Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kisqali ger ökad överlevnad hos patienter med bröstcancer som spridit sig till levern

Kisqali (ribociklib) ger ökad överlevnad hos patienter med bröstcancer som spridit sig till levern

Nya resultat från de två kliniska studierna MONALEESA-7 (M7) och MONALEESA-3 (M3) visar att Novartis läkemedel ribociklib signifikant ökar överlevnaden hos kvinnor med bröstcancer (HR+/HER2-) som spridit sig till levern när det ges i tillägg till ordinarie hormonhämmande behandling. Resultaten kommer att presenteras under den internationella och virtuella onkologikongressen ASCO20.

Hos en specifik grupp av patienter med metastaser i levern minskade risken för patienterna att avlida med 47 procent i M7 (mediantid för total överlevnad ej uppnådd, jämfört med 33,6 månader för enbart hormonhämmande behandling (NSAI plus goserelin); HR= 0,531 [95 % CI: 0,321-0,877]) och 37 procent i M3 (mediantid för total överlevnad 36,1 jämfört med 24,1 månader för enbart hormonhämmande behandling (fulvestrant); HR=0,629 [95 % CI: 0,421-0,942]).1

För kvinnor med så kallad hormonpositiv (HR+) bröstcancer, det vill säga cancer där tumörtillväxten stimuleras av kvinnligt könshormon (östrogen och progesteron), ges östrogenhämmande läkemedel som har visat sig förlänga livet hos drabbade. De nya resultaten från de aktuella studierna visar att tilläggsbehandling med ribociklib ger en signifikant förbättring i överlevnad hos patienter där bröstcancern har spridit sig till levern.

Spridd bröstcancer är idag en obotlig sjukdom. Det är också den cancerform som skördar flest kvinnoliv i Europa, bara under 2018 avled fler än 135 000 kvinnor på grund av bröstcancer.2 I Sverige får cirka 8000 kvinnor diagnosen bröstcancer varje år varav cirka 1400 avlider av sjukdomen, de allra flesta till följd av att cancern spridit sig till andra delar av kroppen.3,4 När bröstcancer har spridit sig till inre organ, framförallt till lever och hjärna, innebär det i allmänhet dålig prognos och en aggressiv form av sjukdomen.5,6

Om MONALEESA-studierna

I MONALEESA-studierna studerades ribociklib hos kvinnor innan kimakteriet i kombination med NSAI plus goserelin (MONALEESA-7) och hos kvinnor i klimakteriet kombination med fulvestrant (MONALEESA-3). Ungefär 60 % av deltagarna hade viscerala metastaser (visceral kris ej inräknat), vilket återspeglar verkliga förhållanden i klinisk praxis.

Om Kisqali® (ribociklib)

Rribociklib tillhör en ny klass läkemedel som hjälper till att bromsa utvecklingen hos cancerceller genom att hämma två proteiner vid namn cyklin-beroende kinas 4 och 6 (CDK4/6). Dessa proteiner kan, om de överaktiveras, göra det möjligt för cancerceller att dela sig och växa okontrollerat. Målinriktad behandling mot CDK4/6 med förbättrad precision kan spela en roll för att säkerställa att cancerceller inte växer okontrollerat.7

Kisqali godkändes första av US Food and Drug Administration (FDA) i mars 2017 och av Europeiska kommissionen i augusti 2017 som en initial endokrinbaserad behandling av postmenopausala kvinnor med lokalt avancerad eller metastaserad HR+/HER2- bröstcancer i kombination med en aromatashämmare, vilket baserades på resultat från den pivotala MONALEESA-2-prövningen. Kisqali i kombination med en aromatashämmare godkändes för behandling av pre-, peri- och postmenopausala kvinnor som initial endokrinbaserad behandling, och även som kombinationsbehandling med fulvestrant i såväl första som andra linjen hos postmenopausala kvinnor av FDA i juli 2018 och av Europeiska kommissionen i december 2018.

De vanligaste biverkningarna (incidens ≥20%) inkluderar neutropeni, illamående, infektioner, trötthet, diarré, kräkningar, håravfall, huvudvärk, förstoppning, utslag och hosta.

Referenser

  1. Yardley, Denise, A. et. al. Overall survival (OS) in patients (pts) with advanced breast cancer (ABC) with visceral metastases (mets), including those with liver mets, treated with ribociklib (RIB) plus endocrine therapy (ET) in the MONALEESA (ML) -3 and -7 trials. Presenterat vid the American Society of Clinical Oncology (ASCO) meeting (Abstract #1054).
  2. Global Cancer Observatory: Cancer Today. International Agency for Research on Cancer. Available at: https://gco.iarc.fr/today/home, besökt 28 maj 2020.
  3. Cancerincidens i Sverige 2014. Socialstyrelsen. Tillgänglig via: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2015-12-26.pdf, besökt 28 maj 2020
  4. Dödlighet i bröstcancer. Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig via: https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-brostcancer-dodlighet, besökt 28 maj 2020
  5. Wang, R., Zhu, Y., Liu, X. et al. The Clinicopathological features and survival outcomes of patients with different metastatic sites in stage IV breast cancer. BMC Cancer 19 (2019).
  6. National Cancer Institute. Dictionary of Cancer Terms. Available at:  https://www.cancer.gov/publications/dictionaries/cancer-terms/def/visceral. Accessed November 2018.
  7. Hortobagyi G, Stemmer S, Burris H, et al. Ribociklib as First-Line Therapy for HR-Positive, Advanced Breast Cancer. The New England Journal of Medicine 375 (2016).

Ett flertal studier med Enertu och Imfinzi rapporterade på ASCO

Ett antal pressmeddelanden från Astrazeneca rapporterar resultat från flera studier med Enhertu och Imfinzi som presenterats på ASCO i helgen.

Enhertu visade meningsfull klinisk aktivitet hos patienter med HER2-mutant icke-småcellig lungcancer i interimsanalys av fas II-studien Destity-Lung01.
Läs mer här

Enhertu uppnådde en tumörresponsgrad på 45,3 procent hos patienter med HER2-positiv metastaserande kolorektal cancer i fas II-studien Destiny-CRC01.
Läs mer här

Enhertu förbättrade signifikant tumörresponsfrekvens och total överlevnad i HER2-positiv metastaserande gastrisk cancer i fas II-studien Destiny-Gastric01.
Läs mer här

Imfinzi visade en långvarig överlevnadsfördel i första linjen i omfattande småcelliga lungcancer i fas III-studien Caspian.
Läs mer

Imfinzi plus tremelimumab visade lovande klinisk aktivitet och tolerabilitet hos patienter med avancerad levercancer.
Läs mer

Tagrisso förebygger återfall vid EGFR-muterad lungcancer

Tagrisso visar tydliga fördelar i behandlingen av patienter med muterad lungcancer (EGFR) i fas 3-studien Adaura.

Patienter med lokaliserad EGFR-positiv lungcancer fick hela 83 procents minskad risk för återfall om de efter kirurgin behandlades med det målriktade läkemedlet osimertinib.
Av patienter som tog Tagrisso var 89 procent sjukdomsfria efter två år att jämföra med 53 procent av de som behandlades med placebo. Resultaten presenterades nyligen på ASCO

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Matematikmodeller för cancerbehandling

​Matematiska modeller är av stort intresse för läkarvetenskapen. Tim Cardilins avhandling handlar om modeller för att få ett bättre resultat av kombinationsterapier för cancerpatienter.


Tim Cardilin, foto privat.

Tim är anställd vid FCC, Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics, och disputerar vid Matematiska vetenskaper som så kallad industridoktorand. Projektet han arbetat i är ett samarbete med det tyska läkemedelsbolaget Merck med huvudkontor i Darmstadt. Det finns ett stort intresse inom branschen för matematiska modeller av flera anledningar, kostnadsmässiga som att spara tid och pengar, men även etiska för att minska antalet djurförsök. Man vill göra prediktioner för olika scenarier: vad händer om man använder en högre eller lägre dos av ett läkemedel? Vad händer om man kombinerar vissa läkemedel?

Just detta projekt handlar om kombinationer av terapier inom onkologi, det vill säga cancerbehandling. Det utgår från frågor som vad det finns det för matematiska modeller inom området idag och hur man kan förbättra eller utvidga dem, och hur de matematiska modellerna används, vilka prediktioner som görs och vilka man bör göra. Variabilitet mellan individer är också ett tema. Eftersom det handlar om biologiska processer finns det en stor spridning i hur olika individer svarar på samma behandling.

Tumour Static Exposure, ett viktigt prediktionsverktyg

Tumour Static Exposure
Exempel på Tumor Static Exposure (TSE) prediktion (blå kurvan) för två läkemedel med koncentrationer CA och CB. Kombinationer av läkemedlen som ligger under TSE-kurvan (röda området) leder till att tumören växer, medan kombinationer som ligger över TSE-kurvan (gröna området) leder till att tumören krymper.

Avhandlingen behandlar till stor del tidsseriedata för tumörvolymer där Tim lagt till strålningsbehandling, både i sig och tillsammans med andra läkemedel, till den klass av matematiska modeller som typiskt används inom branschen. Han har också arbetat med Tumour Static Exposure (TSE) som är ett modellbaserat prediktionsverktyg för att förstå vilka doser och vilken koncentration av ett eller flera läkemedel som man måste ha för att få en tumör att minska. För ett läkemedel blir TSE en gräns där tumörtillväxten bromsas men inte går tillbaka när man ligger under, medan tumören krymper när man ligger över. När man kombinerar två eller flera läkemedel blir motsvarigheten en TSE-kurva eller yta som man vill att kombinationsbehandlingen ska hålla sig över för att tumören ska krympa.

Tim menar att detta är ett viktigt prediktionsverktyg, som även kan användas för att rangordna och optimera behandlingar, och som ännu inte fått tillräckligt stort genomslag. Genomgående har också variabiliteten mellan individer beaktats, där så kallade mixed effect-modeller använts då de är mest sofistikerade modeller som finns idag. Dessa har tillämpats bland annat inom TSE så att resultatet inte bara ska stämma för en medianindivid utan för en stor del, till exempel 95%, av patienterna.

Ett projekt för en bred matematiker

Tim började läsa fysik efter gymnasiet med en tanke om att fortsätta som sjukhusfysiker, men kom inte så långt innan han hoppade av. Istället började han på Matematikprogrammet på Göteborgs universitet och höll på med partiella differentialekvationer och finita element-metoder. Mot slutet av utbildningen fick han frågan av FCC om han var intresserad av att jobba i projektet som satts samman av en professor på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Tim blev osäker då han trodde att det behövdes mycket biologi och statistik, men han förstod snart att vad man sökte var en bred matematiker och att det andra var sådant man snabbt kunde lära sig. Från början var det ett licentiatprojekt men Merck var intresserade av en fortsättning och så blev det.

– Jag har haft en bra doktorandtid som varit utvecklande på alla sätt. Det har varit en utmaning att det är många olika viljor om var fokus ska ligga, från Merck, FCC och MV. I ett tvärvetenskapligt projekt som detta måste man också kunna kommunicera med icke-matematiker, men modeller går ganska lätt att visa som figurer istället för formler.

Tim kommer att fortsätta arbeta med biomatematiktillämpningar på FCC. Mercks projekt fortsätter också, med en ny doktorand som började i september, så Tim kommer att följa det och stötta när så behövs.

Tim Cardilin disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen ”Modelling of combination therapy to support drug discovery in oncology”, torsdag den 4 juni kl 13.15 via Zoom. Handledare är Torbjörn Lundh, biträdande handledare Mats Jirstrand. Läs avhandlingen och delta i disputationen

Text: Setta Aspström

Varannan bröstcanceröverlevare drabbas av seneffekter

Varannan bröstcanceröverlevare drabbas av seneffekter – majoriteten erbjuds inte den rehabilitering de har rätt till

Drygt varannan kvinna som behandlats för bröstcancer drabbas av seneffekter, det vill säga sena komplikationer efter behandling. Det visar en ny undersökning bland Bröstcancerförbundets medlemmar. Ledvärk och stelhet, nedsatt sexlust, vallningar och sömnproblem är vanligt. Många blir stresskänsliga, får minnessvårigheter och drabbas av hjärntrötthet. Hela åtta av tio uppger att seneffekterna påverkar eller begränsar deras liv. Samtidigt vittnar sex av tio bröstcancerbehandlade om att de inte erbjudits rehabilitering, något de har rätt till enligt det nationella vårdprogrammet för bröstcancer.

Varje år får nära 8 000 kvinnor och 60 män i Sverige bröstcancer. Det finns idag omkring 100 000 personer i Sverige som har eller har haft bröstcancer. Drygt hälften av dem som har behandlats för bröstcancer lever med seneffekter. Hela åtta av tio bröstcancerbehandlade menar att seneffekterna påverkar och begränsar dem i livet. De kan sitta i under hela livet och påverka livskvalitet, relationer och arbetsliv negativt.

– Vår undersökning visar att cancerrehabilitering är ett eftersatt område. Att sex av tio inte erbjudits rehabilitering är ett underbetyg för svensk sjukvård. Att genomgå en cancerbehandling är väldigt påfrestande, både psykiskt och fysiskt. Att vara färdig med sina behandlingar eller att blir friskförklarad innebär definitivt inte att livet återgår till det normala, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Behov av digitala tjänster och verktyg för cancerrehabilitering
Över hälften av dem som behandlats för bröstcancer menar att det finns ett behov av digitala verktyg och digital rådgivning inom rehabilitering. Fem procent av respondenterna i undersökningen har testat digitala verktyg, exempelvis träning online, avslappning/mindfulness eller diskussionsforum på nätet. Däremot har ytterst få haft kontakt med kurator, fysioterapeut eller sexolog via webben.

– Träning och avslappning är sådana verktyg man kan använda på eget initiativ. När det krävs ett samspel med vården går det trögare, säger Isabella Scandurra, forskare inom it och användbarhet inom hälso- och sjukvården, som själv lever med spridd bröstcancer. Nu, faktiskt tack vare pandemin, så ökar de digitala mötena mellan den drabbade och dess vårdprofessioner. Det ger en förbättrad kontinuitet, fortsätter Isabella Scandurra.

Seneffekter vanligare hos yngre bröstcanceröverlevare
Sex av tio unga bröstcanceröverlevare, i åldern 50 år och yngre, lever med seneffekter efter avslutad behandling. För hela nio av tio yngre påverkas och begränsas i livet av sena komplikationer till följd av behandlingen. Vanliga seneffekter bland yngre kvinnor är ledvärk och stelhet, torra slemhinnor, nedsatt sexlust, stresskänslighet och vallningar.

– Att vara 35 år och nästan över en natt få starka klimakteriebesvär på grund av sin bröstcancerbehandling är en chock och stor påfrestning, både psykiskt och fysiskt, säger Susanne Dieroff Hay.

Många känner inte till rätten till rehabilitering
Alla bröstcancerbehandlade har rätt till rehabilitering från sjukvården för att lindra och behandla sena komplikationer. Det kan handla om att få träffa en kurator eller psykolog, lymfterapeut, dietist eller sexolog. Hela fyra av tio respondenter i undersökningen kände inte till rätten till rehabilitering. Samtidigt har sex av tio inte erbjudits någon rehabilitering alls. Av de som sökt stöd från vården fick knappt hälften den hjälp de eftersökt.

Bröstcancerförbundets fem förslag för en god och jämlik cancerrehabilitering:

  • Att alla vårdgivare följer det nationella vårdprogrammet för rehabilitering.
  • Att SKR möjliggör utveckling av ett digitalt Centrum för cancerrehabilitering. Det skulle skapa jämlikhet och tillgänglighet för alla – oavsett vilken region man tillhör.
  • Att RCC tar fram diagnosspecifikt informationsmaterial till cancerpatienter som beskriver seneffekter och rätten till rehabilitering. Informationen ska spridas till alla cancerpatienter i samband med avslutad behandling.
  • Att kontaktsjuksköterskan får ett uttalat ansvar att informera cancerpatienter om möjliga seneffekter och vilka rehabiliteringsmöjligheter som erbjuds.
  • Att den nya Patientöversikten integreras med Patientjournalen. På så sätt får primärvården en överblick av behandlingshistorik.

Siffror från undersökningen:

  • 55 procent har drabbats av någon form av seneffekt. Vanligast är ledvärk och stelhet (65 procent), följt av torra slemhinnor (60 procent), nedsatt sexlust och stresskänslighet (båda 51 procent).
  • 43 procent visste inte om att de har rätt till rehabilitering efter avslutad behandling.

Av de som drabbas har:

  • 83 procent uppgett att seneffekter påverkat eller begränsat livet, främst genom sämre ork.
  • 69 procent har sökt hjälp hos vården men 47 procent av dem fick inte den hjälp de eftersökte.
  • 57 procent av dem som inte sökt hjälp uppger att de inte tror det skulle leda till något.
  • 61 procent har inte erbjudits någon rehabilitering alls.
  • För 70 procent av dem som fått rehabilitering följs den inte upp.

Om undersökningen:
I april 2020 genomförde Bröstcancerförbundet en undersökning bland sina medlemmar för att ta reda på hur vanligt förekommande seneffekter är bland bröstcancerbehandlade samt deras erfarenhet av rehabilitering. 2661 medlemmar deltog i en webbenkät, 971 stycken av dessa är 50 år och yngre. Respondenterna är kvinnor.

Bröstcancer i siffror:

  • Varje timme får en kvinna beskedet bröstcancer.
  • Nära 8000 kvinnor och 60 män insjuknar årligen i bröstcancer
  • Cirka 80 procent överlever sjukdomen.
  • Två av tre tumörer upptäcks vid mammografiscreening.

Cancervärldens bortglömda sjukdom

Cancer i urinblåsan är lika vanligt som malignt melanom. Men de senaste tre decennierna har dödligheten varit oförändrat hög och behandlingen är densamma sedan 70-talet. Ändå går bara en ytterst liten del av forskningsanslagen till urinblåsecancer. Genom ett unikt samarbete vill man nu ta ny vetenskap om sjukdomen vidare till ­klinik. Men först måste man hitta ett sätt att ta sig över ”den translationella avgrunden”.

porträtt av två män

Mattias Höglund och ­Fredrik ­Liedberg vill ta fram ett ­system för analys av urinblåsecancer, något som ­skulle kunna förbättra överlevnaden. Foto: Åsa Hansdotter

För tjugo år sedan var blåscancer i princip en enda sjukdom eftersom möjligheten att molekylärt klassa de olika tumörformerna inte fanns. Sedan dess har ett stort internationellt arbete gjorts, bland annat i Lund, med att komma fram till ett gemensamt klassificeringssystem. Sedan 2018 har man slagit fast fem olika typer av blåscancer med skilda prognoser och behandlingsstrategier.

– Urinblåsecancer är den fjärde mest vanliga cancerformen hos män, men överlevnaden är densamma som för trettio år sedan. Som jämförelse har överlevnaden i bröstcancer ökat med en procent för varje år under samma tidsperiod, säger Fredrik Liedberg, professor och överläkare i urologi.

Dyraste cancersjukdomen

Urinblåsecancer är också, på grund av den stora mängden återfall, den dyraste av cancersjukdomarna per patient räknat. Trots att rökning är den främsta bakom­liggande orsaken, finns inga varningstexter på cigarettpaketen om just den här cancerformen. Det saknas även en patientförening.

– Vi använder fortfarande läkemedel från 70-talet och det finns perioder när dessa är slut hos producenten. Det händer att vi måste kalla två patienter samtidigt, så att de får dela på en enda ampull medicin. Urinblåse­cancer är verkligen cancervärldens bortglömda sjukdom, fortsätter Fredrik Liedberg.

Detta vill han ändra på tillsammans med ­Mattias Höglund, professor i onkologi. De arbetar på att överföra preklinisk forskning om blåscancer till kliniska rutiner. Projektet går ut på att tumörbiopsier från patienter skickas från urologen i Malmö till patologen i Lund för extraktion av RNA och DNA. Därefter sekvenseras provet med CTG och man undersöker hur de kemiska byggstenarna sitter ihop, för att slutligen hamna på Avdelningen för onkologi och patologi för den slutgiltiga bioinformatiska analysen som är vägledande för behandling. Totalt är fyra olika avdelningar inblandade. Slutmålet är att alla blåscancertumörer i Södra sjukvårdsregionen ska analyseras på detta sätt.

Translationella avgrunden

Vägen till samarbetet har varit allt annat än lätt. Mattias Höglund pratar om den ”translationella avgrunden”:

– I och med att resultaten har publicerats, har forskaren gjort sitt jobb klart. Och för kliniken finns det stränga krav på vetenskap som måste uppfyllas för att de ska kunna införa en ny rutin. Den translationella utvecklingsperioden som sker mellan forskare och klinik är förknippad med en stor kostnad, säger Mattias Höglund som menar att det är lätt att hamna mellan aktörer där ingen ser värdet eller applikationspotentialen.

Klyfta mellan laboratorium och klinik

Det är helt enkelt en djup klyfta mellan laboratorium och klinik. Det finns inga enkla system och det är svårt att få kontinuerlig finansiering över den tid som krävs för att säkerställa rutiner och analyser ur ett kliniskt perspektiv. Just nu är det projektets gemensamma forskningspengar som tar kostnaden.

– Att kunna klassificera patienterna på det här sättet skulle förbättra överlevnaden och sänka kostnaderna för vården, men att föra in systemet i sjukvården är ändå väldigt svårt, säger Mattias Höglund.

Projektet har kommit ganska långt och är ett exempel på ett unikt samarbete.

– Det är också ett exempel på vad som numera krävs för att överföra grundvetenskapliga fynd till klinisk rutin, avslutar Mattias Höglund.

Positiva resultat i den första indirekta jämförelsen av Cabometyx med regorafenib för avancerad hepatocellulärt karcinom

  • Jämförande data har publicerats för andra linjens behandlingar (2L) av avancerad hepatocellulärt karcinom (aHCC) genom användning av en matchad justerad indirekt jämförelse (MAIC)
  • Jämförelsen (MAIC) visar att CABOMETYX® (cabozantinib) ökade den progressionsfria överlevnaden i median med 80,6% (5,6 månader mot 3,1 månader) jämfört med regorafenib i 2L-behandling av aHCC

Data från den matchade justerade indirekta jämförelsen (MAIC) av CABOMETYX® (cabozantinib) och Stivarga® (regorafenib) för andra linjens behandling (2L) av patienter med avancerad hepatocellulärt karcinom (aHCC) som erhållit sorafenib som enda föregående systemisk behandling, har publicerats i Advances in Therapy.

MAIC-studien är den första publicerade analysen vilken jämför effektiviteten och säkerheten hos två tillgängliga 2L-behandlingar för aHCC.

MAIC-studien analyserade data från fas III-studierna CELESTIAL och RESORCE där slutsatsen var att CELESTIAL-studiens 2L-subgruppspopulation som hade erhållit sorafenib som enda föregående systemisk behandling, visade på en längre progressionsfri överlevnad (PFS) i median med CABOMETYX®, en ökning med ytterligare 2,5 månaders PFS jämfört med regorafenib (5,6 månader [95% konfidensintervall (CI): 4,9-7,3] mot 3,1 månader [95% CI: 2,8-4,2], p=0,0005). Totalöverlevnaden (OS) var numeriskt längre med cabozantinib med ett medianvärde för OS på nästan 1 år (11.4 månader mot 10.6 månader), även om statistisk signifikans inte uppnåddes.

I den tidigare publicerade randomiserade och dubbelblinda fas III-studien CELESTIAL som utvärderade CABOMETYX® jämfört med placebo hos patienter med aHCC som tidigare behandlats med sorafenib, förbättrade CABOMETYX® PFS signifikant i den samlade CELESTIAL-populationen som avsågs bli behandlad (n=707), med ytterligare 3,3 månader jämfört mot placebo (5,2 månader mot 1,9 månader [riskkvot (HR) 0,44, 95% CI: 0,36-0,52], p<0.0001), och medianvärdet för OS var numeriskt lägre med cabozantinib, med ytterligare 2,2 månader mot placebo (10,2 månader mot 8,0 månader [HR 0,76, 95% CI: 0,63-0,92], p=0.0049).3

”Hepatocellulärt karcinom är en förödande och svårbehandlad sjukdom med bara ett begränsat antal behandlingsalternativ tillgängliga för att förbättra överlevnaden för patienter med framskriden sjukdom, även om vi under de senaste åren har sett väsentliga framsteg med ett flertal nya behandlingar som uppvisar positiv effekt”, säger Sofia Nordin, Nordic Medical Director. “Resultaten som nu publiceras, som indirekt jämför effektiviteten av andra linjens behandlingar avseende progressionsfri överlevnad, kan möjligen hjälpa kliniker när det gäller att fatta behandlingsbeslut för sina patienter, även om en indirekt jämförelse som denna inte kan ersätta en randomiserad head-to-head studie”.

Pressmeddelandet i sin helhet: press release

Kunskap om hur RNA rör sig kan bidra till nya cancerläkemedel

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styra produktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl som spelar en viktig roll i cancer kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.

Korta RNA-molekyler i våra celler som kallas mikroRNA reglerar aktiviteten hos budbärar-RNA (mRNA) – molekylen som kodar för byggstenarna i vår kropp, proteinerna. Exakt hur denna reglering går till är inte känt i detalj, men man vet att mikroRNA kan tysta mRNA-molekyler och därmed förhindra proteinproduktion. Därför kan de användas som verktyg eller mål för läkemedelsbehandling.

– Det är viktigt att öka vår förståelse för hur mikroRNA reglerar proteinproduktionen eftersom denna process är störd i många olika typer av sjukdomar, inklusive cancer. Vi visar för första gången att ett mikroRNA-mRNA-komplex har en struktur som förändras och att denna rörelse påverkar det biologiska utfallet, alltså mängden protein som produceras i cellen, säger Katja Petzold, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet som lett studien.

Forskarna studerade en mikroRNA-molekyl som kallas miR-34a och som spelar en viktig roll i cancer genom att indirekt påverka aktiviteten hos proteinet p53, känt för sin förmåga att förhindra cancerbildning. Förändringar i p53-proteinets funktion är mycket vanligt vid cancer hos människa. miR-34a hämmar den mRNA-molekyl som kodar för proteinet Sirt1, vars funktion är att inaktivera p53.

Med hjälp av kärnmagnetisk resonans (NMR) och andra biofysiska metoder kunde forskarna kartlägga strukturen och dynamiken hos miR-34a när det binder till mRNA-molekylen. De fann då att komplexet befinner sig i två strukturellt olika tillstånd, en måttligt aktiv struktur med en population på 99 procent och en med förbättrad aktivitet, med en population på 1 procent. Dessa tillstånd kan växla mellan varandra eftersom de är i jämvikt, och andelen av de olika strukturella tillstånden kan modifieras av yttre faktorer.


Katja Petzold. Foto Gunnar Ask
– När vi har tagit reda på exakt hur vi kan påverka dessa tillstånd så kan vi använda detta för att utveckla nya läkemedel som styr produktionen av specifika proteiner, säger Katja Petzold.

Forskarna kunde sedan visa att miR-34a använder sig av samma strategi för att nedregla produktionen av andra proteiner, inte bara Sirt1.

– Vår studie ger en första inblick i hur proteinproduktion kan regleras genom förändringar i mikroRNA-molekylers struktur och dynamik. Detta är viktigt eftersom det öppnar för utveckling av läkemedel med en helt ny verkningsmekanism, säger Lorenzo Baronti, doktorand i Katja Petzolds forskargrupp och studiens försteförfattare.

Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Harald och Greta Jeanssons Stiftelse, Eva och Oscar Ahréns Stiftelse, Åke Wibergs Stiftelse, Cancerfonden, Karolinska Institutet och Ragnar Söderbergs Stiftelse.

Publikation: “Base-Pair Conformational Switch Modulates miR-34a Targeting of Sirt1 mRNA”. Lorenzo Baronti, Ileana Guzzetti, Parisa Ebrahimi, Sarah Friebe Sandoz, Emilie Steiner, Judith Schlagnitweit, Bastian Fromm, Luis Silva, Carolina Fontana, Alan A. Chen och Katja Petzold. Nature, online 27 maj 2020, doi: 10.1038/s41586-020-2336-3.

Samarbete för att utveckla helgenomsekvensering för patienter med akut leukemi

Genomic Medicine Sweden och Illumina samarbetar för att utveckla helgenomsekvensering för patienter med akut leukemi

En ny studie har startat för att utvärdera helgenom- och RNA-sekvensering som den primära diagnostiska metoden för patienter i Sverige med akut leukemi. Studien kommer att utvärdera sekvenseringsmetodernas potential att ersätta befintliga diagnostiska metoder för att förenkla det diagnostiska flödet och kunna erbjuda bättre uppföljning av patienter.

Genomic Medicine Sweden och Illumina annonserar idag en ny samarbetsstudie för att utvärdera om helgenom- och RNA-sekvensering tillsammans kan ersätta dagens rutindiagnostik för patienter med akut leukemi i Sverige. Den nationella studien kommer att ledas av Richard Rosenquist Brandell, ordförande för Genomic Medicine Sweden, professor vid Karolinska Institutet och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Helgenom- och RNA-sekvensering har potential att förenkla och förbättra det diagnostiska flödet för patienter med akut leukemi. I den här studien kommer helgenom- och RNA-sekvensering att utföras parallellt med befintliga kliniska diagnostiska analyser för att utvärdera om sekvenseringsmetoden hittar alla kliniskt relevanta avvikelser i arvsmassan. Sekvensering av hela arvsmassan medför också att mer detaljerad information erhålls från varje patient. Detta kommer leda till bättre möjligheter att följa patienten över tid för att bevaka svar på behandling och risk för återfall.

Studien kommer att inkludera cirka 450 patienter, vilket motsvarar antalet vuxna och barn som diagnosticeras med akut leukemi i Sverige varje år. Alla patienter som diagnosticeras med akut leukemi med dagens rutindiagnostik under tiden som studien pågår kommer att erbjudas att delta i studien.


Richard Rosenquist Brandell

”Utöver den direkta nyttan för patienter att få diagnos och uppföljning av sjukdom så kommer studien, som täcker in patienter från hela Sverige, att generera ovärderliga data som ger oss möjlighet att bättre förstå biologin och sjukdomsförloppet vid leukemier. Vår förhoppning är att kombinationen av helgenom- och RNA-sekvensering också kan identifiera nya genetiska avvikelser i den icke-kodande delen av genomet”, säger Richard Rosenquist Brandell.

Genomic Medicine Sweden är ett nationellt initiativ som arbetar för att införa bred gensekvensering i rutinsjukvården. Detta görs genom sju regionala center, så kallade Genomic Medicine Centers, som har upprättats i anslutning till alla svenska universitetssjukhus. Genomic Medicine Centers har omfattande erfarenhet och kunskap om klinisk sekvensering och utveckling av analys- och visualiseringsverktyg för sjukvården.

Illumina kommer att tillhandahålla material för projektet, bidra till hälsoekonomiska och utfallsanalyser, samt bistå med skräddarsydd expertis inom sekvenseringsdata och vara rådgivande för systeminfrastruktur.


Paula Dowdy

”Vi är stolta över att stödja denna studie som har potential att förändra hur rutinsjukvården i Sverige diagnostiserar denna grupp av blodcancer”, säger Paula Dowdy, Divisionschef, Senior Vice President, Illumina, EMEA.

Fas 1-studieresultat för teclistamab vid återfall eller refraktärt multipelt myelom

Janssen presenterar första fas 1-studieresultat för teclistamab – en bispecifik antikropp riktad mot BCMA och CD3 för behandling av patienter med återfall eller refraktärt multipelt myelom

Resultat för teclistamab presenteras muntligen på årets virtuella ASCO kongress.

Stockholm, 27 maj 2020 – Janssen meddelade (18 maj 2020) resultat från en fas 1-doseskaleringsstudie (NCT03145181) av teclistamab (JNJ-7957) under utvärdering som behandling av patienter med återfall eller refraktärt multipelt myelom. Teclistamab är en bispecifik antikropp riktad mot både antigenet BCMA (B-cell maturation antigen) på myelomceller och mot CD3-receptorer på T-celler.

Dessa första resultat pekar på en hanterbar biverkningsprofil vid alla doser av teclistamab som utvärderats i studien. 1,2 Patienterna som behandlades med högsta dos teclistamab uppnådde ett djupt behandlingssvar och hos de patienter som uppnådde komplett respons (CR), inklusive minimal kvarvarande sjukdom, MRD ( Minimal Residual Disease) på 10-6 var svaret bestående efter tolv månader.

– Vårt mål är att kunna erbjuda behandlingsalternativ för alla patienter med multipelt myelom. Teclistamab är ett exempel på en av våra bispecifika antikroppar som är under utveckling och vi strävar efter att kunna bidra till nya och bättre behandlingsalternativ för de mest utsatta patienterna, det vill säga för dem där sjukdomen tyvärr progredierar, säger Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige.

Dessa resultat kommer presenteras under en muntlig presentation (abstract #100) på årets virtuella ASCO kongress, American Society of Clinical Oncology, lördagen den 30 maj 19:00 svensk tid.

Läs mer här i det engelska pressmeddelandet från Janssen den 18 maj 2020.

Referenser

1. Saad Z. Usmani. Phase 1 study of Teclistamab, a humanized B-cell maturation antigen (BCMA) x CD3 bispecific antibody, in relapsed and/or refractory multiple myeloma (RRMM). Abstract #100 [Oral]. To be presented at American Society of Clinical Oncology Virtual Scientific Program 2020

2. ClinicalTrials.Gov. Dose Escalation Study of JNJ-64007957, a Humanized BCMA CD3 DuoBody® Antibody, in Participants With Relapsed or Refractory Multiple Myeloma (NCT03145181). Available at: https://www.clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03145181. Last accessed May 2020

Nyckelgen i leukemi hittad

Akut myeloisk leukemi (AML) är en av de vanligaste formerna av blodcancer hos vuxna och är associerad med låg överlevnad. I Sverige insjuknar runt 350 personer årligen i denna aggressiva sjukdom som leder till att den normala blodbildningen hämmas. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet identifierat en av de gener som är grunden till att leukemistamcellerna överlever och förökar sig. Studien publiceras i Cell Reports.

Kortfakta om studien / Ämne: Cancerforskning, grundforskning. Studiedesign: Experimentell undersökning, In vitro och In vivo.

AML är resultatet av förvärvade genetiska förändringar i de blodbildande stamcellerna och drabbar bland annat gener som styr cellernas mognad och tillväxt. Sjukdomen förekommer i alla åldrar från barn och uppåt, men är vanligare hos äldre.


Ramprasad Ramakrishnan och Marcus Järås
– Det är leukemistamcellerna i benmärgen som driver sjukdomen framåt och därför vill vi undersöka vilka gener som styr dessa stamceller. Genom att använda en speciell gensax, CRISPR, har vi i en djurmodell kunnat studera cirka hundra gener samtidigt. Det är första gången vi gör en så här storskalig studie, säger Marcus Järås, forskargruppschef vid Lunds universitet.

Den nya metoden med gensaxar, innebär att forskarna effektiv kan styra vilken gen som stängs av vilket gör det möjligt att studera genens funktion och därmed bättre förstå hur sjukdomar uppkommer. Lundaforskarna fann att genen CXCR4 är helt nödvändig för leukemistamcellernas överlevnad. När de slog ut genen, kunde inte leukemistamcellerna överleva, eftersom de är helt beroende av det protein som genen tillverkar.

– När vi stängde av CXCR4 bildades oxidativ stress och leukemistamcellerna mognade ut till celler med begränsad livslängd. Oxidativ stress uppkommer av de restprodukter som bildas när syre omvandlas till energi. Det är en process som är väl reglerad i cellen, men när det blir en ökning av restprodukter resulterar det i toxicitet vilket leder till att cellen dör, säger Ramprasad Ramakrishnan, försteförfattare till studien.

Vid normal blodbildning är interaktionen mellan proteinerna CXCL12 och CXCR4 viktig för blodstamcellerna. I motsats till detta upptäckte forskargruppen att CXCL12 inte är nödvändig för leukemistamcellerna vilket visar en fundamental skillnad för hur leukemistamceller och normala blodstamceller regleras.

– Det var förvånade att CXCL12 inte har betydelse för leukemistamcellerna. Detta är något som man i förlängningen eventuellt kan utnyttja för att designa nya läkemedel mot AML, avslutar Ramprasad Ramakrishnan.

Publikation
“CXCR4 Signaling Has a CXCL12-Independent Essential Role in Murine MLL-AF9-Driven Acute Myeloid Leukemia”
Cell Reports  Volume 31, ISSUE 8, 107684, May 26, 2020, DOI: https://doi.org/10.1016/j.celrep.2020.107684

Män och kvinnor sörjer förlusten av ett barn olika enligt studie

Sorgen av att förlora ett barn kan bli så svår att föräldrar riskerar få svårt med jobb och sociala relationer under lång tid efteråt. Dessutom sörjer män och kvinnor olika och behöver olika typer av stöd, enligt en ny studie. Nu startar Barncancerfonden digitalt samtalsstöd med legitimerad psykoterapeut för familjer som mist ett barn i cancer.

En ny studie visar att det första året efter att ett barn dött uppvisar kvinnorna högre nivåer av psykisk ohälsa än män. Därefter drabbas männen minst lika hårt. Fem år senare uppvisar männen samma nivåer eller högre än kvinnorna av förlängd sorg, depression, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter.

– Det här är intressant. Det har inte tidigare gjorts sådana här långa studier av sorg, därför har man trott att kvinnorna mår sämst efter förlusten av ett barn, men så är det alltså inte. Kanske kan det vara så att båda föräldrarna inte kan krascha samtidigt efter en förlust och att mannen ”väntar”. Förmodligen turas de sedan om att må dåligt, säger Lilian Pohlkamp, psykoterapeut och sjuksköterska med specialutbildning i pyskiatrisk vård, och författare till studien vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Sorgen kan bli så svår att föräldrar riskerar få svårt att gå vidare, jobba eller upprätthålla sociala relationer. Enligt Barncancerfondens undersökningar är behovet av psykosocialt stöd stort. Därför startar Barncancerfonden nu kostnadsfritt digitalt samtalsstöd för familjer – föräldrar, syskon och närstående – som mist ett barn i cancer. Samtalen sker med legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från att möta familjer som har ett barn som dött.

– Att förlora ett barn är ofattbart svårt, ändå är många familjer ensamma i att bearbeta sin sorg och samtidigt försöka hantera livet. Genom det digitala samtalsstödet möjliggör vi för fler att få stöd, oavsett om sorgen är färsk eller funnits med över tid. Det är ett viktigt komplement till det psykosociala stöd som vården ger, och som måste utvecklas ytterligare för att möta de stora behov som finns, säger Katarina Gold, chef för Råd och stöd på Barncancerfonden.

Utvidgat digitalt samtalsstöd

Sedan våren 2019 erbjuder Barncancerfonden även digitalt samtalsstöd till föräldrar vars barn drabbats av hjärntumör och där behandlingen avslutats eller där barnet drabbats av ett återfall. Nu utvidgas stödet till att även omfatta familjer där ett barn dött i cancer. På sikt är målet att alla familjer som drabbats av barncancer, oavsett diagnos, ska kunna ta del av samtalsstödet.

Studien om föräldrars sorg är publicerad i tidsskriften Psycho-Oncology och finns att läsa i sin helhet här.

Om det digitala samtalsstödet

  • Samtalsstödet riktar sig till drabbade familjer och närstående och samtalen kan ske både enskilt och i grupp.
  • Samtalen sker via video eller telefon på en tid och plats som passar familjerna.
  • I samtalen ges möjlighet att prata om såväl vardagsfunderingar som svårare frågor. Antalet samtal ges utifrån behov och önskemål i samråd med respektive psykoterapeut.
  • Det digitala samtalsstödet är fristående och kostnadsfritt och är ett komplement till redan befintliga insatser inom sjukvården.

Ny studie visar signifikant förbättrad överlevnad med Erleada för patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Enligt en fas 3 studie från Janssen (SPARTAN-studien) är överlevnaden 14 månader längre med Erleada (apalutamid) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT) jämfört med enbart ADT, hos män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper stor risk att utveckla metastaser.

Studien visade att behandling med apalutamid resulterade i en 22-procentig minskning av risken för dödsfall (overall survival, HR = 0.78, p = 0.0161 jämfört med placebo)1. I studien deltog 1 207 patienter, varav 26 patienter deltog från 5 kliniker i Sverige.

”Resultatet i studien förstärker vikten av att tidigt behandla män som lever med prostatacancer.
I SPARTAN-studien kunde tidig behandling fördröja metastasering mer än 2 år2 och förlänga överlevnaden 14 månader. Detta är självklart mycket betydelsefullt för dessa patienter, om de får tillgång till denna behandling vid rätt tidpunkt”, säger Berkeley Vincent”, vd på Janssen Sverige.

Den aktuella studien kommer att presenteras vid kongressen American Society of Clinical Oncology, ASCO, virtuella vetenskapliga program den 29 maj.

Referenser:
1. Small, E. et al. Final Survival Results From SPARTAN, a Phase 3 Study of Apalutamide (APA) vs Placebo (PBO) in Patients (pts) With Nonmetastatic Castration-Resistant Prostate Cancer (nmCRPC). ASCO 2020. Poster presentation (Abstract #5516).

2. Smith, MR. et al. Apalutamide Treatment and Metastasis-free Survival in Prostate Cancer. N Engl J Med. 2018 Apr 12;378(15):1408–1418.

Läs hela pressmeddelandet på engelska

Opdivo + Yervoy förbättrar den totala överlevnaden signifikant hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer

Studien CheckMate -9LA visar att Opdivo i kombination med Yervoy och begränsad kemoterapi signifikant förbättrar den totala överlevnaden jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer.

  • Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) och två cykler av kemoterapi, visade vid interimsanalysen ge en förlängd överlevnad, en uppföljande analys efter ytterligare minst ett år visade på bibehållen fördel.
  • Fördelen med kombinationen var likvärdig oavsett tumörens PD-L1-uttryck eller histologi för alla effektmått i studien
  • Första resultaten från CheckMate -9LA kommer presenteras muntligen under ASCO 2020

Bristol Myers Squibb presenterar de första resultaten från fas III-studien CheckMate -9LA, som visar på en signifikant överlevnadsfördel för kombinationen Opdivo (nivolumab) och Yervoy (ipilimumab) givet samtidigt med två cykler av kemoterapi som första linjens behandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Både primära och sekundära effektmått för studien, som totalöverlevnad (OS), progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv responsfrekvens (ORR) har uppnåtts för kombinationen plus kemoterapi, jämfört med enbart kemoterapi.

Vid en i förväg planerad interimsanalys av totalöverlevnad (OS), med en minsta uppföljningstid på 8,1 månader av de patienter som fick kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med kemoterapi (två cykler), minskade risken för dödsfall med 31 procent, jämfört med de patienter som fick enbart kemoterapi (hazard ratio (HR) 0,69, 96,71% konfidensintervall (Kl): 0,55-0,87; p=0,0006). Vid längre uppföljning (minst 12,7 månader) visade kombinationen bibehållen fördel avseende totalöverlevnad. Resultaten här visade en medianöverlevnad (OS) på 15,6 månader, jämfört med 10,9 månader med enbart kemoterapi (HR 0,66, 95% KI: 0,55–0,80). Den kliniska fördelen observerades för alla effektmått för huvudsubgrupperna i studien, oavsett PD-L1-uttryck och histologi (skivepitel respektive icke-skivepitel).

Hos patienter vars tumörer uttryckte PD-L1 <1% minskade risken för dödsfall med 38 procent (HR 0,62, 95% KI: 0,45-0,85) och hos patienter vars tumörer uttryckte PD-L1 ≥1% minskade risken för dödsfall med 36 procent (HR 0,64, 95% KI: 0,50-0,82). Därtill var den progressionsfria överlevnaden (PFS) för kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med kemoterapi 33 procent efter ett år, jämfört med 25 procent för enbart kemoterapi (HR 0,68, 95% KI: 0,57-0,82), och den objektiva responsfrekvensen (ORR) var 38 procent jämfört med 25 procent för enbart kemoterapi.

Säkerhetsprofilen för Opdivo (360 mg var tredje vecka) i kombination med Yervoy (1 mg/kg var sjätte vecka) och två cykler av kemoterapi var likvärdig med den redan kända biverkningsprofilen för immunterapi respektive kemoterapi vid första linjens behandling av patienter med icke-småcellig lungcancer. Abstract #9501) kommer presenteras muntligen på årets virtuella ASCO kongress, American Society of Clinical Oncology, den 29 till 31 maj.

– Utifrån insikten att varje patient som diagnosticeras med avancerad icke-småcellig lungcancer är unik, har vårt utvecklingsprogram utformats med målet att leverera ett antal potentiella behandlingsmöjligheter för det betydande antalet patienter som fortfarande behöver nya alternativ i första linjen. Den uppdaterade analysen av resultat efter ett år för totalöverlevnad (OS) från CheckMate -9LA, tillsammans med treårsresultat från CheckMate -227, förstärker ytterligare det kliniska värdet av kombinationsbehandlingar med Opdivo och Yervoy, vilken är den första möjligheten någonsin till dubbel immunterapi som första linjens behandling av icke-småcellig lungcancer, säger Nick Botwood, M.D., vice President, Oncology Clinical Development på Bristol Myers Squibb.

Opdivo och Yervoy är en kombination av två immuncheckpointhämmare, som har visat sig ha potentiellt synergistiska verkningsmekanismer. Genom att rikta in sig på två olika kontrollpunkter, även kallade checkpoints (PD-1 och CTLA-4) kan kombinationsbehandlingen hjälpa till att bekämpa tumörceller: Yervoy hjälper till att aktivera och föröka T-celler, medan Opdivo hjälper befintliga T-celler att upptäcka tumören. Vissa av T-cellerna som stimuleras av Yervoy kan bli minnes-T-celler, vilket kan möjliggöra för ett långvarigt immunsvar. Tillägget av begränsad kemoterapi till kombinationen Opdivo och Yervoy kan hjälpa patienter att uppnå en tidig sjukdomskontroll.

Om CheckMate -9LA

CheckMate -9LA är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo (360 mg var tredje vecka) och Yervoy (1 mg/kg var sjätte vecka) tillsammans med kemoterapi (två cykler), jämfört med enbart kemoterapi (upp till fyra cykler följt av underhållsbehandling med pemetrexed om indicerat) som första linjens behandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer oavsett PD-L1-uttryck och histologi. Patienter i studiens experimentarm behandlades upp till två år eller till sjukdomsprogress eller oacceptabel toxicitet. Patienterna i kontrollarmen behandlades med upp till fyra cykler av kemoterapi följt av underhållsbehandling med pemetrexed (om indicerat) till sjukdomsprogress eller toxicitet. Primärt effektmått i studien var totalöverlevnad (OS) i ”intention-to-treat”-populationen. Sekundära effektmått inkluderade progressionsfri överlevnad (PFS), objektiv responsfrekvens (ORR) och effekten av behandlingen utvärderades också med avseende på biomarkörer.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i satsning på precisionsmedicin med nytt center för avancerade terapiläkemedel

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i satsning på precisionsmedicin med nytt center för avancerade terapiläkemedel

Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledning har beslutat att öppna ett centrum för avancerade terapiläkemedel, ATMP. Centret kommer att fungera som ett nav i arbetet med att ta fram nya läkemedel baserade på celler, vävnader eller gener. Med avancerade terapiläkemedel hoppas man kunna behandla flera sjukdomar som idag är svåra eller helt saknar behandling.

– Det här är framtidens läkemedel och det finns en stor potential bland dessa läkemedel att bota och behandla patienter som det idag saknas behandling för. Redan idag finns läkemedel där vi har kunnat se en förbättrad överlevnad bland patienter med allvarliga sjukdomar vilket är fantastiskt, säger Ann Novotny, ansvarig för det nya centret.

ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products, eller avancerade terapiläkemedel, är samlingsnamnet för olika läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnad. Målet med ATMP-centret är att stödja utvecklingen av nya behandlingar och kommer att fungera som en ingång för forskare och företag som vill utveckla den här typen av avancerade läkemedel.

– Vi vill samla kompetensen kring dessa läkemedel och göra det lättare för forskare som vill genomföra kliniska prövningar av ATMP. Med en samlad kompetens kan vi också utbilda till exempel vårdpersonal samt bereda vägen in i sjukvården för den här typen av läkemedel, säger Ann Novotny.

Stamcellslaboratoriet

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset sker redan idag tillverkning av avancerade terapiläkemedel, ATMP, både på stamcellslaboratoriet och cell- och vävnadslaboratoriet. Cell- och vävnadslaboratoriet har under lång tagit fram broskceller som ges till patienter med broskskador framför allt i knäleden. På stamcellslaboratoriet framställs ATMP-läkemedel som utgörs av virusspecifika T-lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar. Dessa används för behandling av patienter med nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av genomgången stamcellstransplantation, och som kan bli svårt sjuka av vanliga virusinfektioner.

– Genom att ta ut vita blodkroppar från en frisk person som tidigare har utvecklat ett immunologiskt svar mot virusinfektionen kan man i provrör aktivera och rena fram virusspecifika T-celler för att sedan injicera dessa i patienten med den svårbehandlade virusinfektionen. Här har vi hittills sett mycket goda resultat, säger Jan Holgersson, verksamhetschef för Klinisk immunologi och transfusionsmedicin.

En annan form av ATMP-läkemedel är CAR-T-celler, som är en grupp cellbaserade läkemedel som används bland annat på Barncancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Behandlingen går ut på att man tar ut vita blodkroppar (T-celler) från en patient och omvandlar dem till läkemedel på laboratorium genom att beväpna T-cellerna med en receptor så att de kan angripa cancerceller hos patienter med olika former av blodcancer.

– Det är en liten grupp patienter som har den här formen av svårbehandlad blodcancer och som har fått behandlingen. Där har vi sett mycket lovande resultat med bättre överlevnad i de studier som är gjorda internationellt. Vi är ett av få sjukhus i landet som är kvalificerade att utföra behandlingen, säger Karin Mellgren, verksamhetschef för Barncancercentrum.

Med det nya centret hoppas man också kunna bidra till att läkemedel blir tillgängliga för patienter genom att förbättra förutsättningar för kliniska studier på sjukhuset men också när det gäller införandet av godkända läkemedel.

– Idag finns endast två godkända läkemedel i Sverige men utvecklingen sker snabbt. Det amerikanska läkemedelsverket räknar med att mellan tio och femton läkemedel kommer att godkännas årligen framöver och även om de inte per automatik blir godkända i Sverige behöver vi ha en smidig process för att införa nya läkemededel, säger Ann Novotny.

Ny webbutbildning ska öka vårdens kunskap om cancer och graviditet

Webbutbildningen bygger på innehållet i vägledningen Cancer under graviditet som liksom webbutbildningen finns på cancercentrum.se.

Att få cancer under graviditeten är sällsynt. I Sverige handlar det om ungefär 120 gravida om året. Vårdens kunskap inom området är därför begränsad. För att samla kompetens och sprida kunskap om vård och behandling lanseras nu en webbaserad utbildning. Den vänder sig till vårdpersonal som träffar gravida patienter med cancer och bygger på patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv.

Den nationella webbutbildningen är framtagen av Regionalt cancercentrum väst på uppdrag av RCC i samverkan. Syftet är att öka och sprida kunskap om utredning, vård och behandling av dem som insjuknar i cancer antingen under graviditeten eller tiden närmast efter förlossningen.

Utbildningen är baserad på vägledningen ”Cancer under graviditet” som publicerades i april 2019. Vägledningen är framtagen av patienter, närstående och sjukvårdspersonal utifrån sina skilda perspektiv.

– Tanken med utbildningen är att den ska vara en informationsplattform och ett stöd för vårdpersonal som träffar gravida med cancer. Syftet är också att öka kunskapsutbytet mellan professionerna, säger Ewa Carlsson-Lalloo, sjuksköterska och utvecklingsledare vid Regionalt cancercentrum väst.

Olika vägval
I Sverige är det ungefär en av tusen gravida per år som insjuknar i cancer. De vanligaste cancerformerna är lymfom, hud-, bröst-, livmoderhals- och äggstockscancer.

Patienten har olika vägval beroende på cancerdiagnos, när i graviditeten diagnosen ställs och i vilket stadium cancern upptäcks. Det är därför viktigt att datera hur långt i graviditeten patienten har kommit.

– Vårdpersonalens uppdrag är att ge den gravida patienten den information och det stöd som behövs för att både patient och närstående ska kunna vara med och påverka vården och ta de beslut som krävs. En förutsättning för ett gott bemötande är också att det finns en samverkan mellan olika delar av vården och att vårdpersonalen tillsammans med varje patient hittar en samsyn kring behandlingen, säger Anna Verdoes, enhetschef för vårdutveckling vid Regionalt cancercentrum väst.

Besked om graviditet och cancer
Eliza Madlycke hade just slutat amma när hon upptäckte en knuta i bröstet. Hon vände sig till sjukvårdsrådgivningen med sin oro, men fick beskedet att orsaken nog var hormonell. Kort därefter visade det sig att hon var gravid med sitt andra barn.

– Det kändes såklart fantastiskt, vår dotter skulle få ett efterlängtat syskon. Samtidigt växte knölen i bröstet och oron kom tillbaka. När jag återigen vände mig till sjukvårdsrådgivningen fick jag beskedet att det nog inte var någon fara eftersom jag var gravid. Men knölen fanns där och jag var fortsatt orolig. Därför vände jag mig till vårdcentralen och kort därefter remitterades jag till mammografi och provtagning.

Några veckor in i graviditeten diagnostiserades Eliza Madlycke med hormonkänslig bröstcancer. Hon genomgick operation och cellgiftsbehandling och hösten 2016 födde Eliza en frisk dotter.

– Jag är oerhört tacksam att allt gick bra och för den professionella vården och behandlingen. Men det dröjde innan jag blev tagen på allvar. Vid den här tiden fanns så mycket information om detta och vårdpersonalen visste inte heller så mycket. Nu finns den där vägledningen om graviditet och cancer och den är en bra och viktig kunskapskälla, säger Eliza.

Utbildningen indelad i fyra delar
Webbutbildningen är ett komplement till vägledningen och andra dokument, och består av fyra delar: introduktion, behandling och utredning under graviditet, handläggning och bemötande samt autentiska patientberättelser.

I slutet av utbildningen finns även en länksamling till mer information och fördjupad kunskap.

Fler överlever livmoderhalscancer genom säkrare metoder och kontroller högre upp i åldern

Alla kvinnor upp till minst 70 år behöver HPV-testas innan de slutar gå på cellprovskontroller, screening. Det visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro. ”Studien visar också att kvinnor i klimakteriet kan använda självprovtagning hemma. Det är lika säkert som proverna tagna hos barnmorskan”, säger forskare Lovisa Bergengren.

Lovisa Bergengrens forskning om HPV och självprovtagning. Foto: Elin Abelson

Varje år insjuknar cirka 550 kvinnor i livmoderhalscancer. Cancern orsakas av infektion med humant papillomvirus (HPV).

Lovisa Bergengren har i sin forskning bland annat tittat på vilka HPV-typer som förekommer hos kvinnor över 55 år.

– Vi har undersökt screening för HPV för att hitta förstadier till livmoderhalscancer, så kallade cellförändringar, samt hur dessa kopplas till cellförändringar. Vi har också forskat kring hur tendensen till att HPV finns kvar utan att läka ut hos dessa kvinnor, säger Lovisa Bergengren, överläkare på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset Örebro vid Region Örebro län och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Enkel självprovtagning gör att fler lämnar cellprov

Kvinnorna i studien fick också göra en självprovtagning hemma. Det har visat sig att självprovtagning kan leda till att fler kvinnor tar provet, vilket i sin tur leder till att fler överlever livmoderhalscancer.

– Ju högre deltagande i screening, desto högre skyddseffekt har screeningprogrammet. Självprovtagning möjliggörs vid HPV-screening då celler från livmodertappen inte behövs för analys av HPV, säger Lovisa Bergengren.

Forskningen visar att det är viktigt att alla kvinnor screenas för HPV, men att det fortsatt behöver studeras mer kring effektiva metoder för att identifiera vilka av de kvinnor med HPV-infektion som har störst risk att utveckla cellförändringar.

– HPV-screening är en metod som fångar in många fler kvinnor än de som verkligen kommer att utveckla cellförändringar, då väldigt många läker ut sin HPV-infektion. Vi kan också med dessa resultat, liksom med andra resultat av forskning som skett parallellt, fundera och diskutera kring införande av självtest mer brett i screeningen liksom att glesa ut provtagningsintervallen om man inte är bärare av HPV-virus, säger hon.

Alla kvinnor upp till 70 år får lämna HPV-test

Ett resultat av studierna har lett till att en catch-up för alla kvinnor upp till 70 års ålder har införts inom Region Örebro län.

– Det innebär att vi säkerställer att alla kvinnor upp till 70 års ålder får inbjudan till att lämna ett HPV-test oavsett tidigare screening, då studierna visat vikten av detta, avslutar Lovisa Bergengren.

Fakta

HPV är ett vanligt sexuellt överförbart virus och en stor andel av befolkningen får HPV någon gång under livet.

Region Örebro län var först i Sverige med att införa HPV som primär screeningmetod hösten 2016 efter Socialstyrelsens rekommendationer. De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen höjde den övre åldersgränsen för gynekologisk cellprovtagning. Nu kallas alla kvinnor mellan 23-70 år, med ett sista prov taget efter man fyllt 64 år.

IKEMA-studien med Sarclisa uppnår primärt effektmått vid återkommande multipelt myelom

IKEMA-studien med Sarclisa® (isatuximab) uppnår primärt effektmått vid återkommande multipelt myelom

  • Övergripande resultat från fas 3-studien IKEMA släpps baserat på en rekommendation från en IDMC (Independent Data Monitoring Committee)
  • Tillägg av Sarclisa reducerade signifikant risken för sjukdomsprogression eller död jämfört med enbart karfilzomib och dexametason
  • Resultaten kommer att kommuniceras vid ett kommande medicinskt möte och vara underlag för en regulatorisk ansökan senare detta år

Stockholm – 15 maj 2020– Den kliniska fas 3-studien IKEMA där Sarclisa® (isatuximab) utvärderades som tillägg till karfilzomib och dexametason uppnådde primärt effektmått vid första planerade interimsanalys, genom en signifikant förlängd progressionsfri överlevnad jämfört med karfilzomib och dexametason hos patienter med återkommande multipelt myelom. Inga nya säkerhetsfynd identifierades i denna studie.

”Sarclisa är ett nytt läkemedel som är riktat mot behandling av myelom. Karfilzomib-dexametason är en vanlig behandling som erbjuds patienter som får återfall i myelom och tillägg av Sarclisa till denna duplett ger en ny och lovande kombination till denna patientgrupp. De positiva resultaten från IKEMA-studien förser oss därför med ytterligare en kombination att erbjuda patienter med återfall i myelom.”, säger Dr. Hareth Nahi, som forskar på myelom och behandlar myelompatienter på Karolinska sjukhuset.


Om IKEMA-studien

Den randomiserade, öppna, multicenterstudien IKEMA (fas 3) inkluderade 302 patienter med återkommande multipelt myelom över 69 center i 16 länder. Studiepatienterna hade tidigare erhållit en till tre behandlingar för multipelt myelom. Under studien gavs Sarclisa som en intravenös infusion i en dos om 10 mg/kg en gång varje vecka under de första fyra veckorna efterföljt av en dos varannan vecka i 28-dagars cykel i kombination med karfilzomib och dexametason under behandlingen. Primär endpoint i denna studie var progressionsfri överlevnad. Sekundära endpoints inkluderade ORR (overall response rate), andel ≥ VGPR (very good partial response), MRD (minimal residual disease), CRR (complete response rate), överlevnad samt säkerhet.

Användningen av Sarclisa i kombination med karfilzomib och dexametason vid återkommande multipel myelom har inte blivit utvärderat av någon regulatorisk myndighet.

Sarclisa i kombination med pomalidomid och dexametason har fått ett positivt utlåtande från CHMP, den Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, för behandling av vuxna patienter med återkommande och refraktärt multipelt myelom (RRMM) som tidigare har genomgått minst två behandlingar med lenalidomid och en proteasomhämmare och som uppvisat sjukdomsprogression vid senaste behandlingen. Ett beslut om marknadsföringstillstånd för Sarclisa i EU förväntas inom den kommande månaden.

Om multipelt myelom: En signifikant börda för patienter

Multipelt myelom är en hematologisk tumörsjukdom. I Sverige insjuknar ungefär 600 patienter årligen och cirka 3 700 patienter lever idag med myelom 1,2,3. Risken för myelom ökar med stigande ålder och medianåldern vid diagnos är cirka 70 år. Sjukdomen kan idag inte botas, men behandlingsmöjligheterna har förbättrats avsevärt under de senaste 15 åren, tack vare nya och effektiva läkemedel. [1][2][3]


Om Sarclisa (isatuximab)

Sarclisa är en monoklonal antikropp som binder till en specifik epitop på CD38-receptorn som uttrycks på de maligna myelomcellerna. Isatuximab är designad att verka genom flertalet mekanismer inkluderande programmerad celldöd (apoptos) och immunomodulerande aktivitet.

Sarclisa fortsätter att utvärderas i flera pågående fas 3-studier i kombination med tillgängliga behandlingar inom multipelt myelom.

Referenser
1. Danckert B, Ferlay J, Engholm G , Hansen HL, Johannesen TB, Khan S, Køtlum JE, Ólafsdóttir E, Schmidt LKH, Virtanen A and Storm HH. NORDCAN: Cancer Incidence, Mortality, Prevalence and Survival in the Nordic Countries, Version 8.2 (26.03.2019).
2. Association of the Nordic Cancer Registries. Danish Cancer Society. Available from http://www.ancr.nu, accessed on day/month/year.
3. Engholm G, Ferlay J, Christensen N, Bray F, Gjerstorff ML, Klint A, Køtlum JE, Olafsdóttir E, Pukkala E, Storm HH (2010). NORDCAN-a Nordic tool for cancer information, planning, quality control and research. Acta Oncol. 2010 Jun;49(5):725-36.

Management of metastatic Colorectal Cancer with focus on targeted therapy Post-ASCO webinar

11 juni 2020, kl. 12.10-12.55
Docent Jan-Erik Frödin inleder och modererar mötet. Professor Volker Heinemann diskuterar data från ASCO. Möjlighet finns till interaktivitet under webinaret. Webinaret hålls på engelska och är avsett för personal inom Hälso- och Sjukvård (HCP).

Mer info och anmälan

Oncopeptides offentliggör nya kliniska och prekliniska data för melflufen

Oncopeptides offentliggör nya kliniska och prekliniska data för melflufen på det kommande årliga hematologimötet European Hematology Association

STOCKHOLM — 14 maj 2020 — Oncopeptides AB (Nasdaq Stockholm: ONCO) meddelade idag att data från den registreringsgrundande fas 2-studien HORIZON, samt flera kliniska och prekliniska data som ytterligare utvärderar behandlingsmöjligheter med plattformen för peptidlänkade läkemedelskandidater har godtagits av European Hematology Association (EHA). Dessa data publiceras nu online.

Melflufen (melfalan flufenamid) är ett nytt peptidlänkat läkemedel mot cancer som snabbt levererar ett cellgift till tumörceller. Melflufen är i sen klinisk utvecklingsfas för möjlig behandling av patienter med relapserande och refraktärt multipelt myelom (RRMM).

– De primära resultaten för bolagets HORIZON-data utgör en viktig milstolpe för Oncopeptides. De ligger till grund för en ansökan till FDA om ett villkorat marknadsgodkännande för intravenöst melflufen i kombination med dexametason i USA” säger Klaas Bakker, CMO på Oncopeptides. ”Melflufen skulle genom sin unika verkningsmekanism kunna erbjuda nya behandlingsmöjligheter för en grupp myelompatienter med särskilt dålig prognos”.

Nedan följer en kort beskrivning av de presentationer av data som accepterats av European Hematology Association (EHA). Hela katalogen finns på www.ehaweb.org

  1. HORIZON (OP-106): Melflufen plus dexamethasone in relapsed/refractory multiple myeloma (RRMM) refractory to pomalidomide and/or an anti-CD38 monoclonal antibody – primary and subgroup analysis. Final Abstract Code: EP945. First author: Paul G Richardson.

De övergripande resultaten från den registreringsgrundande fas 2-studien HORIZON visar på klinisk effekt och en hanterlig säkerhetsprofil för det peptidlänkade läkemedlet melflufen i kombination med dexametason i högriskpatienter och patienter med trippelklass refraktär sjukdom.

  1. HORIZON (OP-106): An exploratory analysis of time to next treatment in patients with relapsed/refractory multiple myeloma who received melflufen plus dexamethasone. Final Abstract Code: EP1029. First author: Maria-Victoria Mateos

Data baseras på en analys av tiden fram till nästa behandling: Delanalysen av den kliniska studien HORIZON är den första i sitt slag att ge insikter i tiden till nästa behandling för patienter med framskriden RRMM (i genomsnitt 5 tidigare linjers behandling).

  1. LIGHTHOUSE (OP-108): A phase 3 study of melflufen in combination with daratumumab versus daratumumab in patients with relapsed/refractory multiple myeloma. Final Abstract Code: PB2018. First author: Maria-Victoria Mateos

Den planerade randomiserade fas 3-studien LIGHTHOUSE kommer att studera effekten av melflufen, dexametason och subkutant daratumumab jämfört med endast subkutant daratumumab. Resultaten kommer att vara viktiga för att bekräfta preliminära data effekt, säkerhet och tolerabilitet från fas 1/2-studien ANCHOR, där melflufen, dexametason och daratumumab kombinerades, vilket stödjer ytterligare regulatoriska milstolpar för Oncopeptides.

  1. Adverse event and outcome patterns in patients with advanced multiple myeloma in the US

Final Abstract Code: PB2039. First author: Joshua Richter

Den här undersökningen baserad på data från klinisk praxis understryker att även om ytterligare behandlingsalternativ för patienter med svårbehandlat multipelt myelom införs, förblir deras prognos dålig och behovet av ytterligare behandlingsalternativ är stort.

  1. Melflufen is a highly effective anti-neoplastic agent in bortezomib-resistant multiple myeloma models. Final Abstract Code: EP915. First author: Konstantin Byrgazov

Melflufen är mer effektivt i bortezomibresistenta myelomcellinjer än i bortezominaiva parentala celler in vitro. Bortezomibresistenta myelomcellinjer överuttrycker aminopeptid B kodade med RNPEP-genen och myelompatienter med höga RNPEP-uttryck har kortare progressionsfri överlevnad vid behandlingar med bortezomib.

  1.  Melflufen efficacy in multiple myeloma with TP53 aberrations. Final Abstract Code: EP903. First author: Ana Slipicevic

Melflufen kan initiera celldöd i myelomceller oavsett cellernas TP53-status och övervinna p53-brist-medierad melfalanresistens. Svarsfrekvensen för melflufen i 17p-patientsubpopulationen från fas 2-studien HORIZON är jämförbar med svarsfrekvensen i den totala studiepopulationen vilket tyder på att melflufen kan utgöra ett behandlingsalternativ för dessa svårbehandlade patienter.

  1. Aminopeptidase expression in multiple myeloma associates with disease progression and sensitivity to melflufen. Final Abstract Code: EP897. First author: Juho Miettinen

Aminopeptidaser spelar en roll inom cancerbiologi och även inom multipelt myelom. Deras expressionsnivå är oregelbunden under sjukdomsutvecklingen och en majoritet är förhöjda i patienter med framskridet myelom jämfört med patienter i ett tidigt stadium. Aminopeptidaserna LAP3 och TPP2 identifieras som prognosmarkörer i myelompatienter, och en hämning av aminopeptidaser minskar myelomcellers livskraft in vitro. Melflufen är ett substrat för aminopeptidaser och är ett mycket effektivt läkemedel mot cancer i myelomceller som är resistenta mot andra alkylatorer, bortezomib och selinexor.