P-piller minskar risk för både äggstockscancer och endometriecancer
En studie från Uppsala universitet1, där man inkluderat över 250 000 kvinnor, visar att p-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat använda p-piller. Här beskriver forskargruppsledare Åsa Johansson vad den nya kunskapen kan betyda för möjligheten att i framtiden ge mer individuella råd till kvinnor.
I början av 1960-talet godkändes det första p-pillret som preventivmedel, och det beräknas att 80 procent av alla kvinnor i Västeuropa idag använder p-piller någon gång under sin livstid2. En av de första biverkningarna av p-piller, som rapporterades redan 1961, var en ökad risk för blodpropp3. Sedan dess har studier indikerat att p-piller kan kopplas till en akut ökad risk för såväl hjärtinfarkt som andra kardiovaskulära sjukdomar4,5. Under det senaste 15 åren har användandet av p-piller minska något i Sverige (Figur 1), delvis till följd av rapporter som belyser de skadliga effekterna. Denna minskning har till viss del kompenserats av en ökning av andra typer av hormonella preventivmedel. Det finns även belägg för att p-piller kan påverka risken för cancer. Även tidigare studier har visat att p-piller faktiskt kan skydda mot äggstockscancer och endometriecancer7,8.
I den aktuella studien från Uppsala universitet1, har forskarna säkerställt dessa resultat och visar på att den skyddande effekten varar många årtionden efter det att kvinnorna slutat använda p-piller. Såväl äggstocks- som endometriecancer drabbar framförallt äldre kvinnor, långt efter att de slutat med p-piller. Dock kan mutationerna som orsakar cancern ha skett flera decennier före själva diagnosen. Det finns även ett mycket tydligt samband mellan hur stor den skyddande effekten är och hur många år en kvinna ätit p-piller (Figur 2).
