Ingela - Onkologi i Sverige

Modern barncancervård kräver nationell styrning och nya typer av samarbeten

Svensk barncancervård samverkar redan idag både nationellt och internationellt för att kunna erbjuda varje barn den bästa behandlingen. Men för att kunna införa precisionsmedicin och andra nya avancerade terapier, krävs att staten tar ett ökat ansvar för de infrastrukturer som utgör grunden för fortsatt forskning och utveckling. Det skriver Barncancerfonden i sitt inspel till Vårdansvarskommittén som nu startar upp sitt arbete.

Foto: Malin Grönborg.

Barncancerfondensinspel till Vårdansvarskommitténs öppna konsultation fokuserar på områden med tydliga behov av ökad statlig styrning och finansiering för att säkra en modern och jämlik barncancervård. Det tre områdena är kompetensförsörjning, klinisk forskning samt införande och implementering av medicinska innovationer, till exempel nya avancerade läkemedel.

Barncancervården har sedan många år tillbaka ett välutvecklat nationellt samarbete för att säkra ett gott och likvärdigt omhändertagande av cancerdrabbade barn, vilket innebär att förbättringspotentialen snarare handlar om att stärka befintliga strukturer och få till en mer långsiktig och trygg finansiering snarare än att omorganisera vården.

– Vi ser att samverkan och samarbeten fungerar bra inom de flesta områdena trots de många utmaningar som den regionala styrningen kan skapa genom onödig administration eller olika juridiska tolkningar. Det som verkligen saknas idag är en långsiktigt och uthållig planering och finansiering av gemensamma infrastrukturer och forskningsresurser, konstaterar Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare.

Ta över ansvaret för nationell infrastruktur

Barncancerfonden är inte bara den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige utan har i över 40 år också varit med och byggt upp och stöttat utvecklingen av det svenska barncancerregistret, flera diagnosbaserade forskningsregister och biobanker, liksom de två kliniska prövningsenheter som möjliggör utveckling av barncancervården och som innebär att barn i Sverige ges möjlighet att testa nya läkemedel.

– Vi är stolta över att vi sedan starten varit med och finansierat och möjliggjort användningen av dessa infrastrukturer som är en grundförutsättning för avancerad forskning. För att vi ska kunna satsa ännu mer på de forskningsprojekt som använder den data och det material som samlats in under många år önskar vi att det offentliga nu tar sin del av ansvaret för finansieringen, eftersom de är just nationella resurser, säger Ola Mattsson.

Gemensam finansiering av läkemedel

Överlevnadssiffrorna inom barncancer har legat still under de senaste 20 åren men nu väcker både nya läkemedel, exempelvis immunterapier och precisionsläkemedel, men också nya kombinationsbehandlingar hopp om att kunna förbättra överlevnaden och minska behandlingsorsakade komplikationer. Men för att de 15 procent som idag inte överlever sin cancerdiagnos ska göra det krävs mer forskning och nya läkemedel utprovade på och godkända för barn. Och de kommer med en prislapp som kan behöva betalas av staten för att inte regionala skillnader ska uppstå menar Ola Mattsson.

– Vi har goda förutsättningar att införa precisionsmedicin i den svenska barncancervården, bättre än de flesta länders hälso- och sjukvårdssystem just nu då vi redan har infört helgenomsekvensering vid diagnostillfället, vilket ger mer exakta diagnoser som är förutsättningen för att kunna ge mer individuellt utformad behandling och eventuellt målstyrd behandling. Men nu måste vi också se till att cancerdrabbade barn jämlikt kan få tillgång till de nya typer av läkemedel och behandlingar som forskas fram, oberoende av var det bor och vilken region de tillhör.

Fler aktörer måste bidra

Ola Mattsson hoppas också att den parlamentariska kommittén inte bara ska se på statlig styrning kontra regional, utan också se om samverkan mellan stat och idéburna aktörer kan accelerera utvecklingen mot en mer personcentrerad vård och öppna dörren för den revolution som exempelvis precisionsmedicin, immunterapier och artificiell intelligens kan komma att innebära.

– Det barnonkologiska området står inför fantastiskt spännande tider. Vi ser hur forskningen lämnar labben och hälso- och sjukvården börjar implementera nya metoder och behandlingar som kan komma att revolutionera cancerbehandlingen. Både genom att bota fler, men också genom att de nya läkemedlen inte skadar den växande kroppen på samma sätt som dagens metoder.

Läs inspelet i sin helhet.

EU-kommissionen godkänner Pfizers Talzenna (talazoparib)

EU-kommissionen har godkänt Talzenna (talazoparib), en oral poly ADP-ribospolymerashämmare (PARP), i kombination med enzalutamid, för behandling av vuxna patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) där kemoterapi inte är kliniskt indicerat.

I och med detta godkännande är Talzenna nu den första och enda PARP-hämmaren som är godkänd i kombination med enzalutamid i EU för behandling av patienter med mCRPC, med eller utan genmutationer.

– Nya behandlingsalternativ behövs för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer då prognosen för dessa patienter generellt sett är dålig, säger Thomas Wahlgren, medicinsk chef onkologi, Pfizer Sverige. EU-kommissionens godkännande av talazoparib i kombination med enzalutamid innebär ett betydande framsteg för behandling av patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer, det mest avancerade och aggressiva stadiet av sjukdomen.

Läs hela pressmeddelandet här.

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS är kemikalier som kan orsaka cancer, diabetes och andra sjukdomar. Nu visar forskning vid Örebro universitet att kemikalierna sannolikt påverkar människor redan vid fosterstadiet. Vi ser att PFAS troligen har en väldigt stor metabol påverkan vilket pekar på en förhöjd risk för vissa sjukdomar senare i livet, säger medicinprofessor Matej Orešič.

Tuulia Hyötyläinen, Aidan McGlinchey och Matej Orešič är tre av forskarna bakom artikeln som publiceras i The Lancet Planetary Health.

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn på tusentals syntetiskt framställda kemikalier som används i ett stort antal vardagsprodukter världen över. På engelska kallas de ofta “forever chemicals” eftersom det tar väldigt lång tid för naturen att bryta ner dessa ämnen som kan stanna många år i kroppen på människor och djur.

Det finns starka bevis för att PFAS kan påverka både immunsystemet och ämnesomsättningen. Exponering för vissa nivåer av PFAS kan orsaka cancer, diabetes och många andra sjukdomar. Kemikalierna har använts sedan 1950-talet i vitt skilda produkter som stekpannor, skidvallor, vattenavvisande kläder och livsmedelsförpackningar. De är också vanligt förekommande i smink och hudkrämer.

Forskare vid Örebro universitet publicerar nu, tillsammans med professor Paul A. Fowler vid University of Aberdeen och andra forskare, en unik studie på 78 foster i den ansedda tidskriften The Lancet Planetary Health. Det är den första studien i sitt slag där forskare har utfört omfattande metabola profileringar och mätt PFAS i mänskliga foster.

– Vi fann PFAS i fostrens levrar och resultaten gör det tyvärr mycket tydligt att exponering av dessa evighetskemikalier i livmodern påverkar det ofödda barnet. De som utsätts för högre nivåer av PFAS får ändrad ämnesomsättning och leverfunktion långt innan de föds, säger professor Paul Fowler.

Forskarna anser det troligt att i alla fall vissa av dessa effekter blir bestående, och att de sannolikt kommer att öka risken för metabola sjukdomar i vuxenlivet.

– Vi blev förvånade över den starka påverkan de här kemikalierna verkar ha på fostrens ämnesomsättning. Det liknar vissa metabola förändringar som uppstår hos vuxna människor. Specifikt fann vi att PFAS-exponering kan kopplas till modifierad gallsyra och lipidmetabolism i fostren, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro Universitet.

Just levern spelar en stor roll för människans välbefinnande.

– Förändringar i dess centrala metabolism kan ha djupgående effekter på hela kroppen. Speciellt kan förändringar under fostrets utveckling ha långvariga konsekvenser för framtida hälsa, säger Matej Orešič.

Den troliga påverkan från PFAS liknar de förändringar som uppstår vid metabola sjukdomar som diabetes och fettlever. De 78 foster som forskarna har analyserat är frivilligt aborterade mellan vecka 12 och 19, och anses ha varit i huvudsak friska.

Flera sorters PFAS är förbjudna inom EU där regleringen är hårdare än i till exempel Kina. Sjukdomar som barnfetma och diabetes har ökat lavinartat i Kina de senaste åren och forskarna anser att PFAS och andra miljökemikalier kan vara en av orsakerna till ökningen.

– Det har med stor sannolikhet en koppling och det kan visa sig att exponering för skadliga kemikalier har en jämförbar eller till och med större påverkan än livsstil när det gäller vissa sjukdomar, säger Matej Orešič.

Han och kollegerna vid Örebro universitet hoppas att deras forskning kommer att bidra till en större medvetenhet och hårdare reglering gällande PFAS.

Läs publikationen här.

”Sjung tillsammans mot cancer” samlade in 92 miljoner kronor till cancerforskning

Cancerfondens direktsända allsångskväll ”Sjung tillsammans mot cancer” fick ett varmt mottagande av publiken på Cirkus och av TV4-tittarna. Totalt samlades 92 miljoner kronor in till Cancerfonden. Pengarna kommer gå till att finansiera nya forskningsgenombrott som räddar liv och förbättrar livskvaliteten för cancerdrabbade.

92 miljoner samlades in till Cancerfonden. Foto: Teodor Axlund.

— Det blev en känslosam kväll med stark gemenskap, hopp och framtidstro. Kvällen var en hyllning till livet och forskningens framsteg, och vi hade verkligen publiken med oss, säger Cancerfondens generalsekretare Ulrika Årehed Kågström som är stolt och nöjd över resultatet.

Artisterna levererade allsånger och publikens gensvar var överväldigande. Hela Cirkus sjöng Lill-Babs klassiker ”Leva Livet” med Pernilla Wahlgren och Hanna Hedlund på scenen.

Jill Johnson och Tareq Taylor ledde Sjung tillsammans mot cancer för att samla in pengar till cancerforskningen. Foto: Teodor Axlund.

Programledarna Jill Johnson och Tareq Taylor ledde oss igenom starka berättelser från drabbade och närstående. Flera kända artister delade också med sig av sina erfarenheter av cancer.

Miriam Bryant berättade om när hennes syster gick bort i cancer förra året, och hur hon tog sig igenom sorgen. Låten Sarkofag är tillägnad systern och framträdandet blev minst sagt känslofyllt. Artisten Erik Grönwall drabbades själv av cancer 2021 och visade hur han kunde komma tillbaka från denna tuffa behandling och fortsätta med sin artistkarriär. Med i ett inslag från Hollywood fick tittarna se svenska skådepelaren Dolph Lundgren som kämpar mot en spridd cancersjukdom. Han berättade om beskedet och om tankarna när det var som mörkast.

— Det finns hopp och här spelar forskningen en avgörande roll, som hela tiden går framåt. Vi har som mål att 80 procent ska överleva cancer 2030 och vi är på god väg dit. Idag är den beräknade 10-årsöverlevnaden 72 procent. Vissa cancerformer har en sämre prognos och därför behövs mer forskning. Jag vill rikta ett stort tack till alla som bidrog i kväll, ni ska veta att ni gör skillnad, säger Ulrika Årehed Kågström.

Under kvällen fick vi också höra Måns Zelmerlöw, Lasse Holm, Lucianoz, Nanne Grönvall, Tommy Nilsson och Dad Harmony.

Missade du tv-sändningen? Läs mer om galan här.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter nya diagnostik- och behandlingsmetoder.

Wilfred de Graaf, Heights.ai, och Beatrice Melin, professor i onkologi.

Konsortiet består av Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus (Region Västerbotten), Heights.ai (Nederländerna) och PSE Data Security (Schweiz). Konsortiemedlemmarna undertecknade sitt samarbetsavtal den 28 december vid ett möte i Stockholm. Samarbetet kommer att utnyttja modeller för upptäckt av anomalier (som används för att hitta ”en nål i höstacken”) för att förbättra tidig upptäckt av gliom.

Illustration: Elin Brander.

– Vi har redan sett att de här modellerna kan vara framgångsrika i andra branscher, till exempel när det gäller att upptäcka penningtvätt i finansbranschen, säger Wilfred de Graaf, partner på Heights.ai.

Umeå universitet och Region Västerbotten har samlat in en unik uppsättning hälsodata och prover från 140 000 individer under de senaste 30 åren. Detta fungerar som en viktig byggsten för det nya samarbetet eftersom AI-modeller behöver datamängder av tillräcklig storlek och kvalitet.

– Vid Umeå universitet har vi en historia av att omsätta innovationer till kliniska tillämpningar. Här upptäcktes den Nobelprisbelönade CRISPR/CAS-metoden som nu är i kliniska prövningar vid vårt universitetssjukhus, säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Umeå universitet.

– Jag är glad över att få utveckla det här nya samarbetet med näringslivet. Jag är övertygad om att stimulering av innovationer mellan olika områden kommer att påskynda upptäckten av nya metoder för att upptäcka hjärntumörer.

Karolinska Universitetssjukhuset har öppnat ett nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka

Ett nytt och Sverigeunikt centrum finns nu på Karolinska Universitetssjukhuset. Magtarmcentrum riktar sig till en hårt drabbad patientgrupp som det talas för lite om.

Francesca Bresso, sektionschef för Mag- och tarmsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och Mattias Soop, sektionschef för Kirurgi för Inflammatorisk Tarmsjukdom och Tarmsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Anton Andersson.

Strax under en procent. Så många svenskar lider i dag av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Många av patienterna är i början av sina liv, inte sällan i tonåren. För de hårdast drabbade kan sjukdomen innebära att drömmar om att resa, utbilda sig och starta familj förblir just drömmar. Magtarmcentrum vill ge de patienterna nytt hopp. Här ska flera professioner och specialiteter samverka. För patienten betyder det bättre och mer sammanhållen vård.

– Magtarmcentrum gör det möjligt för patienten att få möta gastroenterolog, kirurg, sjuksköterska, psykolog och dietist på en plats, vid ett tillfälle, säger Mattias Soop, sektionschef för Kirurgi för Inflammatorisk Tarmsjukdom och Tarmsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Magtarmcentrum tar också hand om patienter som lider av tarmsvikt. Det är en liten patientgrupp med varierande sjukdomsbakgrund. Den som lider av tarmsvikt kan inte ta upp näring på vanligt sätt. För att överleva krävs intravenös näring eller vätska. Tarmsvikt är ett av Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag inom nationell högspecialiserad vård.

– Det har varit ett långt arbete att få Magtarmcentrum på plats. Vi känner oss väldigt stolta över att vi har kommit hit, säger Francesca Bresso, sektionschef för Mag- och tarmsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Något gemensamt för IBD, tarmsvikt och andra sjukdomar kopplade till mag-tarmkanalen är att det talas för lite om dem. Det anser både Francesca Bresso och Mattias Soop.

– Det vill vi ändra på. Tanken med att bilda centrumet är bland annat att öka medvetenhet och kunskap om magtarmsjukdomar och att stärka patientfokus, säger Francesca Bresso.

Årets cancerforskare utnämnd – prisas för forskning om spridd prostatacancer

Umeåforskaren Maréne Landström är årets cancerforskare. Hon utses av Cancerfondens forskningsnämnd för sin upptäckt av specialiserade antikroppar som kan förhindra att prostatacancer sprider sig.

Juryns motivering lyder: Professor Maréne Landström vid Umeå universitet utses till årets cancerforskare 2024, för hennes excellenta grundforskning om molekylära mekanismer för hur cancer uppstår och sprider sig, och där resultaten visar på nya behandlingar för att minska risken för spridning.

— Jag är otrolig glad och hedrad över utmärkelsen och har nog inte fullt ut tagit till mig det än. Jag och min forskargrupp har fått resultat som tyder på att vi är på rätt väg mot att förhindra att prostatacancer sprider sig och den här utmärkelsen känns verkligen som ett erkännande på det jobb som vi lagt ner, säger Maréne Landström.

Hoppas på nytt läkemedel

Forskning kring att förhindra att cancer sprider sig är ett viktigt område för ökad överlevnad, då en spridd cancer ofta är mycket svårbehandlad. I sin forskning har Maréne Landström och hennes forskargrupp kunnat visa att cellerna i en prostatacancer använder sig av en specifik sorts signalkomponent för att styra hur aggressiv cancern är. Ju aggressivare cancerceller, desto större är risken för att prostatacancern sprider sig. Genom den insikten har de tagit fram en specialiserad antikropp som fungerar som en stoppkloss då den förhindrar att den aggressiva signalkomponenten kan bildas. På så sätt kan antikroppen förhindra att en prostatacancer sprider sig.

Utifrån dessa resultat utvecklar de nu ett nytt läkemedel som Landström hoppas ska kunna hjälpa patienter med spridd prostatacancer och andra patienter med risk att utveckla annan typ av spridd cancer. Inom en snar framtid hoppas de kunna börja testa läkemedlet i kliniska studier, då patienter inom ramen för forskningen får ta del av läkemedlet.

— Med Årets cancerforskare vill vi lyfta fram några av de forskare som varje dag arbetar för att vi ska komma ett steg närmare visionen att besegra cancer. Maréne Landström har genom långt och envist arbete tagit sin forskning till en punkt där vi nu förhoppningsvis står inför ett nytt cancerläkemedel, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd som utser Årets cancerforskare.

Priset delas ut i samband med den årliga tv-galan ”Sjung tillsammans mot cancer” som sänds i tv4 den 8:e januari klockan 20:00.

Om priset Årets cancerforskare

Utmärkelsen ”Årets cancerforskare” instiftades 2016 med syftet att lyfta fram cancerforskares kamp mot cancer i labbet, vid datorn eller i sjukvården. Det är Cancerfondens forskningsnämnd som utser pristagaren. Tidigare pristagare:

2023 – Professor Göran Jönsson

2022 – Professor Henrik Grönberg

2021 – Professor Anna Martling

2020 – Professor Sophia Zackrisson

2019 – Professor Ruth Palmer

2018 – Professor Fredrik Mertens

2017 – Professor Lena Claesson-Welsh

2016 – Professor Thomas Helleday

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst uppbyggda av kroppsegen vävnad.

Emma Hansson, överläkare och adjungerad professor i plastikkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper. Foto: Paul Björkman/SU.

Kort före jul meddelade Cancerfonden att de gör en extra satsning på kliniska behandlingsstudier och ger tio forskningsprojekt får nu bidrag.

När Emma Hansson läste dokumentet med beslutet var inte säker på att hon såg rätt.

– Min första reaktion var att jag var tvungen att dubbelkolla att det verkligen stod ”beviljat 10 miljoner”. Det var för bra för att vara sant! Det här stora anslaget är en fantastisk möjlighet att göra en studie som verkligen skulle kunna göra skillnad för patienterna, för riktlinjer och den behandling som erbjuds vid återskapande av bröst efter cancer, säger Emma Hansson, som är överläkare och adjungerad professor i plastikkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Anslagsperioden är på fyra år.

– Förhoppningsvis kommer vår studie att leda till en vård med mer individanpassad behandling och större valmöjligheter för patienterna. Mig veterligen har det aldrig förr delats ut något så här stort anslag för att undersöka frågeställningar relaterade till bröstrekonstruktion.

Vad är det mer specifikt som ni ska forska på?

Projektets övergripande målsättning är att jämföra kroppsegen och implantatbaserad bröstrekonstruktion hos patienter som inte fått strålbehandling. Metoderna kommer jämföras avseende på patientnöjdhet, påverkan på livskvalitet och i ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Vad hoppas du att denna jämförelse kan visa?

– Idag erbjuds kroppsegen bröstrekonstruktion i stort sett bara till patienter som har fått strålbehandling, då det är de som har störst behov av denna mer resurskrävande metod. Vår hypotes är att kroppsegen rekonstruktion skulle kunna vara en mer konstandseffektiv metod ur ett samhällsperspektiv, säger Emma Hansson och fortsätter:

– Även om en kroppsegen rekonstruktion kräver mer vårdresurser när den görs så kanske den ger ett mer hållbart resultat. Denna metod skulle kunna kräva färre senare vårdinsatser, som exempelvis nya operationer med medföljande sjukskrivningar och produktionsbortfall, än vad en implantatbaserad rekonstruktion gör.

Valfrihet en stor vinst

Vid sidan av att få mer kunskap om vilka resurser som krävs på lång sikt för olika rekonstruktionsmetoder ser Emma Hansson en annan viktig sak som forskningsprojektet kan ge:

– Den stora vinsten med studien skulle kunna vara att fler patienter får tillgång till olika typer av bröstrekonstruktion och därmed en större valmöjlighet.

Lyckad kökortning hjälpte 108 patienter

Under 2023 har ett projekt med att korta operationsköerna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset resulterat i 108 operationer utöver ordinarie verksamhet. Främst är det robotassisterade prostatektomier vid prostatacancer och hysterektomier, borttagande av livmoder, som genomförts.

Under operationslördagarna har två salar funnits tillgängliga vilket vid årets slut resulterat i att 108 patienter kunnat opereras utöver ordinarie arbetstid inom ramen för projektet. Fotograf/Källa: Lennart Wiman, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det är operation 4 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som arbetat med projektet under 2023. Här opererar verksamhetsområde gynekologi och urologi och det är från verksamhetscheferna Corinne Pedroletti och Ali Khatami som uppdraget på att korta köerna har kommit.

– Under 2023 har vi gått in totalt 18 lördagar, utslaget på knappt 70 anställda. Det är helt frivilligt och bra betalt för att gå in extra, säger Anna Björnsson, vårdenhetschef på operation 4.

Inom verksamhetsområde urologi är det framför allt män med prostatacancer som har fått hjälp och inom gynekologi gäller majoriteten av ingrepp borttagande av livmoder, men även framfall och borttagande av muskelknutor i livmodern.

Ali Khatami, chef för verksamhetsområde Urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, konstaterar att projektet haft en positiv effekt på operationsköerna:

– För män med prostatacancer hade vi köer med väntetid på upp till sexton veckor innan projektet, men just nu ligger väntetider för operation på fem veckor. Operationskön för våra cancerpatienter har förbättrats under året likaväl totalt antal väntande på väntelista. Det är ett resultat av en serie åtgärder, där lördagssatsningen är en av dem, säger han.

Hur gjorde ni prioriteringen inför projektet?

– 91% av de patienter vi opererar inom verksamhet urologi är cancerpatienter eller patienter med subakuta åkommor som ska opereras inom 30 dagar, vilket gör att prioritering inom denna grupp blir mycket svårt. Men i början av året fick vi ett inflöde av patienter med prostatacancer vilket ledde till ökad operationsväntetid för patientgruppen som därför prioriterades.

108 patienter har fått hjälp

På operation 4 har inställningen varit mycket positiv till att gå in och jobba extra i kökortningsprojektet, berättar Anna Björnsson. Under operationslördagarna har två salar funnits tillgängliga vilket vid årets slut resulterat i att 108 patienter kunnat opereras utöver ordinarie arbetstid inom ramen för projektet.

– Vi har följt planen som fanns under året. De här lördagarna har också varit väldigt roliga att jobba samtidigt som vi uppnått målet att korta kön, det är fantastiskt, säger hon.

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram en fem i topp-lista.

Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

Det finns många studier som undersöker enskilda livsstilsfaktorer, men det har saknats forskning där man sätter de olika faktorerna i relation till varandra. Fram till nyligen har inte heller artificiell intelligens (AI) använts i dessa analyser, i mer än väldigt begränsad utsträckning. Det är först under senare år som den vetenskapliga standardiseringen av maskininlärning har etablerats. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet använt information från SCAPIS – Hjärt- och lungfondens databas, för att i en studie identifiera flera faktorer som är kopplade till hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). Forskarna tittade både på fysisk och mental livskvalitet och utvärderade allt från rökning, psykisk hälsa, alkoholkonsumtion, träningsfrekvens, socioekonomi, utbildning och sysselsättning, men även fysiologiska mätning som blodtester, BMI och lungfunktion.

– Vi har i princip mätt allt man kan mäta på en människa. Med hjälp av AI analyserades sedan varje variabels betydelse, genom att tillämpa en utarbetad viktningsskala, säger Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien.

De topp fem variablerna som associerades med en god livskvalitet var i fallande ordning: fysisk aktivitet, arbete, avsaknad av smärta, god sömn och känslan av att ha kontroll över sitt liv. Max Olsson är inte jätteförvånad över resultatet, men blev något överraskad över att sjukdom inte verkar spela så stor roll.

– Det verkar i högre grad vara konsekvenserna av sjukdom som är viktig. Eftersom många lever med kronisk smärta, blev det en viktig faktor i utfallet. Smärta påverkar många andra aspekter i livet och får därför konsekvenser för livskvaliteten. Men en diagnos i sig var inte starkt kopplad till låg livskvalitet.

Inte oväntat kom fysisk aktivitet på topplats. Fysisk aktivitet påverkar både fysisk och mental hälsa och har en positiv inverkan på välbefinnandet genom att minska stress, depression och förbättra humöret. Att ha ett arbete och få finnas i ett sammanhang där man trivs och utvecklas, kommer också högt på listan. Överlag kunde forskarna inte se några stora könsskillnader mellan män och kvinnor i studien, men det var något högre skattning av fysisk aktivitet hos män än hos kvinnor, medan kvinnor tenderade att värdera avsaknaden av smärta lite högre.

De faktorer som identifierats som betydelsefulla för HRQoL, kan vara intressanta som underlag inför folkhälsopolitiska beslut där man prioriterar åtgärder för att förbättra människors välmående:

– För att lägga grunden till ett långt och lyckligt liv bör de identifierade faktorerna vara ett fokus redan innan medelåldern. En given slutsats – som bekräftas i många studier – är att det är av yttersta vikt att fortsätta fokusera på fysisk aktivitet på gruppnivå för att så många som möjligt ska få en bättre livskvalitet, avslutar Max Olsson.

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Johan Holmberg. Foto: Mattias Pettersson.

Neuroblastom (NB) uppstår i det sympatiska nervsystemet och är den vanligaste solida barncancern utanför kraniet, med en hög grad av variation som sträcker sig från spontan tillbakagång till dödlig utgång trots intensiv behandling. Den viktigaste genen som kan ge upphov till en tumörcell förstärks i en stor andel av högriskfallen, varav mindre än 50 % överlever.

Sjukdomen har olika ansikten; en del tumörer mognar ut av sig själva, en del svarar bra på behandling medan andra är dödliga trots intensiv behandling. Som i andra tumörer hos barn, så har man funnit få återkommande mutationer i neuroblastom.

Måltavlor för behandling

I andra cancerformer har det s.k. splitsningsmaskineriet (då gener ger upphov till proteiner) visat sig vara av betydelse för tumörens utveckling, men dess betydelse i neuroblastom är inte klarlagd.

– Vi kommer att undersöka splitsningsmaskineriets betydelse för neuroblastom, och om det är en behandlingsbar aspekt av sjukdomen, säger Johan Holmberg.

– Vi ska använda en ny sekvenseringsmetod som bättre kan kartlägga effekterna av att förhindra splitsning i NB. Förutom att öka kunskapen om grundläggande mekanismer, hoppas vi även kunna specificera vilka aspekter av splitsningsmaskineriet som kan utgöra måltavlor för behandling.

Vilken roll spelar HIF2a?

HIF2a har beskrivits som en onkogen (gen som kan orsaka en cancercell) för neuroblastom, något som projektets preliminära data ifrågasätter. Oavsett vad som visar sig vara riktigt, så är ett mål för forskargruppen att klarlägga HIF2a:s roll.

– Vi hoppas kunna avgöra om HIF2a verkligen fungerar som en onkogen i neuroblastom, eller om den har andra funktioner och då inte bör komma på tal som måltavla i kliniken, säger Johan Holmberg.

Satsningar på cancervård måste innebära satsningar på kompetensförsörjning

Statens årliga överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om cancervården pekar både ut områden och fördelar medel. 2024 har RCC fått i uppdrag att särskilt fokusera på patologi och radiologi liksom rehabilitering. Områden som är viktiga för barnonkologin men också områden där det krävs kompetensförstärkning menar Barncancerfonden.

Foto: Malin Grönborg.

Regeringen avsätter en miljard kronor till cancervården under 2024. Av dessa går 809 miljoner kronor till överenskommelsen med regionala cancercentrum, RCC, 133,5 miljoner kronor till sjukvårdsregionala RCC och resterande medel till myndighetsuppdrag och liknande.

Insatserna i överenskommelsen delas in i fyra områden som motsvarar cancerstrategins delar: prevention och tidig upptäckt, tillgänglig och god vård med mera, med fokus på patienten, kunskapsutveckling samt kompetensförsörjning och forskning.

Utpekade områden kräver kompetensförstärkning

Barncancerfonden är positiv till den utökade satsningen och menar att det är viktigt att barn synliggörs i satsningar på tillgänglig och god vård, där rehabilitering och palliativ vård ingår. Att aktiva överlämningar och långtidsuppföljning efter barncancer är ett välkommet besked. I ekonomiska termer är 80 miljoner kronor avsatt specifikt för barncancer, i linje med tidigare överenskommelser.

Av särskild vikt för det barnonkologiska området, som på många punkter skiljer sig från vuxenonkologi, är den uttalade satsningen på patologi och radiologi. Ungefär en fjärdedel av de barn som insjuknar i cancer behöver strålbehandling. I Sverige betyder det att någonstans mellan 80 och 100 barn om året strålbehandlas.

Förbättrad bildteknik, strålningsteknik och datorkraft har revolutionerat strålterapin och tillsammans med genetiska analyser har det blivit möjligt att än bättre skilja på tumörer med hög och låg risk och därmed skräddarsy behandlingen efter barnets behov.

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

– Vi ligger långt fram inom diagnostiken inom barnonkologin tack vare satsningen på helgenomsekvensering via GMS Barncancer men inom strålterapin ser vi att vi behöver fler specialiserade läkare och att de kan avsätta mer tid för forskning och uppföljande studier, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Kompetensbrist risk för forskningen

Forskning lägger inte bara grunden för bättre och mer effektiv vård, den bidrar också till snabbare implementering av innovationer. Och just bristen på tid för forskning är något som oroar Britt-Marie Frost när det handlar om barnonkologin i stort.

– Barncancerfonden finansierar idag forskningsprojekt, forskartjänster, kvalitetsregister, biobanker och prövningsenheter men också patientnära funktioner vid landets regionala barncancercentra såsom konsultsjuksköterskor och syskonstödjare. Det finns fantastiska resurser inom området men just nu lider vi, liksom de flesta specialiteter av bristen på personal. Forskning tar tid och idag måste klinikerna prioritera barnets vård och omsorg. Därför är det viktigt att hitta nya lösningar där forskning kan bedrivas utan att de kliniskt aktiva läkarna och sjuksköterskorna belastas med mer-arbete.

Rehabiliteringen måste starta tidigt

Rehabilitering är ett annat, av regeringen särskilt utpekat område under 2024. Barn som behandlas för cancer får både långa och tuffa behandlingar och drabbas tyvärr ofta av både akuta och sena komplikationer. Här hoppas Barncancerfonden mycket på det nya vårdprogrammet för rehabilitering av barn och unga som ska implementeras under 2024.

– Rehabilitering av barn är speciellt och utmanande då de inte är färdigutvecklade utan fortfarande växer och mognar, både fysiskt och psykiskt, så tidiga insatser är otroligt viktigt, konstaterar Britt-Marie Frost. Därför är det nya vårdprogrammet en viktig ambitionshöjning, men kompetensförstärkning behövs även inom rehabiliteringsområdet. Och det gäller inte bara för barn och unga som behandlats för cancer utan alla barn och unga med funktionsnedsättningar, oavsett orsak.

Barncancerfonden har också tidigare lyft oron för att vuxna som behandlats för cancer i barndomen riskerar falla mellan stolarna eftersom varken vårdprogrammet för rehabilitering av barn eller det för cancerrehabilitering för vuxna innehåller rekommendationer för målgruppen.

Läs mer om överenskommelsen på RCCs hemsida.

Sverige går med i internationell studie för ovanlig form av barnleukemi

Varje år drabbas 1–2 barn i Sverige av Akut promyelocytleukemi, APL, en ovanlig form av akut myeloisk leukemi som drabbar barn i alla åldrar och även vuxna. Nu går svenska barnonkologer med i en internationell studie, som projektleds från Uppsala, för att se om arsenik eller antikroppsbehandling helt kan ersätta eller minska behovet av cytostatika.

Foto: Sofia Sabel.

Josefine Palle, överläkare och sektionschef vid Blod- och tumörsjukdomar hos barn vid Akademiska sjukhuset har fått Barncancerfondens uppstartsbidrag för att Sverige nu formellt ska gå med i ett studieprotokoll för Akut promyelocytleukemi, APL, en ovanlig form av akut myeloisk leukemi som drabbar både barn och vuxna. Det internationella protokollet, kallat ICC APL 02, startade 2020, och har redan använts i Sverige och de nordiska länderna som ”best available treatment” sedan våren 2022.

Josefine Palle, överläkare och sektionschef vid Blod- och tumörsjukdomar hos barn vid Akademiska sjukhuset.

– Att gå med i den internationella studien ger oss tillgång till mer data och större möjligheter att följa hur andra barn som ingår i studien har reagerat på sin behandling, berättar Josefine Palle.

Idag ingår Italien, Frankrike, Tjeckien och Holland i studien och man räknar med att den ska pågå i cirka fem år till, detta för att få med tillräckligt många patienter från de två olika patientgrupperna som ingår i studien, det vill säga standardrisk och högrisk.

Ersätta cytostatika

Arsenik har använts som läkemedel under många hundra år har sedan slutet av 1990 använts vid behandling av APL hos vuxna, från början vid återfall och senare som första linjens behandling.

– Den här behandlingen är unik eftersom det är den första cytostatikafria standardbehandlingen vid akut leukemi. Det vi vill är ju att få bort cytostatikan som inte bara dödar cancercellerna utan även påverkar friska celler och sänker livskvaliteten under behandling samt orsakar både akuta och sena komplikationer, berättar Josefine Palle.

Kombinationsbehandling målet

Men det är inte bara användningen av arsenik som gör att överlevnaden inom APL ökat drastiskt under senare år utan det är arsenik i kombination med A-vitamin som gör att det fusionsprotein som orsakar sjukdomen bryts ned. I protokollet finns två olika behandlingsstrategier och innebär att alla barn med standardrisk APL kommer att erbjudas A-vitaminsyra och arsenik. För barn med högrisk APL lägger man dessutom till behandling med en antikropp som använts i tidigare AML-protokoll för barn.

Ny finansieringsform

Uppstartsbidrag är en finansieringsform som startade under 2022 och målet är att fler svenska barn ska få testa nya läkemedel genom att ingå i en internationell studie. Hittills har Barncancerfonden delat ut fem uppstartsbidrag.

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Återfall efter fullständig remission är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken efter allogen stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter. Förbättrade biomarkörer för tidig förutsägelse av återfall är därför viktiga för bedömning av förebyggande återfallsbehandling.

En av artikelförfattarna är Madeleine Lehander, doktorand, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

I en ny studie använde forskarna en metod för att söka efter kvarvarande sjukdomsdrivande mutationer hos patienter med en viss typ av blodcancer efter att de genomgått en stamcellstransplantation och är i klinisk remission. Studien publicerades häromdagen i tidskriften Blood.

Resultaten visar att det går att få en högre känslighet i metoden genom att analysera de specifika celltyperna istället för att analysera ett blandat benmärgsprov (i snitt 97 gånger högre), och att detta i sin tur kan förutspå återfall i snitt tio månader innan klinisk diagnos av ett återfall.

Läs hela studien här.

Informationskampanj har ökat kunskapen om screening för tidig upptäckt av cancer

Under september genomförde RCC tillsammans med Sveriges regioner och 1177 en informationskampanj för att främja deltagandet i cancerscreening och öka kunskapen om screening för tidig upptäckt av cancer bland landets invånare. Kampanjen, som byggde på det europeiska initiativet PrEvCan, har resulterat i en ökad kunskap bland invånarna och höjt motivationen att delta i de nationella screeningprogrammen. Det visar en nyligen gjord utvärdering av kampanjen.

Informationskampanjen bestod av en nationell och en regional del. Den nationella delen innehöll material för digital annonsering och affischer och den regionala delen innehöll material som regionerna erbjöds att använda i form av material till sociala medier, bildspel till väntrumsskärmar och affischer.

Undersökningen som utvärderingen är baserad på visar att 45 procent av dem tillfrågade kvinnorna, 61 procent av kvinnorna födda utanför Europa och 46 procent av männen svarar att kampanjen har bidragit till att de har fått mer kunskap om screening för tidig upptäckt av cancer.

— Det är fantastiskt roligt att se att så många upplever att kampanjen har ökat deras kunskap om screening för tidig upptäckt av cancer. Det var precis det mål vi hade med kampanjen – att sprida medvetenhet och kunskap som kan göra skillnad i människors liv, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare och projektägare.

Även viljan att delta i screening har ökat

Undersökningen visar även att 68 procent av de tillfrågade kvinnorna, 70 procent av kvinnorna födda utanför Europa och 58 procent av männen svarar att kampanjen att ökat deras vilja att screena sig.

— Att 70 procent av de tillfrågade kvinnorna födda utanför Europa svarar att kampanjen ökat deras vilja att delta i screeningprogrammen känns extra roligt då vi ser i studier att om man är född i Sverige eller inte kan påverka tillsammans med andra faktorer om man deltar i ett screeningprogram eller inte när man blir kallad.

Utvärderingen är baserad på en undersökning som vände sig till kvinnor 23-74 år (600 personer) respektive män 60-74 år (400 personer), nationellt. Därutöver gjordes ett urval bland kvinnor som invandrat från utomeuropeiska länder (50 personer). Datainsamlingen genomfördes via en förrekryterad webbpanel där respondenterna svarade via en webbenkät.

Stor satsning på stöd till cancerberörda utökas

Mötesplatsen Kraftens hus där cancerberörda kan mötas har blivit en stor succé i Borås, Göteborg och i Stockholm. Ett nytt anslag från Sjöbergstiftelsen ska användas till att starta nya Kraftens hus i landet.

Regionalt cancercentrum Väst var först ut med att utveckla Kraftens hus Sjuhärad i Borås. Vid öppnandet 2018 var det Sveriges första stödcenter för cancerberörda. Ytterligare två milstolpar under året har varit etableringarna i Stockholm och i Göteborg.

Idag drivs Kraftens hus som ideella föreningar och i år har även en riksförening, Kraftens hus Sverige bildats. I slutet av november fick föreningen fyra miljoner kronor i anslag av Sjöbergstiftelsen för utveckling och expansion av Kraftens hus. Bidraget, som fördelas på två år, ska användas till att starta nya Kraftens hus i landet. Målet är att det om fyra år ska finnas en förening i samtliga sex sjukvårdsregioner. För att kunna nå ännu fler cancerberörda vill man också utveckla det digitala stödet.

– Kraftens hus fyller en viktig funktion för kraft och stöd i mellanrummet mellan vården och vardagslivet. Livet förändras drastiskt vid ett cancerbesked och att få dela sina erfarenheter med andra som är i en liknande situation är mycket värdefullt, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Kraftens hus är en mötesplats för cancerberörda, både patienter och närstående. Vars målsättning är att ge cancerberörda stöd, information och möjlighet att träffa andra i samma situation. Kraftens hus erbjuder en mängd olika aktiviteter, bland annat, samtalsgrupper, föreläsningar och olika typer av skapande aktiviteter.

Läs mer om Kraftens hus.

Regeringen och SKR överens om 809 miljoner till cancervården

Under onsdagen blev den årliga överenskommelsen mellan SKR och regeringen klar. Överenskommelsen sätter ramarna för Regionala cancercentrums (RCC) arbete för 2024. Beskedet från regeringen och regionerna är att fokusera på rehabilitering, screening och tidig upptäckt, samt på förbättringar som leder till bättre tillgänglighet. Och att fortsätta förvalta och utveckla det som redan fungerar bra.

– Många punkter återkommer från år till år. Budskapet är att förvalta och utveckla det som är bra, till exempel arbetet med kunskapsstöd. Sedan tillkommer några särskilt utpekade områden varje år. I år ligger stort fokus på rehabilitering och på de diagnostiska processerna patologi och radiologi, säger Kjell Ivarsson.

Processarbete och tillgänglighet viktiga frågor

Överenskommelsen innebär att regeringen avsätter 809 miljoner kronor ur statsbudgeten för att stötta regionerna att genomföra de insatser som man kommit överens om. Av dessa går 365 miljoner kronor direkt till regionerna för att de ska fortsätta arbetet med processarbete och tillgänglighet inom standardiserade vårdförlopp. Utöver dessa finns 120 miljoner kronor som regionerna kommer att kunna ansöka om för att arbeta med sina processer för patologi och radiologi.

– Patologi och radiologi ingår i nästan alla cancerprocesser. Förbättringar där blir förbättringar för nästan alla cancerpatienter och även för övrig vård. Jag är mycket glad att vi kommer att kunna stötta regionernas arbetet med att stärka upp de processerna, tillägger Kjell Ivarsson.

Särskilda medel för rehabilitering för barn och vuxna

Även inom rehabilitering kommer regionerna att kunna ansöka om medel för särskilda insatser, sammanlagt 100 miljoner kronor.

– Under 2023 tog vi fram ett uppdaterat vårdprogram för cancerrehabilitering. De extra medlen är ett välkommet tillskott till regionerna för att införa de nya arbetssätten som beskrivs där. Inom RCC kommer vi också att fortsätta arbetet med utbildningsmaterial och annat som regionerna behöver för att komma vidare, säger Kjell Ivarsson.

– Det är också glädjande att medlen kommer att komma både barn och vuxna till del. I början av 2024 publicerar vi det helt nya vårdprogrammet för cancerrehabilitering för barn, och även där kommer vi att kunna ge regionerna stöd i införandet. Det blir ett av RCC:s riktigt viktiga uppdrag under 2024, tillägger Kjell Ivarsson.

Större satsning än tidigare år

Årets överenskommelse omfattar mer medel än tidigare år.

– Den största delen av ökningen ligger i de medel som regionerna kan ansöka om, för arbete med rehabilitering, patologi och radiologi. Men vi på RCC får också mer resurser för vårt arbete med att stötta regionerna, inom bland annat tidig upptäckt av cancer inklusive screening, säger Kjell Ivarsson.

– Överenskommelsen är ett kvitto på den samsyn som finns i Sverige, om att vi är på väg åt samma håll och vill samma saker. Den ligger också väl i linje med intentionerna i EU:s cancerplan. Jämlik vård och jämlik hälsa är prioriterat. På det här sättet kan vi arbeta tillsammans, undvika att uppfinna hjulet på nytt i 21 regioner, och jobba med de frågor som leder till bästa möjliga vård och bästa möjliga livskvalitet för alla cancerpatienter i Sverige, avslutar Kjell Ivarsson.

Överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2024

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål för nya cancerterapier.

p53-tumörsuppressorprotein bundet till DNA. Foto: GettyImages.

Professor Klas Wiman. Foto: Gunnar Ask.

I cancerceller med vildtyp (normal) TP53 hämmas ofta p53 av överuttryck av p53-antagonisten MDM2, och substanser som bryter p53-MDM2-bindningen kan återställa p53-aktiviteten. I TP53-muterade cancerceller kan molekyler som främjar korrekt veckning av missense-muterad p53 eller translationell genomläsning av nonsense-muterad TP53 återskapa p53-funktionen.

Flera p53-riktade substanser testas nu i kliniska prövningar i patienter med olika typer av maligniteter, men hittills har inget sådant läkemedel godkänts för klinisk användning. I denna översiktsartikel diskuterar Wiman och medarbetare de komplexa interaktionerna mellan p53 och dess mikromiljö och föreslår strategier för att förbättra den kliniska effekten av p53-riktade substanser.

Läs artikeln här.

Ny teknik för forskning om enzymers roll vid cancerutveckling

Proteiner ser till att våra celler fungerar som de ska. Det är också proteiner inblandade när celler inte fungerar korrekt. Muterade former av enzymerna Parp14 och Parp15 finns i många former av cancer och forskarna vet ännu inte varför. Herwig Schüler arbetar med att ta reda på det. Samtidigt utforskar han möjligheten att behandla cancer genom att hämma aktiviteten i proteiner. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny avancerad teknik som ökar både kvaliteten och effektiviteten i forskningen.

Herwig Schüler vid det nyinköpta gel-dokumentationssystemet. Foto: Carmen Ebenwaldner.

I kroppen pågår en ständig interaktion mellan proteiner och andra biologiska molekyler. Människors hälsa är beroende av en noggrann styrning av enskilda proteiners aktiviteter i en komplex blandning av proteiner i våra celler.

– Varje protein kan ha flera olika uppdrag och vilka de är styrs av kemisk påverkan. Det är som att proteinet får en ‘flagga’ som talar om för cellen att just det här enzymet ska befinna sig på det här stället under den här tiden. Eller så får det en annan flagga som betyder att enzymet ska ingå i ett sammanhang med flera andra proteiner. Flaggningen hjälper cellen att spara energi. Proteinerna finns där men de måste inte alltid vara aktiva, förklarar Herwig Schüler, universitetslektor och forskare på Avdelningen för biokemi och strukturbiologi vid Lunds universitet.

Han forskar på de enzymer som sätter dit, känner igen och tar bort flaggorna. Främst studerar han enzymerna Parp14 och Parp15. De är av särskilt intresse eftersom de är kraftigt överrepresenterade vid lymfom* och andra typer av blodcancer.

– Vi vill ta reda på exakt vad de här enzymerna gör och hur de är inblandade i uppkomsten av blodcancer. Dessutom hittar vi mutationer i de här proteinerna i många former av cancer. Vi söker kunskap både om enzymernas funktioner och om mutationerna. Är det mutationer som blockerar den ursprungliga funktionen eller som gynnar den? Det vet vi inte i nuläget.

Herwig Schülers grundforskning på området bidrar till bättre förståelse för utvecklingen av cancer. På sikt kan den också leda till nya sätt att behandla cancer.

Mer kunskap med ny teknik

Ett anslag om 400 000 kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har finansierat ny laboratorieutrustning i form av ett så kallat gel-dokumentationssystem. Det gör det möjligt för Herwig Schüler och hans team att, med hjälp av fluorescens, för första gången faktiskt se de kemiska flaggorna i cellerna.

– Om en flagga finns på ett protein så får vi en ljussignal som visar det. Den nya apparaturen gör stor skillnad när vi studerar hur de här enzymerna fungerar. Nu ser vi mycket tydligare hur fort de sätter dit eller tar bort en flagga, hur de interagerar och vilka proteiner de sätter sin flagga på, säger Herwig Schüler.

Han menar att jämfört med den tidigare utrustningen får han och hans kollegor nu mer information och kan göra bättre analyser. Systemet inkluderar en avancerad kamera som tar högupplösta bilder av proteinerna. Genom att ta en serie bilder och lägga dem på varandra kan forskarna kvantifiera enzymets aktivitet vilket ger mer kunskap om processerna.

Bättre dokumentation och enklare mätningar

Innan enzymerna kan analyseras måste de renas i en process i laboratoriet som omfattar fyra till fem steg. Varje steg i reningen dokumenteras. Dels för att det ska ingå i forskningsdokumentationen dels för att forskarna i sina publikationer ska kunna visa att studierna utförs med rent material av hög kvalitet. Även här gör den nya utrustningen stor nytta.

– Förut skämdes jag över bilderna i mina publikationer. Nu kan vi både dokumentera vårt dagliga arbete på ett mycket bättre sätt, illustrera våra publikationer med kvalitativa bilder och göra enzymatiska mätningar som går väldigt mycket snabbare. Dessutom sparar vi material eftersom vi kan arbeta med volymmässigt betydligt mindre prover i den nya utrustningen.

Ytterligare forskningsspår som effektiviseras

I samarbete med kemister arbetar Herwig Schüler också med att utveckla läkemedelsliknande molekyler som kan hämma aktiviteten i proteiner.

– Vi vill se vad som händer i cellen när vi hämmar proteinernas aktivitet. Kanske leder det till cancerliknande tillväxt, kanske kan det döda cancercellerna. I vilket fall kan vi komma vidare trots att vi inte har all kunskap om proteinernas faktiska funktion. Vi får reda på om det är bra eller dåligt för en cancerpatient att hämma aktiviteten. Även den forskningen blir väldigt mycket mer effektiv med den nya utrustningen, konstaterar Herwig Schüler.

Malignt melanom ökar mest bland äldre

Under de senaste två decennierna har hudcancerformen malignt melanom mer än fördubblats – och störst är ökningen hos äldre personer. Malignt melanom står för omkring 85 procent av dödsfallen i hudcancer. Samtidigt fortsätter också antalet personer i befolkningen som lever efter en cancerdiagnos att öka.

Socialstyrelsen presenterar idag färska siffror över antalet nyupptäckta cancerfall förra året. Efter ett hack i kurvan under det första pandemiåret 2020 har den stadiga ökningen av antalet cancerdiagnoser fortsatt.

– Men antalet personer som lever efter att ha fått en cancerdiagnos har också ökat. I Sverige finns idag drygt 600 000 personer som har eller har haft någon form av cancer, säger David Pettersson, statistiker.

Flest har fått en prostata- eller bröstcancerdiagnos

Flest personer som fått en cancerdiagnos finns i gruppen män som diagnostiserats med prostatacancer och kvinnor som fått diagnosen bröstcancer. Störst andel av befolkningen som har eller har haft någon form av cancer finns i Blekinge, Kalmar och på Gotland. I Stockholm och Uppsala finns lägst andel som har eller haft någon form av cancer.

– Geografiska skillnader beror bland annat på åldersstrukturen. En äldre befolkning har normalt också en högre andel som fått en cancerdiagnos, säger David Pettersson.

Stadig ökning av hudcancerdiagnoser

Sambandet mellan solvanor och hudcancer har i takt med en stadig ökning av antalet hudcancerdiagnoser varit av intresse under lång tid. Malignt melanom, har ökat under lång tid och ökningstakten har varit större under de senaste två decennierna. Ökningen har varit något större bland män. Och det är bland äldre som ökningen är störst.

Däremot är ökningen inte alls lika stor bland den yngre delen av befolkningen, 50 år och yngre. Där verkar det till och med som att ökningen avstannat. Sedan mitten av 2010-talet har cancerformen malignt melanom bland yngre till och med minskat något.

– Det är osäkert om det är början på en ny långsiktig trend eller om det är ett tillfälligt uppehåll i ökningen. Men det skulle kunna ha ett samband med genomslag för upplysningskampanjer som lett till ändrat beteende bland yngre och kanske att barn skyddats bättre från att utsättas för alltför kraftig exponering av solen, säger David Pettersson.

FAKTA

2022 var det mer än 5 200 personer som fick diagnosen malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer, som ökat stadigt under de två senaste decennierna.
7 000 kvinnor och drygt 8 500 män diagnostiserades med någon form av hudcancer 2022
Malignt melanom ökar snabbast bland äldre personer, och då särskilt hos män.

Läs statistiken här.