tillverka egna ATMP innebär att de kommer att komma mycket snabbare till patienten, efter kanske bara en vecka. Det kan rädda livet på patienter som har en aggressiv sjukdomsutveckling, säger Gisela Helenius.

Tätt samarbete med akademin och industrin

En annan viktig orsak till att tillverkningen ska göras i Lund är att det underlättar och stärker den akademiska forskningen. ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus är i tätt samarbete med motsvarigheten på Lunds universitet, och genom att läkemedelstillverkningen sker på sjukhusområdet kan forskningen snabbare testas kliniskt, i behandling av patienter.

– Innan läkemedlen kan användas i studier med patienter behöver det vara säkerställt att de uppfyller god tillverkningssed, Good Manufacturing Practice (GMP). Detta görs inom ramarna för Lunds universitets så kallade preGMP-facilitet, och det är en fördel att det sedan är ett kort steg till klinisk prövning hos oss, säger Stefan Jovinge, forskningschef på Skånes universitetssjukhus.

Utvecklingen av de nya läkemedlen vid ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus kommer även att göras i samarbete med läkemedelstillverkare och bioteknikföretag. Samarbetet sträcker sig också ut i Europa mot andra universitetssjukhus, däribland Leiden University Medical Center i Nederländerna som det redan finns ett avtal med.

Höga krav på lokalerna

För att tillverkningen ska bli verklighet behöver lokalerna i Lund genomgå omfattande förändringar. Lokalerna, och de så kallade renrummen som byggs i dem, behöver uppfylla särskilda krav gällande luftflöden och antalet partiklar i luften.

– Det är en komplicerad byggprocess som kräver närmast millimeterprecision, inte minst eftersom vi bygger om i befintliga lokaler med andra verksamheter både under och ovanför oss, säger Daniel Ollermark, projektledare från Regionfastigheter.

Färdigt årsskiftet 2024/25

Målsättningen är att bygget ska vara färdigt om ett år. Då hoppas Gisela Helenius att alla tillstånd också är klara för att kunna börja tillverka läkemedlen. Regelverket för ATMP är även mer omfattande än traditionella läkemedel på grund av komplexiteten i tillverkningen.

– Att vi har nått så här långt i utvecklingen är förstås otroligt spännande, men framför allt är det viktigt för patienterna, säger Gisela Helenius.

Fakta: Byggandet av ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus

Det kommer att finnas tre B-klassade renrum i lokalerna.
Renrummen behöver uppfylla klassificeringskrav gällande antalet partiklar per kubikmeter luft.
För att säkerställa att tillverkningen sker på rätt sätt, byggs det också in ett kontrollsystem som kontinuerligt följer upp partikelnivån.
Utvändiga ventilationsrör installeras mellan plan 12 och 14 utanpå fasaden och byggs in i ett fläktrum ovanpå bygganden.
Region Skånes förvaltningar Skånes universitetssjukhus, Regionfastigheter och Medicinsk service samarbetar inom ramen för ATMP-centrum.

Fakta: Vad är avancerade terapiläkemedel?

Avancerade terapiläkemedel heter på engelska Advanced Therapy Medicinal Products och förkortas ATMP.
Det är biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader och gener. Med ATMP kan sjukdomar behandlas på helt nya sätt.
Behandling med ATMP kan innebära en engångsbehandling med förväntan på en bestående effekt, en slags reparation.
De kan i andra fall skapa möjligheter till långtidsöverlevnad för vissa cancerpatienter där alla andra behandlingsmöjligheter är uttömda.
Det kan också handla om behandlingsmöjligheter för patienter med ärftliga sjukdomar där det i dag saknas effektiva behandlingsalternativ.

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

Den 5 december 2023 nåddes milstolpen 100 000 vaccinerade mot humant papillomvirus (HPV) i Sverige. Det är ett stort steg på vägen mot att utrota livmoderhalscancer.

Humant papillomvirus (HPV). Illustration: GettyImages.

Genom att ta uppdaterat HPV-vaccin med samtidig HPV-screening kan livmoderhalscancer utrotas på sikt. Just nu är det personer födda mellan åren 1999 och 1994 som kan delta för att siffran ska bli ännu högre. Över 550 vaccinationsmottagningar i hela landet deltar för att få fler att delta i en studie som koordineras av centrum för cervixcancereliminering vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset.

Centrum för cervixcancereliminering fokuserar på att öka kunskapsbasen för design och utvärdering av effektiva strategier för eliminering av livmoderhalscancer. Här bedrivs både basala och translationella studier av tumörviruset humant papillomvirus och HPV-baserad prevention (screening och vaccination). Vid centrumet finns också en internationell referenslaboratoriefunktion som sekvenserar, dokumenterar och förvarar alla nya papillomvirus, samt ger underlag för optimal design och utvärdering av preventionen i Sverige med ett nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention.

Länk till Centrum för cervixcancereliminering.

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en viss typ av vita blodkroppar i brösttumörer både kan förhindra och främja spridningen av cancerceller till andra organ. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.

Charlotte Rolny. Foto: Cecilia Odlind.

Bröstcancer är en vanlig cancerform som kan sprida sig till andra delar av kroppen som lungor, hjärna och benmärg. Vita blodkroppar av typen tumörassocierade makrofager (TAMs) finns i stora mängder i brösttumörer och tros kunna påverka denna spridning, till exempel genom att stimulera bildandet av nya blodkärl.

Forskare har nu studerat en speciell typ av TAMs som producerar ämnet VEGF-C. Detta ämne främjar bildandet av lymfkärl, vilket kan underlätta transporten av cancerceller till andra organ. Men dessa TAMs visade sig ha en paradoxal effekt; de minskar spridningen till lungorna, men ökar samtidigt spridningen till lymfkörtlarna. I prover från patienter med bröstcancer fann forskarna att närvaro av VEGF-C-positiva TAMs var kopplat till mildare sjukdom.

– Det verkar alltså som att dessa vita blodkroppar har en skyddande funktion. I förlängningen kan de här fynden leda till nya behandlingsstrategier som omdirigerar cancerceller till lymfkörtlarna där de gör mindre skada, säger Charlotte Rolny, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet som lett studien.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Radiumhemmets forskningsfonder.

Publikation: “VEGF-C expressing TAMs rewires the metastatic fate of breast cancer cells”

Nytt nationellt vårdprogram om cancerrehabilitering för barn och ungdom viktigt steg för växande grupp

Gruppen unga och vuxna som överlevt sin barncancer växer tack vare effektivare omvårdnad och behandling. Ökar gör också kunskapen om sena komplikationer och hur de kan försvåra livet, både i barn- och ungdomsåren som senare i livet. För att stärka rehabiliteringen lanseras nu det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering för barn och ungdomar. Barncancerfonden ser många positiva förslag men oroar sig för att gruppen över 18 även fortsatt kan riskera falla mellan stolarna.

Det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering för vuxna lanserades 2017 och nu är det dags för barn och unga att få ett eget vårdprogram. Det är ett viktigt steg i arbetet mot de komplikationer, båda akuta och sena, som de tuffa cancerbehandlingarna orsakat. Barncancerfonden har i dagarna svarat på remissen men satsar också betydande summor på forskning för att få fram nya behandlingar som är skonsammare för barnen men också förbättrar livskvaliteten för de barn som redan drabbats.

Start redan vid diagnos

Barncancerfondens intressepolitiska expert Ebba Hemmingsson har samordnat Barncancerfondens åsikter.

– Vi är otroligt glada för att detta vårdprogram kommer till stånd och att det slår fast att rehabiliteringen ska starta redan innan behandlingen, vid diagnostillfället. Det är då vi kan påverka val som sedan kan få stora och livslånga konsekvenser för de cancerdrabbade barnen. Och det sammanfaller med att vi nu får allt bättre beslutsunderlag för val av behandling genom mer exakta diagnoser tack vare den satsning på helgenomsekvensering, GMS barncancer, som Barncancerfonden är huvudfinansiär av.

Likvärdig rehabilitering ett mål

Tidigare undersökningar visar att barncancervården inte erbjuder likvärdig rehabilitering för barn med cancer utan att den beror på vilken region barnet bor i. Syftet med det nya vårdprogrammet är att regionerna ska få stöd i att ta fram och erbjuda alla barn med cancer en likartad rehabilitering. Det övergripande målet är att förebygga problem på grund av sena komplikationer och ge barn och ungdomar ökade möjligheter att återträna funktioner samt ge de som får kvarstående sena komplikationer hjälp med anpassning för att främja aktivitet och delaktighet på fritiden och i skolan.

– Styrkan i programmet är att man ser att hela familjen är drabbad och behöver olika typ av stöd men också att man lyfter fram vilka kompetenser som måste involveras i vården och det tidigt. Om man inte har koll på olika förmågor innan barnet behandlats blir det svårt att se och följa påverkan från behandlingen och sätta in tidig och individanpassad rehabilitering, menar Ebba Hemmingsson.

Syskonen behovs lyfts fram

Barncancer är en sjukdom som drabbar hela familjen. Barncancerfonden har också tidigare särskilt lyft behovet av att syskon till cancersjuka barn bör betraktas som anhörig med särskilda behov vilket nu tydliggörs i det nya vårdprogrammet.

– Barncancerfonden finansierar syskonstödjare men det är viktigt att vården informerar om att de finns och uppmuntrar till kontakt. Syskon bör också erbjudas samtal med kurator eller psykolog beroende på sin situation. Vi hoppas också att deras rätt till stöd framöver ska stärkas ännu mer genom att hälso- och sjukvårdslagen uppdateras så att syskon definieras som anhöriga i juridisk mening.

Vuxna överlevares behov behöver stärkas

Viktigt är också att vårdprogrammet tydliggör att begreppet sekundär prevention även omfattar barn och unga och att risk för efterföljande cancer är ett viktigt uppföljningsområde för tidig upptäck. Men just ansvarsfördelningen mellan uppföljningsmottagningarnas ansvar som regleras i ett annat vårdprogram och detta nya program är något som oroar menar Ebba Hemmingsson.

– Uppföljning efter barncancer beskrivs i nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer och det gör att vi undrar vilket av vårdprogrammen för cancerrehabilitering, det för barn och ungdomar eller det för vuxna, som ansvarar för att ge rekommendationer avseende rehabiliteringsinsatser för personer som fyllt 18 år och behandlats för cancer i barndomen. Så som respektive vårdprogram idag uttrycker giltighetsområde så tillgodoses inte denna målgrupps rehabiliteringsbehov i vare sig det ena eller det andra vårdprogrammet.

Egen satsning för effektivare behandling

Men rehabilitering och fokus på sena komplikationer handlar inte bara om att ge den bästa möjliga vård som finns idag utan också om att få fram nya behandlingar som kan både öka överlevnaden och minska sena komplikationer. Här gör Barncancerfonden en extra femårig satsning på både insamlande av data, skapandet av ett nationellt nätverk och utlysning av medel.

– Det här är ett område där vi just nu ser stora satsningar inte bara i Sverige utan även internationellt. Barn och unga ska leva många år efter sina behandlingar och samhället behöver se till att det går att göra så bra som möjligt, avslutar Ebba Hemmingsson.

Miljoner till forskning om personcentrerat stöd vid stamcellstransplantationer

Patienter som genomgår en stamcellstransplantation behöver vårdas lång tid på sjukhus och får ofta fysiska och psykiska besvär av sin behandling. Annika Malmborg Kisch, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, forskar om hur vården kan bli bättre på att stödja patienterna och deras närstående. Nu har hon tilldelats 5,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet till sin fortsatta forskning.

Inom ramarna för forskningsprojektet aCent arbetar Annika Malmborg Kisch med att ta fram en sjuksköterskeledd modell för hur ett mer individualiserat stöd kan användas i vården av patienter som genomgått stamcellstransplantation.

Stamcellstransplantation används främst som behandling mot vissa cancersjukdomar, och innebär att en person får nya blodbildande stamceller. Det är en påfrestande behandling som innebär många förberedelser och lång återhämtning för patienten.

– Målet är att behandlingen ska vara botande men det är inte alltid det blir så. För de flesta patienter medför transplantationen komplikationer som ibland finns kvar hela livet, säger Annika Malmborg Kisch, sjuksköterska inom hematologin på Skånes universitetssjukhus.

I Sverige genomförs ungefär 300 så kallade allogena stamcellstransplantationer varje år, då patienten får stamceller från en frisk donator. Som sjuksköterska har Annika Malmborg Kisch jobbat nära dessa patienter under många år, och sett ett behov av tydligare struktur kring förberedelser och mer personcentrerat stöd.

Modell för ökat stöd

Tillsammans med kollegor vid bland annat Karolinska universitetssjukhuset driver hon därför forskningsprojektet aCent, som syftar till att ta fram en sjuksköterskeledd modell för hur ett mer individualiserat stöd kan användas i vården. Projektet ska utvärdera hur modellen påverkar livskvaliteten för patienter och närstående.

Annika Malmborg Kisch.

– Vi inom vården behöver bli ännu bättre att ställa frågan ”Vad är viktigt för just dig?” till patienterna, och sedan agera på svaret. Och närstående glöms ofta bort under patientens vårdprocess, trots att tidigare studier visat att om närstående känner sig trygga och välinformerade så hjälper det patienten, säger Annika Malmborg Kisch.

Modellen som hon och hennes forskarkollegor tagit fram innehåller webbutbildningar för sjuksköterskor och en anpassad struktur med användning av samtalsunderlag för stöd till patienter och närstående. Under projektets gång har de genomfört kartläggande studier om patienters och närståendes situationer och behov av stöd samt pilotstudier, där de har fått positiv respons.

Stor studie med sex sjukhus

Just nu pågår utvärdering och analys av en pilotstudie där modellen testats i Lund och Stockholm. Nästa steg är att göra en större studie med start under våren 2024 där samtliga sex sjukhus i landet som gör stamcellstransplantationer kommer att ingå. Patienter och närstående på sjukhus i Lund och Stockholm kommer att få tillgång till modellen, och övriga sjukhus blir kontrollgrupp för studien.

Nu har Annika Malmborg Kisch tilldelats 5,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att kunna fortsätta bedriva forskning. Anslaget innebär att hon kan forska på halvtid och dessutom anställa en doktorand till projektet.

– Förhoppningen är att den modell vi tar fram kommer att upplevas som meningsfull för både patienter och närstående och sjuksköterskor som jobbar med den. Om vi får positiva resultat kan modellen förhoppningsvis användas även för andra patientgrupper.

Fakta: Forskningsprojektet aCent

aCent är en modell för personcentrerad vård och stöd vid allogena stamcellstransplantationer.
Projektet är ett samarbete mellan Karolinska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Linnéuniversitet, Marie Cederschiöld högskola, Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet.
Projektet drivs med medel från Blodcancerfonden, Sjöbergstiftelsen och Vetenskapsrådet.

Fakta Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre

Forskningsprojektet ryms inom ramen för Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC). SUHCCC är ett samarbete mellan Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet (LU), Regionalt cancercentrum syd (RCC syd), Medicinsk service och Mobila team och palliativ vård inom Primärvården.
Cancercentrumet arbetar för att främja kliniknära forskning, snabbare tillgång till nya behandlingsmetoder för patienter med cancer, ökad delaktighet för patienten och ännu högre kvalitet i cancervården genom ett mer strukturerat samarbete.

Satsning på patientinformation – nu finns översättningar till engelska och arabiska

Sedan 2018 finns patientinformation kopplad till alla regimer i regimbiblioteket. Nu finns patientinformationen även tillgänglig på andra språk än svenska. Regimbiblioteket har i dagsläget översatt över 500 patientinformationer till engelska och 250 till arabiska.

Så här hittar du översättningarna

Bredvid regimbeskrivningen i regimbiblioteket finns en jordglob som betyder att det finns översättningar. Klicka på den för att välja på vilket språk du vill ladda ner patientinformationen.

I regimbiblioteket finns information om hur läkemedel ska doseras och handläggas. Regimbiblioteket har under en längre tid arbetat med att ta fram och översätta patientinformationen till fler språk än svenska för att på så sätt göra den mer tillgänglig. Nu har man kommit en bit på vägen, och fortsätter arbetet med att välja vilken patientinformation som ska översättas härnäst.

– Vi är jättenöjda med arbetet vi gjort hittills, men det slutar inte här. Nu arbetar vi med att identifiera vilka regimer vi ska prioritera och översätta härnäst. Vi hoppas kunna få hjälp av professionen att hitta de patientinformationer som är mest värdefulla att översätta, säger Ulrika Landin.

Större användningsområde för patientinformationen

Diana Khoshaba, kontaktsjuksköterska och behandlingssjuksköterska på en hematologmottagning i Region Jönköping.

Diana Khoshaba arbetar som kontaktsjuksköterska och behandlingssjuksköterska på en hematologmottagning i Region Jönköping. Hon berättar om sin användning av regimbiblioteket och patientinformationen.

– Jag använder regimbiblioteket dagligen och har som rutin att titta igenom kurerna och administreringsinformation. Patienter får ta del av patientinformation om de inte fått det tidigare. Vi har som rutin att patienten får informationen vid behandlingsstart och nu när patientinformationen finns översatt till andra språk kommer den att få ett ännu större användningsområde, säger Diana Khoshaba.

Innan översättningen av patientinformationen fanns, gav Diana den skriftliga informationen på svenska och försökte kommunicera den med patienterna med hjälp av tolkar. Översättningen har underlättat hennes arbete med att säkerställa att patienten får samt förstår den skriftliga informationen och undvika att viktig information missas. Diana anser att översättningen av patientinformationen har varit till stor nytta för både henne och patienterna.

– Det underlättar för mig i mitt arbete och det är väldigt viktigt att patienten får skriftlig information som den förstår. Det är lätt att glömma när det är mycket för patienten, vilket hindrar informationen från att nå fram.

Diana anser att översättningarna minskar risken för missförstånd och ökar tryggheten i patientmötet.

– En välinformerad patient är en trygg patient och översättningarna hjälper mig att minska risken för missförstånd i patientmötet. Med patientinformationen kan patienten även lättare följa de medicinska råden och bli mer delaktig i sin vård, säger Diana Khoshaba.

Nu finns en Min vårdplan i 1177 för alla med cancerdiagnos

Fler patienter får nu tillgång till verktyget Min vårdplan i 1177, oavsett cancerdiagnos. Det görs möjligt genom nya diagnosövergripande Min vårdplan i cancervården. Verktyget riktar sig främst till patienter med diagnoser där det ännu inte tagits fram en vårdplan.

Under hösten lanserades generella Min vårdplan i cancervården, det vill säga en vårdplan som inte är specifik för en cancerdiagnos och som kan användas av alla. Det är vårdgivaren som aktiverar vårdplanen för patienten. I dag finns Min vårdplan för 17 olika diagnosområden, och nya är på väg.

– Nu kan fler patienter få fördelarna av Min vårdplan i väntan på att en vårdplan ska byggas för just deras diagnos. Det är ett stort steg framåt! Genom verktyget får patienten viktig och lättillgänglig information samlad på ett ställe. Samtidigt ökar också patientens möjlighet att vara delaktig i sin vård, säger Claire Micaux, nationell samordnare för Min vårdplan.

Den generella Min vårdplan innehåller bland annat kvalitetssäkrad information om vanliga cancerbehandlingar, egenvård, psykosocialt stöd och patienters rättigheter. Även funktioner som att skicka meddelanden till sin vårdkontakt, fylla i formulär om sitt mående och använda planeringsverktyg finns i vårdplanen. Behandlaren från vården behöver fortfarande fylla ut den generella Min vårdplan och ta fram mer information som gäller för patientens diagnos.

– Många patienter är aktiva i sin vårdplan och uppskattar verktyget. Det är den återkoppling vi får från vårdgivare som kommit igång. Att ha så mycket samlat på ett ställe är en stor fördel för patienter och behandlare. Det blir färre papper att hålla reda på. Patienter kan när som helst läsa på eller kontakta vården, avslutar Claire Micaux.

Aktuellt från Min vårdplan:

I dag har över 30 000 Min vårdplan startats.
Min vårdplan kommer för diagnoserna analcancer, buksarkom och gynekologiska sarkom, livmoderkroppscancer, lymfom, matstrups- och magsäckscancer.
Min vårdplan i cancervården för barn kommer i början av 2024.
2024 startar ”Månadsnytt Min vårdplan”. Det är ett återkommande webbinarium som vänder sig till dig som arbetar i vården, är patient eller närstående och är nyfiken på vad Min vårdplan är och hur det används. Du hittar alla webbinarier under kalender.

Om Min vårdplan

Min vårdplan är ett verktyg som möjliggör delaktighet och inflytande för patienten genom hela vårdförloppet. Verktyget finns via e-tjänsten Stöd och behandling på 1177. Läs mer under Min vårdplan cancer.

Uppdaterat nationellt vårdprogram och SVF för huvud- och halscancer

Det nationella vårdprogrammet för huvud-halscancer har nu reviderats och samtidigt har SVF för huvud-halscancer uppdaterats. I denna revision har en del förändringar införts, flera är sådana som successivt genomförts i den kliniska vardagen sedan föregående revision av vårdprogrammet 2019.

Antalet fall av huvud-halscancer ökar, år 2008 diagnostiserades 1211 nya fall enligt Svenskt Kvalitets Register för Huvud-Halscancer och år 2022 diagnostiserades 1710, vilket innebär att antalet fall har ökat med 41% sedan 2008 eller 2,9 % årligen. Det medför att behovet av sjukvård för de som drabbas av huvud-halscancer ökar succesivt, både avseende diagnostik, behandling samt uppföljning.

Sedan föregående vårdprogram publicerades har följande rekommendationer införts:

I vårdprogrammet rekommenderas en utökad histopatologisk och immunhistologisk diagnostik för en förbättrad analys av vävnadsprov vid utredning av huvud-halscancer.
Indikationen för PET-CT utvidgats både som en del i utredning, utvärdering av behandling och uppföljning av vissa tumörlokaler vid huvud-halscancer.
Sentinel node biopsi rekommenderas som alternativ till diagnostisk körtelutrymning vid cancer munhåla (ffa tungcancer), för de utan tecken till regional spridning till halsen vid diagnos (N0).
Karboplatin har ersatt Erbitux som första handsval vid kontraindikation för Cisplatin vid primär radiokemoterapi vid huvud-halscancer.
Brackyterapi rekommenderas inte längre som del i den primära behandlingen av huvud-halscancer med undantag för läppcancer.
Kirurgisk behandling vid liten larynxcancer har blivit allt vanligare och bedöms likvärdig med strålbehandling vid T1 larynxcancer
Kapitlet med näs och bihålecancer har utvidgats med två nya diagnoser, maligna melanom samt olfactoriusneuroblastom och de olika histopatologiska diagnoserna vid näs och bihålecancer beskrivs mer i detalj och styr i ökad utsträckning behandlingen.
Immunterapi, som del i 1.a linjens behandling vid palliativ behandling av huvud-halscancer, infördes redan 2022 vid en mindre revision av vårdprogrammet.

Nationellt vårdprogram för huvud- och halscancer.

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Schematisk illustration av hypotesen bakom kombinerad strål- och immunterapi hos patienter som har cancerceller med intakta jämfört med bristfälliga celldödsprocesser, specifikt när det gäller aktivering av kaspaser (enzymer som bryter ner celler).

Vetenskapsrådet har valt att ge dig sex miljoner i etableringsbidrag. Vad var din första reaktion och vad betyder detta för dig?

Johan Spetz.

– Jag blev närmast chockad. Jag vet hur hård konkurrens det är om dessa bidrag och hur svåra de är att få. Jättekul att de valt att satsa på mitt projekt! För mig innebär det en chans att på riktigt etablera min egen forskningslinje. Jag tar nu in en doktorand som kommer att arbeta med projektet under de närmaste åren, säger Johan Spetz, som är forskare inom medicinsk strålningsvetenskap vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Vad är bakgrunden till ditt forskningsprojekt?

– Immunterapi med så kallade ”checkpoint inhibitors” är en av de mest framgångsrika cancerbehandlingarna i modern tid. Den använder kroppens egna immunceller för att eliminera cancern, men även om vissa patienter kan botas med denna form av terapi så svarar de flesta patienter inte på behandlingarna. Att förstå vilka patienter som kommer att svara på behandlingarna är ett pågående forskningsområde, men hittills har inga starka prediktiva tester hittats.

Så, hur ska du lösa den gåtan?

– Genom ett nytt labbtest som jag utvecklade under min postdoctid hos Kristopher Sarosiek på Harvard School of Public Health. Testet mäter på förhand brister i de processer cancercellerna genomgår när de dör, efter till exempel strålbehandling. På så sätt kommer vi att kunna identifiera patienter som mest sannolikt gynnas av ”checkpoint inhibitors”, säger Johan Spetz och fortsätter:

– Och om vi kan förändra dessa dödsprocesser i cancercellerna hoppas jag att vi också ska kunna förvandla patienter som idag inte svarar på terapin till patienter som kanske till och med kan bli botade från sin cancer. Våra resultat kommer med största sannolikhet inte ha det fulla svaret på gåtan, men jag hoppas att detta ska ta oss en bit på vägen.

Arbetar du även kliniskt, eller är du forskare på heltid?

– Jag jobbar 100 procent på Göteborgs universitetet med medicinsk strålningsfysik, där huvudparten av mitt arbete läggs på forskning. Men jag är också involverad i undervisning på sjukhusfysikerprogrammets senare år.

Kan du berätta mer om forskningen du tänker göra de närmaste fyra åren?

– Min forskning handlar om de olika sätt som celler dör på, efter exempelvis cancerbehandling, och hur detta påverkar behandlingseffekten och sjukdomstillståndet. Framförallt handlar det om effekter av strålbehandling och immunterapi, både fokuserat på att öka effekter på tumören men också på att minska bieffekter på friska organ. Genom att förstå de molekylära signaler som är involverade i cellernas dödsprocesser hoppas jag att vi ska kunna hitta sätt att förbättra dagens cancerbehandling.

Dags att nominera till Olle Björks Stipendium

Olle Björks stipendium delas varje år ut till personer som på olika sätt utmärkt sig genom sina insatser för barn med cancer.

Olle Björk har behandlat tusentals barn under sina närmare 40 år i barncancervårdens tjänst. Under många år var han även generalsekreterare för Barncancerfonden. När han gick i pension år 2015 inrättade Barncancerfondens styrelse ett stipendium, Olle Björks stipendium, att delas ut under 10 år. Stipendiet på 100 000 kronor per år, som kan delas upp på flera mottagare, delas ut till en organisation, person eller förening i samband med Barncancerfondens årsmöte.

Förslag på stipendiater nomineras i en öppen process, till exempel av familjer, vårdpersonal eller andra i Barncancerfondens omgivning. Nomineringen öppnar efter årsmötet och stänger den 31 december varje år. Nominering sker via formuläret nedan eller via skriftligt förslag till priskommittén. Komplett nominering innehåller motivering, kontaktuppgifter (namn, e-postadress och mobiltelefonnummer) till den som nomineras och till den som nominerar.

Vinnarna beslutas av en kommitté bestående av Olle Björk, Barncancerfondens styrelseordförande samt ordförande i valberedningen.

Cancerfonden anslår miljoner till Högskolan i Gävles forskning

Cancerfonden satsar drygt 2 miljoner till forskning om hur allt fler som överlever cancer bättre kan stödjas för fortsatt arbete.

Anna Efverman, docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Allt fler överlever cancer men hur går det på jobbet? Ungefär hälften av de som insjuknar i cancer gör det i arbetsför ålder och allt fler överlever. Nu skall stödjande insatser för det fortsatta arbetslivet utformas och utvärderas.

– Om vi bättre förstår cancerrelaterade konsekvenser för vardags- och arbetslivet kan vi lättare påverka konsekvenserna i positiv riktning.

– Jag vill också passa på att tacka alla som skänkt gåvor till forskningen och som gör detta möjligt, säger Anna Efverman, docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Akut åtgärd krävs för att minska orimliga väntetider

Sverige står inför en alarmerande situation när det gäller väntetider för prostatacancerpatienter. De har de i särklass längsta väntetiderna av alla cancersjukdomar. Trots en åttaårig satsning och 3,5 miljarder kronor från regeringen har inte väntetiderna för prostatacancervården minskat överhuvudtaget.

Pengarna som avsatts för att reducera dessa väntetider har tyvärr använts till andra ändamål, och regeringen har varit oförmögen att korrigera detta systemfel. Regionerna, som har självbestämmanderätt och prioriterar på eget bevåg, har inte rättvist fördelat dessa medel för att minska väntetiderna för prostatacancerpatienterna. Det är katastrof att pengarna inte hamnar rätt.

Regeringens ambition har varit att minska antalet ”onödiga” väntedagar mellan misstanke och första åtgärd och därmed skydda patienterna från det svåra lidande som ovissheten medför.

Trots att ingen patient ska behöva vänta mer än det maximala antalet dagar det standardiserade vårdförloppet föreskriver, som exempelvis för kirurgi är 68 dagar från välgrundad misstanke till första behandling, har ingen region uppnått målet. Väntetiderna ligger allt jämt långt över angivna nivåer.

Prostatacancerpatienter utgör inte enbart den största gruppen cancerpatienter, de har dessutom de i särklass längsta väntetiderna. En analys Prostatacancerförbundet gjort med hjälp av RCC i SKR:s Signedatabas från 2022 visar att prostatacancer står för hela 34% av de onödiga väntedagarna, övertiden, inom alla 27 cancerdiagnoser. Detta borde vara en stark signal till regionerna om behovet av åtgärder.

Sju av tio patienter som behandlades för prostatacancer tvingades vänta för länge och hela 44% av den samlade väntetiden 2022 var övertid. Den borde vara noll. Sammantaget väntade prostatacancerpatienter 311 480 dagar över angiven ledtid förra året. En fruktansvärd siffra lika lång som 853 år, 10 generationer!’

Särskilt intressant ur patientperspektiv är att granska hur den överskjutande väntetiden fördelar sig per individ. Prostatacancerpatienter får i genomsnitt vänta 57 dagar för länge på sin första behandling.

– Prostatacancerförbundet anser att de orimligt långa väntetiderna för prostatacancerpatienter inte bara leder till enormt lidande för de drabbade utan också ökar risken för att sjukdomen förvärras. Den nuvarande situationen, att prostatacancerpatienter i genomsnitt väntar nästan två månader utöver de angivna ledtiderna, är närmast skandalös. Dessutom är vården påtagligt ojämlik beroende på geografisk plats och social grupp. För att uppnå de uppsatta målen krävs ett större engagemang från regeringen, sjukvårdspolitiker och ansvariga inom vården. Väntetiderna måste minska, och det krävs akuta åtgärder, säger Kent Lewén, ordförande Prostatacancerförbundet.

Prostatacancerförbundet slår larm om den allvarliga situationen för prostatacancerpatienter i Sverige. Den åttaåriga satsningen på 3,5 miljarder kronor har inte resulterat i någon förbättring. Denna situation kräver omedelbara och konkreta åtgärder från regeringen och sjukvårdspolitiker för att minska lidandet och säkerställa rättvis vård för alla prostatacancerpatienter.

Processer som styr bildandet av prostatacancer

Maria Brattsand, docent och molekylärbiolog vid Umeå universitet, studerar en genfamilj som kallas kallikrein-liknande peptidaser (KLK), särskilt KLK4, som produceras i stora mängder i prostata.

Maria Brattsand. Foto: Mattias Pettersson.

Det finns en koppling mellan KLK4 och prostatacancertumörer. Trots höga nivåer av KLK4 i tumörer vet man idag inte dess specifika funktion. I ett aktuellt forskningsprojekt vill Maria Brattsand undersöka olika former av KLK4 i normala prostataceller och tumörceller för att förstå dess roll. Målet är att identifiera processer som styr bildandet av prostatacancer och hur den kan bli mer aggressiv.

Detta forskningsprojekt har tilldelats 300 000 kronor från Prostatacancerfonden i år.

Här kan du läsa en artikel om Maria Brattsand.

Kämpe för mammografins utveckling får Bröstcancer-Sveriges finaste utmärkelse

Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2023 tilldelas László Tabár, professor emeritus i radiologi och internationellt erkänd expert på screening för bröstcancer. Han har under hela sitt forskarliv stridit för vikten av tidig upptäckt av bröstcancer och hållit hundratals kurser för att öka kunskapen hos läkare och sjuksköterskor.

– Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2023 går till en legendar inom screening för bröstcancer. László Tabárs insatser för mammografin och den tidiga upptäckten av bröstcancer i Sverige kan inte överskattas. Foto: Tomas Enqvist.

Nu uppmärksammas han av Bröstcancerförbundet för sitt outtröttliga arbete för tidig diagnostik.

– Jag känner mig mycket hedrad, säger László Tabár, nyss fyllda 80 år och i samband med födelsedagen hyllad av kollegor över hela världen.

László Tabár får Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2023 för ”att under hela sitt forskarliv hängett sig åt att förbättra mammografin som undersökningsmetod för att så tidigt som möjligt hitta och diagnostisera brösttumörer. Under sina år som chef för mammografin vid Falu lasarett blev han en förebild för hur outtröttligt engagemang kan rädda kvinnors liv.” I motiveringen betonas också hans omfattande och världsomspännande utbildningsarbete inom det radiologiska forskningsfältet.

László Tabár är utbildad vid universitet i Pécs i södra Ungern, disputerade som 33-åring, och headhuntades till Sverige 1976 för att leda den banbrytande svenska studie som skulle bevisa nyttan med mammografi. Bakgrunden var en politisk press, inte minst från de kvinnliga ministrarna i Olof Palmes regering. De hade uppmärksammat den första randomiserade studien i USA som visat på 30 procents minskad dödlighet i bröstcancer med mammografi. Som enda röntgenolog i Europa som disputerat på ämnet ”de mammografiska tecknen på tidig bröstcancer” blev László Tabár därmed eftertraktad för det svenska vetenskapliga uppdraget.

– Jag förklarade att jag bodde bakom järnridån och att det kanske inte skulle bli så lätt, men de gav sig inte, och i april 1977 installerade jag mig på Falu lasarett.

Från början skulle fem län ingå i den svenska studien, men vid den här tiden rådde stor skepsis mot att delta, och till slut återstod två – Dalarna och Östergötland.

– Jag utbildade alla på plats och hade hur mycket som helst att göra, berättar han om tiden i Dalarna. Personalen i Falun var fantastisk, de blev verkligen mina vänner.

Att studien med kraft visade på vikten av screening vet vi redan, och numera vill László Tabár helst använda begreppet tidig diagnostik som kan omfatta även automatiserat ultraljud och magnetröntgen. Han är optimistisk inför framtiden och entusiastisk inför allt vad så kallad precisionsmedicin har att erbjuda.

– För mig är det otroligt viktigt att metoder är vetenskapligt bevisade. Med automatiserat ultraljud har vi i flera studier, bland annat en utförd i Stockholm*, kunnat hitta 30 procent fler tumörer hos kvinnor med täta bröst, det är en stor framgång.

Som son till en lärarinna säger sig László Tabár ha kärleken till att undervisa med sig från tidiga år. Sedan 1986 har han årligen utbildat mer än tusen läkare vid sitt undervisningsinstitut i Arizona. Och energin verkar inte på något sätt avta. Under de två senaste åren har han publicerat tio omfattande vetenskapliga artiklar.

– Jag jobbar fortfarande 14 timmar per dag, och har samlat på mig väldigt mycket kunskap som jag har en plikt att dela med mig av. Och har man som jag tillgång till stora mängder data måste forskning prioriteras.

Som praktiserande läkare har han träffat tusentals cancerpatienter.

– Det ger erfarenhet – och en ödmjukhet.

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet, tycker att det är viktigt att uppmärksamma eldsjälar och pionjärer som under lång tid kämpat för att ytterligare förbättra den svenska bröstcancervården.– Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2023 går till en legendar inom screening för bröstcancer, säger hon. László Tabárs insatser för mammografin och den tidiga upptäckten av bröstcancer i Sverige kan inte överskattas.

Bröstcancerförbundets Utmärkelse delas ut i samarbete med Astra Zeneca.

Efter byte av operationsmetod – patienterna kan lämna sjukhuset snabbare

Patienten kan lämna sjukhuset snabbare och har mindre behov av avancerad smärtlindring. Det är några av resultaten efter att tjock- och ändtarmskirurgin på Skånes universitetssjukhus i Malmö bytt operationsmetod vid vissa ingrepp. “Vi har utmanat det vi tidigare inte trodde var möjligt”, säger Erik Agger, specialistläkare.

De senaste två åren har den öppna kolorektalkirurgin på Skånes universitetssjukhus ersatts av titthålskirurgi vid flera typer av ingrepp, även i samband med vissa akuta operationer.

Kolorektalkirurgin (tjock- och ändtarmskirurgin) på Skånes universitetssjukhus behandlar patienter med flera olika tillstånd. Det kan handla om cancer i tarmen, fistlar eller tarmvred som behöver opereras. Många av patienterna har avancerade cancertumörer eller svåra akuta tillstånd som är relaterade till cancer, och tidigare har dessa patienter alltid opererats med så kallad öppen kirurgi – ingrepp som är omfattande för både patienten och sjukvården.

Men de senaste två åren har verksamheten bytt operationsmetod. Den öppna kirurgin har ersatts av titthålskirurgi vid flera typer av ingrepp, även i samband med vissa akuta operationer. Det innebär att patienten blir undersökt och opererad, utan att kirurgen behöver göra stora snitt i magen för att kunna genomföra operationen.

Vanlig teknik

Titthålskirurgi är en vanlig teknik vid planerade och vissa akuta kirurgiska ingrepp – men har sällan använts vid akuta ingrepp inom tjocktarmskirurgin på Skånes universitetssjukhus.

Erik Agger, specialistläkare inom kolorektalkirurgi på Skånes universitetssjukhus.

– Tarmen hos våra patienter är ofta utspänd eller inflammerad vilket gör det svårt att hamna rätt med titthålsteknik. Därför har vi tidigare inte använt det som metod. Men vi trodde att det ändå kunde vara möjligt och började studera kirurgin och strategin kring den, säger Erik Agger, specialistläkare inom kolorektalkirurgi på Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet, som tillsammans med Tomas Vedin, överläkare och Victor Verwaal, sektionschef, infört förändringen.

Teamet tog inspiration från flera internationella sjukhus som varit föregångare i att använda titthålskirurgi vid den här typen av operationer. Det finns också andra sjukhus i Sverige som använt tekniken inom tjock- och ändtarmskirurgi, men öppen kirurgi är fortfarande standard både internationellt och nationellt.

Goda resultat

För att kunna använda sig av titthålskirurgi har Erik Agger och hans kollegor gjort en riktad satsning för att hitta en operationsteknik som fungerar, även när tarmen är svåropererad. Nu har de opererat cirka 50 patienter med titthålskirurgi i stället för öppen kirurgi. Resultaten har varit goda.

– Patienterna behöver vårdas kortare tid på sjukhuset efter operation: i snitt sex vårddygn efter titthålskirurgi, jämfört med åtta till nio dygn med öppen kirurgi. Titthålskirurgi innebär också mindre risker för komplikationer för patienten och mindre behov av avancerad smärtlindring som exempelvis ryggbedövning.

Snabbare återhämtning

Med enklare bedövning kan patienten tidigare komma upp och röra sig efter operationen, vilket minskar risken för till exempel infektioner. Ur ett långsiktigt perspektiv tror Erik Agger att det kan innebära att färre patienter behöver opereras om på grund av komplikationer. Och det i sin tur kan leda till kortare köer.

– I dag har vi långa köer till exempelvis stominedläggningar. Även här har vi börjat använda titthålsteknik, och kan vi dessutom frigöra tid för att vi inte har lika många re-operationer, så kan vi göra fler stominedläggningar.

Framöver tror Erik Agger att verksamheten kommer att utforska om det går att använda titthålskirurgi vid ännu fler tillstånd.

– Att använda det regelbundet vid stominedläggningar är ett stort steg och det kommer vi att fortsätta med. Men vi går framåt på fler fronter – nu handlar det också om att utbilda kollegor så att vi är många som kan använda den här tekniken.

Planerar forskningsprojekt

Verksamheten planerar också att starta ett forskningsprojekt där man undersöker effekten av titthålskirurgi som operationsmetod på patienter med högersidig tumörobstruktion och svullen tarm. Dagens vårdprogram har ingen tydlig rekommendation för vilken operationsmetod som är att föredra när det gäller den här patientgruppen.

– Vi planerar att kartlägga var i landet titthålstekniken används för dessa patienter, och hur det gått för de patienter som blivit opererade med titthålskirurgi, säger Erik Agger.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds universitet.

Sofie Mohlins forskning om barncancer övertygade både jury och publik i den nationella tävlingen där man på fyra minuter ska förklara sin forskning. Bild: Bodil Malmström.

– Det är jätteroligt att ha få varit med i tävlingen, och såklart jätteroligt att få vinna, säger Sofie Mohlin, docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund.

Tävlingen, som ägde rum den 23 november i Stockholm, utmanar deltagarna att på endast fyra minuter presentera sin forskning på ett så fängslande, intressant och underhållande sätt som möjligt.

Sofie Mohlin.

Totalt tävlade sex forskare från olika lärosäten runt om i Sverige. Ämnena var varierade, och omfattade allt från koldioxidlagring i berggrunden och hälsoinformation till forskning om skogar och skolklimatet. Det var dock Sofies presentation som övertygade både juryn och publiken på plats på Vasateatern i Stockholm. Hon berättade med engagemang och humor om hur hon och hennes forskargrupp använder sig av kycklingembryon för att bota en cancerform som uppstår redan när barnet ligger i magen.

Hon förklarar att de behöver modeller som efterliknar den verkliga miljön för att kunna studera hur denna cancer utvecklas. Därför har de valt att använda kycklingembryon. Genom att ändra på gener, antingen sätta in eller ta bort, kan de undersöka vad som händer med embryots tillväxt och vilka förändringar som leder till cancer.

– Den kunskapen ger oss sedan verktyg som kan användas när patienten kommer in för diagnos, och för att förstå varje enskilt barns cancer. Det senare leder till att behandlingen kan skräddarsys vilket ökar chanserna för överlevnaden och minskar oönskade biverkningar. Inget barn ska behöva dö i cancer, säger Sofie Mohlin.

Tro på vetenskap och inspirera unga

Sofie Mohlin lyfter fram två viktiga anledningar till att hon medverkade i tävlingen, och varför hon anser att andra forskare också bör engagera sig.

– Att forskare når ut och presenterar sitt arbete kan få allmänheten att behålla tron på vetenskapen och förstå att dess oumbärliga kraft är av yttersta vikt. Två tydliga exempel är vaccin och klimatkrisen.

Den andra aspekten handlar om att inspirera unga människor till en framtid inom forskarvärlden menar Sofie Mohlin.

– Det är inte ovanligt att akademin ses som otillgänglig och tråkig, och eftersom jag verkligen älskar mitt jobb, vill jag ändra på den bilden. För egen del är det dessutom viktigt att stereotypen för hur en forskare ser ut och beter sig suddas ut, till exempel genom att visa att även en kvinna med två barn, och helt utan akademisk bakgrund, kan leda en egen forskargrupp.