Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bättre diagnosticering av cancertumörer med ny mikroskopiteknik

En helt ny typ av mikroskopiplattform ska öka tydligheten vid diagnosticering av cancertumörer. Metoden genererar stora mängder information att tolka, vilket sker med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken innebär också nya möjligheter för hjärnforskningen. Lundbergs Forskningsstiftelse har anslagit en miljon kronor till biträdande forskaren Nils Norlin vid Lunds universitet för uppbyggnaden av den nya mikroskopin.

Genom att kombinera vävnadslära, artificiell intelligens, laser, molekylärbiologi och snabba kameror skapar Nils Norlin, biträdande forskare i forskargruppen Molekylär neuromodulering och Lunds bioimaging center vid Lunds universitet, en ny teknik som ger högupplösta bilder med detaljerad information om de olika cellerna i ett vävnadssnitt.


Nils Norlin. Fotograf: Annika Söderpalm

”Den stora mängden information man får kan till exempel göra det lättare att avgöra vilket stadium en tumör befinner sig i. Med dagens metoder går det ofta att bedöma om en tumör är godartad eller elakartad. Det finns dock tumörer som ligger någonstans däremellan som är svårare att diagnosticera. I de fallen kan den här tekniken, som ger mer information om vilket tillstånd cellerna befinner sig i, resultera i bättre underlag till beslut om tumören måste opereras bort eller om den kan behandlas på annat sätt,” säger Nils Norlin.

Ett ljusskiktsmikroskop används – det är ett avancerat mikroskop som ger en tredimensionell bild med hög upplösning. Dessutom gör mikroskopet det möjligt att studera levande celler.
Tekniken innebär att man använder prober (molekyler som används för att spåra andra molekyler) som är märkta med olika färger och att man läser av samma cellprov flera gånger med laserljus i olika våglängder. Genom den kombination av färger, eller avsaknad av färg, som uppstår kan man avgöra vilka gener som är aktiva i cellen. Metoden genererar stora mängder information som ska tolkas, vilket görs effektivt med hjälp av artificiell intelligens.

Förutom att bli ett viktigt verktyg vid cancerdiagnostik kommer metoden också att göra nytta i grundforskningen.
”Även om vi i dagsläget kan läsa av alla gener som är aktiva vid en viss tid, så säger det inte så mycket om miljön som cellerna befunnit sig i. Den informationen kommer vi att få med den nya tekniken. Det är viktigt för tumördiagnostik men också inom hjärnforskningen.”

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Nils Norlin: https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/nils-norlin/

Liknande poster

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läs mer...

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Läs mer...

Livskvalitetens fem i topp-lista

Läs mer...