– En sak som framgår tydligt av historiken är möjligheterna till utveckling även för diagnoser med låg överlevnad. Myelom och lungcancer är sådana exempel, säger professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.
Cancerfonden har sammanställt statistik för att visa forskningsframstegen sedan 1970. Halvseklet rymmer en historiskt snabb utveckling. Från 3 av 10 patienter som överlevt sin cancer, tio år efter diagnostillfället, till ungefär 7 av 10.
– Det är en väldigt positiv utveckling och då är det ändå så att forskningsgenombrott under senare år inte gett utslag i statistiken ännu, säger Klas Kärre.
– Cancerfonden har tidigare lyft fram att två av tre patienter överlever cancer. Den här sammanställningen ger en tydligare bild och kan också ge insikt om det är realistiskt att vi kan komma så mycket längre när det gäller tioårsöverlevnad. Jag är själv övertygad om att det är möjligt och där vi nu jobbar mot ett mål att 8 av 10 ska överleva sin cancersjukdom.
Nya behandlingar ger resultat
Sammantaget – för alla cancerdiagnoser – har en jämn ökning år för år skett av den relativa tioårsöverlevnaden sedan 1970. Cancerfonden pekar på bland annat nya behandlingar, förbättrad diagnostik och kirurgi samt screeninginsatser som viktiga faktorer.
Men variationerna mellan olika former cancer är stor, från en överlevnad på omkring 90 procent ner till 10 procent.
Klas Kärre ser ett mönster där svårbotade cancerformer behöver någon form av genombrott som grund för att ”jobba sig uppåt”. Han tar myelom, en form av benmärgscancer, som exempel
– Länge var prognosen väldigt dålig med omkring tio procents tioårsöverlevnad, men blickar man bakåt kan man se tydliga förbättringar med 20 års mellanrum. Först möjligheten till stamcellstransplantation och senare en rad framgångsrika mediciner som påverkar tillverkning och nedbrytning av proteiner i cellerna. Nu ser det riktigt lovande ut för myelom med en tioårsöverlevnad som närmar sig 50 procent.
Hoppfullt inom lungcancer
Även lungcancer är en diagnos med hoppfull utveckling som slagit igenom i statistiken under de senaste decennierna.
– Orsakerna är flera med framsteg inom kirurgi och bilddiagnostik, bättre cytostatika, bättre strålning samt precisionsmedicin för de patienter med unika mutationer som det går att rikta läkemedel mot, säger Klas Kärre.
– Lungcancer har nu höjt sig till omkring 20 procents överlevnad. Det är fortfarande en låg nivå, men har man nått dit så kan man ofta komma vidare och kanske i första hand till en 40-procentsnivå. Många gånger handlar det då om små, små steg – att ändra doser eller ordningen mellan olika behandlingar.
För en diagnos som bukspottkörtelcancer, där färre än tio procent av patienterna överlever inom tio år, är det svårare att se framstegen. Ofta växer tumören utan att ge symtom och ofta saknas möjligheter till operation.
– Även om vi idag inte kan se tecken på något genombrott så ska man inte se det som en omöjlig uppgift. Behovet av forskning för att nå fram till en tidigare diagnos är stort. Här finns spännande möjligheter med ny metodik för att studera alla proteiner i blodet och med informatiska verktyg analysera olika kombinationer, kanske med stöd av artificiell intelligens hitta sätt att utläsa mönster kring att vissa proteiner går upp och andra ner som varningstecken.
Nio av tio med bröstcancer överlever
Bröstcancer är en diagnos där överlevnaden ökat mest till nuvarande 90-procentsnivå. Klar Kärre noterar tre huvudfaktorer som grund för utvecklingen: mammografi med tidig diagnostik, precisionsmedicinernas intåg och en mer skonsam kirurgi.
– Kirurgin kanske i sig inte påverkar bot och överlevnad, men ger påtagligt bättre livskvalitet under och efter behandling.
En del av den historiska utvecklingen kräver bakgrundskunskap för att inte tolkas fel. Det gäller exempelvis livmoderhalscancer.
– Det kan se ut som att väldigt lite hänt om man tittar på tioårsöverlevnaden men det är faktiskt en diagnos där forskningen haft allra störst effekt. Antalet patienter har gått ner genom provtagning och möjligheter att ta bort celler i ett tidigt stadium för att förhindra cancer. Men patienterna som inte får cancer tack vare detta kommer ju inte med i statistiken på överlevnad efter diagnos, säger Klas Kärre.
Fått nya insikter
Även för Klas Kärre har 50-årsperspektivet på forskning och tioårsöverlevnad gett insikter.
– Det bir väldigt tydligt med de stora lyft som skett för vissa cancerformer medan andra tuggar på lite mer sakta. Det stärker mig i tron att vi behöver många typer av forskning. Det kan handla om sådan forskning som flyttar fram positionerna lite grand, kanske då inte de mest innovativa projekten utan att exempelvis bara jämföra ett par behandlingsmetoder och komma fram till vad som blir bäst. Men också forskning som kan leda till fantastiska genombrott som förändrar utsikten för en eller flera diagnoser – exempelvis immunterapi.
– Den utveckling vi sett sedan 70-talet ger mig hopp och styrka om att vi kan nå ännu längre. Mål ska vara utmanande men realistiska och att öka tioårsöverlevnaden till 80 procent ser jag som fullt möjligt. Självfallet är det så att det blir tuffare för varje procentenhet upp mot 100, men det finns också så mycket i pipeline som kommer att ge avtryck i framtida statistik, allt från vaccination mot HPV för att bygga upp flockimmunitet mot livmoderhalscancer till immunterapi för lungcancerpatienter.
