Redaktion - Onkologi i Sverige

Ny rapport om immunterapi och den svenska cancervården

Idag lanseras ”Immunterapi – nytt hopp för vägen framåt”, en rapport om immunterapi och den svenska cancervården. Syftet med rapporten är att öka kunskapen och hitta nya vägar för framtidens cancervård i Sverige.

Cancer är en av vår tids största folksjukdomar och var tredje person drabbas av sjukdomen någon gång under sitt liv, men ges alla människor samma möjligheter till bot och överlevnad.

Nätverket mot cancer strävar efter ett samhälle där vi erbjuds samma möjlighet till diagnostisering, behandling samt vård och omsorg. Framtiden ser lovande ut, med större möjligheter till tidig upptäckt av cancer, men även nya behandlingsformer som kan ge ökad överlevnad. Det är av yttersta vikt att vi hittar vägar förbi de flaskhalsar som gör att innovativa behandlingar inte når patienter i tid, säger Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer.

En fråga om tid

I dagens samhälle ger modern teknik oss större chanser till tidig upptäckt av cancer, och det är möjligt att öka överlevnaden tack vare nya behandlingsformer. För att alla patienter ska få tillgång till dessa nya behandlingsalternativ är det dock flera saker som måste fungera felfritt. Cancerbehandling handlar om TID – att rätt patient får rätt vård i tid, och för att det ska kunna ske ser Nätverket mot cancer att Sverige måste:

använda den senaste tekniken i vården för att möjliggöra tidig diagnos.
införa hälsoekonomiska modeller för att bedöma nya läkemedelsinnovationer.
intensifiera standardiseringen av vårdförloppet i cancervården och säkerställa ett flöde.
åstadkomma korta väntetider på rätt behandling.
komma tillrätta med ojämlik vård mellan olika regioner.
digitalisera uppföljning av vård för att säkerställa att rätt patient får rätt behandling.

Om immunterapi

Immunterapi är en målinriktad behandlingsform som använder kroppens eget immunförsvar för att förstöra cancerceller och kan användas både på egen hand eller tillsammans med andra behandlingsalternativ, till exempel cytostatika.

En stor fördel med att nyttja immunförsvaret för att bekämpa cancer är möjligheten att uppnå en lång och kontinuerlig effekt. Medicinska framsteg har gett oss moderna behandlingsmetoder som immunterapi och därigenom gjort att allt fler cancerpatienter kan leva i många år efter att ha fått diagnos.

Rapporten ”Immunterapi – nytt hopp för vägen framåt” är producerad av Nätverket mot cancer i samarbete med MSD. Rapporten kan läsas eller laddas ner HÄR

Nätverket mot cancer är ett samarbete mellan cancerprofilerade patientföreningar och intresseorganisationer på nationell nivå. Vi arbetar för att lyfta viktiga gemensamma frågor som gäller cancervården i Sverige. Våra huvudfrågor är cancerprevention, en rättvis cancervård och patienträttigheter.

De riksorganisationer som ingår är: Barncancerfonden, Blodcancerförbundet, Cancerföreningen PALEMA, Cancerkompisar, ILCO Tarm- uro- och stomiförbundet, Lungcancerföreningen, Njurcancerföreningen, Nätverket mot gynekologisk cancer, Sarkomföreningen samt Svenska Ödemförbundet. www.natverketmotcancer.se

Europeiska kommissionen godkänner Cabometyx i kombination med Opdivo som första linjens behandling för patienter med avancerad njurcellscancer

– Godkännandet baseras på prövningsdata från det pivotala fas 3-programmet CheckMate -9ER, som nyligen publicerades i New England Journal of Medicine¹– Prövningsdata visade att Cabometyx^® (cabozantinib) i kombination med Opdivo^® (nivolumab) fördubblade den genomsnittliga progressionsfria överlevnaden och signifikant förbättrade den totala överlevnaden och sjukdomskontrollen med färre avbrutna behandlingar jämfört med sunitinib¹– Dessa data visade konsekventa effektfördelar för viktiga patientsubgrupper¹

Sverige, 9 april 2021 – IPSEN meddelade i dag att Europeiska kommissionen har godkänt Cabometyx^® (kabozantinib) i kombination med Bristol Myers Squibbs Opdivo^® (nivolumab) för första linjens behandling vid avancerad njurcellscancer (mRCC). Beslutet markerar det första godkännandet för Cabometyx^® i kombination med en annan behandling i Europa och den tredje indikationen för Cabometyx^® vid njurcellscancer (RCC).

“Dagens EU-godkännande av användning av Cabometyx^® i kombination med Opdivo^® innebär ett nytt behandlingsalternativ förbehandlingsnaiva patienter med avancerad njurcellscancer”, sade Judith Miedema, Medical Director för Norden and Baltikum. “Vetenskapen har bidragit till en snabb utveckling av behandlingsmöjligheterna för patienter med avancerad njurcellscancer under de senaste fem åren och på IPSEN är vi stolta över att vara en del av detta. Detta nya behandlingsalternativ visade inte bara signifikanta fördelar för viktiga effektmått jämfört med sunitinib (OS p<0,001, PFS p<0,0001 och ORR p<0,0001) utan också förbättrad hälsorelaterad livskvalitet.¹ Det är nytt behandlingsalternativ för de patienter med avancerad njurcellscancer som kan komma i fråga och det är skälet till att vi, tillsammans med många olika intressenter, fortfarande arbetar hårt för att säkerställa att denna kombination blir tillgänglig för patienter i de nordiska länderna, så snart som möjligt.”

EU-godkännandet baseras på resultat från den pivotala fas tre-prövningen CheckMate -9ER som presenterades under ett så kallat Presidential Symposium under European Society for Medical Oncology (ESMO) Virtual Congress 2020 och publicerades i New England Journal of Medicine (NEJM) 3 mars 2021. I denna kliniska studie visade Cabometyx^® i kombination med Opdivo^® signifikanta förbättringar för studiens alla fördefinierade effektmått. Hos patienter som fick kombinationen fördubblades den genomsnittliga progressionsfria överlevnaden, som var prövningens primära effektmått, jämfört med patienter som enbart fick sunitinib: 16,6 månader jämfört med 8,3 månader, (riskkvot: 0,51; 95 % CI: 0,41–0,64; p<0,0001).¹ Total överlevnad visade också statistiskt signifikanta förbättringar, vilket minskade dödsrisken med 40 % jämfört med sunitinib (riskkvot: 0,60 [98,89 % CI: 0,40–0,89]; p=0,001; medianöverlevnad överlevnad är inte påvisad ännu inte i någon av armarna).¹ Dessutom visade Cabometyx^® i kombination med Opdivo^® en signifikant bättre objektiv responsfrekvens med dubbelt så många patienter som svarade jämfört med sunitinib (55,7 % jämfört med 27,1 %; p<0,0001) och 8,0 % jämfört med 4,6 % uppnådde en komplett responsfrekvens.¹ Viktiga effektmått var förenliga med den förhandsspecificerade riskgrupper enligt IMDC och PD-L1 undergrupper.¹ Kombinationen tolererades väl och speglade de tidigare kända biverkningsprofilerna för immunoterapi och tyrosinkinashämmare i första linjens behandling av avancerad njurcellscancer.¹

Ytterligare data från prövningen CheckMate -9ER presenterades nu i februari under American Society of Clinical Oncology 2021 Genitourinary Cancers Symposium (ASCO GU) och som ingår som en del av den nyligen publicerade NEJM-publikationen, visade att kombinationen associerades med en lägre behandlingsbörda, bättre livskvalitet och med en minskning av sjukdomsrelaterade symptom jämfört med sunitinib.¹Godkännandet möjliggör marknadsföring av Cabometyx^® i kombination med Opdivo^® för denna indikation i samtliga 27 medlemsländer i Europeiska unionen samt Norge, Liechtenstein och Island. Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) godkände Cabometyx^® för patienter med mRCC som en första linjens behandling i kombination med Opdivo^® i januari 2021.Hela pressmeddelandet

Choueiri TK et al. Nivolumab plus Cabozantinib versus Sunitinib for Advanced Renal-Cell Carcinoma. N Engl J Med. 2021; 384:829-841 DOI: 10.1056/NEJMoa2026982.

CBZ-SE-000140 2021-04

För mer information:

Judith Miedema, Medical Director för Nordics and Baltics på Ipsen

Telefon: +468-451 60 00

E-mail [email protected]

3D-mammografi minskar antalet fall av bröstcancer

Mammografi görs med en speciell röntgenapparat där strålningsmängden är liten (bild 1). Brösttomosyntes är en typ av 3D-mammografi som ger en mer detaljerad bild av bröstet än vanlig mammografi (bild 2). Bild: Skånes universitetssjukhus i Malmö

I jämförelse med traditionell mammografi (2D) minskar 3D-mammografi antalet bröstcancerfall som diagnostiseras mellan screeningtillfällena, så kallad intervallcancer. Det visar nya resultat från en stor screeningstudie genomförd vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Fynden är publicerade i tidskriften Radiology.

– Få fall av intervallcancer tyder på att 3D‑mammografi, så kallad brösttomosyntes, upptäcker cancerfall som annars hade diagnostiserats senare vid ett eventuellt mer avancerat stadium, säger Kristin Johnson, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, och dessutom medlem i forskargruppen LUCI, Lund University Breast Cancer Imaging Group.

I en stor prospektiv screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö (Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial) deltog mellan åren 2010 och 2015 närmare 15 000 kvinnor som fick både 3D‑mammografi och traditionell mammografi. Redan 2018 publicerade forskarna resultat från studien som visade att 3D‑mammografi upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med vanlig 2D‑mammografi.

Denna gång har forskarna jämfört intervallcancer hos kvinnor i två grupper i Malmö. Kvinnorna i studien, som fick 3D‑mammografi, matchades i ålder och datum för screening med två kvinnor i en kontrollgrupp som under samma tidsperiod screenades med vanlig mammografi. Totalt ingick 13 369 kvinnor i studien och 26 738 kvinnor i referenspopulationen.

Mått på metodens effektivitet

Antalet intervallcancerfall kan användas som mått för att visa på screeningmetodens effektivitet att upptäcka cancer, och ett av de viktigaste utfallsmåtten att ta hänsyn till vid diskussioner om att eventuellt byta till 3D‑mammografi som screeningmetod. Förutom antalet intervallcancer jämförde forskarna även vilka olika typer av bröstcancer och spridningsgrad intervallcancerfallen bestod av.

– Bland studiedeltagarna som fick 3D‑mammografi såg vi att det var mindre troligt, 40 procent lägre odds, att få intervallcancer jämfört med gruppen som screenades med vanlig mammografi. Intervallcancerfall har generellt en relativt aggressiv biologisk profil med mer snabbväxande tumörer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer. I studien visades dock inga stora skillnader mellan grupperna avseende intervallcancrarnas biologiska profil.

Kristin Johnson förtydligar att kvinnorna i studiegruppen som screenades med både 3D‑mammografi och mammografi i och med det fick två radiologiska bedömningar, till skillnad mot kontrollgruppen. Detta kan i viss mån ha påverkat de färre fallen av intervallcancer i studiegruppen.

Screeningrekommendationer varierar

3D-mammografi används inte i dag inom bröstcancerscreeningen i Sverige, men metoden används på många håll i landet för att följa upp och utreda misstänkt bröstcancer som kvinnan känt själv eller efter en screening med misstänkta fynd som utreds vidare. Socialstyrelsen har aviserat att de snart ska se över rekommendationerna för bröstcancerscreening. Flera europeiska studier har visat att 3D‑mammografi bidrar till att hitta fler fall av bröstcancer i screening, fast det vetenskapliga underlaget för att använda 3D‑mammografi i screening bedöms som svagt, mycket på grund av tidigare avsaknad av data om intervallcancer. Därför är dagens övergripande europeiska riktlinjer ännu vaga. För övrigt skiljer sig riktlinjerna för screeningprogrammen åt mellan länder inom såväl som utanför Europa.

Forskarna menar att deras nya resultat, som hitintills är de enda publicerade som visar på en sänkt intervallcancerfrekvens, ytterligare stöder att 3D‑mammografi kan komplettera eller ersätta mammografi i screening. I förlängningen kan de även bidra till att stärka den europeiska rekommendationen att komplettera eller ersätta mammografi i screening.

– Screening med 3D‑mammografi visar potential att minska andelen intervallcancer. Vi behöver dock se fler studier som pekar i samma riktning.

Av: Tove Gilvad

Publikation

Interval breast cancer rates and tumor characteristics in the prospective population-based Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST), i tidskriften Radiology:

https://pubs.rsna.org/doi/10.1148/radiol.2021204106

Författare: Kristin Johnson, Kristina Lång, Debra M Ikeda, Åkesson, Anna Åkesson, Ingvar Andersson, Sophia Zackrisson. Interval breast cancer rates and tumor characteristics in the prospective population-based Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST).

Studien är finansierad med stöd av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Bröstcancerförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Crafoordska stiftelsen, Gunnar Nilssons cancerstiftelse, Sus Fonder, Region Skåne (genom så kallade ALF-medel), Södra sjukvårdsregionen (regionala forskningsmedel), Allmänna sjukhusets i Malmö stiftelse för bekämpande av cancer och Stiftelsen för cancerforskning vid onkologiska kliniken vid universitetssjukhuset MAS.

Kortfakta om studien

Ämne: Bröst, massundersökning, brösttumörer, mammografi, screening, intervallcancer, immunhistokemi.

Forskningsområde: Klinisk forskning

Typ av publicering: Peer review-granskad publikation

Studiedesign: Kvantitativ studie, tillämpad forskning

Observationsstudie: Prospektiv, retrospektiv. Prospektiv studie med delvis retrospektiv insamling av data.

Patientgrupp/er: Två patientgrupper. 13 369 kvinnor ingick i studien och 26 738 i kontrollgruppen.

Patientgrupp/er diagnos: Kvinnor screenade för bröstcancer i Malmö under åren 2010–2015.

Studien är baserad på Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial, en stor screeningstudie utförd vid Skånes universitetssjukhus i Malmö mellan åren 2010 och 2015. I denna studie medverkade knappt 15 000 kvinnor som fick 3D mammografi, så kallad brösttomosyntes, och traditionell mammografi. Forskarna publicerade 2018 huvudresultaten från studien som visade att 3D mammografi, upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer jämfört med mammografi.

FAKTA BRÖST- OCH INTERVALLCANCER

Bröstcancer är i Sverige den vanligaste cancerformen hos kvinnor med näst flest dödsfall. Drygt 8 000 personer får bröstcancer varje år. För att tidigt kunna diagnostisera bröstcancer och minska dödligheten rekommenderar Socialstyrelsen screening med mammografi, och i Sverige screenas alla kvinnor mellan 40 och 74 år för bröstcancer med mammografi ungefär vartannat år. Tiden mellan screeningstillfällena kan variera utifrån kvinnans ålder. Drygt 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks genom screeningen. En del av resterande cancerfall upptäcks i intervallet mellan två screeningtillfällen, och kallas därför för intervallcancer. Oftast är det kvinnan själv som i mellantiden märker av förändringar eller symtom. Intervallcancer är generellt allvarligare med sämre prognos än cancer som upptäcks vid screening. Förekomsten av intervallcancer kan även användas som indikator för att utvärdera screeningmetodernas olika fördelar.

Källa: Kristin Johnson

Forskning om äggstockscancer får nästan en miljon kronor

Lena Wäpplings Stiftelse delar ut 2021-års forskningsmedel till Professor Tobias Sjöblom, Docent Stefan Enroth, båda Uppsala universitet, samt till Professor Gabriel Schär vid Universitäts Spital i Zürich. Forskningsprojekten som Sjöblom, Enroth och Schär driver, syftar alla till att tidigare upptäcka och diagnostisera äggstockscancer.

Äggstockscancer är den mest dödliga gynekologiska cancertypen. I Sverige insjuknar cirka 700 kvinnor årligen i äggstockscancer och 550 dör. Det finns i dagsläget inte någon allmän screeningmetod, utan kvinnor är helt beroende av att söka vård vid upptäckt av symptom. En stor utmaning är att symptomen vid äggstockscancer är diffusa, och dessutom ofta överlappar med symptom för ofarliga åkommor. Sammantaget leder det till att cancertumören ofta kan växa under en längre tid och att diagnos ställs först i sena stadier.

I årets samtliga forskningsprojekt, finns det ett tydligt fokus på tidig upptäck, något som avsevärt skulle kunna förbättra överlevnadsprognosen för de drabbade kvinnorna. Sjöbloms forskningsprojekt syftar till att utveckla ett blodtest som mäter biomarkörer som påvisar förekomst av äggstockscancer. Ett sådant enkelt blodtest skulle möjliggöra tidig diagnos och minskad dödlighet. Sjöblom kommer använda nya statistiska verktyg och analysera blod från ett större antal svenska patienter med äggstockscancer och jämföra med friska personer. Sjöblom säger:

”Jag är mycket tacksam över forskningsbidraget som gör det möjligt för oss att genomföra ett stort projekt som ska leda till nya blodmarkörer för tidig upptäckt av äggstockscancer. Målet är förbättrad prognos och livskvalitet för de drabbade kvinnorna.”

Enroth fokuserar på att vidareutveckla de cellprover som redan idag tas vid screening av livmoderhalscancer, för att se om samma provtyp skulle kunna användas även för att diagnostisera äggstockscancer via identifierade biomarkörer. I Schärs projekt görs en jämförande studie av kvinnor med så kallad BRCA-genmutation, som löper högre risk attt utveckla äggstockscancer, och de utan. Syftet är att hitta metoder för att identifiera biomarkörer.

Lena Wäppling, själv drabbad av spridd äggstockscancer, startade 2019 en stiftelse för att stödja forskning inom gynekologi, och bidra till att färre kvinnor insjuknar och dör i äggstockscancer. Stiftelsen har sitt säte i Västerås.

”Årets mottagare av våra forskningsanslag har en tydlig inriktning på tidig upptäckt, vilket är nyckeln till att öka överlevnaden i äggstockscancer. Jag är otroligt glad att min stiftelse kan vara med och bidra inom detta viktiga område.“ säger Lena Wäppling.

Många personer har varit med och bidragit till dagens utdelning av forskningsmedel, genom donationer och deltagande i Lenas Lopp för Livet. Välgörenhetsloppet genomfördes 2020 i virtuell, Covid-19 säker form och fler än 1500 personer deltog i Västerås, Sundsvall och på andra orter i Sverige, men även utomlands.

Loppet kommer att anordnas i Västerås den andra september 2021, om pandemiläget tillåter. Dessutom i virtuell form, för alla utanför Västerås, under hela vecka 35.

”Tack vare alla våra deltagare i Lenas Lopp för Livet och våra generösa donatorer kan vi i år dela ut ännu mer pengar i forskningsanslag. Loppet är för mig personligen en av årets roligaste händelser och jag ser fram emot höstens Lenas Lopp för Livet, där som alltid varje donerad krona går oavkortad till forskning om äggstockscancer.” säger Lena Wäppling.

Lena Wäpplings Stiftelse är den enda svenska, privata stiftelsen som finansierar gynekologisk forskning för att tidigare diagnostisera och behandla äggstockscancer. Stiftelsen har sitt säte i Västerås, men finansierar forskning över hela världen.

Läs mer om stiftelsen på https://sv.lenawfoundation.com/

Viktigt att förebygga viktnedgång och undvika alkohol under pågående cancerbehandling

En tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, bland annat hälsosamma matvanor. Men vilken mat är bäst för den som drabbats av cancer? Budskapen är ofta motstridiga vilket kan leda till onödig oro och hälsorisker för patienten. Det framkom under ett webbinarium den 11 mars om kunskapsläget gällande mat i samband med cancerbehandling arrangerat av bland andra Cancerfonden, Dietisternas riksförbund och nutritionsrådet på Akademiska sjukhuset som nu är offentligt.

Varje år drabbas 60 000 personer i Sverige av cancer. Prognosen är att antalet kommer öka de kommande åren, 2040 beräknas 100 000 personer drabbas av en cancerdiagnos. Det gör att allt fler kommer leva med en cancerdiagnos.

Flera av föreläsningarna under webbinariet 11 mars fokuserade på att reda ut några av de myter som finns runt vilket mat som är den bästa vid cancerbehandling. Bland annat diskuterades betydelsen av att förebygga viktnedgång för den som har svårt att äta till följd av sjukdom och behandling.

– En kraftig viktminskning försämrar prognosen och möjligheten att fullfölja cancerbehandlingen. Därför behöver personer med ätproblem snabbt få professionell hjälp. Det är viktigt att uppmärksamma ätproblemen och att kostråden individanpassas utifrån hela situationen för att få bra resultat, säger Karin Jontell, dietist på Akademiska sjukhuset.

Men alla som får cancer har inte ätsvårigheter eller går ner i vikt. För dessa personer är det viktigt att äta hälsosamt, dvs följa samma råd som förebygger cancer. Det är bra att äta mycket frukt och grönsaker, fullkorn, fett från vegetabiliska källor tex raps- och olivolja, nötter, frön och fisk. Däremot behöver många äta mindre av rött kött, charkprodukter, socker, salt och alkohol.

Sambandet cancer och alkohol är väl känt inom forskningen men inte lika känt hos befolkningen. Svenskarna är de EU-invånare som har lägst kännedom om detta samband. Ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och cancer har konstaterats för tarm, lever, matstrupe, bröst, munhåla, struphuvud och svalg. Forskning visar att alkohol har en cancerogen effekt och även små mängder innebär en ökad risk. Ju mer man dricker desto mer ökar risken.

– Även under cancerbehandling är det viktigt att avstå från alkohol då behandlingen kan få sämre effekt och risken för biverkningar ökar, säger Sölvi Vejby, sjuksköterska och doktorand inom forskningsområdet livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom, verksam inom Akademiska sjukhuset.

Vanligt med kosttillskott

Webbinariet tog även upp frågan om kosttillskott eftersom det är vanligt att cancerpatienter på eget initiativ tar extra vitaminer, mineraler och antioxidanter vid cancersjukdom. Flera stora och välgjorda studier visar att antioxidanter i tablettform kan öka risken att få en cancerdiagnos. Det framkom också att de doser av antioxidanter som finns i kosttillskott kan påskynda utvecklingen och spridningen av redan existerande cancertumörer. Däremot förefaller inte de doser av vitaminer och mineraler man får i sig från mat, frukt och bär, grönsaker fisk nötter etc ge några negativa effekter.

Med andra ord är det viktigt att få i sig dessa födoämnen av flera anledningar. Det är en dosfråga snarare än en fråga om exakt vilken antioxidant man får i sig och det är de högre doserna i kosttillskott i tablettform som kan vara farliga. Att äta extra tillskott av vitaminer och mineraler på egen hand rekommenderas därför inte, däremot bör tillskott ges om personen har en specifik brist av något näringsämne.

Under webbinariet avhandlades även kunskapsläget gällande socker, fasta och komplementär medicin i samband med cancerbehandling.

Webbinariet ”Nutrition och cancerbehandling” arrangerades den 11 mars av Cancerfonden, Dietisternas riksförbund, RCC Mellansverige, samt Nutritionsrådet på Akademiska sjukhuset. Utbildningen, som vände sig till vårdpersonal, är nu tillgänglig för allmänheten.

Ta del av webbinariet via länk på Dietisternas riksförbunds webbplats

Breast cancer care after the pandemic

The pandemic has been constantly present for almost a year. Vaccines have been developed at a speed that was unheard of. Looking back at this unusual year – what are the key learnings for the breast cancer care?

Welcome to a Nordic webcast about breast cancer care in the aftermath of the pandemic.

Date: Wednesday April 14, 2021
Time: 16.00-17.00 (GMT+1)

Experts in the panel will discuss issues such as:
• How should the issue of undiagnosed patients due to the pandemic be handled?
• What are the patients experience of the care during the pandemic?
• Learnings for the future – are there positive consequences?

För mer info och registrering klicka här

Real-world data stöder effekten av första linjens kombinationsbehandling med IBRANCE vid HR+, HER2- metastatisk bröstcancer

Den första storskaliga jämförande effektanalysen av en CDK 4/6-hämmare plus letrozol som utvärderar progressionsfri överlevnad och överlevnad jämfört med enbart letrozol

En peer-reviewed granskad redovisning av real-world evidence (RWE) som visar att första linjens behandling med IBRANCE (palbocicklib) i kombination med letrozol var associerad med förbättrad real-world progression-free survival (rwPFS) och overall survival (OS) hos kvinnor med hormonreceptor-positiv (HR+) human epidermal growth factor 2-negativ (HER2-) metastatisk bröstcancer (mBC) jämfört med enbart letrozol har publicerats. Det är den första omfattande effektanalysen av överlevnadsresultat för en CDK 4/6-hämmare i klinisk rutinanvändning och har publicerats online i Breast Cancer Research.

Vid en medianuppföljning på cirka två år, efter balansering för demografiska och kliniska baslinjeegenskaper, var median rwPFS 20,0 månader för IBRANCE plus letrozol jämfört med 11,9 månader för enbart letrozol (HR 0,58: 95% CI, 0,49 till 0,69; p<0,0001) i denna observationella, retrospektiva real-world analys. Median OS hade ännu inte uppnåtts för patienterna i IBRANCE-gruppen och var 43,1 månader bland patienterna i letrozolgruppen. (HR 0,66: 95% CI, 0,53 till 0,82; P=0,0002). Dessa resultat innebär 42% minskning av risken för sjukdomsprogression och 34% minskning av risken för död.

– Real-world data är en naturlig del av hur vi utvecklar och förbättrar vården av patienter med bröstcancer och något som stöder våra randomiserade kliniska prövningar, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare inom bröstcancer på Pfizer i Sverige. Med mer än sex års patienterfarenhet, en positiv nytta/riskprofil, starka kliniska data och robusta real-world data ger den totala mängden bevis ytterligare bekräftelse för att behandling med IBRANCE plus endokrin terapi har en roll i behandlingen av patienter med HR+, HER2-metastatisk bröstcancer.

Analysen visade också att OS efter två år var 78,3% i IBRANCE-gruppen och 68,0% med letrozol. Fördelarna i form av rwPFS och OS var generellt enhetliga för alla undergrupper, inklusive yngre patienter (18–50 år) och lokaliseringen eller omfattningen av metastaser.

– Real-world data används alltmer för att komplettera data från traditionella randomiserade kliniska prövningar för att bättre förstå effekten av en behandling i rutinmässig klinisk praxis och ge underlag för behandlingsbeslut, säger Angela DeMichele, M.D., huvudförfattare och Professor vid Breast Cancer Excellence vid Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania. Resultaten från denna real-world studie överensstämmer med den positiva effekt som jag sett på mina egna patienter som behandlats med IBRANCE kombinationsterapi.

Data för denna retrospektiva observationsanalys samlades från Flatiron Healths avidentifierade longitudinella databas som innehåller patientdata från Flatirons nätverk med över 280 lokala cancerkliniker och samarbeten med stora akademiska cancercentra runt om i USA. Denna real-world kohort omfattar mer än 1 400 kvinnor med HR+, HER2- metastatisk bröstcancer med någon form av invärtes sjukdom. Säkerhetsdata samlades inte in som en del av denna analys.

Data från denna real-world analys överensstämmer med tillgängliga data från Fas 3-studien PALOMA-2 som studerade IBRANCE plus letrozol jämfört med placebo plus letrozol som initial endokrinbaserad terapi av postmenopausala kvinnor med östrogen-receptor positive (ER+), HER2- metastatisk bröstcancer. Denna observationsanalys skiljer sig dock på flera sätt från den randomiserade kliniska prövningen. Studierna har olika effektmått och det finns inneboende begränsningar i real-world observationsstudier, bland annat brist på randomisering, brist på enhetlig timing eller typ av kliniska bedömningar, samt utmaningar i form av saknade data. OS-data samlas in i den randomiserade prövningen PALOMA-2 men är ännu inte mogna.

Om RWE-programmet för IBRANCE

Sedan det första godkännandet av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för över sex år sedan har IBRANCE förskrivits till över 380 000 patienter i mer än 100 länder.² Med denna bredd av erfarenhet från klinisk praxis arbetar Pfizer för att bygga upp den mest omfattande samlingen av real-world evidence (RWE) för en CDK 4/6-hämmare. RWE-programmet genererar data från ett flertal studier som totalt omfattande mer än 4 000 patienter runt om i världen och det fortsätter att expandera. Dessa studier – IRIS, POLARIS, MARIA och MADELINE – omfattar olika patientgrupper som behandlas i daglig klinisk praxis och samlar in data om kliniska behandlingsresultat, translationella data och effektmått rörande livskvalitet som kompletterar de data som genereras i de randomiserade PALOMA-prövningarna. Pfizer kommer att fortsätta redovisa nya data från dessa studier för det vetenskapliga samfundet vart efter som resultaten blir tillgängliga.

Om IBRANCE³

IBRANCE är det första läkemedlet i klassen CDK 4/6-hämmare. CDK står för cyklinberoende kinaser. Det verksamma ämnet heter palbociklib. Vid många cancertyper är CDK 4/6 överaktiverade vilket leder till en okontrollerad celltillväxt. Genom en innovativ verkningsmekanism verkar IBRANCE för att återställa kontrollen av cellcykeln och blockera tillväxten av tumörceller, vilket fördröjer sjukdomsutvecklingen. IBRANCE tas som tablett.

Om spridd bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste invasiva cancerformen hos kvinnor i Europa. Kvinnor med HR+/HER2- spridd bröstcancer utgör drygt 60 procent av alla fall av spridd bröstcancer.

I Sverige drabbas cirka 8 400 kvinnor om året av bröstcancer. 1 500 kvinnor insjuknar årligen i spridd bröstcancer och cirka 5 500 kvinnor lever med diagnosen spridd bröstcancer. Upp till 30 procent av de kvinnor som diagnosticeras med och behandlas för tidig bröstcancer kommer att utveckla spridd bröstcancer, d.v.s. cancer som sprids utanför bröstet till andra delar av kroppen. Det finns ingen bot för spridd bröstcancer och patienterna har ett stort behov av nya behandlingsalternativ som kan fördröja utvecklingen av sjukdomen, hantera symtom och hjälpa dem att behålla en god livskvalitet så länge som möjligt.

Referenser:

DeMichele A. et al. Breast Cancer Research 23, Article number: 37 (2021)
Ibrance Data on file
IBRANCE® (palbociklib) SmPC, www.fass.se

ESMO Examination in Sweden

This year it will be possible to sit the ESMO Examination in Sweden, among the several parallel sessions available.

Saturday, 18 September 2021 (17:30-20:00 CEST), Stockholm, Sweden . (With respect to the current Covid-19 regulations)

Register now for the 2021 examination

Under the present conditions and in keeping with our collective responsibility to help contain the virus and protect cancer patients, oncology professionals as well as the health systems that support them, the ESMO Congress 2021 will have to proceed in a virtual format once more.

The 2021 ESMO examination will be held in presence on Saturday 18 September 2021 (17:30-20:00 CEST) in accordance with the current rules included in anti-COVID protocols at the following sessions:

Baghdad (Iraq), Cairo (Egypt), Chennai (India), Heidelberg (Germany), Ljubljana (Slovenia), Madrid (Spain), Milan (Italy), Moscow (Russian Federation), Olten (Switzerland), Paris (France), Stockholm (Sweden) and Utrecht (Netherlands).

The 2021 Exam will be available in English, French, German, Spanish. Please choose the preferred language in your registration.

The online registration is available here: https://www.esmo.org/career-development/esmo-examination as well as the list of sessions.

Immunotherapy in 1L NSCLC

Våra norska kollegor på Bristol Myers Squibb kommer arrangera ett virtuellt möte:

Datum: onsdag 14 april, 2021
Kl: 17.00 – 18.30

Bristol Myers Squibb Sverige har fått möjligheten att erbjuda även svensk sjukvårdspersonal att delta i detta virtuella möte. Mötet kommer hållas på engelska.

För mer info och anmälan klicka här

Vi söker ST-läkare och specialister/seniora onkologer!

Post-ESMO är ett möte som anordnas i samarbete med de onkologiska klinikerna i landet. Syftet med samarbetet, som i år anordnas för första gången i Sverige, är att bevaka och sammanställa data från ESMO kongressen som arrangeras mellan den 16 – 21 september 2021.

https://www.esmo.org/meetings/esmo-congress-2021

Dessa data presenteras sedan för kollegor och övriga ämnesintresserade vid ett möte den
29 oktober på Scandic Continental, Stockholm. Detta enligt samma koncept som våra tidigare Post-ASCO möten. Om allt går som vi önskar, anordnas både fysiskt möte och även livesändning av dagen.

Vi söker därför både ST-läkare och specialist/senior onkolog till följande tumörgruppsområden:

Maligna Melanom, Gastrointestinala tumörer (både för övre GI och nedre GI), Bröstcancer, Urogenitala tumörer (både för prostatacancer och övriga tumörer inkl njurcancer), Lungcancer,
CNS-tumörer.

Presentationerna förbereds i samarbete mellan specialist/senior onkolog och ST-läkare och presenteras av den sistnämnda.

För mer info klicka här

Kyprolis vid multipelt myelom

NT-rådets rekommendation till regionerna är:
• att Kyprolis kananvändas i kombination med dexametason
• att Kyprolis kan användas i kombination med lenalidomid och dexametason i andra linjen
• att inte använda Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason i övriga linjer
• att inte användaKyprolis i kombination med daratumumab och dexametason

NT–rådet har tidigare lämnat ett yttrande gällande Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason, samt för Kyprolis i kombination med enbart dexametason. NT–rådet har efter samråd med NAC (nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel) beställt en kompletterande hälsoekonomisk utvärdering av TLV som är specifik för andra linjens behandling med Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason, vilket ligger till grund för uppdateringen av denna rekommendation.

Läs hela rekommendationen här

Möjlighet till förbättrad överlevnad och tolerabilitet vid behandling av nmCRPC

Välkommen till vårt lunchwebbinarium med fokus på –

Möjlighet till förbättrad överlevnad och tolerabilitet vid behandling av nmCRPC

Föreläsare Docent öl. Michael Häggman, Urologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

MOVING FORWARD in Prostate Cancer är en serie webbinarier – ett forum som tar upp olika intressanta ämnen med ledande experter som diskuterar det senaste inom området. Webbinariet erbjuder möjlighet till dialog och frågeställningar från deltagarna.

Agenda 4 maj 2021, kl. 12.15-13.00:

12.15 Moderator hälsar välkommen
// Öl. Anna Laurell, Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

12.20 Möjlighet till förbättrad överlevnad och tolerabilitet vid behandling av nmCRPC
// Doc.öl. Michael Häggman, Urologkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

12.50 Diskussion & frågor

Med vänlig hälsning

NUBEQA Teamet

(darolutamid)

För mer information och anmälan klicka här

Ny behandling av svår gallgångscancer godkänd

EU-kommissionen har godkänt pemigatinib – den första målinriktade behandlingen inom EU för lokalt spridd eller metastaserande gallgångscancer som inte går att operera. Pemigatinib har utvecklats av läkemedelsbolaget Incyte och kommer att marknadsföras under namnet Pemazyre.

– EU-kommissionens godkännande av pemigatinib har stor betydelse för patienter med intrahepatisk kolangiocarcinom, som historiskt har haft mycket begränsade behandlingsalternativ. Det rör sig om en liten grupp svårt sjuka patienter som inte går att operera som nu får nytt hopp, säger Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte Biosciences Nordic AB.

Pemigatinib som monoterapi är indicerat för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerat eller metastaserat kolangiokarcinom, med fusion eller rearrangemang av fibroblasttillväxtfaktorreceptor 2 (FGFR2) som har progredierat efter minst en tidigare linjes systemisk behandling. Pemigatinib är den första nya behandling som tagits fram för dessa patienter på över ett decennium och den första målinriktade behandlingen av sjukdomen inom EU.

Det europeiska läkemedelsverkets vetenskapliga kommitté CHMP (Committee for Medicinal Products for Human Use) gav tidigare i år ett positivt utlåtande till pemigatinib, vilket har legat till grund för EU-kommissionens beslut. CHMP:s ställningstagandet bygger bland annat på resultaten av en klinisk FAS II-studie (Fight-202). Studien visade att tumören krympte hos 36 procent av de totalt 107 tidigare behandlade patienterna med lokalt avancerad eller spridd gallgångscancer med FGFR2-fusioner eller omarrangemang. Hos tre av patienterna i studien försvann cancertumören helt medan den minskade hos 35 av patienterna.

– Studien visar att behandling med pemigatinib kan ha god effekt på patienter med kolangiocarcinom. Det är svårt att identifiera den här cancern under de tidiga sjukdomsstadierna och dessa patienter behöver få tillgång till testning för att diagnostisera FGFR2-fusioner eller omarrangemang som gör dem lämpliga för den här typen av behandling, säger Johan Hultén.

Kolangiocarcinom är en ovanlig men svår cancerform som drabbar 1–2 av 100 000 personer. Under 2019 diagnostiserades i Sverige 185 personer med intrahepatisk gallgångscancer (1). Symptomen kan likna dem vid andra sjukdomar och när sjukdomen väl upptäcks är den ofta väl framskriden och prognosen är dålig (2,3).

Omkring hälften av alla patienter med gallgångscancer har någon genetisk förändring. FGFR2-fusioner eller omarrangemang förekommer nästan enbart vid en form av gallgångscancer, så kallad intrahepatisk kolangiocarcinom, som uppkommer i gallgången inne i levern (4,5,6).

Om gallgångscancer

Gallgångscancer är en svår men ovanlig cancerform som uppstår i gallgången som för galla från levern till tunntarmen. Patienterna är vanligen över 65 år. Den enda möjligheten till varaktig bot är om hela tumören kan opereras bort men ofta visar sig cancern vara för långt gången. Symtom kan vara feber, missfärgad urin och avföring, klåda, aptitlöshet, buksmärtor, viktminskning och gulsot. Femårsöverlevnaden vid tidig diagnos och där tumören sitter fördelaktigt till är runt 30 procent (7).

Om FGFR och pemigatinib

Fibroblasttillväxtfaktorreceptorer (FGFR:er) spelar en viktig roll i tumörcellers tillväxt och överlevnad, spridning och angiogenes (nybildning av blodkärl). Aktiverande fusioner, rearrangemang, translokationer och genamplifikationer i FGFR:er har en stark korrelation till utvecklingen av olika cancertyper.

Pemigatinib är en potent, selektiv, oral hämmare av FGFR-isoformerna 1,2 och 3 som i kliniska studier har visat selektiv farmakologisk aktivitet mot cancerceller med FGFR-förändringar.

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis – hur identifiera och hantera neurologiska immunrelaterade biverkningar?

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning om att identifera och hantera neurologiska biverkningar vid onkologisk immunterapi.
Neurolog Håkan Widner kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av neurologiska biverkningar orsakade av onkologisk immunterapi. Onkolog Sara Kinhult kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar.

Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

För mer information och anmälan klicka här

Bättre diagnosticering av cancertumörer med ny mikroskopiteknik

En helt ny typ av mikroskopiplattform ska öka tydligheten vid diagnosticering av cancertumörer. Metoden genererar stora mängder information att tolka, vilket sker med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken innebär också nya möjligheter för hjärnforskningen. Lundbergs Forskningsstiftelse har anslagit en miljon kronor till biträdande forskaren Nils Norlin vid Lunds universitet för uppbyggnaden av den nya mikroskopin.

Genom att kombinera vävnadslära, artificiell intelligens, laser, molekylärbiologi och snabba kameror skapar Nils Norlin, biträdande forskare i forskargruppen Molekylär neuromodulering och Lunds bioimaging center vid Lunds universitet, en ny teknik som ger högupplösta bilder med detaljerad information om de olika cellerna i ett vävnadssnitt.

Nils Norlin. Fotograf: Annika Söderpalm

”Den stora mängden information man får kan till exempel göra det lättare att avgöra vilket stadium en tumör befinner sig i. Med dagens metoder går det ofta att bedöma om en tumör är godartad eller elakartad. Det finns dock tumörer som ligger någonstans däremellan som är svårare att diagnosticera. I de fallen kan den här tekniken, som ger mer information om vilket tillstånd cellerna befinner sig i, resultera i bättre underlag till beslut om tumören måste opereras bort eller om den kan behandlas på annat sätt,” säger Nils Norlin.

Ett ljusskiktsmikroskop används – det är ett avancerat mikroskop som ger en tredimensionell bild med hög upplösning. Dessutom gör mikroskopet det möjligt att studera levande celler.
Tekniken innebär att man använder prober (molekyler som används för att spåra andra molekyler) som är märkta med olika färger och att man läser av samma cellprov flera gånger med laserljus i olika våglängder. Genom den kombination av färger, eller avsaknad av färg, som uppstår kan man avgöra vilka gener som är aktiva i cellen. Metoden genererar stora mängder information som ska tolkas, vilket görs effektivt med hjälp av artificiell intelligens.

Förutom att bli ett viktigt verktyg vid cancerdiagnostik kommer metoden också att göra nytta i grundforskningen.
”Även om vi i dagsläget kan läsa av alla gener som är aktiva vid en viss tid, så säger det inte så mycket om miljön som cellerna befunnit sig i. Den informationen kommer vi att få med den nya tekniken. Det är viktigt för tumördiagnostik men också inom hjärnforskningen.”

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Nils Norlin: https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/nils-norlin/

Barncancerfonden finansierar 28 forskare inom barncancer

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 28 forskningstjänster inom barncancer till ett värde av cirka 65 miljoner kronor. En av forskarna som får anslag ska ta fram en metod för att studera och mäta cancer genom ett enkelt blodprov.

– Vi är glada och oerhört stolta över att kunna erbjuda finansiering till 28 framstående forskare som arbetar för att fler barncancerdrabbade ska överleva med så få komplikationer som möjligt. Vi vet att vår finansiering har betydelse och skapar långsiktiga förutsättningar för forskarna att bedriva sitt livsviktiga arbete, säger Barncancerfondens forskningschef, Jan-Inge Henter.

I denna utlysning, som syftar till att finansiera forskningstjänster på olika nivåer, inkom rekordmånga ansökningar – 117 stycken. Att finansiera forskningstjänster är ett viktigt verktyg för att rekrytera fler forskare till barncancerområdet. Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom området även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.

En av de forskare som nu får anslag är Emma Tham, senior forskare vid gruppen för medicinsk genetik vid Karolinska Institutet. Hennes forskning syftar till att förbättra upptäckt och uppföljning av barn med cancer genom att studera så kallat cellfritt tumör-DNA (ct-DNA), en metod som går ut på att identifiera och följa cancer genom blodprov.

– Vi hoppas att ett enkelt blodprov ska kunna ersätta eller komplettera andra prover som biopsier av tumörvävnad eller benmärgsprov. Det skulle vara en enorm vinst på många vis, säger Emma Tham som nu ska undersöka om ct-DNA kan användas som biomarkörer för barn med akut leukemi och hjärntumörer.

– Att jag fått pengar från Barncancerfonden betyder att jag får möjlighet att driva dessa viktiga projekt framåt tillsammans med mina doktorander. Utan anslaget skulle jag inte ha tid att forska och då skulle projekten helt krasst inte gå framåt.

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och delar varje år ut 260-300 miljoner kronor. Tack vare en ny strategi för forskningsfinansiering kommer bland annat budgeten för forskningsändamålet nu dessutom att öka – med ytterligare 42 miljoner kronor år 2022 och sedan med ytterligare nära 60 miljoner kronor årligen från och med 2023.

Så fördelas tjänsterna enligt beslutet

Karolinska institutet: 8 tjänster
Göteborgs universitet: 3 tjänster
Lunds universitet: 4 tjänster
Uppsala universitet: 4 tjänster
Sahlgrenska universitetssjukhuset: 1 tjänst
Karolinska universitetssjukhuset: 2 tjänster
Akademiska sjukhuset, Uppsala: 2 tjänster
Skånes universitetssjukhus: 1 tjänst
Ersta Sköndal Bräcke högskola: 1 tjänst
Umeå universitet: 1 tjänst
Norrtälje sjukhus: 1 tjänst

En detaljerad lista över alla beviljade anslag finns på Barncancerfondens hemsida.

Positivt utlåtande för Xtandi för behandling av vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer

Astellas har nyligen meddelat att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) har givit ett positivt utlåtande om att XTANDI (enzalutamid), givet som en peroral daglig dos, ska få en utökad indikation och godkännas för behandling av vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC).¹

Om EU-kommissionen formellt godkänner denna nya utökade indikation, blir enzalutamid den första orala behandlingen som kan erbjudas vid tre typer av spridd prostatacancer.²

– Det finns ett stort behov av nya behandlingsmöjligheter för patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer. Beskedet från CHMP innebär att vi nu har kommit ett steg närmare att kunna erbjuda en ny möjlig behandling av dessa patienter i Sverige, säger Ove Schebye, medicinsk direktör vid Astellas Pharmas nordiska kontor.

Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas III-studien ARCHES. Resultaten från studien visar att enzalutamid i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT) uppnådde sitt primära effektmått och visar att risken för radiografisk progression eller död minskade signifikant med 61 procent jämfört med enbart hormonbehandling (n=1 150; HR=0,39 (95% KI: 0,30-0,50); p<0,0001).³

Säkerhetsprofilen i ARCHES-studien var likvärdig med vad som tidigare rapporterats i andra studier med enzalutamid hos patienter med kastrationsresistent prostatacancer (CRPC). Biverkningar av grad 3 och grad 4 (svåra och/eller livshotande eller invalidiserande) var jämförbara i de två grupperna i studien, och rapporterades hos 24,3 procent av patienterna som fick enzalutamid i kombination med ADT, jämfört med 25,6 procent för patienter som fick enbart hormonbehandling.³

Det positiva utlåtandet från CHMP kommer nu granskas av EU-kommissionen som har behörighet att godkänna läkemedel för medlemsländerna i EU, samt Island, Norge och Liechtenstein.⁴

Enzalutamid fick sitt första EU-godkännande i juni 2013 och är hittills godkänt för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) hos vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom efter sviktande androgendeprivationsterapi och där kemoterapi ännu inte är kliniskt indikerat eller när sjukdom har progredierat under eller efter docetaxelbehandling.²I oktober 2018 utökades den befintliga indikationen inom EU för enzalutamid till att inkludera behandling av vuxna män med högrisk, icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC). Det godkännandet baserades på positiva resultat från fas III-studien PROSPER.²

Om ARCHES-studien

Fas III-studien ARCHES är en internationell, randomiserad och placebokontrollerad multicenterstudie där 1 150 patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) från USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsregionen deltar. Patienterna i ARCHES-studien behandlades antingen med enzalutamid 160 mg dagligen eller placebo och fortsatte med behandling med LHRH-agonist (luteiniserande hormonfrisättande hormonagonist), alternativt antagonist eller hade en sjukdomshistoria av kirurgisk kastration (bilateral orkidektomi). Det primära effektmåttet för studien var radiografisk progressionsfri överlevnad (rPFS), definierad som tiden från randomisering till det första (objektiva) beviset på radiografisk sjukdomsprogression (som bedömts genom en central revision) eller död inom 24 veckor efter behandlingens avbrott. Radiografisk sjukdomsprogression bedömdes med hjälp av sekventiella bildanalyser enligt på definition i PCWG2 (Prostate Cancer Working Group-2) -kriterier om en eller fler nya skelettskador, och/eller visad progression avseende mjukdelsskador. Patienterna som inkluderades i studien hade både hög och låg sjukdomsaktivitet, och kunde vara både nyligen diagnostiserade patienter med mHSPC eller patienter som tidigare hade fått behandling och senare utvecklat metastaserad sjukdom. Studien omfattade också några patienter som nyligen fått docetaxelbehandling för mHSPC, men vars sjukdom inte var progressiv.⁷

Referenser

1. European Medicines Agency. Meeting highlights from the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) 22-25 March 2021. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/news/meeting-highlights-committee-medicinal-products-human-use-chmp-22-25-march-2021. Last accessed March 2019.

2. European Medicines Authority. Summary of Product Characteristics: Xtandi 40 mg soft capsules. Available at: https://www.medicines.org.uk/e… . Last accessed March 2021.

3. Armstrong A, et al. Phase 3 study of androgen deprivation therapy (ADT) with enzalutamide (ENZA) or placebo (PBO) in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC): the ARCHES trial. J Clin Oncol. 2019;7:687.

4. European Medicines Agency. Authorization of medicines. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/about-us/what-we-do/authorisation-medicines. Last accessed March 2021

5. Nordcan: https://www-dep.iarc.fr/nordcan/sw/frame.asp. Accessed March 26, 2021.

6. Mottet N, et al. Updated Guidelines for Metastatic Hormone-sensitive Prostate Cancer: Abiraterone Acetate Combined with Castration Is Another Standard. Eur Urol. 2018;3:316-321.

7. Armstrong A, et al. Phase 3 study of androgen deprivation therapy (ADT) with enzalutamide (ENZA) or placebo (PBO) in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC): the ARCHES trial. J Clin Oncol. 2019;7:687.

XTD_2021_0013_SE 03.2021 | 05.2021

Landscape of CDK4/6 inhibitors Clinical experience, efficacy and side effect management

Härmed inbjuds du till att delta vid ett direktsänt och interaktivt webinar

We are pleased to invite you to Lilly Academy, an interactive education on metastatic breast cancer. The focus for this session will be a look into CDK4/6 inhibitors – discussing clinical experience, efficacy and side effect management. All participants are welcome to submit questions prior to the lecture through your local contact from Lilly or via the chat function during the meeting. The meeting will be held in English.

For more information and registration click here

Ny studie siktar på att minska biverkningarna av strålbehandling vid rektalcancer

Dagens strålning med fotoner ska jämföras med strålning med protoner. Studien är nationell och leds från Karolinska Universitetssjukhuset.

Utrustning för protonstrålning, behandlingsrum på Skandionkliniken
Fotograf: Skandionkliniken /Melker Dahlstrand

Ändtarmscancer, som också kallas rektalcancer, är en besvärlig cancerform, som brukar kunna behandlas med operation. Innan operationen behöver patienten genomgå både strålbehandling och cytostatikabehandling för att minska risken för återfall. Biverkningar av strålning kan vara besvärliga för patienterna och försvaga dem.

– Patienternas blodvärden försämras och de kan till exempel också drabbas av diarréer, säger Alexander Valdman, överläkare på Karolinska och huvudansvarig för studien.

Biverkningarna kan göra att den efterföljande dosen cytostatika måste minskas för att patienten ska klara av den.
– Om vi kan minska strålbiverkningarna, behöver vi inte minska dosen cytostatika. Sammantaget ger det en mer effektiv behandling, säger Alexander Valdman.

Studien genomförs i samarbete med Skandionkliniken i Uppsala, som är den enda klinik i Sverige som utför behandlingar med protonstrålning. Skandionkliniken finansieras och drivs av de sju regioner i Sverige som har universitetssjukhus.

Behandling med protonstrålning är mer precis än dagens strålning med fotoner, vilket kan minska risken för biverkningar. Protonstrålningen kan styras så att den maximala energimängden hamnar i själva tumören med mindre påverkan på omgivande vävnad.
I studien kommer man också att undersöka om protonstrålning ger mindre påfrestning på bäckenet och därmed benmärgen. Resultatet kan i så fall ha betydelse även för andra cancerformer, till exempel gynekologisk cancer och prostatacancer.

Det här är en randomiserad fas-två studie som kommer att pågå i cirka tre år. Till att börja med ingår patienter från Karolinska Universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala, men tanken är att patienter från de övriga universitetssjukhusen i landet också ska kunna delta. Totalt ska minst 254 patienter med avancerad rektalcancer inkluderas. Karolinska universitetssjukhuset är nationellt koordinerande center för studien. Mer information om studien finns på www.prorect.se

Protonstrålning
Protoner är positivt laddade vätejoner som i en accelerator, en så kallad cyklotron, får en hög energi. I cyklotronen drivs protoner upp till 60 procent av ljusets hastighet. Behandlingen går ut på att skada tumörcellernas DNA så att de inte kan fortsätta att dela sig. Skandionkliniken

Lagar och riktlinjer för bröstcancerrehabilitering följs inte

Rehabilitering vid bröstcancer höjer livskvaliteten och hjälper patienter tillbaka till vardagen. Lagstiftning och nationella riktlinjer för cancerrehabilitering finns, men följs inte. Kunskap om tillgången till rehabilitering saknas och tillgängligheten varierar stort över landet. Det visar en granskning av svensk bröstcancerrehabilitering som Bröstcancerförbundet och Cancerfonden publicerar idag.

8 000 kvinnor och 60 män drabbas av bröstcancer varje år. Av dessa uppskattas över hälften få komplikationer efter behandling. Hjärntrötthet, smärta och torra slemhinnor är vanligt.

En undersökning bland bröstcancerpatienter visar att sex av tio inte blivit erbjudna rehabilitering för att behandla komplikationerna. För att slå fast hur den faktiska tillgängligheten till rehabilitering ser ut, har Bröstcancerförbundet och Cancerfonden gemensamt genomfört en granskning av den svenska bröstcancerrehabiliteringen.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden, och Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet. Foto: Jonas Asp

Resultatet av granskningen sammanfattas i rapporten “Lika olika överallt – En kartläggning av tillgängligheten till rehabilitering för bröstcancerpatienter” som publiceras idag.

Granskningen visar att det inte finns någon kunskap om omfattningen av bröstcancerrehabilitering inom svensk hälso- och sjukvård. Ingen vet alltså hur många bröstcancerpatienter som blir erbjudna rehabilitering, vilka insatser som erbjuds eller hur stora behoven är. Anledningen är att det saknas strukturer och uppföljning.

– Det finns såväl lagstiftning som nationella riktlinjer för cancerrehabilitering, men vi kan genom vår granskning konstatera att dessa inte följs. Det är oerhört problematiskt och påverkar livskvaliteten negativt för tusentals patienter varje år. Alla cancerpatienter har rätt till rehabilitering, säger Susanne Dieroff Hay, Bröstcancerförbundets ordförande.

Granskningen visar också att tillgängligheten till bröstcancerrehabilitering varierar stort över landet. I vissa regioner är tillståndet extra allvarligt.

– En intervjuad kontaktsjuksköterska vittnar om att sjukhuset ibland inte ens utreder patienternas behov av rehabilitering eftersom de inte har kapacitet att genomföra insatserna. Det gör mig väldigt nedslagen. Jag hoppas att vår granskning kan vara startskottet på nödvändiga förbättringar, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.

Fakta: Detta är bröstcancerrehabilitering

Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera fysiska, psykiska, sociala och existentiella följder av en cancersjukdom och –behandling. Rehabilitering ska ge patienter och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt.

När det gäller rehabilitering av bröstcancer är vanliga insatser lymfterapi, samtalsstöd och fysioterapi. Behovet är alltid individuellt och ska utgå från den enskilde patienten.

Om granskningen

Intervjuer har genomförts med sju processledare och utvecklingsledare från de sex regionala cancercentrumen (RCC) samt ett strategiskt urval av 18 kontaktsjuksköterskor från onkolog- och kirurgkliniker vid universitets- respektive länssjukhus runt om i landet. Därutöver har dokumentation som rapporter, artiklar, vårdprogram, riktlinjer och rutiner respektive lokala underlag rörande cancerrehabilitering i allmänhet och i förekommande fall bröstcancerrehabilitering, legat till grund för kartläggningen.