Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Näringslivet sluter upp för utveckling av immunterapi

Tio svenska och internationella företag har nu gemensamt gått ihop med forskare från Karolinska Institutet (KI) för att samverka kring utveckling av nästa generations NK cells-baserade immunterapi mot cancersjukdomar.

I somras presenterade Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, en satsning på ett nytt kompetenscentrum inom området. Syftet är att utveckla nya cancerbehandlingar baserade på NK cells-medierad immunterapi. Sedan dess har arbetet pågått med att knyta näringslivet till projektet, och tio svenska och internationella företag har nu blivit en del av satsningen.

Utöver KI och industriparter involverar den aktuella satsningen också samverkan med hälso- och sjukvården, särskilt Karolinska Universitetssjukhuset.

– Genom bred samverkan kring utveckling av nya immunterapier mot cancersjukdomar, ser vi möjlighet till utveckling som ligger långt utöver det enskilda parter skulle kunna åstadkomma säger professor Hans-Gustaf Ljunggren, ansvarig för satsningen.

Verksamheten syftar också till att stärka Sveriges innovationsförmåga. Inom det aktuella programmet samverkar akademi, näringsliv och offentlig sektor för att utveckla nya modeller, processer, och produkter av vikt för samhällets utveckling.

– Det är glädjande att Karolinska Institutet kan stå som koordinator för en satsning av denna magnitud inom ett mycket viktigt forskningsområde i snabb utveckling, säger Karolinska Institutets rektor Ole-Petter Ottersen. På sikt är detta en viktig del i KI:s ambition att bidra till att stärka Sveriges innovationsförmåga.

För mer information, kontakta:

Hans-Gustaf Ljunggren, 0705-33 46 99, [email protected]

Evren Alici, 0736-26 14 12, [email protected]

Karl-Johan Malmberg, +47-45 39 09 26, [email protected]

Studie visar hur elakartade hjärntumörer hos spädbarn uppstår och kan behandlas

Studie visar hur elakartade hjärntumörer hos spädbarn uppstår och kan behandlas

I en ny studie i Cell Stem Cell visar vi hur cancergenen MYCN kan orsaka hjärn – tumörer från embryonala humana stamceller från hjärnan eller från hjärnspecifika inducerade pluripotenta stam (iPS)-celler (Cancer et al. 2019). Det skriver docent Fredrik Swartling vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet i en översikt av området. Han understryker att upptäckten är viktig för att vi ska förstå hur den vanligaste elakartade barnhjärntumören av typen medulloblastom uppstår i spädbarn. Samtidigt fann forskarna att tumörerna svarar på behandlingar riktade mot signalvägen mTOR som idag används för att hämma epilepsi hos små barn som fått sjukdomen tuberös skleros.

De senaste tio åren har medulloblastom från över tusen patienter kartlagts molekylärt via metyleringsanalys, helgenomssekvensering eller via RNA-sekvensering av hela tumören eller på singelcellsnivå. Subgrupperna av de medulloblastom som karakteriserats har fått namnen WNT, SHH, Grupp 3 och Grupp 4 och de kännetecknas av mutationer eller förändringar av specifika utvecklingsbiologiska gener som är inblandade i dessa subgrupper (Figur 1). Medulloblastom är ett typexempel på en tumörform där den molekylära informationen nu erbjuder så mycket mer än vad den histopatologiska analysen tidigare kunnat göra. Desmoplastisk histologi (cirka 20–25 procent av patienterna) korrelerar exempelvis ofta med en SHH-beroende tumör men det saknar prognostiskt värde i avsaknad av genetisk information om att suppressorgenen p53 är muterad (inaktiverad) eller om att onkgenen MYCN är amplifierad (överproducerad). Klassisk histologi (cirka 50–60 procent av fallen) kan ha mycket dålig prognos (30–40 procent överlevnad) om cancergenen MYC är amplifierad men väldigt god prognos om istället CTNNB1-genen (95 procent överlevnad) är muterad.

MER KOMPLEXT UPPBYGGDA
WNT- och SHH-medulloblastom heter så för att det är just signaleringsvägarna WNT (Wingless protein) och SHH (Sonic Hedgehog) som är uppreglerade eller förändrade i dessa grupper. Grupp 3 och Grupp 4 är däremot mer komplext uppbyggda i sin profil och deras indelning bygger inte på någon enstaka signaleringsväg. MYCN-proteinet som behövs för normal hjärnutveckling är ofta amplifierat eller överproducerat i SHH-gruppen som spädbarn ofta kategoriseras in i (Hovestadt et al. 2020). Medulloblastom kan botas i cirka 75 procent av fallen med operation, cytostatikabehandling samt strålning. De som överlever sin sjukdom drabbas ofta av komplikationer och biverkningar framför allt till följd av strålbehandlingen såsom neurologiska besvär och tillväxtstörningar. Med ökad riskgrupp erbjuds mer intensiv strålbehandling, ofta via avancerad foton- eller protonstrålning, vilket idag fortfarande är de mest effektiva sätten för att bota dessa tumörer. Det är cirka 12–15 barn och ett fåtal spädbarn varje år i Sverige som drabbas av medulloblastom. Vi har visat att de yngsta barnen som har SHH-tumörer med höga nivåer av MYCN och mTOR samt spridd, metastaserande cancer har väldigt dålig prognos. Vår förhoppning är att precisionsmediciner som specifikt hämmar mTOR-vägen fungerar på små barn med medulloblastom som inte svarar på standardbehandling.

STRÅLNING INGET ALTERNATIV
Det finns idag många läkemedel som kan blockera proteinet SMO som är ett viktigt protein för utvecklingen av vår hjärna. När SMO aktiveras och driver på SHH-vägen delar omogna celler i lillhjärnan på sig under fosterutveckling och spädbarnsålder men vid tvåårsåldern stängs normalt denna väg av eftersom fler celler då inte längre behövs. I utvecklingen av barnhjärntumörer har dessvärre något gått fel och SHH-vägen är fortfarande aktivt påslagen. SMO-hämning ser ut att vara en lovande behandling av tumörer hos vuxna som aktiverat SHH-vägen via SMOaktivering, men hos barn visar sig de flesta hämmarna ha väldigt allvarliga biverkningar där normal benutveckling störs och tillväxtplattorna växer ihop (Robinson et al. 2017). Det har lett fram till att dessa hämmare helt enkelt blivit mer eller mindre förbjudna att användas vid behandling för barn med hjärntumörer och att nya alternativ till riktad behandling med färre biverkningar nu behöver hittas. Strålning är effektivt och utgör en viktig hörnsten i standardbehandling av medulloblastom vilket leder till att mer än 70 procent av drabbade barn botas av sin tumör i kombination med olika typer av cytostatika efter att tumören avlägsnats med kirurgi. Strålning av den utvecklade hjärnan och ryggmärgen hos unga barn leder samtidigt till allvarliga neurologiska och hormonella biverkningar. Strålbehandlingen på onkologklinikerna förfinas hela tiden och till exempel har avancerad protonstrålning nyligen visat sig reducera vissa biverkningar jämfört med fotonstrålning som oftast används i strålbehandling, med bättre resultat för exempelvis IQ hos behandlade barn vilket är lovande (Kahalley et al. 2019b). Dock visar sig även sådan protonstrålning sänka kognitiv förmåga och IQ på behandlade barn jämfört med om de inte får någon strålning alls (Kahalley et al. 2019a). Samtidigt kan de minsta barnen inte strålas utan att de får allvarliga biverkningar varför man undviker att stråla barn som är under fyra år. Ju yngre barn desto känsligare är de. SHH-medulloblastom uppstår ofta hos barn under fyra år och en högriskgrupp involverar MYCN-amplifierade tumörer som även har mutationer i den skyddande p53- genen (Hovestadt et al. 2020) (Figur 1).

Läs hela artikeln

Akademiska störst i Norden på intern strålbehandling mot neuroendokrina tumörer

 

På bilden syns från vänster: Anders Sundin (överläkare och professor), Mattias Sandström (1:e sjukhusfysiker), Anna Eriksson (avdelningschef molekylärbilddiagnostiska avdelningen) och Mark Lubberink (gruppchef inom medicinsk fysik och professor).

Akademiska är det sjukhus i Norden som erbjuder flest patienter med neuroendokrina tumörer intern strålbehandling med målsökande radioaktiva ämnen. Flytten till nya vård- och behandlingsbyggnaden innebär bättre faciliteter och potential att erbjuda fler patienter sådan individuellt anpassad cancerterapi.

– I och med flytten så har vi sannolikt en av de bättre behandlingsenheterna för cancerterapi med målsökande radioaktiva ämnen i världen. Patienterna kan observeras under hela behandlingen från strålskyddade rum, de har egen toalett/dusch och det är nära mellan vårdavdelning och enheter för diagnostik och behandling, säger Mattias Sandström, förste sjukhusfysiker och ansvarig för terapier med radioaktiva ämnen vid sektionen för medicinsk fysik.

Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. Cancertumörerna finns oftast i mag-tarmkanalen eller i lungorna, men kan även uppstå i andra organ som till exempel magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln och därifrån sprida sig till, ofta till lever och lymfkörtlar.

Akademiska sjukhuset har ett nationellt och internationellt centrum inom onkologisk endokrinologi dit patienter med neuroendokrina tumörer remitteras. Sedan starten 2010 har närmare 900 patienter behandlats med målsökande radioaktiva ämnen. Av de cirka 80 patienter som behandlats per år kommer en fjärdedel från utlandet, framförallt från andra EU-länder.

Radioaktiva cancerläkemedel, även kallade radionuklidbehandlingar, är ett av flera exempel på målsökande behandling och används framförallt mot endokrina och neuroendokrina tumörer. Den vanligaste behandlingen är Lutetium-177-märkt octreotat som ges via injektion direkt i blodbanan. En annan sedan länge etablerad behandling på flera svenska sjukhus är med radioaktivt jod vid sköldkörtelcancer eller överfunktion av sköldkörteln. Flera ytterligare radioaktiva läkemedel är godkända eller i sena kliniska prövningar.

Enligt Mattias Sandström är fördelen jämfört med traditionell strålbehandling att man kan behandla den här typen av spridd cancer eftersom det målsökande ämnet tas upp i cancerceller i hela kroppen. Man behöver s.a.s. inte ens veta var metastaserna finns innan behandlingen, det målsökande ämnet hittar ändå dit. Tumörcellerna utsätts för en mycket kraftfull stråldos med acceptabla stråldoser till den omgivande vävnaden.

De senaste åren har sjukhuset legat i frontlinjen inom PET-kameradiagnostik och behandling. För bedömning av vilka patienter som lämpar sig för Lutetiumbehandling används PET-kameraundersökning. Med Gammakamera-undersökningar följs patienterna i detalj för att beräkna stråldoserna till njurar och benmärg.

– Enligt ursprungsprotokollet gavs fyra behandlingar. Genom att antalet Lutetium-behandlingar i stället optimeras individuellt för varje patient förbättras resultatet. Våra studier visar att överlevnaden ökar med flera år för patienter som klarar av att få så många behandlingar att man når övre stråldosgränserna för njurar och benmärg, jämfört med dem som inte gjorde det utan fick färre behandlingar, säger Anders Sundin, överläkare och professor i positronemissionstomografi (PET), och fortsätter:

– Över hälften av våra patienter får fler än fyra behandlingar, ibland upp till 10-12. I en nyligen publicerad studie har vi också visat att Lutetiumbehandling är säkert även för patienter som dessförinnan genomgått flera typer av cytostatikabehandlingar.


För mer information, kontakta:

Mattias Sandström, förste sjukhusfysiker och ansvarig för terapier med radioaktiva ämnen vid sektionen för medicinsk fysik, tel: 018-611 27 49, e-post: [email protected]

Anders Sundin, överläkare inom bild- och funktionsmedicin på Akademiska sjukhuset och professor i positronemissionstomografi vid Uppsala universitet, tel: 018-611 93 48,
e-post: [email protected]

Mark Lubberink, gruppchef inom medicinsk fysik på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i molekylär avbildningsfysik vid Uppsala universitet, tel: 018-611 96 44 eller 070-867 61 64,
e-post: [email protected]


FAKTA: Målsökande intern radioterapi (radionuklidbehandling) på Akademiska

  • Används framförallt som behandling mot neuroendokrina tumörer, eller NET som de också kallas. Dessa tumörer finns oftast i mag-tarmkanalen och i lungorna.
  • Sedan 2010 har runt 900 patienter behandlats med radioaktiva målsökande molekyler (70-80 per år). Det görs närmare åtta behandlingar i veckan, cirka 350 per år.
  • Varje patient får minst 4-5 behandlingar, ibland över 10.
  • De målsökande molekylerna som är märkta med Lutetium injiceras i blodet, transporteras till tumörcellerna, tar sig in i dessa och avger strålningen.

Första patienten med levercancer doserad i Medivirs fas Ib-studie med MIV-818

Medivir AB meddelade idag att den första patienten med avancerad levercancer har doserats i fas Ib-studien med MIV-818. Fas I-studien med MIV-818 (NCT03781934) består av två delar: (i) den redan genomförda fas Ia som var en doseskalerande intra-patientstudie, och (ii) fas Ib, som är en klassisk 3+3 inter-patient doseskalerande multi-centerstudie i patienter med avancerad levercancer.

Fas Ia-studien visade på en levercancerriktad effekt av MIV-818 och fem av totalt nio patienter bedömdes ha stabil leversjukdom efter MIV-818-behandling.

Det primära syftet med fas Ib-studien är att fastställa säkerhets-och tolerabilitetsprofilen för MIV-818. Ett sekundärt syfte är att vidare undersöka effekten av MIV-818.

– För patienter med avancerad levercancer finns få behandlingsalternativ och det medicinska behovet är stort”, säger Dr Uli Hacksell, VD på Medivir. ”Efter att ha fått ett uppmuntrande proof-of-concept för den levercancerriktade effekten av MIV-818 i fas Ia, hoppas vi få ytterligare positiva data från fas Ib-studien. Vi tror att MIV-818 har potential att ge en betydande förbättring av behandlingen av patienter med levercancer.”

För ytterligare information kontakta:
Dr Uli Hacksell, VD Medivir AB, tel: +46 (0)8-5468 3100.

Denna information är sådan som Medivir AB (publ) ska offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 10 mars 2020, kl 08.55.

Om levercancer
Levercancer är den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall i världen och hepatocellulärt carcinom (HCC) är den vanligaste formen av cancer som uppstår i levern. Trots att existerande behandlingar för HCC kan förlänga patienternas liv är behandlingsfördelarna ofta marginella och dödligheten ligger kvar på en hög nivå. HCC är en mycket heterogen sjukdom med flera cancercellstyper och utan specifika mutationer som ofta ses i andra tumörtyper. Detta har bidragit till bristen på framgång för molekylärt riktade substanser i HCC. Bristen på övergripande nytta, tillsammans med den generellt dåliga prognosen för patienter med medellångt och långt framskriden HCC resulterar i ett stort medicinskt behov.

Om MIV-818
MIV-818 är en prodrog som har utformats för att ge en riktad anti-tumör effekt i levern samtidigt som eventuella biverkningar minimeras. MIV-818 har potential att bli det första oralt administrerade leverriktade läkemedlet som kan hjälpa patienter med HCC och andra former av levercancer.

Om Medivir
Medivir utvecklar innovativa läkemedel med fokus på cancersjukdomar där de medicinska behoven är stora. Företaget satsar på indikationsområden där tillgängliga behandlingsmetoder är begränsade eller saknas och det finns stora möjligheter att erbjuda betydande förbättringar till patienterna. Samarbeten och partnerskap är en viktig del av Medivirs affärsmodell och läkemedelsutvecklingen bedrivs antingen i egen regi eller i partnerskap. Medivirs aktie (ticker: MVIR) är noterad på Nasdaq Stockholms lista för små bolag (Small Cap). www.medivir.com.

Cancerceller sprids med hjälp av kopparbindande protein

Hälsoekonomisk bedömning av Kadcyla

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag till regionerna för läkemedlet Kadcyla (trastuzumab emtansin). Kunskapsunderlaget utvärderar Kadcyla vid adjuvant behandling av patienter med HER2-positiv, tidig bröstcancer.

Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och utgör ungefär 30 procent av all cancer hos kvinnor i Sverige. Ungefär var åttonde bröstcancerpatient har en så kallad genamplifikation av genen för tillväxtfaktorreceptorn HER2 (Human Epidermal Growth Factor receptor 2) vilket innebär att tumören blir mer aggressiv om den inte behandlas och att risken för återfall och död ökar till följd av sjukdomen.

Adjuvant cancerbehandling, det vill säga en behandling som sker efter en operation, syftar till att förebygga och förhindra återfall av cancer. Återfall av bröstcancer, som spridit sig till andra delar av kroppen, innebär ett tillstånd som är fortskridande, saknar bot och leder till förkortad livslängd med kraftigt försämrad livskvalitet. Genom att förhindra återfall syftar den förebyggande adjuvanta behandlingen till att en högre andel patienter ska bli botade än vad som uppnås efter enbart avlägsnandet av tumören via operation.

TLV bedömer att det mest relevanta jämförelsealternativet är behandling med trastuzumab.

Kadcyla har varit föremål för en nationell upphandling som har resulterat i en sekretessbelagd reducering av företagets pris. Det hälsoekonomiska kunskapsunderlaget baseras på företagets angivna pris.

TLV:s hälsoekonomiska analys visar att behandling med Kadcyla leder till en lägre andel återfall jämfört med behandling med trastuzumab. Detta resulterar i att patienterna lever längre samt att en mindre andel patienter är i behov av senare behandling än vad som behövs med dagens standardbehandling.

Läs hela underlaget här

Optune rekommenderas i uppdaterat vårdprogram för hjärntumörer

”Nu är vi läkare trygga med att rekommendera behandling med TTFields till de här hårt drabbade patienterna”, säger Roger Henriksson, senior professor vid Umeå universitet och en av landets ledande experter på hjärntumörområdet. FOTO: Bosse Johansson

Patienter med glioblastom, den svåraste formen av hjärntumör, ska erbjudas Optune, en behandling som angriper tumörer med elektriska fält. Det är en av nyheterna i det nationella vårdprogrammet för tumörer i hjärna och ryggmärg.

– Optune har visats förlänga överlevnaden signifikant hos patienter med den här svårbehandlade formen av hjärntumör, säger Roger Henriksson, senior professor vid Umeå̊ universitet och en av landets ledande experter på området.

I Sverige diagnostiseras årligen omkring 400 personer med glioblastom, den mest aggressiva av alla elakartade hjärntumörer. Prognosen är dålig och medianöverlevnaden hos patienter som får standardbehandling med kirurgi följt av strålning och kemoterapi är cirka 15 månader från diagnos och femårsöverlevnaden är under fem procent.1,2

Under många år gjordes knappt några framsteg i behandlingen av glioblastom. Vid millenniets början introducerades temozolomid, ett cytostatikum som ökade medianöverlevnaden från 12,1 månader med enbart strålbehandling till 14,6 månader med temozolomid som tillägg till strålbehandling.3 Därefter hände i stort sett ingenting förrän Optune blev godkänt för några år sedan.

Optune är en bärbar apparat som genererar elektriska fält, så kallade Tumour Treating Fields, via ett antal strömgivande keramiska plattor som fästs direkt på patientens huvud. TTFields har i ett omfattande kliniskt studieprogram visats kunna bromsa celldelningen och därmed påtagligt förbättra överlevnaden vid glioblastom.

– TTFields har funnits tillgängligt i ett antal år, men trots att studieresultaten är tydliga har vi inom professionen valt att gå fram försiktigt med en så pass annorlunda behandling, säger Roger Henriksson. Idag känner vi oss trygga med att rekommendera behandling med TTFields till de här hårt drabbade patienterna.

Regionala cancercentrum i samverkan skriver följande i den uppdaterade versionen av det nationella vårdprogrammet för tumörer i hjärna och ryggmärg:

Patienter med supratentoriellt belägna glioblastom, utan kliniska tecken till progress efter avslutad kombinerad cytostatika- och strålbehandling (60 Gy) och utan kontraindikationer, bör erbjudas tillägg av TTFields. TTFields-behandlingen kan fortsätta så länge patienten önskar, dock som längst i 2 år eller fram till andra progress.

I den randomiserade fas III-studien EF-14 studerades 695 patienter med nydiagnostiserat glioblastom som efter operation fick kombinationsbehandling med strålning och cytostatika (temozolomid). Därefter fick patienterna antingen underhållsbehandling med enbart temozolomid eller temozolomid i kombination med Optune.

I långtidsanalysen av EF-14 var medianen för total överlevnad för de patienter som fick tillägg av Optune 20,9 månader jämfört med 16,0 månader för dem som enbart fick temozolomid. Även femårsöverlevnaden var signifikant bättre i Optune-gruppen, 13 procent mot fem i den grupp som bara behandlades med temozolomid. Resultaten från EF-14 är publicerade i artikeln Effect of Tumor-Treating Fields Plus Maintenance Temozolomide vs Maintenance Temozolomide Alone on Survival in Patients With Glioblastoma av Stupp et al. i the Journal of the American Medical Association, JAMA.4

– På samma sätt som för alla andra åtgärder som rekommenderas i vårdprogrammet kommer även TTFields att årligen följas upp med hjälp av det nationella kvalitetsregistret för CNS-tumörer. Detta är en viktig del av vårdens arbete med kvalitetssäkring, säger Roger Henriksson.

Optune är idag godkänt för behandling av vuxna patienter med glioblastom. Kliniska prövningar utvärderar Optune vid behandling av hjärnmetastaser, icke-småcellig lungcancer, bukspottkörtelcancer och ovarialcancer. I USA är Optune också godkänt för behandling av mesoteliom.

Referenser:

  1. Ostrom QT et al. The epidemiology of glioma in adults: a ”state of the science” review. Neuro Oncol. 2014 Jul;16(7):896-913.
  2. Stupp R. et al. Radiotherapy plus concomitant and adjuvant temozolomide for glioblastoma. N Engl J Med. 2005 Mar 10;352(10):987–96.
  3. ibid
  4. Stupp R, Taillibert S, Kanner A, Read W, Steinberg D, Lhermitte B, Toms S, Idbaih A, Ahluwalia MS, Fink K, Di Meco F, Lieberman F, Zhu JJ, Stragliotto G, Tran D, Brem S, Hottinger A, Kirson ED, Lavy-Shahaf G, Weinberg U, Kim CY, Paek SH, Nicholas G Bruna J, Hirte H, Weller M, Palti Y, Hegi ME, Ram Z. Effect of Tumor-Treating Fields Plus Maintenance Temozolomide vs Maintenance Temozolomide Alone on Survival in Patients With Glioblastoma: A Randomized Clinical Trial. JAMA. 2017 Dec 19;318(23):2306–2316.

Molekylär onkologi – från organ till signalväg i klinisk vardag

Kursens syfte är att ge kunskap kring de senaste vetenskapliga rönen inom tumörbiologi, diagnostik, patologi och kliniska data inom onkologin. Kursen riktar sig till läkare som är i slutet av sin ST-utbildning eller är färdiga specialister inom onkologi, patologi och lungmedicin.

Det är en interaktiv kurs där deltagarna kommer att få många möjligheter till diskussioner med kollegor och kursansvariga.

Mer information

En hyllning till all världens bröst – fakta om bröstcancer på fem språk

Inför internationella kvinnodagen har Bröstcancerförbundet tagit fram information om bröstcancer på arabiska, engelska, persiska, somaliska och turkiska. Informationen är del av en kampanj som syftar till att öka medvetenheten om självundersökning och vikten av tidig upptäckt av bröstcancer bland utrikesfödda kvinnor. Idag uteblir var femte kvinna från sin mammografiundersökning. Utrikesfödda kvinnor uteblir mer än dubbelt så ofta som sina svenskfödda medsystrar.

Varje år får cirka 8000 kvinnor och 60 män diagnosen bröstcancer. Två av tre fall upptäcks vid screening. Ju tidigare en bröstcancer upptäcks desto bättre är prognosen och möjligheten att bli botad. Sedan regelbunden screening infördes i Sverige har dödligheten i bröstcancer minskat med 30 procent, enligt Regionala cancercentrum i samverkan. Bland kvinnor som regelbundet deltar i screening har dödligheten minskat med 45 procent.

–I vissa kulturer har man en annan syn på både cancer och screening. Det saknas ofta kunskap om att cancer är botbart och många ställer sig frågan varför man ska screena ett friskt bröst. Därför behövs riktade informationsinsatser till utrikesfödda kvinnor och deras familjer. Det här initiativet är vårt sätt att dra ett strå till stacken, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Var femte kvinna som kallas till mammografiundersökning uteblir från sitt besök. Det är främst tre grupper av kvinnor som inte kommer på undersökningen: kvinnor med kortare utbildning och svagare ekonomi, kvinnor mellan 40–50 år samt utrikesfödda kvinnor.

Utrikesfödda kvinnor uteblir mer än dubbelt så ofta från mammografiundersökningen jämfört med svenskfödda kvinnor. Därför finns ett stort behov av att nå ut till dessa kvinnor med information om vikten av tidig upptäckt, självundersökning och regelbunden mammografi.

–Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. För att närma oss målet behöver vi genomföra informationsinsatser som når fram oavsett socioekonomisk eller kulturell bakgrund, säger Susanne Dieroff Hay.

Bröstcancerförbundet erbjuder sedan tidigare appen Klämdagen med instruktioner och påminnelser om självundersökning av brösten direkt i mobilen på arabiska, engelska, persiska, somaliska, svenska och turkiska. I samband med internationella kvinnodagen genomför Bröstcancerförbundet en informationskampanj för att specifikt nå ut bland utrikesfödda kvinnor och deras närstående.

För information om bröstcancer på andra språk besök bröstcancerförbundet.se

Bröstcancer i siffror

  • Varje timme får en kvinna beskedet bröstcancer
  • Nära 8 000 kvinnor i Sverige per år får diagnosen bröstcancer
  • Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor
  • Två av tre fall upptäcks vid mammografiscreening

Ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

Ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

Delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen, visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och för att testa cancerläkemedel.

Den studie som forskargruppen hittills publicerat, i tidskriften Biomaterials, gäller bröstcancer. Pågående studier på bland annat tjocktarmscancer och äggstockscancer visar också positiva resultat för den nya tekniska plattformen och strategin.

Vid traditionell diagnostik efter cancerkirurgi är det tumörceller i den bortopererade vävnaden som undersöks. Beroende på cancerform görs mer eller mindre omfattande molekylära analyser, och undersökningar av prognosgener.

För bröstcancerpatienterna i den aktuella studien gjordes detta enligt rutin. Forskarna gick sedan vidare med den nya tekniken, i de fall det fanns borttagen tumörvävnad kvar att arbeta med. Istället för att titta på tumörceller studerades den stödjande struktur, av bland annat proteinfibrer, som omger cellerna och styr vävnadens uppbyggnad. Ett slags omgivande skelett.

Kunde förutsäga återfall

Anders Ståhlberg, docent i molekylär medicin, är en av två huvudansvariga för studien och plattformen:

– I vanliga fall undersöker man tumörceller och gör sig av med resten, här gör vi tvärtom. Det vi tittar på är cellernas omgivning, deras omgivningsskelett, och vi såg tidigt att det fanns stora skillnader mellan tumörer från olika patienter, som bara kunde upptäckas vid analys av dessa omgivningar, säger han.

Forskarna kunde bland annat förutsäga risken för återfall i bröstcancer genom att studera egenskaperna hos omgivningsskelettet i olika patienters vävnader. Detta skedde genom att man satte in identiska cancercellinjer i skeletten, och jämförde de olika utfallen.

Göran Landberg är professor i patologi och den andra drivande personen bakom forskningen:

– Våra resultat har tydliga kopplingar till kliniska parametrar, exempelvis hur aggressiv en tumör visade sig vara. Vi arbetar nu med att ta reda på vilka delar av cellernas omgivningsskelett som påverkade vad. Tekniken fungerar, och vi har kunnat visa att det här är en väldigt bra experimentell plattform med stor klinisk potential, säger han.

Testning av läkemedel

Utöver diagnostik och prognoser för hur en cancer ska utvecklas ser forskarna testning av läkemedel som ett viktigt område för den nya plattformen. En läkemedelskandidat kan då testas i flera olika individers bortopererade vävnad, för att se hur den potentiellt kan fungerar i olika patienter med cancer.

Syftet med plattformen är att testa vilka patienter som har nytta av en behandling innan den ges till människor. En annan fördel med den nya tekniken är att användningen av försöksdjur kommer att kunna minskas.

Göran Landberg och Anders Ståhlberg tillhör Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin. Viktig partner i studien är statliga forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden AB.

Titel: Patient-derived scaffolds uncover breast cancer promoting properties of the microenvironment; https://doi.org/10.1016/j.biomaterials.2019.119705

Kontakt:

Göran Landberg, professor, Göteborgs universitet, [email protected] (inled med mejlkontakt)

Anders Ståhlberg, docent, Göteborgs universitet, 0734 22 84 46, [email protected]

Bilder: Anders Ståhlberg (foto: Elin Lindström) Göran Landberg (foto: Johan Wingborg)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
[email protected]

Nu bildas Sahlgrenska Cancer Center

Beslut har nu tagits att bilda Sahlgrenska Cancer Center inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Centret ska skapa ett starkare samarbete mellan sjukhusets olika verksamheter och ha en nära samverkan med forskningen, med målet att ge patienten en bättre och tryggare cancervård.

Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse ställde sig idag bakom sjukhusdirektörens verkställighetsbeslut från 20 februari om att bilda Sahlgrenska Cancer Center.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger mycket långt framme inom cancerområdet och har ambitionen att bli ett internationellt ledande cancersjukhus. När vi bildar Sahlgrenska Cancer Center skapar vi förutsättningar för att vässa forskningen och vården för våra patienter, säger ordförande Henrik Ripa.

Bildandet av Sahlgrenska Cancer Center är ett led i universitetssjukhusets arbete för att bli ett ackrediterat Comprehensive Cancer Centre (CCC). CCC är en internationell certifiering som utfärdas av Organization of European Cancer Institutes (OECI).  För att bli ackrediterade krävs att sjukhuset bedriver cancervård av hög kvalitet och framstående forskning inom ramen för centrat.

– Ett CCC innebär en identitet och en struktur som samlar cancervården på ett ännu bättre sätt än vad som görs på idag. Målet är att ge en tryggare, säkrare och bättre vård för patienterna. Nu tar vi ett viktigt steg på vägen dit, säger Claes Jönsson, områdeschef för område 5 och ordförande för Sahlgrenska Cancer Centers ledningsråd.

Den 1 mars 2020 skickar Sahlgrenska Universitetssjukhuset in de uppgifter som OECI kräver för att sjukhus ska få tillstånd att inleda ackrediteringsprocessen. Sahlgrenska Universitetssjukhusets ansökan sker i samverkan med Sahlgrenska akademin och Regionalt cancercentrum Väst. Ackrediteringen innebär bland annat en så kallad peer review, som granskar allt från forskning och utbildning till klinisk verksamhet, administration och informationshantering på sjukhuset. Processen beräknas ta cirka två år.

– En ackreditering som Comprehensive Cancer Centre innebär att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en cancervård i internationell toppklass, vi ska inte ha lägre ambitioner än så, säger Claes Jönsson.

Nu ska vuxna barncanceröverlevare få jämlik vård – mottagning öppnar i sydöstra Sverige

Nu ska vuxna barncanceröverlevare få jämlik vård – mottagning öppnar i sydöstra Sverige

Många vuxna barncanceröverlevare lider av sena komplikationer. Trots det är uppföljningen av dessa personer ojämlik. Bland annat saknas en uppföljningsmottagning helt i den sydöstra sjukvårdsregionen, vilket Barncancerrapporten 2019 pekade på. Nu står det klart att regionen kommer öppna en mottagning våren 2021.

Drygt 70 procent av alla barncanceröverlevare drabbas av sena komplikationer, av sjukdomen i sig eller av behandlingen. Enligt ett nationellt vårdprogram ska barncanceröverlevare erbjudas uppföljning och sjukvård av högsta internationella klass, men endast omkring 14 procent har kallats till sådan uppföljning enligt Barncancerrapporten 2019.

Hittills har fem av landets sex sjukvårdsregioner haft särskilda uppföljningsmottagningar, men i den sydöstra sjukvårdsregionen där Östergötland, Kalmar och Jönköpings län ingår finns ingen motsvarande verksamhet. Därmed har inga patienter som behandlats vid barncancercentrum i Linköping blivit kallade till uppföljning.

Nu står det dock klart att arbetet med att öppna en sådan mottagning har påbörjats på uppdrag av Regionalt cancercentrum (RCC) sydöst. Mottagningen ska vara placerad vid Linköpings universitetssjukhus och öppna våren 2021.

– Vi börjar med att kartlägga vilka patienter det rör sig om, något som vi ska bli färdiga med innan sommaren. Sedan planerar vi en kontakt med dessa patienter för att få en bild av eventuellt behov av uppföljning och stöd, säger Christina Johansson, vårdutvecklare hos Region Östergötland och projektledare för mottagningen, på RCC:s hemsida.

– Att din bostadsort avgör vilken vård du får som barncanceröverlevare är oacceptabelt. Det är därför glädjande att även sydöstra sjukvårdsregionen nu får en uppföljningsmottagning. Det är ett steg på vägen mot att alla överlevare, oavsett var i landet de behandlats får samma chans till uppföljning efter avslutad behandling. Nu ser vi fram emot att man även arbetar med utvecklat psykosocialt stöd för den här gruppen, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Marianne Jarfelt, ansvarig läkare för uppföljningsmottagningen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, är mycket positiv till nyheten.

– Jag är jätteglad över att det här nu blir av i sydöstra regionen, nu kommer det finnas mottagningar för alla vuxna barncanceröverlevare i Sverige. Uppföljningsmottagningarna är väldigt viktiga, både för barncanceröverlevarna och för vården i övrigt, som får hjälp med kunskap om den här gruppen. Nu är det viktigaste framöver att vi får tillräckligt mycket kapacitet och resurser på alla uppföljningsmottagningar för att kunna träffa alla patienter, för det saknar vi idag.

Fakta om barncanceröverlevare

  • I dag i Sverige finns cirka 11 000 barncanceröverlevare, och gruppen ökar för varje år som går.
  • 70 % av barncanceröverlevarna drabbas av någon form av sen komplikation, det vill säga ett försämrat hälsotillstånd som uppkommer till följd av antingen cancern i sig, eller av behandlingen.
  • Ungefär 30 % dessa får komplikationer som är allvarliga, till och med potentiellt livshotande, till exempel en ny cancer, hjärtsvikt eller stroke.

Om barncancer

  • Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer.
  • Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år i Sverige.
  • Cirka 85 procent av barnen överlever, men det varierar mycket beroende på cancertyp.
    • Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige.

CHMP ger positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib)

CHMP ger positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, har gett ett positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) (1). Utlåtandet baseras på resultat från fas III-studien ALTA-1L som visar att Alunbrig var överlägsen krizotinib som första linjens ALK-behandling och visade en signifikant skillnad i effekt hos de patienter som hade hjärnmetastaser vid studiestart.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, har gett ett positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Alunbrig är en ny generations tyrosinkinashämmare (TKI) som är designad för att hämma ALK genetiska förändringar.

– På grund av att ALK-positiv icke-småcellig lungcancer är en komplex sjukdom som ofta sprider sig till hjärnan, så är det viktigt att det finns behandlingsalternativ som visar god effekt i hela kroppen och i hjärnan. Resultaten från studien ALTA-1L visar att brigatinib som första linjens behandling visar en signifikant skillnad i responsen i hjärnan och en förbättrad total effekt i jämförelse med krizotinib. Om Alunbrig blir godkänt av EU-kommissionen, skulle det tillföra ett värdefullt behandlingsalternativ i första linjen för denna patientgrupp, säger Luigi De Petris, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, och svensk medprövare i studien ALTA-1L.

Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas III-studien ALTA-1L där effekt och säkerhet för Alunbrig som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC), jämförts med krizotinib. Patienterna i studien hade inte tidigare fått behandling med en ALK-hämmare.

Resultaten från studien visar att Alunbrig var överlägsen krizotinib som första linjens ALK-behandling och visade en signifikant skillnad i effekt hos de patienter som hade hjärnmetastaser vid studiestart.

Efter mer än två års uppföljning visar studieresultaten att Alunbrig jämfört med krizotinib, minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 69 procent (HR=0,31, 95% KI: 0,17-0,56), hos nydiagnostiserade patienter med mätbara hjärnmetastaser vid studiestart, uppmätt av blindad oberoende bedömningskommitté (BIRC) och 76 procent (HR=0,24, 95% KI: 0,12-0,45), uppmätt av studieprövare. Behandling med Alunbrig visade även på en förbättrad total effekt i ”intention-to-treat”-gruppen, där den progressionsfria överlevnaden (PFS), i median var två gånger längre för Alunbrig-gruppen i jämförelse med krizotinib vid 24,0 månader (95% KI: 18,5-NE) jämfört med 11,0 månader (95% KI: 9,2-12,9) för krizotinib, uppmätt av BIRC och 29,4 månader (95% KI: 21,2-NE) jämfört med 9,2 månader (95% KI: 7,4-12,9), för krizotinib-gruppen, uppmätt av studieprövare.

Säkerhetsprofilen var likvärdig med vad som tidigare rapporterats från studier med Alunbrig enligt den befintliga produktresumén (SmPC). De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna grad 3 eller högre (≥3) i Alunbrig-gruppen var ökat CPK (24,3%), ökat lipas (14,0%) och hypertoni (11,8%); och för krizotinib-gruppen ökat ALAT (10,2%), ökat ASAT (6,6%) och ökat lipas (6,6%).

Om studien ALTA-1L

ALTA-1L är en pågående internationell, öppen, randomiserad, multicenter och jämförande fas III-studie med 275 patienter som utvärderar behandling med Alunbrig jämfört med krizotinib hos patienter med ALK-positiv avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer och som inte tidigare fått behandling med en ALK-hämmare. Patienterna fick antingen Alunbrig i dosen 180 mg en gång dagligen med en inledande startdos om 90 mg en gång dagligen de första sju dagarna, eller krizotinib, 250 mg två gånger dagligen (Alunbrig n=137, krizotinib n=138).

Medianåldern var 58 år i Alunbrig-gruppen och 60 år i krizotinib-gruppen. 29 procent av patienterna hade hjärnmetastaser vid studiestart i Alunbrig-gruppen, jämfört med 30 procent i krizotinib-gruppen. 26 procent av patienterna i Alunbrig-gruppen hade tidigare fått kemoterapi för avancerad eller metastaserad sjukdom, jämfört med 27 procent i krizotinib-gruppen.

Det primära effektmåttet för studien var progressionsfri överlevnad (PFS), det vill säga hur lång tid patienten lever utan att sjukdomen förvärras, och som utvärderades av en oberoende studiekommitté (blinded independent review committee, BIRC). Sekundära effektmått inkluderade objektiv responsfrekvens (ORR) enligt RECIST-kriterierna, version 1.1, intrakraniell ORR, intrakraniell PFS, total överlevnad (OS), säkerhet och tolerabilitet.

Säkerhetsprofilen var likvärdig med vad som tidigare rapporterats från studier med Alunbrig enligt den befintliga produktresumén (SmPC).

Om Alunbrig (brigatinib)

Alunbrig (brigatinib) är en tyrosinkinashämmare (TKI) som binder till ALK-EML4-proteinet och blockerar aktiviteten av ALK och hämmar därmed cancercellernas tillväxt, vilket fördröjer sjukdomens förlopp. Alunbrig tillhör en ny generation ALK-hämmare och tas i tablettform, en tablett en gång om dagen.

Alunbrig (brigatinib) godkändes av EU-kommissionen den 27 november 2018 för behandling av vuxna patienter med ALK-positiv icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som tidigare fått behandling med krizotinib. Sedan den 14 december 2018 ingår Alunbrig i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna patienter med ALK-positiv icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som tidigare fått behandling med krizotinib (2).

Om lungcancer och ALK-positiv lungcancer

Lungcancer drabbar cirka 4 000 personer om året (3). Den förväntade relativa 5-årsöverlevnaden efter diagnos är idag cirka 16,5 procent i Sverige, vilket gör lungcancer till den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken och är den cancerform som flest människor dör av i Sverige (4). Icke-småcellig lungcancer är den vanligaste formen av lungcancer (5) där adenocarcinom är den vanligaste undergruppen. Av dem som drabbas av icke småcellig lungcancer har cirka tre till fem procent den relativt ovanliga cancerformen ALK-positiv lungcancer (6, 7, 8), vilken liksom andra former av lungcancer kan vara svårbehandlad. Till skillnad från en stor andel lungcancerfall drabbar ALK-positiv lungcancer ofta människor i yngre åldrar och som i många fall aldrig har rökt.

Vid ALK-positiv lungcancer har det uppstått en genetisk avvikelse (rearrangemang) genom att ALK-genen bytt delar med en annan gen, vanligtvis EML4, med följd att det bildats ett abnormt protein som driver på tumörens tillväxt.

Takedas fortsatta forskning och utveckling inom icke-småcellig lungcancer syftar till att förbättra livet för de cirka 40 000 patienter som diagnostiseras i världen varje år med denna allvarliga och sällsynta form av lungcancer (9).

För mer information, vänligen kontakta

Magnus Andersson, medicinsk rådgivare, [email protected], +46 70 225 0445

Henry Werner, kommunikationsdirektör, Sverige och Norden, [email protected],
+46 8 731 28 00, +46 70 970 22 27

Läs det engelska pressmeddelandet i sin helhet här.

För mer information vänligen besök: www.ema.europa.eu/ema/, www.takeda.se eller www.takeda.com

Referenser

1. European Medicines Agency, CHMP, 2020-02-28: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/summaries-opinion/alunbrig

2. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), beslut 14 december 2018, https://www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/begransad-subvention/arkiv/2018-12-17-alunbrig-ingar-i-hogkostnadsskyddet-med-begransning-.html

3. Cancer Incidence in Sweden 2015. Socialstyrelsen 2015 (www.socialstyrelsen.se/publikationer2017)

4. Lungcancer, Nationellt vårdprogram, 2.0, 2018-08-21, sid 13 resp sid 97

5. Cancerfondsrapporten 2017, del 1 – Lungcancer, sid 45

6. Gainor JF, Varghese AM, Ou SH, et al. Clin Cancer Res. 2013;19(15):4273-81.

7. Koivunen JP, Mermel C, Zejnullahu K, et al. Clin Cancer Res. 2008; 14(13):4275-83.

8. Wong DW, Leung EL, So KK, et al. Cancer. 2009; 115(8):1723-33.

9. Chia PL, Mitchell P, Dobrovic A, John T. Clin Epidemiol, 2014;6:423-432.

 

TLV subventionerar NERLYNX vid HER2+ bröstcancer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har 21 februari beslutat att NERLYNX (neratinib) ska ingå i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna patienter med så kallad hormonreceptorpositiv human epidermal receptor positiv, HER2-positiv, tidig bröstcancer och som har avslutat tilläggsbehandling efter operation med trastuzumab så kallad adjuvant behandling för mindre än ett år sedan.1

I den kliniska studien visades en statistiskt signifikant effektfördel avseende invasiv sjukdomsfri överlevnad (iDFS) hos patienter med tidig HR+, HER2-positiv bröstcancer. TLV bedömer i den hälsoekonomiska analysen att kostnaden för behandling med Nerlynx är rimlig.1

Det är glädjande att Sverige är ett av de första länderna i Europa där patienter med HER2+ bröstcancer får tillgång till Nerlynx. Pierre Fabre har nu ytterligare ett läkemedel för behandling av bröstcancer på den svenska marknaden. Sedan tidigare finns läkemedlet Navelbine (vinorelbin) säger Aki Liikola, VD på Pierre Fabre Pharma Norden AB.

Om HER2+ bröstcancer Var sjätte kvinna har en så kallad HER2-positiv bröstcancer2 Studier har visat att HER2-positiv bröstcancer är mer aggressiv än andra bröstcancerformer. Det innebär en ökad risk för spridning, återfall och död jämfört med andra typer av bröstcancer. Studier har visat att läkemedlet trastuzumab kan minska risken för återfall efter kirurgi.3 I en långtidsuppföljning var det dock fortfarande upp till 30% som fick återfall under en 10-års period.4
Om NERLYNX (neratinib)
NERLYNX® (neratinib) är en oral behandling som är avsedd för utökad adjuvant behandling efter behandling med trastuzumab (efter kirurgi). NERLYNX angriper HER2+ bröstcancer genom att inne i cellen blockera signalvägar vilka kan leda till tumörtillväxt.5

Referenser
1. TLV.se
2. ”Regionala Cancercentrum i Samverkan. Remissrunda – Nationellt vårdprogram för Bröstcancer 15 november 2019
3. Piccart-Gebhart et al. Trastuzumab after Adjuvant Chemotherapy in HER2-Positive Breast Cancer. N Engl J Med. 2005; 353:1659-1672
4. Cameron et al. 11 years’ follow-up of trastuzumab after adjuvant chemotherapy in HER2-positive early breast cancer: final analysis of the HERceptin Adjuvant (HERA) trial. Lancet. 2017 March 25; 389(10075): 1195–1205.
SE/NER/02/20/0003
5. www.fass.se

Överlevnaden fem år efter cancerdiagnos är högst i Jönköpings län

En blodtrycksmanschett runt en armHälso- och sjukvården i Region Jönköpings län får mycket bra resultat i Socialstyrelsens rapport ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården”där 51 parametrar jämförs, över tiden och mellan regionerna. Det handlar om såväl medicinska resultat som ekonomi och patienternas upplevelse. Arkivbild. Foto: Lii Almnäs

Allt fler invånare i Jönköpings län överlever femårsgränsen för sin cancersjukdom. Andelen är dessutom den högsta i landet. Samtidigt har Region Jönköpings län bland de lägsta kostnaderna för hälso- och sjukvård. Det framgår bland annat av Socialstyrelsens årliga rapport ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården” som publicerades torsdag 20 februari 2020.

Den hälso- och sjukvård som bedrivs av Region Jönköpings län får på många mätområden mycket goda värden, med några få punkter under riksgenomsnittet. Det visar sig när Socialstyrelsen presenterar resultatet för 51 parametrar för att visa hur regionernas hälso- och sjukvård utvecklas, över tiden och i jämförelse med varandra.

”Hög kvalitet till låg kostnad”

– Den här rapporten visar att Region Jönköpings län bedriver hälso- sjukvård med mycket hög kvalitet, vilket förstås är betydelsefullt för länets invånare. Dessutom sker det till en kostnad som är bland de lägsta i landet, vilket är mycket glädjande. Bland Socialstyrelsens indikatorer finns det också områden där vi behöver förbättra oss, något som vi arbetar med kontinuerligt, säger Rachel De Basso (S), ordförande i nämnd för folkhälsa och sjukvård.

Ge översiktlig beskrivning

Rapporten är en del i en omfattande redovisning av indikatorer som handlar om uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Syftet är att ge en översiktlig beskrivning av hälso- och sjukvårdens resultat, utifrån sex viktiga frågeställningar ur ett invånarperspektiv, som berör kostnader, tillgänglighet, prevention, kvalitet, hälsa och hållbarhet.

– Vi kan konstatera att våra medicinska resultat på många områden har förbättrat sig, både i jämförelse med tidigare år och övriga regioner, samtidigt som kostnaderna minskar. Vi kan också glädjas åt att patienterna har stort förtroende för oss och är nöjda med den vård som vi kan erbjuda, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig.

Socialstyrelsens rapport innehåller mätvärden av såväl medicinska resultat från olika kvalitetsregister, väntetider som patientenkäter och beräkning av kostnader.

Högst femårsöverlevnad

För Region Jönköpings län är utvecklingen mycket positiv när det bland annat gäller cancerbehandling. Andelen som lever fem år eller längre efter cancerdiagnos är högst i Sverige. Dessutom är det en hög andel av de invånare som får diagnosen tjocktarmscancer som får behandlingsstart inom 28 dagar.

Samtidigt fortsätter kostnaden för hälso- och sjukvård att sjunka även 2018 i Region Jönköpings län, där kostnaden nu är den fjärde lägsta i landet.

Högt förtroende och bra tillgång

Region Jönköpings län hamnar högt i en jämförelse inom en rad områden. Det blir till exempel en förstaplats för patienternas förtroende för sjukvården, upplevelsen att det finns tillgång till den vård man behöver samt telefontillgänglighet till primärvården.

När det handlar om få överbeläggningar och utlokaliseringar av vårdplatser på länets sjukhus, blir det en andraplats nationellt.

För ”Medicinsk bedömning i primärvård inom 3 dagar” blir det en sjundeplats och något bättre än riksgenomsnittet.

Bra resultat för väntetider

För mätområden som operation inom vårdgarantins 90 dagar, väntetid från diagnos till behandling av tjocktarmscancer, dödlighet efter höftfraktur, andel diabetiker som röker, dödlighet efter stroke eller trycksår som uppstår i sjukhusvården, hamnar Region Jönköpings län också bland de 3-4 bästa i Sverige.

Bra placering inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Region Jönköpings län bildar tillsammans med Region Kalmar län och Region Östergötland Sydöstra sjukvårdsregionen. Även inom den gruppen klarar sig Region Jönköpings län bra, med en förstaplats för 22 av måtten, andraplats för 14 mått och en tredjeplats för 11 mått.

Förbättringsområden att arbeta med

Men det finns också ett antal områden där Region Jönköpings län behöver förbättra sig i ett nationellt perspektiv:

Det handlar bland annat om användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre invånare (17:e plats av 21 regioner), väntetiden till utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin (18:e plats) samt fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt (20:e plats).

Fotnot 1: Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom, avser patienter 30-89 år vid tiden för diagnos, där Region Jönköpings län har bäst resultat i landet med 64,5 procent. Mätetalet omfattar alla cancersjukdomar utom bröst-, prostata- och annan hudcancer än malignt melanom, eftersom de cancerformerna har högre överlevnad.

Fotnot 2: Socialstyrelsens sammanställning ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården” besvarar frågorna ”Hur mycket betalar vi för hälso- och sjukvården? Har vi tillgång till hälso- och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso- och sjukvården till att hålla oss friska? Hur är kvaliteten i hälso- och sjukvården vi får? Blir vi friskare och lever längre? Samt ”Hur bidrar hälso- och sjukvården till en hållbar god vård?”

Risk för spridd njurcancer bedöms med DNA-markör

Det är möjligt att förutsäga risken för att njurcancer ska spridas utanför njuren genom att analysera skillnader i så kallad DNA-metylering i tumören vid diagnos. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.


Emma Andersson Evelönn, doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap samt Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

– Ett framtida mål är att vidareutveckla de modeller vi har skapat för att kunna selektera patienterna med hög risk för tumörspridning. Nya behandlingsalternativ för patienter med hög risk studeras och kan komma att ingå i vårdprogrammet för njurcancer och på så sätt förbättra livskvaliteten hos patienter med ökad risk för tumörspridning, säger Emma Andersson Evelönn, doktorand vid Umeå universitet.I de studier som ligger till grund för avhandlingen har Emma Andersson Evelönn och forskarkollegor i Umeå analyserat DNA-metylering hos tumörer vid klarcellig njurcancer, som är den vanligaste formen av cancer i njurarna. DNA-metylering är en typ av kemisk förändring av DNA som, utan att påverka DNA-sekvensen, är delaktig i hur gener regleras och uttrycks i celler, om gener är på- eller avslagna.

Det visade sig att tumörer som hade spritt sig till kringliggande organ hade en högre grad av DNA-metylering än de tumörer som enbart var lokaliserade inom njuren. Olika prognosgrupper för tumörspridning kunde på detta sätt grupperas utifrån DNA-metylering.

Njurcancer upptäcks vanligtvis när patienter genomgår röntgenundersökning av buken, innan patienten uppvisar de klassiska symtomen med blod i urinen, flanksmärta och/eller en kännbar massa. Andelen patienter med spridd sjukdom vid diagnos har sjunkit men risken för återfall vid lokal sjukdom är fortfarande cirka en på tre.

– Att identifiera njurcancer med ökad risk för spridning är av vikt för att förbättra patienternas prognos, få möjlighet till kompletterande behandling och bättre livskvalitet, säger Emma Andersson Evelönn.

Enda botemedlet för njurcancer som är begränsad till njuren, är att hela njuren eller delen av njuren med tumör opereras bort. Det finns idag medicinsk behandling att ge vid spridning av sjukdom som förlänger överlevnadstiden samt minskar patientens besvär.

Emma Andersson Evelönn är uppvuxen i Älvsbyn, Norrbotten. Hon är utbildad läkare och har även gått biomedicinprogrammet vid Umeå universitet.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Emma Andersson Evelönn
Telefon 090-785 44 10
Mobil: 070-330 09 76
E-post: [email protected]

AI ska optimera bröstcancerdiagnostiken

Tack vare ett anslag på 20 miljoner kronor ska ett forskarteam utveckla ett AI-system för att förbättra bilddiagnostiken inom bröstcancer. Forskningen inom patologi leds av Johan Hartman på Karolinska Universitetssjukhuset.

Johan Hartman. Foto: Niklas Elmehed

– Vi bygger ett AI-system som själv ska kunna hitta och diagnosticera cancer i de mikroskopibilder som vi jobbar med. Systemet ska då kunna fungera som ett beslutsstöd för radiologer och patologer när vi diagnosticerar bröstcancer, berättar Johan Hartman, specialistläkare på Klinisk patologi och cytologi och den som leder forskningsgruppen.

Mikroskopibilder undersökt idag digitalt, men många diagnoser hamnar i en gråzon då vissa tumörer inte bedöms som aggressiva, men heller inte som helt godartade. AI-systemet ska minska antalet patienter i denna gråzon.

– Idag finns det stor variation i bedömningarna av bilder eftersom vi människor bedömer olika. Men AI ska kunna hitta information i bilderna som vi inte kan upptäcka. Det kommer att hjälpa oss mycket i vårt arbete och fler patienter kommer få en tydligare diagnos och därmed rätt behandling för dem, säger Johan Hartman.

Strålning mot cancer kan orsaka skador och cancer

Anna-Karin Wennstig, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet och överläkare vid Sundsvalls sjukhus. Foto: Elin Hellström.

Kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl samt lungcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen pekar på att det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt.

– Man ska inte av vara rädd för strålbehandling i sig. För många patienter är den en viktig del av behandlingen för att förebygga återfall. Men patienter och sjukvård bör vara medvetna om riskerna och vidta de åtgärder som går för att minimera dem, säger Anna-Karin Wennstig, doktorand vid Umeå universitet och överläkare i onkologi.

I sin avhandling har Anna-Karin Wennstig analyserat data för kvinnor som fått strålbehandling mellan 1992 och 2012. Sammanlagt har 68 000 kvinnor med bröstcancer ingått i underlaget, som jämförts med 340 000 åldersmatchade kvinnor utan bröstcancer.

I en av avhandlingens studier kunde man se att risken för förträngning i vänster kranskärls nedåtstigande gren, den del som är mest utsatt vid strålning av vänster bröst, var fem gånger så stor vid stråldoser över 20 Gray, jämfört med doser under 1 Gray. I en annan studie bedömdes risken för ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga sjukdom i kranskärl. Det gick att se att kvinnor som fått strålbehandling för cancer i vänster bröst hade 18 procents högre förekomst av kranskärlssjukdom jämfört med kvinnor som fått strålbehandling för cancer i höger bröst.

– Det är fullt genomförbart att rita in kranskärlen när man planerar strålbehandling för att kunna beräkna den stråldos som kranskärlen får vid behandlingen. Allmänt gäller att försöka hålla stråldosen så låg som möjligt utanför bröstet för att skona övrig vävnad men samtidigt få en effektiv behandling av cancersjukdomen, säger Anna-Karin Wennstig.

En tredje studie visar att kvinnor som fått strålbehandling för bröstcancer löpte en mer än fördubblad risk att få lungcancer. De kvinnor med bröstcancer som fick lungcancer efter strålbehandlingen hade dock en signifikant bättre överlevnad om de hade haft en tidigare bröstcancer jämfört med om de inte haft en tidigare. Det beror troligen på att lungcancern hos dessa kvinnor hittades i ett tidigare skede innan den gett symtom, i samband med uppföljning av den förra bröstcancern.

Anna-Karin Wennstig är uppvuxen i Sollefteå, utbildad läkare i Umeå och arbetar som överläkare vid Onkologkliniken på Sundsvalls sjukhus.

Till avhandlingen

Ronden

Ronden är en interaktiv utbildning med fokus på verklighetsbaserade patientfall som är framtagna av Roche AB i samarbete med specialister inom olika terapiområden.

Under en Ronden-utbildning förmedlas och diskuteras diagnostiska metoder, behandlingsval och handläggningsstrategier av patienter. Målet är att ge ökade färdigheter i att handlägga patienter på ett adekvat sätt samt möjlighet att utbyta erfarenheter kollegorna emellan.

Vill du veta mer om våra Ronden-utbildningar eller är intresserad av att boka en
Ronden-utbildning på din klinik eller i din region, kontakta Hong Tran, 072 978 4520, [email protected]

Det går även att hitta mer information på rocheonline.se/utbildningar

För mer info

Fortsatt överlevnadsvinst hos patienter med tidigare obehandlad avancerad njurcellscancer

Opdivo i kombination med Yervoy visar fortsatt överlevnadsvinst vid 42 månaders uppföljning hos patienter med tidigare obehandlad avancerad njurcellscancer

  • Uppdaterade resultat från studien CheckMate -214 visar att mer än 50 procent av patienterna som behandlades med kombinationen Opdivo och Yervoy lever vid 42 månader, jämfört med 39 procent av patienterna som behandlades med sunitinib
  • Komplett respons fortsatt hög och varaktig, över 80 procent av patienterna som uppnått komplett respons hade fortsatt pågående respons
  • Resultaten representerar den längsta uppföljningen för onkologisk immunterapi som första linjens behandling av njurcellscancer.

Dessa resultat presenteras under en muntlig presentation (Abstract #609) på American Society of Clinical Oncology 2020 Genitourinary Cancers Symposium i San Francisco, lördagen den 15 februari.

Läs mer här i det engelska pressmeddelandet från BMS den 15 februari 2020.