Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

NT-rådet rekommenderar Darzalex i 1a linjen för patienter med multipelt myelom som inte är lämpliga för högdosbehandling

NT-rådet rekommenderar användning av Darzalex i första linjens behandling för patienter med multipelt myelom som inte är lämpliga för högdosbehandling

NT-rådet rekommenderar regionerna att använda Darzalex (daratumumab) i kombination med bortezomib, melfalan och prednison (VMP) för patienter med multipelt myelom där högdosbehandling inte planeras. Janssen, en del av Johnson & Johnson, meddelar att NT-rådet har publicerat en uppdaterad rekommendation och sammanvägd bedömning till regionerna avseende behandling med Darzalex vid multipelt myelom.1

Den uppdaterade rekommendationen från den 11 maj innefattar följande:

  • Darzalex i kombination med bortezomib, melfalan och prednison (DVMP) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation, enligt fas 3-studien ALCYONE.

NT-rådets uppdaterade rekommendation för Darzalex är mycket glädjande, eftersom det innebär en ny behandlingsmöjlighet för en patientgrupp med multipelt myelom där högdosbehandling och stamcellstransplantation inte är lämpligt, säger Martin Johansson, Medicinsk chef, Janssen Sverige.

NT-rekommendationen baseras på resultat från fas 3-studien ALCYONE, som visade en signifikant förbättring av både progressionsfri överlevnad och total överlevnad (OS) för patienter som behandlades med Darzalex + VMP jämfört med patienter som fick enbart VMP. Risken för sjukdomsprogression eller död minskade med 58 % för patienter behandlade med DVMP jämfört med VMP (HR=0,42; 95 % CI: 0,34; 0,51; p<0,0001). Behandling med DVMP visade en signifikant fördel i total överlevnad, motsvarande 40 % minskad risk för död hos patienter som fick DVMP jämfört med VMP (HR=0,60; 95 % CI: 0,46; 0,80; p<0,0003). Inga nya säkerhetssignaler observerades vid längre uppföljning.2

NT-rådets rekommendation till regionerna är1:

  • att Darzalex kan användas vid monoterapi av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom där tidigare behandling inkluderat en proteasomhämmare och ett immunmodulerande medel och med uppvisad sjukdomsprogression vid senast givna behandling.
  • att Darzalex kan användas i kombination med bortezomib och dexametason för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling.
  • att Darzalex kan användas i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.
  • att Darzalex kan användas i kombination med bortezomib, melfalan och prednison för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.
  • att i väntan på TLV:s hälsoekonomiska utvärdering avvakta med att använda Darzalex i kombination med lenalidomid och dexametason för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.
  • att inte använda Darzalex i kombination med lenalidomid och dexametason för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling.


Referenser

  1. NT-rådets yttrande till regionerna gällande Darzalex (daratumumab) vid multipel myelom, den 11 maj 2021.
  2. Maria-Victoria Mateos et al. Daratumumab Plus Bortezomib, Melphalan, and Prednisone Versus Bortezomib, Melphalan, and Prednisone in Patients With Transplant-ineligible Newly Diagnosed Multiple Myeloma: Overall Survival in ALCYONE. 2019 American Society of Hematology Annual Meeting. December 2019

Lutetiumbehandling effektiv mot neuroendokrina tumörer – även efter upprepad cytostikabehandling

Patienter med neuroendokrin tumör i bukspottkörteln, som genomgått upprepade cytostatikabehandlingar, kan på ett säkert sätt erbjudas målstyrd strålbehandling med Lutetium-177. Det framgår av en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.


Bilden visar hur utbredningen av levermetastaser minskar under pågående radionuklidterapi med Lutetium-177.


Katarzyna Fröss-Baron

– Resultaten visar att det är säkert att ge radionuklidterapi med Lutetium-177 också till patienter med neuroendokrin tumör i bukspottkörteln som tidigare har genomgått cytostatikabehandling. Dock är överlevnaden efter Lutetium-177-terapi kortare efter flera linjers cytostatika än om man bara fått en linjes behandling, säger Katarzyna Fröss-Baron, överläkare och forskare inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.

Den enda botande behandlingen är operation. Om tumören spritt sig finns behandling med somatostatin-analoger som minskar hormonsymtom, cellgifter, mediciner som hämmar blodkärlsförsörjning till tumörerna samt så kallad målsökande strålbehandling med Lutetium-177. Lutetium-177 är kopplat till en somatostatin-analog och när det sprutas in i blodbanan fäster det sig på tumörcellerna som utsätts för en hög stråldos med acceptabla stråldoser till de normala vävnaderna.

– Fördelen med Lutetium-177-behandling jämfört med traditionell strålbehandling är att man kan behandla spridda cancerceller i hela kroppen. Sedan 2010 har vi behandlat runt 900 patienter på Akademiska vilket motsvarar 70-80 patienter per år, berättar Katarzyna Fröss-Baron.Den aktuella forskningsstudien inkluderar ett 100-tal patienter med spridd bukspottkörtel-NET.

– I regel behandlas dessa patienter först med en eller flera sorters cytostatika. Tidigare har det varit oklart om cellgifterna har gjort patienterna sämre ställda att klara av Lutetium-177-behandlingen. Den nya forskningsstudien visar emellertid att Lutetium-177-behandlingen är säker och effektiv även om man har genomgått flera linjers cellgiftbehandling, men överlevnaden är kortare om man fått fler än en linje cellgifter, avslutar Katarzyna Fröss-Baron.

FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska

  • Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
  • Fokus för CoE neuroendokrina tumörer är högspecialiserad utredning, behandling, uppföljning och forskning.

Hon grundade Sveriges första barnhospice – prisas av Barncancerfonden


Olle Björk överräckte stipendiet till Catharina Kumlien under Barncancerfondens årsmöte lördagen den 8 maj.

Sedan 2010 kan barn med obotliga sjukdomar få specialiserad vård sin sista tid i livet. Detta tack vare chefssjuksköterskan Catharina Kumlien som tog initiativet till Nordens första och Sveriges enda barnhospice, Lilla Erstagården. Nu är hon en av tre stipendiater som prisas för sina insatser för barn med cancer.

–  Catharina insåg att barn som inte kommer överleva sin sjukdom behöver en annan typ av vård än vad som kan erbjudas på en vanlig vårdavdelning. Genom envist arbete lyckades Catharina inviga Lilla Erstagården 2010. Sedan dess har verksamheten utvecklats och etablerats och det vårdbehov som fanns har till en stor del kunnat täckas genom Catharinas insatser, säger Olle Björk, professor i barnonkologi och tidigare generalsekreterare på Barncancerfonden.

För sin insats att ge barn bättre vård i livets slutskede tilldelas Catharina Kumlien, tidigare chefssjuksköterska vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Olle Björks stipendium för berömliga insatser i arbetet för barn med cancer. Priset delas varje år ut till en eller flera personer som på något sätt utmärkt sig i sitt engagemang för barn med cancer.

– Jag är otroligt glad för detta. Jag insåg att något behövde göras för de allra svårast sjuka barnen och det ledde så småningom till Lilla Erstagården. På ett hospice är tid den största medicinen. Det ska finnas tid att ta hand om barnet, om föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar och klasskompisar. Och det ska finnas tid att få ha roligt, för det ska man få ha – även när man ligger för döden, säger Catharina Kumlien.

Tre stipendiater

Kumlien är en av tre personer som får ta emot årets Olle Björks stipendium; Torben Ek, överläkare och barnonkolog vid Barncancercentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, prisas för sina insatser att säkerställa en jämlik vård genom ett nationellt vaccinationsprogram för barn med cancer samt genom att skapa mötes- och kunskapsforum för landets barnonkologer. Camilla Häger, kontaktsjuksköterska specialiserad inom barnonkologi vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås tilldelas Olle Björks stipendium för sitt arbete med att ta fram en metodhandbok för tillvägagångssätt i behandlingen av barn med cancer.

Priset delades ut under Barncancerfondens livesända årsmöte lördagen den 8:e maj.

Så lyder motiveringarna

Catharina Kumlien, tidigare chefssjuksköterska
”Catharina Kumlien insåg tidigt att Sverige saknade den specialvård som behövs för att kunna ta hand om barn med svåra kroniska tillstånd och barn med obotliga cancersjukdomar. Hon gjorde en grundlig analys, inledde ett samarbete med Stockholms Läns Landsting och engagerade samtliga politiska partier. Efter ett flerårigt arbete kunde Lilla Erstagården, Sveriges första barnhospice, invigas år 2010 i närvaro av Hennes Majestät Drottningen. För Catharina Kumliens arbete med att etablera Lilla Erstagården tilldelas hon 25 000 kronor från Olle Björks stipendiefond.”

Camilla Häger, kontaktsjuksköterska specialiserad inom barnonkologi
”Camilla Häger har på ett enastående sätt bidragit till en säkrare vård för barnen men också till ökad säkerhet i arbetet för samtliga personalgrupper. Camilla har skrivit en lättbegriplig handbok som systematiskt behandlar såväl vård som medicinska aspekter inom barnonkologin – ett imponerande arbete som är en ledstjärna många år framåt. Camilla Häger tilldelas därför 50 000 kronor från Olle Björks stipendiefond.”

Torben Ek, överläkare och barnonkolog (Foto: Eva Nordin)
”Torben Ek har på många sätt bidragit till den struktur och det samarbete som idag finns inom barncancervården. Han har medverkat till att den komplicerade frågan om vaccinationer under och efter cytostatikaterapi fått ett nationellt vårdprogram. Han har organiserat ett samarbete mellan barncancerenheterna som resulterade i ett nätverk som är unikt inom barnonkologin och vården. Han är även ordförande i Vårdplaneringsgruppen för solida tumörer hos barn. För sina insatser tilldelas Torben Ek 25 000 kronor från Olle Björks stipendiefond.”

Om Olle Björks stipendium

Olle Björk har behandlat tusentals barn under sina närmare 40 år i barncancervårdens tjänst. När han år 2015 lämnade sitt uppdrag som generalsekreterare på Barncancerfonden för att gå i pension inrättades ett stipendium, Olle Björks stipendium för berömliga insatser i arbetet för barn med cancer, om totalt 100 000 kronor per år.

Nya data för ATR-hämmaren berzosertib vid småcellig lungcancer

  • En klinisk fas II-studie som är genomförd av US National Cancer Institute nådde den primära effektparametern 36% ORR
  • En ny företagssponsrad global klinisk prövning kommer ytterligare utvärdera berzosertib vid småcellig lungcancer
  • Merck leder mer än tio kliniska prövningar av DNA-hämmare (DDR) i olika tumörtyper

Merck redovisar viktiga kliniska framsteg för berzosertib (M6620), en potent och selektiv Ataxi Telangiectasia och Rad3-relaterad (ATR)-hämmare i klinisk prövning. Berzosertib är en lovande tillgång i företagets onkologiportfölj. Det är en så kallad hämmare av DNA-reparation (DDR) och en av de mest avancerade ATR-hämmarna inom klinisk onkologisk utveckling globalt sett.

Resultat från en fas II-”proof-of-concept-studie” visade att berzosertib i kombination med topotecan gav en objektiv svarsfrekvens (ORR) på 36% bland patienter med recidiverande småcellig lungcancer (SCLC). Studien är genomförd av US National Cancer Institute (NCI) (NCT02487095) * och publicerad i Cancer Cell. 1 Dessutom kunde man påvisa en varaktig respons hos en majoritet av de patienter med platinaresistent sjukdom som svarade på behandlingen.1

* Ytterligare information om dessa kliniska prövningar finns på clinicaltrials.gov NCT02487095 och NCT03896503.

NCI genomför också en separat fas II-studie av berzosertib i kombination med topotekan jämfört med topotekan monoterapi hos patienter med SCLC som har recidiverat (NCT03896503). * För närvarande är detta den enda randomiserade kontrollerade studien av den kombinationen i denna studiepopulation.

Merck initierade också en global fas II-studie för att ytterligare utvärdera berzosertib i kombination med topotecan för behandling av platinum resistenta patienter som fått recidiv av SCLC och Den första patienten har inkluderats i den öppna enarmade studien, som planeras att inkludera totalt 80 deltagare vid ett fyrtiotal kliniker i Asien, Europa och Nordamerika.

Småcelliga neuroendokrina cancerformer, inklusive småcellig lungcancer, är förknippade med mycket dålig prognos och är en stor klinisk utmaning, eftersom det i dag saknas effektiva behandlingar. Denna studie visade att kombinationen av berzosertib och topotecan gav högre än förväntade svarsfrekvenser hos patienter med platina-resistent SCLC, dessutom var de långvariga, säger Petra Skare, Medicinsk Direktör, Merck AB.

Topotecan (topoisomerasinhibitor) är ett behandlingsalternativ vid andra linjens behandling av SCLC och är associerad med få responser, särskilt vid platinaresistent sjukdom.1 Resultat från NCI-studien belyser möjligheten att behandla SCLC-tumörer med ATR-hämning i kombination med topotecan för att öka effekten av topotecan bland kemoterapiresistenta patienter.1

Lovande resultat har presenterats i The Lancet Oncology 2020 3 , där berzoterib kombinerats med gemcitabin hos patienter med recidiverad, platinaresistent höggradig serös ovarialcancer. Resultaten visar en fördel med att addera berzoterib till gemcitabin i behandlingsregimen vilket medförde ökad progressionsfri överlevnadDet är den första randomiserade studien av en ATR-hämmare.3

Merck genomför ett stort antal kliniska prövningar på DDR-hämmare inom ett stort antal olika tumörformer.

NCI-studieresultat

I fas II-studien av berzosertib plus topotekan1 hos patienter med SCLC vars sjukdom hade progredierat vid tidigare behandling, kunde 25 patienter utvärderas med avseende på det primära effektmåttet totala svarsfrekvens (ORR) och de sekundära effektparametrarna progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS) samt responsens varaktighet (DOR). Berzosertib 210 mg/m2 administrerades intravenöst dag 2 och 5 och topotekan 1,25 mg/m2 gavs intravenöst dag 1 till 5 i 21-dagars cykler; behandlingen fortsatte till sjukdomsprogress.1

Den totala svarsfrekvensen (ORR) var 36% (95% KI, 18,0-57,5; konfirmerad partiell respons). 1 De flesta patienter (68,0%) fick tumörregress. 1 Svar på behandlingen observerades både hos patienter med platinakänslig (60,0% [95% KI, 14,7–94,7]) och platinaresistent (30,0% [95% KI, 11,9–54,3]) sjukdom.1 Responsens varaktighet (DOR) var 6,4 månader i median (95% KI, 1,1–14,3). Fyra av de sex (66,7%) patienterna som svarade på behandlingen med platinaresistent SCLC hade DOR på mer än 6 månader.1 Median Progressionsfri överlevnad (PFS) var 4,8 månader (95% KI, 2,8-7,4), PFS vid 4 månader och 6 månader på 60,0% (95% KI, 38,4-76,1) respektive 36,0% (95% KI, 18,2–54,2).1 Medianöverlevnad (OS) var 8,5 månader (95% KI, 5,6-13,6);1 OS vid 6 månader och 12 månader var 68,0% (95% KI, 46,1–82,5) respektive 32,0% (95% KI, 15,2–50,2).1

Bland 26 patienter som kunde utvärderas för säkerhet var de vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna anemi (96,2%), lymfopeni (96,2%), trombocytopeni (92,3%) neutropeni (50,0%), illamående (50,0%) och kräkningar (42,3%).1 De vanligaste grad 3 eller 4 biverkningarna var lymfopeni (69,2%), trombocytopeni (57,7%), anemi (53,8%) och neutropeni (15,4%).1 Inga behandlingsrelaterade dödsfall inträffade.1 De flesta biverkningar relaterades till topotekanbehandlingen, vilket som monoterapi är förknippat med en hög frekvens av myelosuppression.1

Om småcellig lungcancer

Av 1,6 miljoner nya lungcancerfall som diagnostiseras globalt varje år är cirka 15 procent SCLC.5 I Sverige är incidensen lungcancer 4000 fall per år, 20% av dessa är SCLC.10 SCLC är den mest aggressiva formen av lungcancer som kännetecknas av en snabb progress och metastasering.1 Två tredjedelar av patienterna har redan metastaser vid diagnostillfället. 7 Medianöverlevnadstiden för patienter med SCLC är 7 månader 5, och den relativa femårsöverlevnaden är bara sju procent. 8

Om Berzosertib 

Berzosertib är ett läkemedel under klinisk utveckling. En potent och selektiv inhibitor av enzymet Ataxia Telangiectasia och Rad3-relaterat (ATR) protein som blockerar ATR-aktivitet i cellerna. Berzoserib är den första hämmaren av DNA reparation som studeras i en randomiserad klinisk studie.3 Det är den ledande kandidaten bland Mercks DDR-hämmare (DNA Damage Response). För närvarande genomförs ett antal kliniska studier med tidiga fas I/II-data vid. småcellig lungcancer, livmoderhalscancer och olika solida tumörer. 3,9 Berzosertib, tidigare känd som VX-970, licensierades från Vertex Pharmaceuticals 2017 och är ännu inte registrerad.

Referenser

1. Thomas A, Takahashi N, Rajapakse V, et al. Therapeutic targeting of ATR yields durable regressions in small cell lung cancers with high replication stress. Cancer Cell 39, (4), 2021, pp.566-579.

3. Konstantinopoulos PA, et al. Berzosertib plus gemcitabine versus gemcitabine alone in platinum-resistant high-grade serous ovarian cancer: a multicentre, open-label, randomised, phase 2 trial. Lancet Oncol. 2020 Jul;21(7):957-968. doi: 10.1016/S1470-2045(20)30180-7. Epub 2020 Jun 15. PMID: 32553118.

4. von Pawel, J., Schiller, J. H., Shepherd, F. A., Fields, S. Z., Kleisbauer, J. P., Chrysson, N. G., Stewart, D. J., Clark, P. I., Palmer, M. C., Depierre, A., et al. (1999). Topotecan versus cyclophosphamide, doxorubicin, and vincristine for the treatment of recurrent small-cell lung cancer. J Clin Oncol 17, 658-667.

5. Wang S, et al. Survival changes in patients with small cell lung cancer and disparities between different sexes, socioeconomic statuses and ages. Sci Rep. 2017;(1):1339.

6. Byers LA, Rudin CM. Small cell lung cancer: where do we go from here? Cancer. 2015;121(5):664-72.

7. American Cancer Society. Small Cell Lung Cancer Stages. https://www.cancer.org/cancer/lung-cancer/detection-diagnosis-staging/staging-sclc.html. (Accessed April 8, 2021).

8. American Cancer Society. Lung Cancer Survival Rates. https://www.cancer.org/cancer/… (Accessed April 8, 2021).

9. Yap TA, et al. Phase I Trial of First-in-Class ATR Inhibitor M6620 (VX-970) as Monotherapy or n Combination With Carboplatin in Patients With Advanced Solid Tumors. J Clin Oncol. 2020 Sep 20;38(27):3195-3204. doi: 10.1200/JCO.19.02404. Epub 2020 Jun 22. PMID: 32568634; PMCID: PMC7499606.

10. Internetmedicin https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/lungmedicin/lungcancer/

PET/MR effektivare än PET/DT för diagnostik av neuroendokrina tumörer

Känsliga och tillförlitliga röntgenundersökningar är viktiga för diagnostik och uppföljning av neuroendokrina tumörer. En jämförande klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar nu att PET/MR är effektivare än PET/DT

Känsliga och tillförlitliga röntgenundersökningar är viktiga för diagnostik och uppföljning av neuroendokrina tumörer. En jämförande klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar nu att PET/MR är effektivare än PET/DT.


Anders Sundin

– Det är en liten serie med ett dussintal patienter, där samtliga har genomgått PET/DT med en spårsubstans och PET/MR med två spårsubstanser. Resultaten visar dock övertygande att PET/MR diagnostiserar fler tumörlesioner och att tolkningen av undersökningsfynden blir säkrare, säger Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.

Ofta är symptomen oklara med bukbesvär och smärta, diarréer, astmaliknande besvär och plötslig hudrodnad, så kallad flush. Hormonbildande NET i bukspottkörteln kan ge märkliga hormonsymptom till exempel lågt blodsocker med yrsel och svimningskänsla. Eftersom symtomen länge kan vara relativt diffusa och inte ger utslag på vanliga laboratorieprov kan det dröja lång tid innan NET upptäcks. Ibland hittas en NET i samband med annan utredning, exempelvis i magsäcken vid gastroskopi eller i ändtarmen vid rektoskopi. I samband med bukkirurgi kan man ibland hitta en NET i tunntarmen eller blindtarmsbihanget.

Vid misstanke om en neuroendokrin tumör tas blodprover och ibland urinprov för att mäta specifika hormoner. Därefter brukar man gå vidare med röntgen, oftast datortomografi (DT) samt PET-kameraundersökningför att kartlägga eventuell spridning.

På Akademiska sjukhuset används numera två moderna kombinerade tekniker PET/MR och PET/DT, PET/DT är en PET-kamera som kopplats ihop med datortomografiutrustning, och som vi använt på sjukhuset sedan 15 år, medan man vid PET/MR kopplat ihop PET-kameran med en magnetkamera, och denna används sedan några år tillbaka för forskningsstudier.

– Operation är det enda sättet att bota en neuroendokrin tumör, men vid tumörspridning finns andra behandlingar. Därför är det viktigt att avbildningen är så känslig och säker som möjligt för att kunna kartlägga tumörutbredningen och utifrån den erbjuda den bästa behandlingen. I den aktuella studien var PET/MR bättre än PET/DT för tumörkartläggning eftersom PET-komponenten i båda kamerorna var likvärdiga men att MR hittade fler tumörer än DT och gjorde tolkningen av bildfynden säkrare, avslutar Anders Sundin.


FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska

  • Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
  • Fokuset för centret inom endokrina tumörer är högspecialicerad utredning, behandling, uppföljning och forskning.

Ökade satsningar på långtidsuppföljning efter barncancer

När barn och unga insjuknar i cancer väcks många svåra frågor och känslor som berör en hel familj. Vid sidan av medicinska frågor finns även stora behov av samtal och psykosocialt stöd. I vuxen ålder behöver många även sjukvårdens hjälp att hantera sena komplikationer till följd av cancer. För att möta behoven riktar Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) särskilda satsningar till landets uppföljningsmottagningar för barn och vuxna efter cancer.

Varje år insjuknar cirka 350 barn mellan 0 och 18 år i cancer. Sedan 1980-talet har överlevnaden i barncancer kraftigt ökat och i dag överlever omkring 85 procent av barnen; i Sverige finns cirka 11 000 personer som har behandlats för cancer före sin 18-årsdag.

– Vi behöver förstärka insatserna och skapa en strukturerad uppföljningsmottagning vid varje barnonkologiskt centrum för alla barn och unga som avslutat sin cancerbehandling.

– Vi behöver även skapa en smidig övergång så att de vid 18-års ålder tas emot av en uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer. Även vid dessa mottagningar finns ett stort behov av en strukturerad och målinriktad uppföljning och kunskapsöverföring, säger Cecilia Petersen, överläkare och barnonkolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

Uppföljningsnätverket

Det pågår ett omfattande arbete på såväl nationell som regional nivå för att stärka och öka kvaliteten inom barncancervården.

Under våren 2020 bildade RCC en nationell arbetsgrupp med företrädare från samtliga sjukvårdsregioner. Arbetsgruppen har bland annat tagit fram en handlingsplan med förslag på implementering av en rad insatser inom barncancerområdet. Handlingsplanen är baserad på rapporten ”Utvecklingsområden inom barncancervården” som publicerades 2019.

Cecilia Petersen
Cecilia Petersen. Foto: Sofia Ström Bernad

– Den nationella arbetsgruppen har delats in i ett flertal mindre nätverk som ansvarar för olika typer av insatser. Jag är ordförande för ”Uppföljningsnätverket”, en arbetsgrupp med representanter från varje barnonkologiskt centrum. Vi arbetar med insatser som rör sena komplikationer, psykosocial uppföljning och övergång från barn- till vuxenvård, säger Cecilia Petersen.

Det handlar även om utbildningssatsningar för att höja kunskapen och stärka implementeringen av det nationella vårdprogrammet långtidsuppföljning efter barncancer. Läkare och sjuksköterskor behöver också få utbildning samt handledning kring medicinska bedömningar, men också basutbildning i hur man registrerar i kvalitetsregister.

Uppföljningsnätverket samarbetar även med andra grupper och nätverk som arbetar med att implementera förslagen i handlingsplanen. Cecilia Petersen är även ordförande för SALUB, den svenska arbetsgruppen för långtidsuppföljning efter barncancer.

– Vi har definierat basstandards för uppföljningsmottagningar för barn med cancer under och efter 18 år. På varje barnonkologiskt centrum samt på länssjukhusen bör det finnas en strukturerad uppföljning för alla barn och unga som avslutat sin onkologiska behandling.

Basstandards skiljer sig åt mellan barnonkologin och länssjukhusen.

– Vi har tagit fram lättillgängliga checklistor där vi tydliggör uppgifterna och vilka resurser som måste finnas på respektive mottagning.

Basstandards under 18 år

Arbetsgruppen har definierat olika ”nyckelbesök” som ska vara en central del av den kliniska mottagningsverksamheten på barncancercentrum. Barn och unga med familjer får möjlighet att träffa både läkare och sjuksköterska vid ett längre mottagningsbesök. Nyckelbesöken erbjuds vid 13, 17 och 18 års ålder, beroende på behov och när behandlingen avslutats.

– Målet är att alla barn och tonåringar som behandlats för cancer och deras familjer ska få en skriftlig behandlingssammanfattning med uppföljningsrekommendationer, enligt det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer, säger Cecilia Petersen.

Efter avslutad behandling och senast inför första nyckelbesöket ska behandlingsdata registreras i SALUB-registret (inom ramen för svenska barncancerregistret).

Målet med basstandards är att alla tonåringar ska få ålderanpassad information om sin behandling och eventuella långtidsbiverkningar. I enskilda möten får de även möjlighet att utan sina föräldrar samtala kring frågor som rör sex, fertilitet, alkohol, tobak och droger.

– Det handlar också om att lugna. Många tror att de löper en större risk för sena komplikationer än vad de faktiskt gör. Vi vill att ungdomarna ska få en tydlig och strukturerad informationsprocess för att öka kunskap och delaktighet, och att ge möjlighet att djupare samtala kring det som tonåringarna tycker är viktigt.

Cecilia Petersen har under många år arbetat med att utveckla en strukturerad uppföljning under tonåren, upp till 18 år. Under drygt fyra år arbetade hon på Barncancercentrum i Göteborg för att etablera en effektiv och kvalitetssäker uppföljningsprocess.

– Det var så tydligt att vi behöver fokusera mer på tonåringarna och deras behov. Det är lätt hänt att de hamnar i skymundan och att fokus hamnar på familjen och föräldrarna.

– Om man bara har 18-årsbesök är det svårt att hantera allt det som kommer upp. Det kan handla om traumatiska minnen som väcker ångest och där hela familjen behöver hjälp. Genom att etablera nyckelbesök vill vi mycket tidigare fånga upp eventuella medicinska problem eller andra svårigheter för att tidigt kunna sätta in åtgärder och psykosocialt stöd.

Basstandards efter 18

Vid barncancercentrum ska det även finnas en strukturerad och aktiv överlämning till vuxenvården för tonåringar med behov av fortsatta sjukdomskontroller eller annat stöd.

– Personal från både den barnonkologiska kliniken och uppföljningsmottagningen för vuxna efter barncancer bör delta vid besöket. Det bör också finnas möjligheter till digitala sambesök, säger Cecilia Petersen.

Många av de barn som överlever cancer riskerar bestående men eller sena komplikationer till följd av behandling eller cancersjukdomen i sig. Det kan handla om hormonella problem, infertilitet och kognitiva svårigheter.

– Vid 25 års ålder vill vi därför erbjuda ett fjärde nyckelbesök vid uppföljningsmottagningar för vuxna efter barncancer.

Målsättningen är att de sex regionala uppföljningsmottagningarna ska fungera som ett kunskapscentrum för patienter och närstående, men också för skolor och universitet samt myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

– Vid varje mottagning bör det finnas ett nätverk av specialister med kunskap om möjliga komplikationer kopplat till cancerbehandling. Det bör även finnas ett multidisciplinärt samarbete kring patienter med komplexa behov.

Basstandards i vårdprogrammet

Ett informellt nätverk för uppföljningsmottagningar för vuxna efter barncancer har startats (UFM-nätverket). Många medlemmar i SALUB-gruppen är aktiva i nätverket. En viktig uppgift är att stärka och förbättra kunskaps- och informationsöverföring.

– SALUB-gruppen arbetar främst med uppföljning innan 18 års ålder, men det är viktigt med en nära kontakt mellan nätverken för att främja en jämlik uppföljning nationellt och att säkerställa rutiner för återkoppling mellan vuxenvård och barnonkologi.

Cecilia Petersen hoppas nu att samordningen och kvaliteten inom barncancervården höjs och att det blir en större tydlighet och ökad jämlikhet i landet.

– Vi hoppas förstås också att de basstandards vi tagit fram får en nationell spridning. De kommer att finnas med som bilagor i revideringen av det nationella vårdprogrammet för uppföljning efter barncancer, som går ut på remiss i höst.

Nationell satsning inom barncancer

Rapport: Utvecklingsområden inom barncancervården (pdf, nytt fönster)

Nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer

Imfinzi och tremelimumab plus kemoterapi visade positiv OS vid NSCLC i stadium 4

Immunterapikombinationsbehandlingen Imfinzi och tremelimumab tillsammans med cellgiftsbehandling visade på gynnsam överlevnadsdata i fas 3-studien Poseidon för långt framskriden icke småcellig lungcancer i stadium fyra, där cancern har spritt sig i kroppen vid första linjens behandling.

Immunterapikombinationen visade på en statistiskt signifikant förbättring av den generella överlevnaden, vilken även bedöms vara kliniskt meningsfull jämfört med enbart cellterapibehandling. Vidare noterade en statistiskt signifikant förbättring i den progressionsfria överlevnaden, det vill säga tiden från behandlingsstart till dess att cancertumören fortsatte att utvecklas. Denna del av resultaten släpptes ursprungligen i oktober 2019.

Läs hela pressmeddelandet här

Ny markör förutsäger nytta av strålbehandling vid tidig bröstcancer

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.

Fredrik Wärnberg

Fredrik Wärnberg, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Foto: Lennart Wiman

I Sverige diagnostiseras varje år cirka 900 kvinnor med DCIS (ductal carcinoma in situ), ett förstadium till invasiv bröstcancer. Standardbehandling är kirurgi och efterföljande strålbehandling. Prognosen är generellt god, men runt tio procent av patienterna får återfall inom tio år efter diagnos.

– Det är välkänt att nyttan av strålbehandling varierar mellan olika kvinnor. Det finns därför ett stort behov att hitta prediktiva markörer som kan användas för att undvika onödig eller ineffektiv strålbehandling, säger Fredrik Wärnberg, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av studiens sisteförfattare.

Stödjevävnad kan påverka behandlingseffekt

Arne Östman

Arne Östman, professor på Karolinska Institutet. Foto: privat

Tidigare forskning har framför allt fokuserat på markörer i själva tumörcellerna, men på senare tid har det framkommit att även stödjevävnaden runt tumörcellerna kan påverka behandlingseffekten vid DCIS. Studier i cell- och djurmodeller har visat att nyttan av strålbehandlingen kan påverkas av fibroblaster, en typ av stödjeceller som finns i bröstcancervävnad.

Arne Östmans forskningsgrupp vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med Fredrik Wärnbergs grupp, analyserat en stor vävnadssamling från en randomiserad strålbehandlingsstudie (SweDCIS). Analyserna visade att låga nivåer av ett särskilt protein i fibroblaster – PDGFRb – är kopplat till särskilt god nytta av strålbehandling för kvinnor med DCIS.

Flera forskningsprojekt på gång

Flera nya studier har inletts, bland annat i samarbete med det amerikanska företaget PreludeDx som är inriktat på bröstcancerdiagnostik.

Carina Strell

Carina Strell, forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Foto: privat

– Behandlingsriktlinjerna för DCIS kan eventuellt komma att förändras om dessa studier bekräftar våra ursprungliga fynd, säger studiens förstaförfattare Carina Strell, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och institutionen för onkologi-patologistr, Karolinska Institutet.

Resultaten från den nu publicerade studien antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas genom kombinationsbehandlingar där strålning kombineras med blockering av PDGFRb. Forskarna planerar att undersöka detta vidare i experimentella cell- och djurmodeller innan eventuella studier på patienter kan inledas.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, BRECT, Vetenskapsrådet, STARGET Linné-anslag, Radiumhemmets forskningsfonder, EU Caffein ITN network, BRECT vid Karolinska Institutet, Region Stockholm och Norges forskningsråd.

Arne Östman mottar forskningsanslag från Eli Lilly och IPSEN. Medförfattarna Erik Holmberg och Per Karlsson har forskningskontrakt med PFS Genomics. Jonas Bergh får forskningsanslag från Amgen, AstraZeneca, Bayer, Merck, Roche, Pfizer och Sanofi Aventis; alla med Karolinska Institutet och/eller Karolinska Universitetssjukhuset som mottagare. Fredrik Wärnberg har fått finansiering för tumörinsamling från PreludeDx med Akademiska sjukhuset som mottagare. Troy Bremer är anställd och har ägarintresse (inklusive patent) i PreludeDx, mottar kommersiellt forskningsanslag till företaget från National Cancer Institute, samt är meduppfinnare till ett eller flera patent/patentansökningar licensierade till eller ägda av PreludeDx.

Publikation

“High PDGFRb expression predicts resistance to radiotherapy in DCIS within the SweDCIS randomized trial”. Carina Strell, Dick Folkvaljon, Erik Holmberg, Aglaia Schiza, Viktoria Thurfjell, Per Karlsson, Jonas Bergh, Troy Bremer, Lars A. Akslen, Fredrik Wärnberg, Arne Östman. Clinical Cancer Research, online 5 maj 2021, doi: 10.1158/1078-0432.CCR-20-4300.

Hur går det för den svenska cancerstrategin i skuggan av pandemin?

Tid 1200 – 1300

Det händer mycket inom cancervården inte minst i ljuset av precisionsmedicin där både bättre diagnostik och behandling räddar liv. Samtidigt visar färska siffror från Regionala cancercentrum (RCC) som har regeringens uppdrag att bidra till en mer jämlik, tillgänglig och patientfokuserad cancervård att antalet rapporterade tumörer har minskat med strax under 10 procent under perioden januari–oktober 2020 jämfört med samma period 2019.

Deltar i samtalet gör:
Hans Hägglund, ordförande RCC i samverkan. SKR, professor hematologi, Uppsala Universitet
Marie Morell (M), ordförande för Sjukvårdsdelegationen SKR, Regionråd, 2:e vice ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland
Calle Waller, Vårdpolitisk talesperson på Prostatacancerförbundet
Mef Nilbert, professor i onkologi, Lunds universitet. Forskningsdirektör Danish Cancer Society Research Center
Anders Blanck, vd Lif

Mer information och anmälan

Erleada nu subventionerat som behandlingsalternativ för män som lever med prostatacancer

Erleada (apalutamid) beviljas subvention och finns tillgänglig för män med avancerad prostatacancer. Erleada är ett behandlingsalternativ som i studier visat sig signifikant fördröja progressionen till metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) – den mest dödliga fasen av prostatacancersjukdomen.2

Janssen, en del av Johnson & Johnson, meddelar att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Erleada (apalutamid) ska ingå i läkemedelsförmånerna. Från och med den 1 maj 2021 gäller subventionsbeslutet för de båda indikationerna:1

  • behandling av patienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaserad sjukdom
  • behandling av patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC)

I bägge indikationerna sker behandlingen i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT). Subventionsbeslutet gäller endast indikationerna ovan.

”Det är glädjande att TLV nu fattat detta subventionsbeslut för män som lever med prostatacancer och där sjukdomen avancerat. Det är speciellt viktigt att kunna erbjuda denna behandling som ett tidigt tillägg till kastration för alla patienter med metastaserande hormonsensitiv prostatacancer, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet, prövare och medförfattare till studien TITAN.

TLV bedömer att både icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) där patienten löper en hög risk att utveckla metastaserad sjukdom och metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) är tillstånd med mycket hög svårighetsgrad som innebär stor påverkan på livskvalitet och livslängd.

Trepartsöverläggningar mellan TLV, regionerna och Janssen har genomförts och resulterat i en sidoöverenskommelse som bidragit till att TLV gjort bedömningen att Erleada (apalutamid) är ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ inom förmånen för de båda indikationerna. Kostnaden per vunnet QALY ligger under kostnaden som TLV bedömer som rimlig för behandling av tillstånd med mycket hög svårighetsgrad. Sidoöverenskommelsen innebär att kostnaderna för att använda Erleada minskar.

Om studierna SPARTAN och TITAN

Erleada (apalutamid) har utvärderats på effekt och säkerhet i studierna SPARTAN och TITAN som visar att det ger en livskvalitet som är stabil över tid och är jämförbar med enbart ADT. Inga nya säkerhetssignaler observerades vid de finala analyserna.

SPARTAN-studien, är en fas 3-studie på patienter med patienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaserad sjukdom, vilket innebär att patienten har en PSA dubbleringstid ≤ 10 månader. Erleada (apalutamid) + ADT förskjuter tiden till metastaser eller död med 2 år samt förlänger medianöverlevnaden med 14 månader jämfört med enbart ADT, för män med högrisk nmCRPC.
MFS: 41 vs 16 månader (HR= 0,30; 95% KI: 0,24, 0,36; p < 0,0001), OS: 73,9 vs 59,9 mån (HR= 0,78; 95% KI: 0,64, 0,96; 2-sidigt p = 0,0161).2

TITAN-studien är en fas 3-studie på patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC). Erleada (apalutamid) + ADT halverar risken för rPFS (radiografiskprogressionsfri överlevnad) samt minskar risken för död med 35%, jämfört med enbart ADT, för män med (mHSPC).
rPFS: (HR= 0,48; 95% KI: 0,39–0,60; p <0,001), OS: (HR=0,65; 95% KI: 0,53–0,79; p<0,0001).3

Om prostatacancer

Prostatacancer drabbar över 10 000 män årligen och är Sveriges vanligaste cancerform.4

Icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) betyder att cancern inte spridit sig till andra delar i kroppen och inte längre svarar på medicinsk eller kirurgisk kastration. Hög risk för metastasering definieras som PSA dubbleringstid ≤ 10 månader.

Metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) betyder att cancern har spridit sig till andra delar i kroppen och fortfarande svarar på hormonbehandling.

Om Erleada

Erleada (apalutamid) är en oralt administrerad, selektiv androgenreceptorhämmare (AR). Apalutamid hindrar androgener från att binda till androgenreceptorer och bidrar därmed till att hindra tillväxt av cancerceller.

Erleada (apalutamid) godkändes av EU-kommissionen i januari 2019 för indikationen icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC), och i januari 2020 för indikationen metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT).

Kontaktuppgifter: Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet: [email protected], +46 70 5952683.

Kontaktuppgifter: Johan Dahlin, Sr Communications & Public Affairs Manager Janssen Sverige, [email protected], +46 72 553 92 30.

Opdivo och Keytruda för behandling av klassiskt Hodgkins lymfom i andra linjen

NT–rådets rekommendation till regionerna är:
• att Opdivo bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom efter autolog stamcellstransplantation (ASCT) och behandling med brentuximab vedotin.
• att Keytruda bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna och barn från 3 år med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom som inte svarat på autolog stamcellstransplantation (ASCT) eller som genomgått minst två tidigare behandlingar då ASCT inte är ett behandlingsalternativ.

Läs hela rekommendationen här

Effektivare cancerbehandlingar med mer kunskap om könshormoner

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Ibland är den aggressiv och bildar metastaser. I nuläget vet forskarna inte varför. Mer kunskap om könshormoner kan leda till effektivare behandling av både prostata-, bröst- och äggstockscancer. Forskaren Matti Poutanen vid Sahlgrenska akademin studerar därför könshormonernas biologi och beteende i minsta detalj. Tack vare en donation om två miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har en helt ny masspektrometer anskaffats och nu kan mycket låga halter av könshormoner mätas i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska.

Matti Poutanen, foto Annika Söderpalm

Prostatan behöver det manliga könshormonet testosteron för att fungera normalt. Samtidigt stimulerar manligt könshormon tillväxten av cancer hos äldre män. Därför behandlas prostatacancer bland annat med läkemedel som bromsar testosterontillverkningen i kroppen. För att kontrollera att den behandlingen får effekt mäts testosteronhalten. Nu har forskarna insett att de mätningarna måste utvecklas.

”Man har tidigare trott att det räcker med att mäta testosteron i serum för att försäkra sig om att mängden i prostatan har minskat, men nu vet vi att mängden i serum inte behöver spegla mängden i vävnaden. Vi har också förstått att en prostatatumör, eller en dottertumör, själv kan tillverka aktivt könshormon eller aktivera hormon som kommer  från blodcirkulationen”, säger Matti Poutanen, forskare på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.

Separerar molekyler utifrån vikt
För att kunna mäta olika könshormoner krävs avancerad labbteknik. Tidigare metoder har varit alldeles för okänsliga.

”Mellan den aktiva och den inaktiva formen av ett hormon kan det skilja så lite som en enda väteatom. Därför använder vi nu masspektrometri, en teknik som separerar de olika molekylerna utifrån deras vikt och som gör att vi kan mäta mycket låga halter av könshormoner i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska”, förklarar Matti Poutanen.

Vill kunna hitta de aggressiva tumörerna
Prostatacancer som bildar metastaser gör det framför allt i skelettet.

”Skelettet börjar växa på ett okontrollerat och ostrukturerat sätt, blir skört och går lätt sönder. Det kan leda till både smärta, blödningar och kompression av ryggmärgen. Dessutom kan benet börja läcka kalciumjoner till livshotande nivåer”, säger Matti Poutanen som tillsammans med sina kollegor försöker lista ut varför metastaserna får skelettet att börja bilda nytt ben. Hans mål är att hitta nya biologiska markörer som i ett tidigt skede av prostatacancer kan visa vilka tumörer som är aggressiva och kan komma att sprida sig till skelettet och vilka som inte är det.

En hypotes är att metastaserna tillverkar manligt könshormon som i skelettet omvandlas till det kvinnliga könshormonet östrogen.

”Om vår hypotes är riktig kanske man kan få fram ett nytt läkemedel mot aggressiv prostatacancer som blockerar både testosteron och östrogen. Med mer kunskap om könshormoner kan vi också få effektivare behandling av andra hormonberoende cancerformer som bröst- och äggstockscancer”, avslutar Matti Poutanen.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Matti Poutanen:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/matti-poutanen

Janssen ansöker om marknadsföringstillstånd till EMA för ny CAR-T-behandling

I dagarna har Janssen, läkemedelsdivisionen inom Johnson & Johnson, lämnat in en ansökan till den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) om marknadsföringstillstånd för en ny CAR-T-behandling.

Ansökan handlar om BCMA CAR-T-behandling Ciltacabtagene Autoleucel (cilta-cel) för behandling av återfall och eller refraktärt multipelt myelom. I ansökan refereras till positiva resultat från fas 1b / 2-data från CARTITUDE-1-studien, som granskat säkerhet och effektivitet av cilta-cel.

”Janssen har forskat inom onkologi i mer än 30 år och vi ser stora möjligheter inom cellterapi och våra innovativa plattformar”, säger Mathai Mammen, MD, Ph.D., globalt chef, Janssen Research and Development, Johnson & Johnson.

Läs mer i Janssen EMEAs pressmeddelande här.

Färre prostatacancerdiagnoser till följd av pandemin

Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.

– Vi tror att minskningen av diagnosticerade fall beror på att Folkhälsomyndigheten tidigt uppmanade äldre personer att minimera sina sociala kontakter och att därför avstå från sjukvård som inte var akut. Samtidigt rekommenderade Nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer att endast män som hade symptom på prostatacancer skulle söka vård. Resultaten i studien tyder på att rekommendationerna hörsammades, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Uppsala universitet och registerhållare för NCPR, Nationella prostatacancerregistret.

Studien baseras på uppgifter från Nationella prostatacancerregistret (NCPR), där 98 procent av de 10 000 män som årligen diagnostiseras med prostatacancer i Sverige registreras. I registret görs noggranna beskrivningar av cancerns typ och vilken behandling patienterna fått.

När forskarna jämförde perioden för den första pandemivågen, mars-juni 2020, med motsvarande period under åren 2017-2019, såg de en markant nedgång i antalet registrerade prostatacancerfall under våren 2020. Mest uttalad, 51 procent, var minskningen hos män över 75 år. Hos män under 70 år var motsvarande siffra 28 procent. Preliminära, ännu inte publicerade data från hösten 2020 visar att nedgången under andra pandemivågen var mindre uttalad än under första vågen.

– Vilken inverkan nedgången kommer att ha på prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad under 2020 beror nu till del på om vården får chans att ’hinna ikapp’ att diagnostisera dem. Eftersom prostatacancer utvecklas långsamt är det rimligt att tro att en viss försening kommer att ha en liten effekt, säger Pär Stattin.

Studien visar samtidigt att det inte skedde någon förändring i hur många män som opererades för sin cancer, vilket delvis kan förklaras med att vårdköer kunde kortas när färre diagnoser ställdes. Antalet män som fick radikal strålbehandling i syfte att bota prostatacancern var till och med 32 procent högre än tidigare år. Enligt forskarna speglar det en fortsättning på senare års uppåtgående trend där strålbehandling allt oftare används vid prostatacancer.

– Vår studie tyder på att svensk sjukvård prioriterade behandling av cancer under pandemin och att prostatacancervården i Sverige påverkades mindre av pandemin jämfört med vad som rapporterats från andra länder i Europa, säger Pär Stattin.

För mer information kontakta:

Pär Stattin, professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, telefon: 073-620 52 51, e-post: [email protected]

Referens: G. Fallara et al. (2021), Prostate cancer diagnosis, staging, and treatment in Sweden during the first phase of the COVID-19 pandemic, Scandinavian Journal of Urology. DOI: 10.1080/21681805.2021.1910341

Nationella vårdprogrammet för prostatacancer tas fram av en arbetsgrupp bestående av experter på prostatacancervård på uppdrag av Regionala Cancercentrum i samverkan. Målet är att alla patienter ska få samma vård, oavsett vilken region de bor i.

Continuing Advances in mBC: Optimizing CDK4&6 Inhibitor Treatment Outcomes

We are pleased to invite you for the next MBC TALKS webinar and live Q&A session where Prof. Eva Ciruelos, Prof. Marc Thill and Maria Noblet R.N. will discuss different CDK4&6i trials from an endocrine resistance perspective.

May 12th, 2021
12:00 – 13.00

Agenda
Optimizing CDK4&6 Inhibitor Treatment Outcomes – 20 min

Panel Discussion and live Q&A – 40 min

For more information and registration click here

Webinar, Behandling av patienter med avancerad NSCLC- fokus på äldre och patienter i dålig funktionsstatus

Föreläsningen sker på engelska

Fredag 21 maj kl 12.00-13.00

Cesare Gridelli, MD, Chief of Division of Medical Oncology at the “S.G. Moscati” Hospital, Avellino (Italy) & Moderator, Johan Isaksson, överläkare och sektionschef på Lungenheten Gävle Sjukhus

Cesare Gridelli är en internationellt erkänd onkolog och chef för Onkologiska enheten på “S.G. Moscati” sjukhuset i Avellino, Italien. Han är specialiserad inom lungcancer och cancer hos äldre. Den 21 maj kommer han ge sin föreläsning “Treatment approaches in patients with advanced NSCLC: focus on elderly and patients with poor performance status”.

Föreläsningen avslutas med Q&A- du kan ställa din fråga under webinaret eller direkt vid registrering

The CDK4/6 landscape when treating elderly MBC women

Härmed inbjuds du att delta vid ett webinar med fokus på behandling av äldre patienter med metastaserad bröstcancer

Lilly vill här bjuda in dig till nedan aktuella föreläsning. Målet är att genom ökad kunskap om CDK 4/6-behandlingen vid behandling av äldre patienter med metastaserad bröstcancer, utifrån senaste forskning och klinisk erfarenhet, förbättra vården till nytta för patient och verksamhet. Webbinariet kommer att hållas på engelska, läs mer nedan.

Datum och tid: Onsdag 5 Maj kl. 15.30-16.30

För mer info och anmälan klicka här

Dual immunotherapy in NSCLC – how shall we relate to it?

ONSDAG 19 MAJ 12.00 – 12.45 (ENG)

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning som modereras av Anders Vikstöm, lungläkare i Linköping. Under webbföreläsningen kommer Dr. Jens Kisro, Lübecker Onkologische Schwerpunktpraxis, Tyskland, belysa verkningsmekanismer och behandlingsresultat från de immunonkologiska behandlingsalternativ som finns tillgängliga för icke-småcellig lungcancer i första linjen.

I slutet av webbföreläsningen har vi avsatt tid för Anders Vikström och Dr. Jens Kisro att diskutera de olika immunonkologiska behandlingsalternativ som finns tillgängliga i 1L vid NSCLC och hur de ser på dessa behandlingsalternativ. Vi ser gärna att du engagerar dig under mötet och ställer just dina frågor via live-chat under mötet.

Mötet kommer hållas på engelska.

För mer information och anmälan klicka här

Current treatment options and considerations in nmCRPC

On behalf of the Scientific Committee and the Scandinavian Bayer Oncology team we welcome you to attend this virtual meeting on the topic;

Current treatment options and considerations in nmCRPC

Tuesday, 18 May 2021 at 17:00–19:00

In the recent years new treatment modalities have been introduced that significantly improve outcomes for men with advanced CRPC. Active treatment is now available already in the non-metastatic stage (nmCRPC) using androgen receptor inhibitors (ARIs) in patients that are most often asymptomatic from their disease. This meeting is intended to share knowledge and discuss current trial data and clinically relevant treatment considerations in the management of these patients. Presentations are planned to allow time for discussions after each session.

For more infromation and registration click here

Genombrott i förståelsen av ett protein som har en nyckelroll i flera cancerformer

Metoden neutronreflektometri har gett forskare nya kunskaper på atomnivå om beteendet hos Bcl-2, ett protein som främjar tillväxt av cancerceller. Den nya studien är utförd av Umeåkemister i samarbete med forskningsanläggningarna ESS och ISIS och publiceras i Nature Communications Biology.

Förhöjd funktion hos det cellskyddande membranproteinet Bcl-2 kan främja cancer och orsaka resistens mot cancerbehandling. Att utveckla en förståelse för hur detta går till kan bana vägen för utveckling av läkemedel mot cancer.

Det kan verka kontraintuitivt, men celldöd är avgörande för den allmänna hälsan och hanteras av en serie proteiner från Bcl-2-familjen. Dessa proteiner arbetar tillsammans vid membranytan hos intracellulära organeller – mitokondrierna – för att bestämma cellens välbefinnande. Överproduktion av cellskyddande Bcl-2-medlemmar kan emellertid avbryta denna känsliga balans och hämma signaler för celldöd. Detta kan få cancerceller att fortsätta växa och inte svara på cancerbehandling.

Hur cellskyddande och celldödande proteiner i Bcl-2-familjen interagerar med varandra i deras intracellulära membranmiljö är dock inte helt utrett, eftersom en bild av deras struktur och beteende i denna miljö inte funnits tillgänglig.

I den aktuella studien använde forskarna en ny kombination av neutronreflektometri (NR) och NMR-spektroskopi för att studera humant Bcl-2-protein i sin fulla längd i membranmiljö, vilket gav insikt i de viktigaste strukturella och dynamiska funktionerna.

European Spallation Source, ESS, är en internationell forskningsanläggning som för närvarande byggs i Lund och ska användas för materialforskning med hjälp av neutroner inom bland annat strukturkemi. Dr Hanna Wacklin-Knecht, ESS och Enheten för fysikalisk kemi vid Lunds universitet, har varit samarbetspartner i studien och bidragit med expertis för att optimera prover och experimentförhållanden samt även med produktionen av deutererade lipider i de fortsättningsstudier som senare utförts om Bcl-2:s funktion.

– Projektet med professor Gröbner är ett utmärkt exempel på hur nära samarbete med forskningsanläggningarna ESS och ISIS hjälper nya forskargrupper att utnyttja neutroner i sin banbrytande forskning och förbereder dem för att bli tidiga användare av ESS. Samarbetet möjliggjordes tack vare Vetenskapsrådets speciellt inriktade projektanslag för att främja neutronforskning i Sverige, säger Hanna Wacklin-Knecht, ESS Life Scientist.

NR-experimenten utfördes tillsammans med Dr Luke Clifton vid ISIS Neutron and Muon Source forskningsanläggning på Harwell i Oxfordshire i England på ett av de ledande instrumenten i världen för denna typ av experiment. Dessa undersökningar gjorde det möjligt för Umeåforskarna att bestämma den relativa fördelningen av Bcl-2-protein över membranet. Resultaten visade att proteinet sitter i membranet snarare än på ytan, vilket man tidigare trott.

NMR-experimenten tittade på enskilda proteinsegment och deras beteende i membranet och indikerar att den del av proteinet som fungerar som en molekylär omkopplare ligger på eller nära membrangränssnittet. Den huvudsakliga proteinkroppen som blockerar celldödande partner är dock innesluten i membranet.

Forskarnas resultat innebär ett betydande genombrott i förståelsen för hur Bcl-2 utövar sin cellskyddande funktion på membrannivå genom att helt enkelt hämma celldödande proteiner där.

– Vi har hittills upptäckt placeringen och beteendet för Bcl-2-proteinet i dess ursprungliga membran. Detta är ett genombrott, inte bara för att förstå den molekylära cellskyddsfunktionen hos Bcl-2, utan också dess ökända roll i cancer, vilket gör detta protein till primärt mål i jakten på nya cancerterapier, säger Gerhard Gröbner, professor på Kemiska Institutionen vid Umeå universitet.

I framtida experimentella studier hoppas Gerhard Gröbner kunna ta reda på hur Bcl-2: s struktur och position i membranet är relaterad till det sätt som det leder till celldöd.

– Tillsammans planerar vi nu att avbilda det aktiva tillståndet för Bcl-2-protein just när det binder celldödande proteiner vid membranet.

Studien har fått stöd av Vetenskapsrådet (2017-2020).

Om den vetenskapliga studien:

A. U. Mushtaq, J. Ådén , L. A. Clifton , H. Wacklin-Knecht , M. Campana , A. P. G. Dingeldein, C. Persson, T. Sparrman, and G. Gröbner: Neutron reflectometry and NMR spectroscopy of full length Bcl-2 protein reveal its membrane localization and conformation. Nature Communications Biology 4, 507 (2021).

https://doi.org/10.1038/s42003-021-02032-1