Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Här ska barn och unga som haft cancer få hjälp

Cancervården prioriterad under pandemin

Under 2019 utreddes över 120 000 patienter för misstänkt cancer inom ett standardiserat vårdförlopp, SVF. 2020 var antalet lägre på grund av pandemin när färre sökte vård för misstänkt cancer. Väntetiderna för de patienter som utretts för cancer var dock kortare, vilket är ett tecken på att regionerna kunnat prioritera cancervården under pandemin.

– Regionerna har lyckats med sitt prioriteringsarbete och har vid en ansträngd vård sett till att cancerpatienter har fått snabbast möjliga omhändertagande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner och ordförande för RCC i samverkan. Det är en mycket glädjande nyhet.

2015 infördes de standardiserade vårdförloppen, SVF. Syftet är att korta väntetiderna samt att minska de regionala skillnaderna för att skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Nu publiceras den tredje rapporten som följer upp de två nationella mål som regeringen satt upp:

  • 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett standardiserat vårdförlopp (inklusionsmål)
  • 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive vårdförlopp inom de ledtider som anges i dokumenten (ledtidsmål)

Rapporten visar att inklusionsmålet nås även för 2020 med 71 procent, vilket är en minskning jämfört med 2019 då motsvarande siffra var 76 procent.

– Det är glädjande att vi nationellt klarar 70-procentsmålet. Vi ser dock en spridning mellan regionerna där Örebro har förbättrat inklusionen under pandemin, medan Östergötland och Norrbotten fortfarande ligger långt från målet, säger Hans Hägglund.

När pandemin eskalerade under april-maj var det fler av dem som utreddes för cancer som också hade en cancerdiagnos. Det kan förklaras av att de som trots pandemin ändå sökte vård hade allvarligare och tydligare symtom och därför hade cancer i något högre utsträckning.

Väntetiderna har förbättrats avsevärt sedan 2019, från 44 procent till 51. Under pandemin har färre cancerpatienter utretts och andra mindre brådskande sjukdomar har fått stå tillbaka. Men man har också kunnat prioritera cancerpatienterna med hjälp av SVF.

– SVF är ett nationellt standardiserat sätt att utreda patienterna, som minskar de regionala skillnaderna i utredningsgång. I skarpt läge har det också visat sig vara ett bra hjälpmedel för att kunna prioritera vård, säger Hans Hägglund.

Rapport: Kortare väntetider i cancervården – status för inklusions- och ledtidsmål i SVF 2018-2020 (pdf, nytt fönster)

Väntetider i standardiserade vårdförlopp

Ny rapport från Socialstyrelsen om cancer

Socialstyrelsen publicerar idag en ny rapport med dataanalyser av cancer, åren 1975 till 2019. Data och analyser är baserade på registerdata och utgör en robust grund för vidare analyser om vilka insatser som behöver göras för att förhindra insjuknande och minska dödligheten i cancer. Det kan exempelvis röra preventiva insatser, insatser för att upptäcka cancer i ett tidigt stadium och se till så att befolkningen har tillgång till rätt vård i rätt tid.

Dataanalyser av cancer 1975–2019 – En registerstudie, Socialstyrelsen (pdf, nytt fönster)

Ingen ökning av tjock- eller ändtarmscancer efter fetmakirurgi

Risken för tjock- eller ändtarmscancer ökar inte efter fetmakirurgi, visar en studie från Göteborgs universitet. Resultaten väntas få betydelse för personer som överväger att genomgå fetmakirurgi.

Fetma är en känd riskfaktor för flera cancerformer, däribland kolorektalcancer, alltså cancer i tjock- eller ändtarm. Det är sedan tidigare känt att den totala cancerrisken minskar för patienter med fetma om de genomgår fetmakirurgi, så kallad bariatrisk kirurgi.

Beträffande just kolorektalcancer har det dock kommit studier som visat på ökad risk efter bariatrisk kirurgi, medan andra rapporterat om minskad risk. Dessa motstridiga resultat har väckt oro kring kirurgin, och visat på behovet av mer långsiktiga studier som analyserar effekten av bariatrisk kirurgi på risken för kolorektalcancer.

Den aktuella studien, publicerad i tidskriften PLOS ONE, bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds och koordineras från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, samt data från bland annat Cancerregistret vid Socialstyrelsen.

Mer än 20 års uppföljning

Forskarna studerade en grupp på 2 007 patienter som genomgick fetmakirurgi, och jämförde med en kontrollgrupp om 2 040 individer som inte fetmaopererades. Grupperna var i övrigt jämförbara beträffande bland annat kön, ålder, kroppssammansättning, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, psykosociala variabler och personlighetsdrag.

Uppföljningstiden i studien hade ett medianvärde på drygt 22 år. Under denna tid skedde en påtaglig viktnedgång i kirurgigruppen, medan kontrollgruppen i stort sett låg kvar på ursprungvikt. Antalet fall av i kolorektalcancer under uppföljningen var 58 i kirurgigruppen, och 67 i kontrollgruppen.

Hög klinisk relevans

– Slutsatsen från studien är att man inte kan verifiera att bariatrisk kirurgi leder till förändringar i kolorektalcancerrisk hos patienter med fetma, ett resultat som är av hög klinisk relevans, konstaterar Magdalena Taube, docent i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens försteförfattare.

SOS-studien är den enda prospektiva kontrollerade studien i världen som undersöker mycket långsiktiga effekter av fetmakirurgi jämfört med konventionell fetmabehandling. Långsiktigheten har varit avgörande för den nu aktuella slutsatsen, att risken för kolorektalcancer inte ökar efter fetmakirurgi.

– Bariatrisk kirurgi leder till viktminskning och ökad hälsa hos flertalet patienter, men det är viktigt att fortsätta med sunda levnadsvanor samt gå på regelbundna kontroller även efter kirurgi, avslutar Magdalena Taube.

Titel: Long-term incidence of colorectal cancer after bariatric surgery or usual care in the Swedish obese subjects study, https://doi.org/10.1371/journal.pone.0248550

Kontakt: Magdalena Taube, tel. 0768 44 40 20, 031-342 30 29, e-post [email protected]

Bild: Magdalena Taube (foto: Emelie Taube)

Adjuvant behandling av Melanom – de inte så självklara fallen​

Adjuvant behandling av Melanom – de inte så självklara fallen

Onsdag 21 april 2021 kl 12.00-12.50

I detta webinarium fokuserar vi på adjuvant behandlingav melanom – och mer specifikt på de inte så självklara fallen. Från programmet noteras bland annat:

  • Individualiserad behandling
  • Kvarstående utmaningar inom området
  • De inte så självklara patientfallen

Lars Ny, Docent & Överläkare VO Onkologi Sahlgrenska universitetssjukhus leder seminariet och till sin hjälp har han Tiago Pinheiro, medicinsk rådgivare på MSD, som modererar diskussionen. Vi avslutar med diskussion och Q&A. Under tiden kan du som deltar ställa frågor via Q&A-fönstret och diskutera i gruppchatten.

Nu kan du också passa på och ställa en fråga direkt vid registreringen!

Varmt välkommen!

Mer information och anmälan

 

SE-NON-00457

Vändningen av cancerköerna fortsatte under 2020 på Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska har på några år gått från långa cancerköer till att bli bland de bästa i Sverige. Trots covidpandemin får patienterna i allt högre grad vård inom utsatt tid. Det nära samarbetet mellan kirurger, cancerläkare och operationsverksamhet har varit avgörande.

Standardiserade vårdförlopp (SFV) är en nationell standard där man mäter hur lång tid det tar från att vårdgivaren misstänker elakartad tumör hos patienten till första behandlingstillfället. Denna ledtid är viktig för patientens fortsatta prognos. Målsättningen i Sverige inom SVF är att 80 procent av cancerpatienterna ska påbörja sin behandling inom den utsatta tiden. Data från Regionala Cancercentrum visar att till exempel för bukspottkörtelcancer (pankreascancer), levercancer, gallblåsecancer och magsäcks- och matstrupscancer är Region Stockholm, och därmed Karolinska som har huvuduppdraget för dessa tumörgrupper, bland de bästa i Sverige med andelen patienter som får sin vård i tid.

SVF infördes i Sverige år 2017. Det var samma år som Karolinska fick hantera stora utmaningar med växande cancerköer som drevs av otillräcklig operationskapacitet och brist på sjuksköterskor. Vårdgarantin var 30 dagar för operation men en del patienter fick vänta längre.

Karouk Said är verksamhetschef för medicinska enheten Övre buk inom Tema Cancer på Karolinska. Till hans område hör bland annat tidigare nämnda bukspottkörtelcancer, gallblåsecancer, magsäcks- och matstrupscancer samt levercancer. Det är en av de enheter där man framgångsrikt har gått från köer till tillgänglighet.

– Vi analyserade problemet och märkte bland annat att vi inte använde våra resurser, som operationssalar och personal, tillräckligt bra och inte heller hade tillräckligt bra framförhållning i planeringen. Tema Cancer och Funktion PMI, som ansvarar för operationssalarna och anestesin, inledde ett effektivt samarbete med operationsplanering och tack vare det kunde vi utnyttja kapaciteten bättre. Det ledde till att vi kunde öka antalet operationer, säger Karouk Said.

På grund av covidpandemin har operationskapaciteten minskat under våren 2020 men trots det har Karolinska lyckats utföra ungefär lika många operationer inom cancerkirurgi. Visserligen har färre patienter fått cancerdiagnos under 2020, vilket är oroväckande, men det minskade inflödet är inte orsaken till att patienterna får sin vård i tid.  Verksamheten har lyckats med att effektivisera och prioritera cancervården under pandemin.

– Vi har fortsatt gå igenom varje moment för att se var vi kan förkorta ledtiderna ytterligare. Vi mäter hur lång tid tar från remiss till att vi håller multidisciplinär konferens, för patienten att få sina läkarmöten, från biopsier till svar, hela vägen fram till behandling. Varje steg synas, säger Karouk Said.

Förutom samarbetet mellan Tema Cancer och Funktion PMI så har det tätare samarbetet mellan kirurger och onkologer (cancerläkare) och omvårdnadspersonal varit viktigt.

– Genom att onkologerna och kirurgerna arbetar integrerat och inte var för sig med patienten har vi lyckats kapat tid. Och all kapad ledtid betyder att patienten får sin vård tidigare och prognosen förbättras. Det kan vara helt avgörande i cancerformer som sprider sig fort och där tiden för när man måste göra ett ingrepp är kort, säger Karouk.

Cancerfonden finansierar 27 nya forskartjänster för 115 miljoner kronor

Cancerfonden har beslutat att finansiera 27 nya forskartjänster för 115 miljoner kronor. En av årets forskare som beviljats anslag ska utveckla en ny målsökande strålbehandling mot en allvarlig form av sköldkörtelcancer.


Klas Kärre (foto: Malin Norlén)

  – Cancerfonden beslutar årligen att finansiera ett antal forskare som ligger i framkant inom sitt forskningsområde och som håller högsta vetenskapliga kvalitet. Syftet är att skapa långsiktiga förutsättningar för forskarna att bedriva högkvalitativ forskning, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Anja Mortensen, cancerforskare verksam vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet är en av de forskare som tilldelas anslag i årets specialsatsning på strålterapi. Hon ska utveckla en ny målsökande strålbehandling mot en allvarlig och svårbehandlad form av sköldkörtelcancer. Forskningen går ut på att använda antikroppar som kan söka upp cancercellerna och fastna på dem. Genom att sätta på radioaktiva atomer på antikropparna kommer de att kunna stråla tumören utan att skada friska celler i kroppen.


Anja Mortensen

– Jag hoppas kunna ta detta projekt hela vägen till kliniken och på så sätt ändra förutsättningarna för dessa svårt sjuka patienter. Att kunna förbättra eller förlänga livet för annars dödssjuka cancerpatienter vore en dröm som går i uppfyllelse, säger Anja Mortensen.

Sverige tappar i strålbehandling

Strålbehandling är en mycket viktig del av behandlingen för många cancerpatienter och bidrar till bot och minskad risk för återfall. Men i Sverige har strålbehandlingsforskningen släpat efter. Detta beror delvis på personalbrist inom vården, som också har lett till längre väntetider för strålterapi. För att bidra till att vända den utvecklingen har Cancerfonden beslutat att göra en specialsatsning på fellowships inom strålbehandlingsforskning detta år.

– Strålterapi är en hörnsten inom cancersjukvården, men forskningsmiljöerna är för få i Sverige vilket har lett till att vi har svårt att säkra utvecklingen av kompetens för både forskning och behandling inom detta område. Det är därför glädjande att i år kunna stödja fem forskare som söker ny kunskap för strålterapi, säger Klas Kärre.

Cancerfondens forskartjänster 2021

Förutom tjänsterna inom strålningsforskning finansierar Cancerfonden flera olika tjänster för forskare inom olika fält av cancerforskningen. Forskarna befinner sig i olika steg i karriären och tack vare tjänsterna kan de fördjupa sig inom sitt område och skapa en långsiktighet i sin forskning. Tjänsterna finansieras i upp till sex år.

Senior Investigator Award finansieras i sex år och tilldelas forskare som ska ha disputerat för max tolv år sedan. I år tilldelas tjänsten till tre cancerforskare.

Senior Clinical Investigator Award är en klinisk forskartjänst på 50–70 procent där övrig tid ägnas åt kliniskt arbete. I år tilldelas tjänsten till en forskare.

Junior Investigator Award finansieras i sex år och tilldelas forskare som har disputerat för max sju år sedan. Tjänsterna tilldelas i år till fyra forskare.

Junior Clinical Investigator Award är en sexårig klinisk forskartjänst på 50–70 procent. Disputation ska ha skett för max tio år sedan. Fyra forskare kommer tilldelas Junior Clinical Investigator Award.

Postdoktortjänster finansieras i tre år och går till forskare som ska ha disputerat för max tre år sedan. Detta år finansierar Cancerfonden 10 postdoktortjänster.

Fellowship för stråbehandlingsforskning är en särskild satsning som Cancerfonden i år gör på strålterapibehandling. Fem forskare får ta del av den satsningen.

Bättre återhämtning för vältränade efter kirurgi

Personer som regelbundet är fysiskt aktiva återhämtar sig bättre efter kirurgi för tjock- eller ändtarmscancer. Att börja träna först när diagnosen är ett faktum har dock ingen effekt på återhämtningen, visar en avhandling vid Göteborg universitet.

I arbete med sin avhandling har Aron Onerup, disputerad inom kirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, genomfört en observationsstudie av 115 patienter diagnosticerade med tjock- eller ändtarmscancer.

De deltagare som varit fysiskt inaktiva visade sig ha högre risk att inte känna sig fysiskt återhämtade tre veckor efter operation. De hade också drygt fyra gånger högre risk för komplikationer efter operation jämfört med deltagare som varit fysiskt aktiva.

Studier med liknande resultat genomfördes även för individer som skulle opereras för bröstcancer och gallvägssjukdom.

Snabbinsats utan resultat

Frågan var om det gick att förbättra oddsen för patienter med tjock- eller ändtarmscancer. I ännu en studie lottades 761 individer till antingen vanlig rutinvård, eller ett träningsprogram som utfördes på egen hand under cirka två veckor före och fyra veckor efter operation.

Programmet som omfattade en halvtimmes medelhård träning per dag hade dock ingen effekt på varken den självupplevda fysiska återhämtningen, risken för komplikationer, omoperationer, återinläggningar på sjukhus, eller på vårdtiden.


Aron Onerup (foto: Anna Onerup)

– Även om träningsstudien inte hade några effekter på det korta tidsfönstret efter operationen är det möjligt att åtgärder som leder till en långsiktigt ökad fysisk aktivitetsnivå kan ha positiva hälsoeffekter. Det viktiga är att inte införa åtgärder i hälso- och sjukvården innan de har blivit vetenskapligt utvärderade, konstaterar Aron Onerup.

Många skäl att träna

Den övergripande bilden talar dock för att den nivå av fysisk aktivitet som en person har när det står klart att en operation för gallvägssjukdom, tjock- eller ändtarmscancer ska göras har tydlig koppling till hur det sedan går med återhämtningen.

– Forskningsresultaten talar för att det finns ytterligare anledningar att arbeta för en så fysiskt aktiv befolkning som möjligt, utöver de redan kända vinsterna på exempelvis hjärt-kärlhälsa och psykisk hälsa, säger Aron Onerup.

Titel: The role of physical activity for recovery after surgical procedures, http://hdl.handle.net/2077/67125

 

Kirurgi vid äggstockscancer kan förbättra immunförsvar

Cancer i äggstockarna är en lömsk cancerform som smiter undan kroppens immunförsvar och skickar ut signalämnen som hämmar immunförsvaret. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet. Den goda nyheten är dock att immunförsvaret kan förbättras efter att tumören avlägsnats med kirurgi.

– Att förstå hur äggstockscancer samspelar med immunförsvaret, kan ge oss nya pusselbitar för att hitta effektivare behandlingar så att överlevnaden förbättras för kvinnor som drabbas av denna elaka cancerform, säger Pernilla Israelsson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling studerar Pernilla Israelsson särskilt de signalämnen som skickas ut vid äggstockscancer. Ett ämne, cytokiner, utvecklas och trycker ned immunförsvaret. Ett annat, exosomer, försämrar kroppens dödande av cancercellerna. I avhandlingen studeras också hur kirurgi mot cancern påverkar immunförsvaret.

Viktigt samspel

Vårt immunsystem försvarar oss mot celler som förändrats, till exempel cancerceller. Men cancercellerna trycker ner immunsystemet till tumörens fördel, för att växa och sprida sig i kroppen. För att bekämpa cancer är det viktigt att förstå detta samspel. Äggstockscancer är en synnerligen elakartad cancertyp som använder en mängd olika funktioner för att undgå kroppens försvar och försvaga immunsystemet hos dem som drabbas.

Cytokiner är lösliga signalproteiner med förmåga att styra immunförsvarets reaktionsmönster och forma olika immunsvar. Genom att analysera gentranskriptionen till mRNA, ”budbärar”-RNA, undersökte forskargruppen cytokinsvaret hos patienter med äggstockscancer och jämförde detta mönster med det man fann hos kvinnor med godartade äggstockssjukdomar och friska äggstockar. Hos cancerpatienterna fann forskarna överlag höga cytokin-mRNA-nivåer och olika cytokinmönster som samtliga var inriktade på att reglera immunförsvaret och därmed ge cancercellerna möjlighet att etablera sig i kroppen och sprida dottersvulster. Cytokiner verkar lokalt och finns i mycket liten mängd under en kort tid i blodet. Detta gör dem svåra att påvisa med proteinanalyser. Jämförande metodstudier visade att det finns fördelar med att använda analyser av cytokin-mRNA istället för proteinanalyser för kartläggning av cytokinprofiler vid olika tillstånd, som t.ex. cancer.

Agerar lockbete

Äggstockscancer utsöndrar stora mängder exosomer, små bubblor som hämmar immunförsvaret och hjälper tumören att växa och sprida sig. Forskarna fann att exosomer från äggstockscancer agerar ”lockbete” och blockerar mördarcellernas avdödande mekanism. På så vis luras mördarcellerna och aktiveras inte för att döda cancerceller som det är tänkt.

Kirurgi är en viktig del i behandlingen av äggstockscancer. Forskarna undersökte hur en operation av äggstockscancer påverkar mängden exosomer i blodet och hur den avdödande förmågan hos kvinnans mördarceller påverkas. Man fann att patienterna fick en förbättrad funktion hos sina mördarceller efter operationen. En möjlig förklaring till detta är att huvudkällan för exosomproduktion, cancertumören, avlägsnas och därigenom minskar mängden exosomer i blodet.

– Kirurgi mot äggstockscancer har därmed dubbel effekt. Dels får man bort själva tumören, dels förbättras kroppens försvar mot att det bildas nya tumörer, säger Pernilla Israelsson.

För studierna har forskarna analyserat vävnadsprover och blodprover, donerade av kvinnor som opererats för äggstockscancer och godartade förändringar i äggstockarna.

Pernilla Israelsson är läkare och utbildar sig parallellt med forskningsstudierna till specialistläkare i gynekologi och obstetrik vid Norrlands universitetssjukhus.

Om disputationen
Pernilla Israelsson, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 26 mars kl. 9.00 sin avhandling Biologiska mekanismer bakom epitelial äggstockscancers förmåga att inaktivera immunförsvaret. Fakultetsopponent Karin Sundfeldt; Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Huvudhandledare Ulrika Ottander. Delta via länk: klicka här.

Gyncancerdagen, lördag 17 april

Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 17 april! Dagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag, diskussioner om framtidens cancervård och mycket annat du inte vill missa! Vi startar dagen med ett pass MediYoga och föreläsningarna drar sedan igång kl. 13.00.

Här kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig!

Prostatacancerscreening med Stockholm3 är kostnadseffektivt och minskar antalet onödiga biopsier

A3P Biomedical tillkännagav idag att en oberoende, expertgranskad studie visar på hälsoekonomiska fördelar för prostatacancerscreening med Stockholm3 i jämförelse med PSA. Resultaten från studien visar att Stockholm3-testet är kostnadseffektivt och minskar andelen onödiga biopsier jämfört med screening med nuvarande praxis PSA test.

Tidigare expertgranskade studier, exempelvis STHLM3-studien där 58 000 män deltog (publicerad i The Lancet Oncology 2015), visar att Stockholm3 har betydande hälsofördelar i jämförelse med nuvarande praxis PSA-test. Bland annat minskar antalet onödiga biopsier med 50 procent (1). Samtidigt visar andra studier att Stockholm3 hittar fler fall av behandlingskrävande prostatacancer tidigt (1).

En ny oberoende, expertgranskad studie drar nu samma slutsatser: förutom minskat antal onödiga och potentiellt skadliga biopsier, har prostatacancerscreening med Stockholm3 hälsoekonomiska fördelar jämfört med PSA.

Huvudresultatet av studien (The cost effectiveness of prostate cancer screening using the Stockholm3 test, Karlsson et al, Plos One, Feb 2020) är att prostatacancerscreening med Stockholm3 var fjärde år för män med en initial PSA ≥ 2,0 ng/ml är kostnadseffektivt och minskar antalet onödiga biopsier i jämförelse med enbart PSA-testet. Den inkrementella kostnadseffektivitetskvoten (ICER) för Stockholm3 är 5 663 €/QALY i jämförelse med PSA, något som anses vara en låg kostnad för att förbättra kvalitetsjusterad livstid (QALY).

Studien bygger på data från Stockholms PSA- och biopsiregister samt Stockholm3-testets egenskaper så som presenterats i STHLM3-studien (1).

”Oberoende studier i klinisk miljö har tidigare visat såväl medicinska som hälsoekonomiska fördelar med Stockholm3. Detta är den första studien som visar på fördelarna i en allmän screening för prostatacancer med Stockholm3. Resultaten är tydliga: Stockholm3 är kostnadseffektivt, ger betydande medicinska fördelar och minskar skador för individen.” Martin Steinberg CEO, A3P Biomedical

 

Om Stockholm3
Stockholm3 är ett blodprov som kombinerar proteinmarkörer, genetiska markörer och kliniska data i en avancerad algoritm, i syfte att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer i ett tidigt skede. Stockholm3 hittar 100 procent fler fall av behandlingskrävande prostatacancer och minskar samtidigt antalet onödiga biopsier med 50 procent i jämförelse med nuvarande praxis PSA (1).

Stockholm3 har utvärderats i kliniska studier som totalt inkluderat 80 000 män. Den pivotala studien STHLM3 inkluderade 58 000 män och resultaten publicerades i The Lancet Oncology 2015 (1).

Stockholm3 har ännu inte sökt nationell ersättning i något land. Baserat på oberoende expertgranskning av kliniska data har flera ledande vårdgivare i Norden, som Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och Universitetssjukhuset i Stavanger dock redan ersatt PSA-testet med Stockholm3. För patienten innebär Stockholm3 ett mer tillförlitligt test med tydligare svar, för vårdgivare kan de direkta sjukvårdskostnaderna minska med 17 till 28 procent (1).

(1) Publikationer, resultat och klinisk validering.

Framgångsrik metod räddar cancerdrabbades bröst

En tumör behöver inte betyda att hela bröstet måste tas bort. I många fall går det att göra en operation som tar bort tumören, men bevarar bröstet. På Centralsjukhuset Kristianstad lyckas man med detta i 79 procent av fallen.

Det kallas för bröstbevarande reduktionsplastik. Bakom orden döljer sig en metod att ta bort en cancertumör och på samma gång bevara bröstet, om än i ny form.

– Det innebär att man kan ta bort stora tumörer i bröst med hjälp av en förminskningsplastik, säger Tor Svensjö, överläkare i kirurgi vid CSK.
– Man minskar storleken på brösten i samband med bröstcanceroperationen. Det gör man för att uppnå bästa möjliga resultat med tanke på cancern, men också för att få det så fint som möjligt, säger Kim Gulis, specialistläkare i kirurgi och doktorand, som just har fått sin första artikel i ämnet publicerad.
I det cancerdrabbade bröstet gör man förminskningen för att kunna ta bort en stor tumör med gott resultat, både vad gäller läkning och utseende. Det andra friska bröstet opererar man så att det matchar det sjuka bröstet i utseende.

Nöjda patienter
Kim Gulis artikel, publicerad i World journal of surgery, baserar sig på en undersökning av ett stort antal operationer där man använt sig av bröstbevarande reduktionsplastik. Metoden ger ett gott och i många fall utmärkt resultat i majoriteten av fallen och patienterna är mycket nöjda med utseendet.
– Forskning har visat att det inte finns någon fördel med att ta bort hela bröstet, i överlevnadssynpunkt och återfallssynpunkt, säger Kim Gulis.

Förminskningsplastiken leder dessutom till minskade symtom på stor tung byst, till exempel nack- och ryggproblem, och i många fall underlättas viktiga idrottsaktiviteter.

Tätt samarbete 

Mycket har hänt på området under det senaste decenniet.
– När jag började här för tio år sen, var det ungefär hälften av fallen där man tog bort brösten, säger Tor Svensjö.

Idag gör CSK bröstbevarande kirurgi i 79 procent av fallen, vilket är en hög siffra i jämförelse med andra sjukhus både i Region Skåne och i landet i övrigt. En av nycklarna till framgång är ett tätt samarbete mellan olika discipliner på sjukhuset.
– Vi har ett bra samarbete. Vi har tillgång till plastikkirurg på ett väldigt bra sätt. Det är ett resultat av ett långsiktigt arbete som har pågått i tio års tid, säger Kim Gulis.

När en patient träffar Kim Gulis och Tor Svensjö och får ett cancerbesked är förstås chock den första reaktionen. Självklart vill den som är drabbad ha behandling så fort som möjligt och bröstets utseende efter operation är inte det som främst upptar tankarna just då. Men läkarna har redan från början en helhetsbild, där både själva avlägsnandet av tumören, men även utseendet finns med.
– När patienten träffar oss har vi alltid det tänket – hur kan vi ge bästa behandling för cancern och samtidigt få bästa kosmetiska resultat, säger Kim Gulis.

Bröstbevarande kirurgi i samband med en canceroperation fungerar bäst på lite större bröst. Det finns även andra metoder för att operera cancertumörer i bröstet. I vissa fall är man dock tvungen att ta bort hela bröstet.
– Då erbjuder vi vanligen möjligheten till rekonstruktion med en bröstprotes som läggs inunder brösthuden, säger Tor Svensjö.

Forskning om aggressiv leukemi respektive ovanlig cancer i nässvalget prisas

Det är läkarna Niklas Landberg och Johan Nilsson som får Anna-Greta Crafoords pris för bästa avhandling vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet 2020.

Anna-Greta Crafoords pris instiftades 1982 och delas ut årligen av Stiftelsen Locus Medicus med hjälp av Läkarsällskapet i Lund.

  • Det är en stor glädje att kunna tilldela Niklas Landberg och Johan Nilsson pris för bästa avhandling i en mycket hård konkurrens, säger Margareta Troein, ordförande i Läkarsällskapet i Lund och professor i allmänmedicin vid Lunds universitet

Leukemi uppstår genom genetiska förändringar som bland annat orsakar okontrollerad celldelning och minskad celldöd. Kronisk myeloisk leukemi (KML) kan idag behandlas framgångsrikt men kräver livslång behandling. Akut myeloisk leukemi (AML) kräver lång behandling med höga doser cellgift där dödligheten är mycket hög.


Niklas Landberg

Niklas Landberg försvarade sin avhandling ”Cell surface markers as therapeutic targets in  myeloid leukemia” den 24 januari 2020.

Myeloisk leukemi är en elakartad blodsjukdom där också resistens mot behandling kan uppstå. I sin avhandling påvisar Landberg ett flertal nya ytstrukturer på de elakartade cancercellerna, som kan möjliggöra effektivare behandling för de patienter som blivit resistenta mot ordinarie behandling. Vid den särskilt elakartade varianten akut myeloisk leukemi definierar Niklas Lanberg också en ny möjlig angreppspunkt där förhoppningen är att kunna utveckla riktade behandlingar som både minskar biverkningar och i bästa fall botar sjukdomen.  Avhandlingen har väckt internationell uppmärksamhet och Niklas Landberg är nu gästforskare på ett ledande forskningslaboratorium vid Stanford universitetet i USA.

Nasofarynxcancer är en form av skivepitelcancer i nässvalget. Cancerformen är ovanlig, men samtidigt den vanligaste just i nässvalget. Den klassifikation som görs för att prognostisera och välja behandling anses av många som otillräcklig och det finns ett behov av att kunna ge rätt behandling till varje enskild patient.


Jonas Nilsson

Johan Nilsson försvarade sin avhandling ”Dissecting nasopharyngeal cancer” den 15 maj 2020 har titeln.

I sitt arbete har han undersökt cancertumörer från nässvalget och använt ny kvantitativ teknik. Johan Nilsson har identifierat immunologiska markörer, relaterade till ett virus, vilka är potentiellt relevanta för prognos och val av behandling. Han har även identifierat förekomst av så kallade antigen-presenterade celler i dessa tumörer och därmed påvisat en möjlighet för ny immunologisk terapi. Johan Nilsson har experimentellt studerat hur särskilda nanopartiklar skulle kunna användas som transportörer för att förstärka en vaccinationseffekt. Han är överläkare på Skånes Universitetssjukhus och behandlar patienter med huvudhalscancer, samtidigt som han tillsammans med den translationella forskargruppen fortsätter med att utveckla nya behandlingsstrategier.

Minskad cancerforskning i pandemins spår

Försenade forskningsstudier, stopp för rekrytering av patienter till nya kliniska cancerstudier och omfördelning av personal från forskning till vården är bara några exempel på hur pandemin har påverkat svensk cancerforskning. Det visar den granskning som Cancerfonden presenterar idag.

– Vår granskning visar att den kliniska cancerforskningen i praktiken har satts på paus under pandemin, vilket är allvarligt då det är den kliniska forskningen som ger bättre diagnosmetoder, behandlingar och uppföljningar, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd

Stopp för rekrytering av patienter till kliniska studier

Samtliga universitetssjukhus i Sverige beslutade att stoppa rekryteringen av nya patienter till kliniska cancerstudier under våren 2020. Syftet med stoppen uppges vara att frigöra personal från studier till vårdproduktion och minska inflödet av patienter till sjukhus i syfte att minska smittspridningen. Flera forskare beskriver patientstoppet som ett år med ”hack i kurvan”, något som kan få effekter på dataunderlaget i framtida studier.

Personal har omfördelats från forskning till vårdproduktion

Intervjuade forskare uppger att cirka 25–50 procent av personalen från deras kliniska studier har omfördelats till att hjälpa till i vården under pandemin. Detta uppges ha pausat och försenat forskningsprojekt.

– Då cancerforskningen redan före pandemin har varit eftersatt i Sverige, inte minst den kliniska och patientnära forskningen, så riskerar nu pandemin och dess konsekvenser få stor negativ påverkan, säger Klas Kärre

Saknas statistik kring forskningsverksamhet

Ett strukturellt problem är avsaknaden av statistik på såväl kliniknivå som regional och nationell nivå. Utan grundläggande siffror kring hur forskningen presterar och vilka resurser som behövs är det svårt att ta välavvägda beslut i kristider. Avsaknaden av statistik är något som flera intervjupersoner har reagerat starkt på.

– Självklart har det varit nödvändigt att prioritera vården under pandemin, men vi måste ha en beredskap och nationell samordning kring kliniska studier i framtiden, för att undvika överreaktioner vid krissituationer. Vård och forskning ska integreras, inte konkurrera, säger Klas Kärre

Om granskningen

Utredningen pågick från november 2020 till februari 2021 och baserades framför allt på djupintervjuer med 40 särskilt utvalda personer inom akademi, sjukvård, näringsliv och forskningsfinansiering. Granskningen är genomförd av EY på uppdrag av Cancerfonden.

Läs mer och ladda ner granskningen här: Coronavirus och cancer | Cancerfonden

Uppdaterat vårdprogram bukspottkörtelcancer

Det nationella vårdprogrammet för bukspottkörtelcancer har reviderats och fastställts av RCC i samverkan.

Den uppdaterade versionen innehåller förändringar när det kommer till adjuvant (tilläggsbehandling) och palliativ onkologisk behandling. Här finns även ytterligare evidens för kirurgisk inklusive neoadjuvant behandling och kirurgisk postoperativ vård.

Patologins roll har i denna version utvecklats och blivit tydligare. Kapitel som omfattar egenvård och diagnosen IPMN har uppdaterats. Cancerföreningen PALEMA (patientorganisationen för cancer i pankreas, lever/galla och matstrupe/magsäck) har ett avsnitt om egenvård och patientupplevelser som också är uppdaterat.

En regional centralisering rekommenderades av Regionalt cancercentrum (RCC) och beslutades av Sveriges kommuner och regioner (SKR) 2017. Samtidigt togs beslut om att lokalt avancerad pankreascancer med behov av artärrekonstruktion ska koncentreras till två enheter, Stockholm och Göteborg. I dessa fall ska ingreppet utföras under kontrollerade studieformer, efter behandlingsrekommendation i nationell multidisciplinär konferens (MDK).

Nationellt vårdprogram bukspottskörtel, Kunskapsbanken.

Lägre dos östrogenhämmare verkar minska risken för bröstcancer

Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna i bröstcancer och förebygger återfall, men biverkningarna gör att många kvinnor avbryter behandlingen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att en betydligt lägre dos än den vedertagna verkar ha god effekt med mindre biverkningar hos kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet. Studien som publicerats i Journal of Clinical Oncology kan få stor betydelse för behandlingen av bröstcancer.

Anti-hormon-preparatet tamoxifen har använts i 40 år för att minska risken för återfall hos kvinnor som behandlats för hormonrelaterad bröstcancer. Det är också godkänt för förebyggande insatser vid ärftligt förhöjd risk för bröstcancer.

Kvinnor med det som kallas täta bröst, alltså bröst med mycket körtelvävnad och lite fett, löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer. Risken för återfall är också högre hos de som en gång drabbats. Täta bröst framstår som vita på mammografibilden, precis som tumörer som därför blir svåra att upptäcka. Tamoxifen minskar den så kallade mammografiska tätheten i bröstet.

Problem med biverkningar

Trots att läkemedlet minskar risken att insjukna i bröstcancer med upp till 40 procent används det i relativt liten omfattning som förebyggande behandling av friska kvinnor med förhöjd risk. Nästan hälften av kvinnorna som tar tamoxifen för att förebygga återfall efter en bröstcanceroperation avbryter behandlingen i förtid. Anledningen är flera kända biverkningar, bland dem klimakterieliknande besvär som vallningar, svettningar, sömnbesvär och olika gynekologiska problem.

Nu har radiologer, onkologer och forskare på Södersjukhusets Bröstcentrum, Lunds universitet och Karolinska Institutet undersökt effekten av tamoxifen på brösttätheten vid en lägre dos än den vedertagna 20 mg.

Lägre doser tamoxifen

Karismastudien startade 2016 och omfattade 1 440 kvinnor mellan 40-74 år under knappt tre år. Kvinnorna lottades i grupper om 240 deltagare till fem olika doser tamoxifen; 1, 2.5, 5, 10 och 20 mg samt en placebogrupp.

Behandlingen pågick i sex månader. Innan behandlingsstart och efter sex månader genomfördes mammografi och brösttätheten jämfördes. Kvinnorna kunde rapportera sina biverkningar via en speciell app.

– Tamoxifen har visat sig sänka den så kallade mammografiska tätheten för kvinnor som inte genomgått klimakteriet. Den etablerade tamoxifendosen är 20 mg men det visade sig att 2.5, 5 och 10 mg sänkte tätheten i samma utsträckning som 20 mg. Samtidigt var biverkningarna i gruppen 2.5 mg reducerade med 50 procent i jämförelse med kvinnorna som fick dosen 20 mg, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.

Nästa steg för forskarna är att studera om 2.5 mg tamoxifen också minskar risken att insjukna i bröstcancer och därmed kan användas för att förebygga både ett första insjuknande och återfall.

– En sådan dossänkning skulle potentiellt kunna öka andelen patienter som fullföljer behandlingen.

AI för analys av mammografibilder

I nuläget finns nästan inga förebyggande strategier för att minska risken att insjukna i bröstcancer, med undantag för en liten grupp kvinnor med en genetiskt förhöjd risk. Per Hall vill se mer arbete kring förebyggande behandlingar.

– Ett av problemen är att det inte finns en acceptabel medicinering. Ett annat problem är att det inte finns en bra metod att identifiera de kvinnor som har en hög risk för bröstcancer. För närvarande genomför vi ett projekt där vi med hjälp av artificiell intelligens undersöker mammografibilderna för att hitta förändringar som identifierar kvinnor som kommer att insjukna i bröstcancer.

Forskningen finansierades av Märit and Hans Rausing’s Initiative Against Breast Cancer, Vetenskapsrådet, Kampradstiftelsen, Cancerfonden och Regionalt Cancercentrum Stockholm – Gotland. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation: “Low dose tamoxifen for mammographic density reduction – a randomized controlled trial”, Mikael Eriksson, Martin Eklund, Signe Borgquist, Roxanna Hellgren, Sara Margolin, Linda Thoren, Ann Rosendahl, Kristina Lång, José Tapia, Magnus Bäcklund, Andrea Discacciati, Alessio Crippa, Marike Gabrielson, Mattias Hammarström, Yvonne Wengström, Kamila Czene, Per Hall. Journal of Clinical Oncology, online 18 mars 2021, doi:10.1200/JCO.20.02598.

AI-metod kan upptäcka förstadier till livmoderhalscancer

Martin Muinde skannar cellprover i Kinondo kliniken i Kenya.

Laboratoriechef Martin Muinde skannar livmoderhalscellprover vid Kinondo kliniken i Kenya. Foto: Oscar Holmström.

Med hjälp av artificiell intelligens (AI) och digitala screeningsverktyg vill forskare hitta förstadier till livmoderhalscancer tidigare hos kvinnor i resursbegränsade miljöer. Nu visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet att cellprovsanalyser utförda av AI via mobila mikroskop var jämförbara med analyser gjorda av patologer. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Johan Lundin, portrait at the office.

Johan Lundin, foto: Ulf Sirborn.

– Med vår metod kan vi mer effektivt upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer hos kvinnor i framförallt låginkomstländer där det råder stor brist på utbildade patologer och avancerad labbutrustning, säger Johan Lundin, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

I länder med nationella screeningprogram som syftar till att upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen och infektioner orsakade av humant papillomvirus (HPV) har antalet fall av livmoderhalscancer sjunkit dramatiskt. Trots det väntas det globala antalet fall öka det kommande årtiondet, till stor del på grund av bristande resurser för screening och HPV-vaccinering i låginkomstländer.

Behov av innovativa lösningar

För att erbjuda gynekologiska cellprovtagningar till fler kvinnor globalt behövs innovativa diagnostiska lösningar som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och begränsningarna.

I den här studien tränade forskarna en AI i att känna igen cellförändringar i livmoderhalsen, som vid tidig upptäckt kan behandlas med goda resultat. Cellproverna togs från 740 kvinnor vid en landsbygdsklinik i Kenya mellan september 2018 och september 2019. Proverna digitaliserades med ett mobilt mikroskop och laddades upp via mobilnätet till den molnbaserade AI:n. Knappt hälften av proverna användes för att träna AI:n i att känna igen olika grader av cellförändringar medan drygt hälften användes för att utvärdera dess träffsäkerhet.

AI:ns bedömning jämfördes därefter med två patologers oberoende skattning av de digitala och fysiska proverna. Studien visar att bedömningarna var snarlika. AI:n hade 96–100 procents träffsäkerhet när det kom till att identifiera patienter med cellförändringar. Inga patienter med allvarligare, så-kallade höggradiga, cellförändringar fick ett falskt negativt provsvar. När det kom till att identifiera prover utan cellförändringar gjorde AI:n samma bedömning som patologerna i 78–85 procent av fallen.

Kan frigöra tid och resurser

Enligt forskarna kan metoden användas för att sålla bort majoriteten av cellproverna, vilket skulle frigöra tid för lokala experter att granska de prover som sticker ut. Innan dess behövs dock ytterligare forskning på en större och mer diversifierad patientgrupp som inkluderar fler prover med olika typer av cellförändringar samt biopsier med bekräftade förstadier till livmoderhalscancer.

– Via de mobilt uppkopplade mikroskopen kan AI:n fungera som en ”virtuell assistent” och användas som stöd vid screening av livmoderhalscancer. AI-assistenten kan vara tillgänglig globalt dygnet runt och göra det möjligt för lokala experter att undersöka många fler prover. Denna metod skulle göra det möjligt för länder med begränsade resurser att tillhandahålla screeningtjänster till befolkningen, mycket mer effektivt och till lägre kostnad än nu, säger Johan Lundin.

Studien har gjorts i samarbete med Institutet för molekylär medicin i Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet, Kinondo Kwetu Health Services Clinic i Kenya och Uppsala universitet.

Två av studieförfattarna, Johan Lundin och Mikael Lundin, är grundare och delägare i Aiforia Technologies Oy, vars maskininlärning och bildanalysplattform användes i studien för att utveckla AI:n. Ingen av de andra studieförfattarna har rapporterade intressekonflikter.

Forskningen har finansierats av Familjen Erling-Perssons stiftelse, Vetenskapsrådet, Sigrid Jusélius stiftelse, Finska Läkaresällskapet, Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa, K. Albin Johanssons stiftelse, Perkléns stiftelse, Wilhelm och Elsa Stockmanns stiftelse och Biomedicum Foundation.

Publikation

”Point-of-care digital cytology with artificial intelligence for cervical cancer screening in a resource-limited setting,” Oscar Holmström, Nina Linder, Harrison Kaingu, Ngali Mbuuko, Jumaa Mbete, Felix Kinyua, Sara Törnquist, Martin Muinde, Leena Krogerus, Mikael Lundin, Vinod Diwan, Johan Lundin, JAMA Network Open, online 17 mars, 2021, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2021.1740

Ny DNA-teknik upptäcker cancer och utreder brott

En ny, högkänslig DNA-teknik ger analyser som är upp till tusen gånger känsligare än dagens metoder och möjliggör tidig upptäckt av cancer och avstötningsreaktion efter organtransplantation samt hjälper polisen att utreda brott. Projektet koordineras av RISE i samarbete med institut, akademi, sjukvård och näringslivet. Nu har projektet beviljats bidrag från Vinnova på 20 Mkr för en bredare tillämpning och implementering.

Analyserna som nu skall implementeras möter flera behov och öppnar stora möjligheter inom sjukvården. Genom ett enkelt blodprov kan man till exempel identifiera specifikt DNA från cancerceller vilket medför att cancer och eventuella återfall kan hittas på tidigt stadium. Metoden används även för att övervaka cancerbehandlingseffektivitet och för att detektera avstötningsreaktioner efter organtransplantationer där enkla blodprover kan ersätta dagens vävnadsprover som tas via ett operativt ingrepp.

–    Det är väldigt roligt att genom detta projekt kunna implementera de metoder vi utvecklat de senaste åren så att de kan komma samhället till nytta, säger Joakim Håkansson, projektledare på RISE.

Men, det är inte bara inom sjukvården de nya metoderna kan skapa förbättring. DNA-analyser är ett viktigt verktyg för polisen vid brottsutredningar. Dagens teknik har dock stora begränsningar vad gäller möjligheten att analysera prover som innehåller DNA från flera personer, eller prover som har dålig kvalitet, vilket ofta är fallet.

–    Här innebär nya känsligare DNA-tekniker att prover som inte tidigare kunnat hanteras nu kan analyseras vilket kommer att bidra till att fler brott kan klaras upp, säger Yalda Bogestål, projektledare på RISE.

Metodiken bygger på grundläggande forskning som letts av docent Anders Ståhlberg, projektledare för den Translationella Genomikplattformen inom Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Fakta om projektet
I projektet ”Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA)” har deltagare från institut, akademi, sjukvård, industri och myndigheter samarbetat för att utveckla innovativa tekniker för DNA-analys av olika typer av kroppsvätskor. Genom att utveckla och kombinera fördelarna hos olika molekylärbiologiska tekniker och förbättrade metoder för provtagning har projektet under de senaste 3 åren tagit fram analyser som är upp till tusen gånger känsligare än dagens metoder. Projektet och analysmetoderna är nu efter en utvecklingsfas redo för bredare tillämpning och implementering och går in i en ny fas.

Projektet ULTRA löper från februari 2021 till januari 2023 och har en total budget på 56 Mkr. Projektet finansieras utav VINNOVA, Västra Götalandsregionen och parterna själva.

AI inom digital patologi utvecklas i stort projekt

Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, är med i ett stort europeiskt samarbetsprojekt kring artificiell intelligens inom digital patologi. Projektet har fått finansiering från Innovative Medicines Initiative inom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.

Två forskare diskuterar en digital bild på vävnadsprov.
Jeroen van der Laak och Claes Lundström är med och leder projektet inom digital patologi. Kajsa Juslin Projektet Bigpicture ska bana väg för en ny era inom patologi genom att etablera den hittills största databasen av patologibilder. Syftet är att snabba på utvecklingen av artificiell intelligens, AI, inom medicin.

AI-verktyg ska kunna hjälpa patologer och assistera dem vid undersökning av vävnadsprover och därmed diagnosticering av sjukdomar och faktorer som styr val av behandling. Utvecklingen av robusta AI-applikationer kräver dock stora mängder data, vilket inom patologi innebär enorma samlingar av digitala bilder av vävnadsprover tillsammans med utvald medicinska data. För att möjliggöra en snabb utveckling av AI inom patologi siktar projektet på att skapa den första europeiska, etiska och GDPR-säkrade plattformen där såväl storskaliga data som AI-algoritmer kan samexistera. Plattformen ska koppla samman nätverk av patologer, forskare, AI-utvecklare, patienter och industriella parter.

I Östergötland ingår LiU, Region Östergötland och företaget Sectra i projektet. LiU och CMIV ansvarar för uppbyggnaden av infrastrukturen (hård- och mjukvara) inom hela Bigpicture. Region Östergötland ska samla in anonymiserade digitala patologibilder inom hudområdet till databasen. Från Sverige deltar även Uppsala universitet, där en del av infrastrukturen kommer att finnas.

Joel Hedlund.
Joel Hedlund

– Det är ett fantastiskt förtroende att CMIV får en ledande roll i Bigpicture. Det är ett bevis på vår internationella lyskraft inom detta forskningsområde, säger Joel Hedlund, teknisk direktör och ansvarig för CMIVs insats.

Claes Lundström, adjungerad professor och en av forskningsledarna för digital patologi, fyller på:
Claes Lundström.
Claes Lundström

– Dessa stora gemensamma insatser för att samla data är avgörande för att AI-verktygen ska tränas till den precision vi behöver i sjukvården.

Projektet löper över sex år och finansieras med 70 miljoner euro, vilket motsvarar runt 700 miljoner kronor. Av dessa får LiU 2,2 miljoner euro, motsvarande runt 22 miljoner kronor. Projektet bedrivs inom programmet Innovative Medicines Initiative (IMI), i ett konsortium där ledande europeiska forskningscenter, sjukhus och stora läkemedelsbolag ingår.

Jeroen van der Laak, gästprofessor vid CMIV och verksam vid Radboud University Medical Centre i Nederländerna, är en av koordinatorerna av Bigpicture.

Projektet finansieras från Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking, som får stöd från EU:s forskning- och innovationsprogram Horizon 2020 och EFPIA (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations).

Perjeta och Phesgo vid behandling av bröstcancer

Perjeta (pertuzumab) och Phesgo (pertuzumab och trastuzumab) vid neoadjuvant behandling av bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är:
• att pertuzumab i kombination med trastuzumab (Perjeta och trastuzumab eller Phesgo) kan användas neoadjuvant vid lokalt avancerad HER2-positiv bröstcancer
• att avstå från att generellt använda Perjeta och Phesgo neoadjuvant vid lägre stadier av bröstcancer, utanför kliniska prövningar.

Läs hela rekommendationen här

Perjeta (pertuzumab) och Phesgo (pertuzumab och trastuzumab) vid metastaserad bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är:
• att pertuzumab i kombination med trastuzumab (Perjeta och trastuzumab eller Phesgo) bör användas vid metastaserad bröstcancer.

Läs hela rekommendationen här

NT-rådet rekommenderar Bavencio vid urotelial cancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Bavencio bör användas vid underhållsbehandling i första linjen av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer (UC) som inte progredierat efter 4-6 cykler platinabaserad kemoterapi. NT-rådet bedömer att behandlingen är kostnadseffektiv.

Rekommendationen för Bavencio baseras på positiva överlevnadsdata från en randomiserad fas III-studie – Javelin Bladder 1001. Behandlingen graderas som evidensnivå IA i ESMO´s riktlinjer2. Utifrån ett kostnadsminimerings-resonemang, där hänsyn tas till det avtalade priset för Bavencio, bedömer NT-rådet att behandling med Bavencio i första linjen är kostnadseffektiv och att tillförlitligheten för detta är hög.

– Denna konceptuellt nya behandlingsstrategi med underhållsbehandling med Bavencio till patienter som utvecklat sjukdomsstabilisering eller svar på platinum-baserad kombinationsterapi har visat sig framgångsrik för denna patientpopulation, säger Anders Ullén, Docent och Överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Sjukhuset som var huvudprövare för Javelin Bladder 100 i Sverige.

Merck och Pfizer har en strategisk allians för att gemensamt utveckla och kommersialisera BAVENCIO.

Om urotelial cancer
I Sverige får årligen drygt 3000 personer diagnosen urotelial cancer (UC), dvs en tumör som utgår från urotelet (den mycket specialiserade epitelvävnaden som urinvägarna invändigt är klädd med).3 Majoriteten av UC manifesterar sig i urinblåsan. I mindre utsträckning förekommer UC i övriga urinvägarna (njurbäckenet, ureter, uretra). Urinblåsecancer är tre gånger vanligare hos män än kvinnor och tillsammans med cancer i övriga urinvägarna representerar den fjärde vanligaste cancerformen hos män. Medelåldern vid diagnos ligger på 73 år och till följd av urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar dör varje år i Sverige cirka 700 personer.4

Om Bavencio (Avelumab)
Avelumab är en human antikropp mot proteinet PD-L1 (ligand 1 för programmerad celldöd – Programmed Death Ligand-1). I prekliniska modeller har BAVENCIO visats engagera både det förvärvade och det medfödda immunförsvaret. Genom att blockera interaktionen mellan PD-L1 och PD-1 receptorerna har BAVENCIO visats frigöra suppression av den T-cellmedierade antitumörresponsen i prekliniska modeller.5-7

Godkända indikationer
BAVENCIO är godkänd som monoterapi för behandling av vuxna patienter med metastaserad Merkelcellskarcinom (mMCC).8 NT-rådet rekommenderar användning av BAVENCIO vid mMCC sedan mars 2018.

BAVENCIO är godkänd i kombination med axitinib som första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad njurcellscancer (RCC).8 NT-rådet rekommenderar användning av BAVENCIO vid avancerad njurcellscancer sedan januari 2021.

NT-rådet
Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer till landets regioner om användning av vissa nya läkemedel, oftast sådana som används på sjukhus. Målsättningen är en rättvis, jämlik och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för alla patienter i hela landet där våra gemensamma resurser används på bästa sätt.

Baserat på den etiska plattformen för prioritering och den hälsoekonomiska värderingen görs en bedömning av läkemedlets värde jämfört med annan tillgänglig behandling. NT-rådet rådgör i regel med kliniska experter i samband med att rekommendationer utvecklas.

Rekommendationerna ska baseras på samma principer, oavsett vilket läkemedel eller sjukdomstillstånd det gäller.

Här kan du läsa NT-rådets utlåtande

Referenser

  1. Powles T, et al. Avelumab maintenance therapy for advanced or metastatic urothelial carcinoma. New Engl J Med. 2020, DOI: 10.1056/NEJMoa2002788.
  2. ESMO.org. eUpdate – Bladder cancer treatment recommendations. https://www.esmo.org/guidelines/genitourinary-cancers/bladder-cancer/eupdate-bladder-cancer-treatment-recommendations4. Accessed January 2021.
  3. Nationellt vårdprogram. Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. 2019-04-10 Version: 3.1.
  4. Cancerfondsrapporten 2018.
  5. Dolan DE, Gupta S. PD-1 pathway inhibitors: changing the landscape of cancer immunotherapy. Cancer Control. 2014;21(3):231-237.
  6. Dahan R, Sega E, Engelhardt J, Selby M, Korman AJ, Ravetch JV. FcγRs modulate the anti-tumor activity of antibodies targeting the PD-1/PD-L1 axis. Cancer Cell. 2015;28(3):285-295.
  7. Boyerinas B, Jochems C, Fantini M, et al. Antibody-dependent cellular cytotoxicity activity of a novel anti-PD-L1 antibody avelumab (MSB0010718C) on human tumor cells. Cancer Immunol Res. 2015;3(10):1148-1157.
  8. BAVENCIO Produktresumé Merck Europe B.V. fass.se.