Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

VR i kampen mot sjukdom

I ett samarbete mellan Medicinska fakulteten och LTH, har ett verktyg för Virtual reality (VR) för medicinska forskare utvecklats. Detta hjälper forskare att visualisera data som genereras från de avancerade sekvenseringsteknikerna och ger dem möjlighet att processa information på ett mer interaktivt sätt.

Avancerade tekniker inom DNA- och RNA-sekvensering har på ett dramatiskt sätt öppnat upp för att kunna studera enskilda celler i vävnader på ett mer genomgripande sätt än som tidigare var möjligt.

Shamit Soneji, forskare inom bioinformatik vid Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet

– Ett sätt att använda sekvensering är när man mäter genaktiviteten i enskilda celler. Det är viktigt till exempel när man analyserar sällsynta celltyper eller vill skilja cancerceller från normala celler. För att kunna få en ordentlig bild krävs att man undersöker tusentals celler, vilket i sin tur skapar enorma mängder numerisk data, säger Shamit Soneji, forskare vid Lunds universitet.

Den stora utmaningen med sekvenseringsteknikerna är att de skapar stora mängder data och kräver omfattande databehandling för att man ska kunna förstå de komplexa biologiska processerna och tolka all information. Analysen görs av specialister – bioinformatiker – vilka skriver och skapar den mjukvara som krävs för detta.

Men Shamit Soneji, som själv är bioinformatiker, har upptäckt behovet av mer interaktiva och åskådliga metoder för att visualisera data så att forskare själva – utan kunskaper i bioinformatik – lättare ska kunna analysera informationen. Han kontaktade därför LTH för att inleda samarbetsprojektet med hjälp av deras experter inom VR

– Shamit Sonejis initiativ visar vilken oerhörd potential VR-tekniken bär på. Att kunna gå runt i sin egen data och manipulera den på ett intuitivt och smidigt sätt ger en helt annan förståelse. Jag skulle faktiskt gå så långt som att påstå att man tänker annorlunda i VR, tack vare teknikens unika förmåga att involvera kroppen i analysarbetet, säger Mattias Wallergård

Arbetet har utmynnat i mjukvaran CellexalVR som är en virtuell verklighetsmiljö vilken gör det möjligt för forskare att med intuitiva verktyg, utforska all sin data på ett och samma ställe. 3D-kartor byggs upp över de cellpopulationer som utvunnits från den genetiska och mycket komplicerade informationen och forskaren kan tydligt se vilka gener som är aktiva när vissa celltyper bildas. Med hjälp av VR-glasögon ser forskaren hela universumet av cellpopulationer framför sina ögon och kan med två handkontroller välja ut intressanta celler från dessa interaktiva 3D-kartor för att se hur celler relaterar till varandra och därmed skilja sjuka celler från friska.

Eftersom utrymme inte är ett bekymmer, är det även möjligt att ha flera cellkartor i samma ”rum” och jämföra dem sida vid sida, något som är svårt på en traditionell datorskärm. Forskare kan också träffas i VR-världen för att analysera data tillsammans, även om de befinner sig på olika ställen geografiskt.

– Även om man inte är datorvan, är den här typen av analys öppen för alla. En virtuell värld i detta sammanhang är ett helt nytt forskningsområde som har en enorm potential för att forskare ska få tillgång till och kunna processa information på ett mer interaktivt sätt, avslutar Shamit Soneji.

CellexalVR som är en virtuell verklighetsmiljö vilken gör det möjligt för forskare att med intuitiva verktyg, utforska all sin data på ett och samma ställe. 3D-kartor byggs upp över de cellpopulationer som utvunnits från den genetiska och mycket komplicerade informationen och forskaren kan tydligt se vilka gener som är aktiva när vissa celltyper bildas. Med hjälp av VR-glasögon ser forskaren hela universumet av cellpopulationer framför sina ögon och kan med två handkontroller välja ut intressanta celler från dessa interaktiva 3D-kartor för att se hur celler relaterar till varandra och därmed skilja sjuka celler från friska. Fotograf: Bildkälla Shamit Soneji

Publikation: ”CellexalVR: A virtual reality platform to visualize and analyze single-cell omics data”
iScience, 27 oktober 2021, DOI:https://doi.org/10.1016/j.isci.2021.103251

Mjukvaran kan laddas ner gratis från https://www.cellexalvr.med.lu.se/.
Arbetet är finansierat med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Cancerfonden, och StemTherapy.

En rapport om behov och tillgång av rehabiliteringsinsatser vid sarkom

Syftet med denna rapport var att undersöka hur sarkompatienter upplever att de får de rehabiliteringsinsatser som de behöver och har rätt till. Ur resultatet från patientdelen styrks misstanken om att det är många som inte får sitt rehabiliteringsbehov uppfyllt. Resultatet visar på flera områden där det finns möjligheter till utveckling. Samtidigt finns det andra områden där det fungerar bra och många är nöjda över bemötandet när de väl kommit rätt. Det patienterna säger speglar i många hänseenden det som också vårdpersonalen upplever. Personalen upplever att det är mycket som fungerar bra och att det finns ett stort engagemang bland personalen. Dock finns det inte alltid tid att göra allt som de önskar, både vad gäller patientkontakt och utvecklingsarbete.

Viktiga punkter utifrån patienternas perspektiv

• Att det aktivt erbjuds rehabiliteringsinsatser och att behovet följs upp kontinuerligt

• Att rehabiliteringsinsatser i större utsträckning kan ske lokalt och att när det sker så är överlämningen aktiv

• Tydlig information om vanliga biverkningar efter operation, behandling eller medicinering, för att vara förberedd och kunna hålla koll på tidiga tecken

• Att det upprättas en vårdplan där rehabiliteringsinsatser finns med

• Nåbarhet och tid för frågor vid kontakt med kontaktsjuksköterska

• Fler former av gruppträffar, både informationsträffar och där chans finns till att höra berättelser om hur andra patienter haft det, gärna i positiv bemärkelse

• Kortare tid mellan kontroller (provtagning/röntgen) och meddelande om provresultat

• Digitala lösningar ses som positivt, främst då fysiska möten inte är möjliga

För mer information och för att ladda ner hela rapporten se 

Syntetisk biologi uppgraderar immunförsvaret

Axel Hyrenius Wittstens forskningsprojektet är ett steg i utvecklingen av nästa generations cellbaserade immunoterapier för solida tumörer. Foto: Åsa Hansdotter.

Syntetisk biologi är ett nytt forskningsområde som innebär att man bygger nya biologiska system för att uppgradera immunförsvaret. Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet, programmerar om immunceller till att mer effektivt söka upp och eliminera solida tumörer.

För tre år sedan fick Axel Hyrenius Wittstens mycket uppmärksamhet för sin avhandling som av Svensk Förening för Hematologi, utnämndes till årets avhandling i hematologi. Den handlade hur genetiska avvikelser driver utvecklingen av leukemi. Nu har han precis kommit tillbaka från USA efter sin postdoc i San Fransisco och inriktningen på forskningen har ändrats en del:

– Under min postdoc började jag jobba med cellbaserad immunterapi där man programmerar om immuncellerna så att de lär sig känna igen och mer effektivt eliminera cancerceller. Det kallas syntetisk biologi och kan liknas med att man uppgraderar immunförsvaret, precis som man uppdaterar ett antivirusprogram på datorn, säger Axel Hyrenius Wittsten.

Syntetisk biologi är ett nytt forskningsområde där man på genetisk väg bygger ihop komplexa biologiska system med nya funktioner som inte existerar i naturen. På så sätt kan man konstruera molekylära komponenter som ger levande celler förmågan att utföra specifika uppgifter baserat på rätt input.

Designar om T-cellernas biologiska nätverk

Denna typ av immunterapi har revolutionerat prognosen för en viss typ av svårbehandlad leukemi, men resultaten har uteblivit när det gäller solida tumörer. Detta beror dels på att det saknas specifika tumörmarkörer som gör det svårt för immuncellerna, exempelvis T-celler, att känna igen tumörcellerna, men även på den immundämpande miljö som finns runt solida tumörer.

– Solida tumörer är lite klurigare att ha att göra med än leukemicellerna, eftersom de skapar en immundämpande miljö som gör immuncellerna trötta och därför inte lika effektiva när de kommer i närkamp med tumören.

I Axel Hyrenius Wittstens forskningsprojekt designar han om T-cellernas biologiska nätverk med hjälp av syntetisk biologi, vilket gör dem mer motståndskraftiga i ogästvänliga tumörmiljöer och förlänger deras verkningstid.

– Projektet är ett steg i utvecklingen av nästa generations cellbaserade immunoterapier för solida tumörer. I förlängningen hoppas vi att det bidra till en ny typ av säker och effektiv terapi för de patienter som idag saknar behandlingsmetoder, avslutar Axel Hyrenius Wittsten.

Opdivo + kemoterapi godkänt vid HER2-negativt avancerat eller metastaserad adenocarcinom

Europeiska kommissionen godkänner Opdivo i kombination med kemoterapi som första linjens behandling av vuxna patienter med HER2-negativt avancerat eller metastaserad adenocarcinom i magsäcken, magmunnen eller matstrupen, vars tumörer uttrycker PD-L1

  • Godkännandet baseras på positiva resultat från fas III-studien CheckMate -649.
  • Opdivo (nivolumab) i kombination med kemoterapi är den första godkända behandlingen som visar en signifikant förbättrad total överlevnad och progressionsfri överlevnad, jämfört med enbart kemoterapi hos denna patientgrupp.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Opdivo (nivolumab) i kombination med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi som första linjens behandling av vuxna patienter med HER2-negativt avancerat eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken, övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ) eller matstrupen, vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 5 enligt CPS-metoden (Combined Positive Score).

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -649, som utvärderade kombinationen Opdivo och leukovorin, 5-fluorouracil och oxaliplatin (FOLFOX) eller kapecitabin och oxaliplatin (CapeOX), jämfört med enbart kemoterapi. Resultat från studien visade att Opdivo i kombination med kemoterapi gav en signifikant förbättrad total överlevnad och progressionsfri överlevnad (studiens två primära effektmått), som första linjens behandling av patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken (ventrikeln), övergången mellan matstrupe och magsäck (gastroesofageala övergången) eller matstrupen (esofagus), hos patienter med PD-L1-uttryck CPS ≥ 5. En statistisk signifikant fördel i total överlevnad (OS) för kombinationen Opdivo och kemoterapi visades också hos patienter med PD-L1-uttryck CPS ≥ 1, och i hela randomiserade patientgruppen. Säkerhetsprofilen för kombinationen Opdivo och kemoterapi i CheckMate -649 var likvärdig med de redan kända biverkningsprofilerna för de olika läkemedlen som ingick i studien.

– Europeiska kommissionens godkännande av Opdivo i kombination med kemoterapi som första linjens behandling för vissa patienter med adenocarcinom i magsäcken, övergången mellan matstrupe och magsäck eller matstrupen innebär en ny behandlingsmöjlighet för dessa patienter. Resultaten från studien CheckMate -649 visar en förbättrad total överlevnad för kombinationen jämfört med enbart kemoterapi, som länge varit standardbehandlingen. Med endast begränsade framsteg under det senaste decenniet vad gäller behandling av patienter med HER2-negativ cancer i övre mag-tarmkanalen, är detta godkännande extra glädjande och vi jobbar nu för att göra detta behandlingsalternativ tillgängligt för patienter i Sverige, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Beslutet av EU-kommissionen innebär att Opdivo nu är godkänt för denna nya indikation i alla 27 medlemsländer, inklusive Norge, Island och Liechtenstein, det vill säga Opdivo i kombination med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi är indicerat som första linjens behandling av vuxna patienter med HER2-negativt avancerat eller metastaserande adenocarcinom i ventrikeln, gastroesofageala övergången (GEJ) eller esofagus, vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 5 enligt metoden CPS (Combined Positive Score).

CheckMate -649, effekt och säkerhet hos patienter med PD-L1-uttryck CPS ≥ 5

Resultaten, med en minsta uppföljningstid på 19,4 månader, från CheckMate -649-studien visar:

  • Totalöverlevnad (OS): Medianöverlevnaden var 14,4 månader för patienter med som behandlades med kombinationen Opdivo och kemoterapi (95% konfidensintervall [KI]: 13,1-16,3), jämfört med 11,1 månader (95% KI: 10,0-12,1) för enbart kemoterapi (hazard ratio [HR] 0,69; 95% KI: 0,60-0,81).
  • Progressionsfri överlevnad (PFS): Mediantid för progressionsfri överlevnad för kombinationen Opdivo och kemoterapi var 8,31 månader (95% KI: 7,03-9,26), jämfört med 6,05 månader (95% KI: 5,55-6,90) för enbart kemoterapi (HR 0,68, 95 % KI: 0,59-0,79).
  • Säkerhet: De vanligaste biverkningarna var perifer neuropati (53 %), illamående (48 %), trötthet (44 %), diarré (39 %), kräkningar (31 %), minskad aptit (29%), buksmärta (27 %), förstoppning (25 %), muskuloskeletal smärta (20 %), pyrexi (19%), utslag (18 %), stomatit (17 %), flagande hud eller blåsor på händer och fötter (hudreaktion på hand-fot, palmar-plantar erytrodysestes) (13 %), hosta (13%), ödem (inklusive perifert ödem) (12 %), huvudvärk (11 %) och infektion i övre luftvägarna (10 %).

Om CheckMate -649

CheckMate -649 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo och kemoterapi, eller kombinationen Opdivo och Yervoy, jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med tidigare obehandlad, icke HER2-positiv, metastaserande eller avancerat adenocarcinom i magsäcken, övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ), eller matstrupen. De patienter i studien som fick Opdivo i kombination med kemoterapi fick Opdivo 360 mg, kapecitabin och oxaliplatin (CapeOX) var tredje vecka, eller Opdivo 240 mg och 5-fluorouracil, leukovorin, och oxaliplatin (FOLFOX) varannan vecka. Patienterna i studien som fick kombinationen Opdivo och Yervoy fick Opdivo 1 mg/kg och Yervoy 3 mg/kg var tredje vecka under fyra cykler, följt av Opdivo 240 mg/kg varannan vecka. Den grupp som enbart fick kemoterapi fick FOLFOX eller CapeOX varannan respektive var tredje vecka. Alla patienter fortsatte med behandlingen i två år eller tills sjukdomsprogress, oacceptabel toxicitet eller avslutande av behandling i samtycke. Studiens primära effektmått var total överlevnad (OS), samt progressionsfri överlevnad (PFS) definierat av en oberoende granskningskommitté (BICR), hos patienter behandlade med Opdivo i kombination med kemoterapi vars tumörer uttrycker PD-L1 på fem procent eller mer (≥5%) enligt metoden CPS, jämfört med patienter som behandlats med endast kemoterapi. Sekundära effektmått inkluderade total överlevnad (OS) hos patienter i studien som behandlades med Opdivo i kombination med kemoterapi vars tumörer uttrycker PD-L1 på en procent eller mer (≥1%), samt OS för samtliga som fick den kombinationen. Även OS och tid till förvärrade sjukdomssymtom (TTSD) hos patienter som behandlades med kombinationen Opdivo och Yervoy, jämfört med enbart kemoterapi, ingick som sekundärt effektmått.

Om magsäckscancer och cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ)

Magsäckscancer, även kallat magcancer eller ventrikelcancer, är den femte vanligaste cancerformen i världen och den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Under 2020 diagnosticerades omkring en miljon nya patienter och över 770 000 dödsfall rapporterades. Antalet fall i Sverige av magsäckscancer har minskat kraftigt sedan 1960-talet. Varje år får cirka 600 personer diagnosen i Sverige. Det finns flera former av cancer som kan klassificeras som magsäckscancer. Det kan inkludera cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (gastroesofageala övergången, GEJ), även kallat kardiacancer eller magmunscancer (vilket annars klassificeras under matstrupscancer om det gäller övre delen av magmunnen), och denna form är inte lika vanlig som magsäckscancer, även om antalet diagnostiserade fall ökar.

Om matstrupscancer

Tumörer i matstrupen (esofagus), även kallat esofaguscancer, är den sjunde vanligaste cancerformen i världen och den sjätte vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Under 2020 diagnostiseras omkring 600 000 nya patienter och över 540 000 dödsfall rapporterades. Varje år får cirka 500 personer diagnosen matstrupscancer i Sverige. De två vanligaste typerna av matstrupscancer är skivepitelcancer och adenokarcinom, och svarar för cirka 85 procent respektive 15 procent av all cancer i matstrupen globalt. Förekomst och fördelningen av de olika typerna varierar dock mellan kontinenter. I Asien dominerar typen skivepitelcancer medan i andra delar av världen så ser det annorlunda ut då adenokarcinom stadigt har ökat i väst. I USA är omkring 65 procent av all matstrupscancer av typen adenokarcinom jämfört med cirka 40 procent i Europa. I Sverige ser sifforna mer ut som i USA, adenocarcinom har ökat och utgör nu cirka 60 procent av all matstrupscancer.

3,8 miljoner till AI-projekt som ska förbättra behandling av barncancer

Nu beviljar Barncancerfonden sju miljoner kronor till forskning inom medicinteknik. Bland annat beviljas medel till två projekt som ska hjälpa läkare att förbättra diagnostik och behandling av tumörer hos barn med hjälp av AI.

– Det görs kontinuerligt framsteg inom den medicintekniska forskningen, men ofta med vuxna patienter i fokus. Genom att utlysa egna medel till medicinteknisk forskning vill vi bidra till utveckling som sätter barn i första rummet, säger Mariette Nordzell tf forskningschef på Barncancerfonden.

Det är fyra forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Linköpings universitet och Umeå universitet som nu beviljas forskningsmedel om totalt sju miljoner kronor. Tommy Löfstedt vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet är en av dem. Han beviljas tre miljoner kronor för att med hjälp av AI automatisera strålbehandling inom barnonkologi. Inför en strålbehandling markerar en onkolog eller radiolog strukturer i anatomiska bilder av det område som skall behandlas. Läkaren markerar tumören, men även de omgivande organ som måste undvikas för att inte skadas av behandlingen. Det här är en tidskrävande procedur när den sker manuellt och de programvaror som idag finns till hjälp är främst utvecklade för vuxna patienter.


Tommy Löfstedt, Umeå universitet. Foto Pressbild

– Vi vill ta fram automatiska segmenteringsmetoder för barn, metoder som automatiskt hittar de områden i en bild som utgör en tumör eller ett riskorgan, som ska hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna fungera för klinisk användning, säger Tommy Löfstedt.

Även Neda Haj-Hosseini vid institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet får 800 000 kronor under ett år för forskning inom AI. Hon ska med hjälp av stora mängder bilder tagna med magnetkamera och biopsi-data utveckla AI-metoder som kan avgränsa och klassificera hjärntumörer hos barn. På så sätt hoppas forskarna kunna förbättra behandlingen och genomföra den snabbare och med ökad noggrannhet.

Ska lindra smärta och minska sena komplikationer


Gustaf Ljungman, Akademiska sjukhuset. Foto Pressbild

Gustaf Ljungman är överläkare i barnonkologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i pediatrik vid Uppsala universitet. Han beviljas 1,6 miljoner kronor för att ta fram en metod för att minska förekomsten av svåra blåsor och sår i munnen hos barn som behandlas för cancer, en vanlig och mycket plågsam biverkning av cytostatika och strålning. Metoden går ut på att patientens mun kyls ner under behandling med hjälp av ett specialdesignat munstycke. Genom kylmetoden hoppas forskarna kunna minska risken för blåsor och sår att utvecklas och därmed lindra smärtan det orsakar.

1,6 miljoner beviljas även till Klas Blomgren, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet. Hans forskningsprojekt syftar till att minska sena komplikationer hos barn som behandlats för hjärntumör. Efter en strålning av hjärnan startar en inflammation som åldrar hjärnan och gör den känsligare för påfrestningar. Men genom att mekaniskt stimulera det autonoma nervsystemet har forskarna upptäckt att kroppen tycks börja läka inflammationen själv. Den mekaniska stimuleringen sker genom att patienten får en luftfylld gummiblåsa i ena näshålan som vibrerar.

Klas Blomgren, Karolinska Institutet. Foto KI

– Det fiffiga är ju att vi använder kroppens egna signalsystem för att återställa balansen – om det nu är det vi gör. Det återstår mycket arbete innan vi förstår både om denna metod fungerar, och i så fall hur den gör det, säger Klas Blomgren.

Utökar finansieringen

Tre gånger om året beviljar Barncancerfonden medel till forskning, där forskning inom medicinteknik utgör en del. Totalt beviljar Barncancerfonden 260-300 miljoner kronor till forskning varje år. Under 2021 fattade Barncancerfondens styrelse dessutom beslut om en ny strategi för forskningsfinansiering. Den innebär bland annat en ökning av  budgetanslaget för forskning med upp till 300 miljoner kronor över fem år, med start 2022. Den utökade strategin fokuserar på strategiskt viktiga områden för att fler barncancerdrabbade ska överleva och göra det med så få komplikationer som möjligt.

Ett nummer för Karolinska Universitetssjukhusets alla cancerpatienter under jourtider

För att ge ökat stöd, rådgivning och en tydlig kontakt för alla cancerpatienter under behandling har Karolinska Universitetssjukhusets Tema Cancer startat Ett nummer in. Ett gemensamt telefonnummer att ringa på kvällar och helger för alla cancerpatienter under behandling.

– Tillgängligheten på kväller och helger för våra patienter har alltid varit lite av vår akilleshäl, och det har sett väldigt olika ut inom temat. Vi har kartlagt samtal vi fått in i vår telefonisystem TeleQ och ärenden från 1177, och sett att det inte har varit så lätt för patienterna att hitta rätt väg, säger Karolina Fridblom, vårdenhetschef och projektledare.
Många patienter kontaktade Karolinska efter kontorstid och ett huvudspår i projektet var att kunna erbjuda en tydlig kontakt för kvällar och helger.

Resultatet blev Ett nummer in, ett telefonnummer för alla temats patienter under cancerbehandling eller som nyligen opererats på grund av cancerdiagnos. Syftet är att ge stöd och rådgivning och rätt omhändertagande när patienterna är under behandling.

Alla medicinska enheter har satt ihop ett informationsmaterial med de vanligaste frågorna och biverkningarna för just deras patienter. Kontaktsjuksköterskorna har också ett nära samarbete med den akuta bedömningsenheten och samtalen ska kunna bespara patienterna akuta besök dit som inte alltid är nödvändiga.

– Jag har alltid möjlighet att ringa den akuta bedömningsenheten och rådgöra om en patient och ber patienten att åka in till dem om vi ser att det behövs, berättar kontaktsjuksköterskan Johanna Assarsson.

En viktig del i arbetet med ökad tillgänglighet har varit att pröva idéer på patientrepresentanter. Flera patientföreningar har varit delaktiga i arbetet och medlemmarna har kunnat komma med kommentarer till de idéer som har tagits fram.

– Samarbetet har verkligen fungerat jättebra, de synpunkter som har kommit in har tagits väl emot. Det är roligt att Tema Cancer är engagerade i att använda patientrepresentanter, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer som är en av patientföreningarna som varit engagerade.

Numret startade 6 september. Telefonnumret har öppet för alla Karolinskas cancerpatienter vardagar 16:00-20:00 och helger 09:00-16:00.

Ny forskning kan påskynda införandet av screening för prostatacancer

Tre läkare som forskar inom urologi och onkologi och en urologisjuksköterska är årets ambassadörer för Mustaschkampen. De stödjer Mustaschkampens arbete för att förbättra prostatacancervården. Några viktiga resultat har uppnåtts men mycket återstår.

Pia Andark Johannesdotter, Ingela Franck Lissbrant, Kimia Kohestani och Anna Lantz är ambassadörer för Mustaschkampen 2021. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

Screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom befintliga metoder med PSA-test medfört överdiagnostik. Nya svenska studier vid Karolinska Institutet visar att överdiagnostiken kan minskas väsentligt om patienter med förhöjt PSA-värde undersöks med magnetkamera och tilläggstest. Dessa resultat är av stor vikt när Socialstyrelsen framöver kommer ta beslut kring eventuell införande av allmän prostatascreening.

– Nyligen publicerades resultat från STHLM3MR-studien, en stor randomiserad studie med drygt 12 000 deltagande män utförd vid Karolinska Institutet, som visar att moderna metoder för prostatacancerdiagnostik inkluderande magnetkameraundersökning bibehåller fördelarna med screening samtidigt som nackdelarna kraftigt minskas. Inom urologin vill vi verka för att förbättra diagnostiken av prostatacancer för att upptäcka alla cancrar i tid, när de fortfarande är botbara. Organiserad prostatacancertestning har redan påbörjats i några regioner i Sverige som pilotprojekt och jag kommer under 2021 delta i arbetsgruppen för att införa detta i Region Stockholm, säger Anna Lantz, docent och specialistläkare i urologi, Karolinska Universitetssjukhuset, som också är en av årets ambassadörer för Mustaschkampen.

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostatacancer och 2 300 avlider av sjukdomen. Tidigare studier har visat att regelbunden screening kan leda till tidigare upptäckt och därmed minskad risk att dö av prostatacancer.

– Att screena för en sjukdom är en balans mellan att göra nytta och undvika att skada.  Prostatacancerscreening har varit omdebatterat i många år. Med tilläggstester till PSA, såsom MR och biomarkörer i blodet, hoppas jag att prostatacancerscreeningens träffsäkerhet ökar så pass mycket att nyttan består, samtidigt som färre män behöver fara illa av screeningen. Vi är på god väg att fylla de kunskapsluckor som finns, dels med resultaten som kom i somras från den framåtblickande studien som undersöker biomarkören Stockholm3 tillsammans med MR men även inom kort med resultaten från Göteborg-2 studien, en stor screeningstudie som undersöker om MR och blodbaserade biomarkörer i kombination med PSA kan förbättra balansen mellan nyttan och skadan av screeningen. Under tiden är det viktigt att män som efterfrågar en kontroll avseende prostatacancer kan göra det på ett strukturerat sätt med god information, återkoppling av testresultat och fortsatt utredning när det behövs. De regionala projekt som erbjuder organiserad prostatacancertestning, OPT, kommer att bli väldigt värdefulla för att förbättra prostatacancertestningen för svenska män, säger Kimia Kohestani, specialistläkare i urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, en av Mustaschkampens ambassadörer år 2021.

EAU/ European Association of Urology har föreslagit EU-kommissionen att rekommendera medlemsländerna att införa screening av prostatacancer
De nya svenska forskningsresultaten presenterades den 9 juli 2021 på Europas största urologikongress anordnad av European Association of Urology/EAU, där kliniker, forskare och patienter träffas i en virtuell miljö. Samtidigt publicerades resultaten i New England Journal of Medicine.

EAU förordar att diagnostiken görs mer strukturerad, säker och jämlik. PSA-värdet bör kombineras med nya mer träffsäkra metoder som till exempel magnetkamera (MR) och vägas samman med andra riskfaktorer. På så vis kan man med större säkerhet avgöra hur allvarlig sjukdomen är och om behandling är nödvändig. Ingen ska behandlas i onödan. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män inom EU. Cirka 450 000 män får varje år prostatacancer och cirka 110 000 män avlider.

För att minska risken för överdiagnostik och överbehandling införs i vården nu successivt förbättrad diagnostik med hjälp av magnetkamera (MR) och tilläggstester. Detta leder till en säkrare diagnostik för att selektera ut de män som behöver genomgå behandling för sin prostatacancer samt att färre cancer med låg riskprofil upptäcks. Dessa påverkar inte överlevnaden och ska därför inte behandlas initialt utan följas med aktiv monitorering, vilket innebär att i stället för operation eller strålning så står patienten under uppsikt och gör prover för att avgöra om cancern förvärras. Många män kan leva hela livet utan att åtgärder behöver vidtagas. Cirka 20% av de som upptäcks med förhöjda värden får aktiv monitorering, vilket medfört att antalet män som drabbas av livskvalitetsnedsättande biverkningar minskar.

Användandet av magnetkamera för biopsi har etablerats snabbt och har ökat med åren från 2018 till idag, 2018: 15%, 2019: 32%, 2020:57% och 2021:73%. Magnetkamera har blivit en viktig metod för diagnostiseringen.

– Det måste till en total översyn av prostatacancervården. De stora landvinningar vi gjort inom diagnostik och behandling ska omsättas i praktiken. Vårdens erbjudande måste innefatta ett sömlöst omhändertagande med stor tillgänglighet där såväl vård och omhändertagande kvalitetssäkras och individualiseras på ett tydligare sätt än vad som görs idag. Det finns alltför stora olikheter mellan regionerna och vården har inte anpassats till förhållandena idag, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Akademin, en av Mustaschkampens ambassadörer 2021.

– Mustaschkampen är en viktig kampanj, då den skapar fokus på en stor grupp män mellan 50 och 75 år och det kan vara viktigt att förstå hur den generationen resonerar och agerar kring sjukdom och hälsofrågor. Detta är ingen högljudd patientgrupp och en av anledningarna till att de är så tystlåtna är just att de skäms. Det som jag vill förändra är att männen inte ska känna skam. Många skäms så mycket att de inte ens efterfrågar den eftervård eller rehabilitering som förhoppningsvis kan lösa problemet, säger Pia Andark Johannesdotter, specialistsjuksköterska urologi/operation, Karolinska Universitetssjukhuset och ajd Urologi, en av Mustaschkampens ambassadörer 2021.

– När vi nu inviger årets Mustaschkamp gör vi det med att redovisa ett riktigt genombrott för forskning, som visar att det nu finns diagnosmetoder som är så säkra att de inte leder till överbehandling. Nu finns äntligen argumenten för införande av screening. För närvarande genomför Mustaschkampen en namninsamling för att bilda opinion för screening. I början av oktober var det över 10 000 som skrivit på och Mustaschkampen börjar först i november. Om screening införs kan 1 000 liv räddas varje år och antalet med spridd prostatacancer minska, säger Per-Anders Nygård och Torsten Tullberg, kampanjledarna för Mustaschkampen.

Studie med 1 200 cancerpatienter: Orimligt många besök på vårdcentralen innan symptom som var cancer togs på allvar

I en undersökning som Nätverket mot cancer låtit SIFO göra bland drygt 1 200 cancerpatienter och närstående, krävdes det för 32 % av de som svarat tre besök eller fler (upp till fler än tio besök) på vård- eller hälsocentral innan en remiss för utredning av eventuell cancer skrevs.
– Det dröjer alldeles för länge innan primärvården tar symptomen på allvar, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

Det är till vård- eller hälsocentraler som 80 % av alla patienter går med symptom som senare visar sig vara cancer.

För 27 % av dem som medverkade i SIFO-undersökningen krävdes det minst två besök på vård- eller hälsocentralen innan det till exempel togs ett blodprov för en större utredning. För 36 % togs inga prover alls för symptom som senare visade sig vara cancer.

– Kompetensen på vård- och hälsocentraler måste bli bättre på vad som kan vara symptom på cancer, prover måste tas, säger Margareta Haag.

67 % anger att det tagit två månader eller mer från första kontakt med vård- eller hälsocentral till behandling. 20 % anger att det tagit över sex månader från första primärvårdskontakt till behandling.

– Fortfarande dör patienter på grund av sent diagnosticerad cancer, konstaterar Margareta Haag. Nätverket mot cancers mål är att senast 2024 ska 75 % av cancerfall upptäckas i stadie ett, det vill säga då tumören är liten och inte spridd.

Använd digitala system

Det finns digitala system i andra länder som används för att upptäcka cancer tidigt. I till exempel Storbritannien finns så kallade riskkartor för 18 olika cancersjukdomar och där har sjukvården infört sex av dem i de elektroniska journalsystemen. Detta har Nätverket mot cancer uppmärksammat under ett par år men utan att något substantiellt har hänt i Sverige.

– Ansvariga för vård- och hälsocentraler bör omgående se till att de digitala system som finns som stöd för diffusa symptom som kan vara cancer börjar användas även i Sverige och att vårdpersonalen snabbt utbildas i dessa, säger Margareta Haag.

 

Fakta om undersökningen:

Totalt har 1224 personer deltagit, majoriteten har eller har haft cancer (86 %). Undersökningen tog cirka fem minuter att besvara och gjordes online perioden 17 juni – 30 augusti 2021. Hela undersökningen finns att läsa här.

Frågor:

Margareta Haag, Nätverket mot cancer: 070-497 49 09

Presskontakt: Lena Bergling, 070 2345 158, Annika Eliasson, 0702 35 43 35. [email protected]

Nätverket mot cancer är en intressepolitisk påverkansorganisation som samlar elva nationella organisationer och fyra regionala föreningar. Totalt representerar vi 30 000 medlemmar. www.natverketmotcancer.se

EU-kommissionen godkänner Keytruda-kombination för vissa patienter med avancerad trippelnegativ bröstcancer

Keytruda (pembrolizumab) är nu godkänt i kombination med kemoterapi som första linjens behandling av lokalt återkommande inoperabel eller spridd trippelnegativ bröstcancer hos vuxna vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥ 10 enligt metoden CPS och som inte tidigare behandlats med kemoterapi för metastaserad sjukdom.

Trippelnegativ bröstcancer är en aggressiv form av bröstcancer och pembrolizumab är den första PD-1/PD-L1-hämmaren som i kombination med kemoterapi visar statistisk signifikant totalöverlevnadvinst.

–Detta är ett nytt viktigt behandlingsalternativ med immunonkologisk behandling för en grupp av patienter med trippelnegativ bröstcancer, säger Henrik Lindman, överläkare, Uppsala Universitetssjukhus.

– Detta godkännande är positiva nyheter för en mycket utsatt patientgrupp, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef onkologi, MSD i Sverige.

Avsevärt förbättrad totalöverlevnad bakom beslutet

Godkännandet baseras på slutlig analys från fas 3-studien Keynote-355 (N=847), där pembrolizumab i kombination med kemoterapi (nab-paklitaxel, paklitaxel eller gemcitabin/karboplatin) signifikant förbättrade den totala överlevnaden för patienter som uttryckte PD-L1 med CPS ≥10 (N=220), vilket minskade risken för dödsfall med 27 procent (HR=0, 73 [95 procent KI, 0,55–0,95]; p=0,0093), jämfört med enbart kemoterapi (N=103).

Totalöverlevnaden i median var 23,0 månader (95 procent KI, 19,0–26,3) med pembrolizumab i kombination med kemoterapi jämfört med 16,1 månader (95 procent KI, 12,6–18,8) för placebo i kombination med kemoterapi. Pembrolizumab i kombination med kemoterapi förbättrade även den progressionsfria överlevnaden (PFS) signifikant, vilket minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 34 procent (HR=0,66 [95 procent KI, 0,50- 0,88]; p=0, 0018) jämfört med enbart kemoterapi hos de patienter som uttryckte PD-L1 med CPS ≥10. Progressionsfria överlevnaden var i median 9,7 månader (95 procent KI, 7,6-11,3) för pembrolizumab i kombination med kemoterapi jämfört med 5,6 månader (95 procent KI, 5,3-7,5) för enbart kemoterapi.

I denna studie uttryckte 38 procent av patienterna PD-L1 med CPS ≥10.

Incidensen av biverkningar av grad 3–5 var 68 procent (N=562) för pembrolizumab plus kemoterapi och 67 procent (N=281) för enbart kemoterapi hos patienter inkluderade i studien.

Full presentation av data finns i pressmeddelandet från vårt moderbolag Merck & Co, Inc.

mRNA-baserade HPV-test kan leda till lägre kostnader och färre onödiga kolposkopier

Ny hälsoekonomisk modelleringsstudie: mRNA-baserade HPV-test kan leda till lägre kostnader och färre onödiga kolposkopier

En årlig besparing på åtskilliga miljoner kronor samtidigt som tusentals kvinnor slipper oron och obehaget av onödiga kolposkopieri – det är vad Sverige har att vinna på att använda mRNA-baserade HPV-test vid screening för livmoderhalscancer då dessa har dokumenterat högre specificitet än äldre DNA-baserade varianter. Det visar resultatet av en hälsoekonomisk modelleringsstudie som presenterats på den internationella HPV-kongressen EUROGIN.

– Våra resultat talar för att screening med mRNA-baserade HPV-test skulle kunna ha gynnsamma effekter för såväl kvinnor som för vården, säger Dr Elisabeth Adams, VD för Aquarius Population Health och den forskare som lett studien.

I Sverige har antalet fall av livmoderhalscancer mer eller mindre halverats sedan regelbundna cellprovskontroller infördes på 1960-talet. Sedan dess har stora framsteg gjorts i tekniken för screening: från att endast använt cytologi där man letar efter avvikande celler med mikroskop testar man sedan ett antal år även för förekomst av HPV, det virus som orsakar maligna cellförändringar. Det finns långt över 100 olika genotyper av HPV, men det är väl belagt att 14 av dem är så kallade högriskgenotyper som ligger bakom i stort sett samtliga fall av livmoderhalscancer. Det finns idag två huvudsakliga principer för HPV-testning:

Det finns tester som påvisar förekomst av HPV-DNA över en viss koncentration i cervixceller. Emellertid är HPV-infektioner ofta transienta och läker ut av sig själva vilket innebär att ett positivt DNA-svar inte med nödvändighet betyder att en precancerös avvikelse håller på att utvecklas.ii, iii

En nyare metod bygger på att istället påvisa mRNA för E6 och E7, de onkogener som uttrycks när en HPV-infektion omvandlas till livmoderhalscancer. HPV-testning med mRNA-baserad teknik har samma höga känslighet som de äldre DNA-testen, men betydligt högre specificitet vilket leder till signifikant färre falskt positiva resultat.

På den internationella HPV-kongressen EUROGIN presenterades en hälsoekonomisk modelleringsstudie där man beräknat de potentiella besparingarna av att använda mRNA-baserad teknik istället för DNA-baserad i de nationella screeningprogrammen i Sverige och Danmark.

– Enligt våra beräkningar handlar det om att Sverige kan göra ekonomiska besparingar på tiotals miljoner kronor samtidigt som över 10 000 kvinnor per år skulle slippa onödiga kolposkopier, säger Elisabeth Adams.

Därutöver, menar forskarna, skulle tiotusentals uppföljningar med HPV- och cytologitest kunna undvikas.

Elisabeth Adams erinrar om att resultaten av modelleringsstudier som denna påverkas av flera faktorer såsom vilken algoritm man väljer varför besparingens faktiska storlek kan skilja sig något från den beräknade och att man därför inte ska fästa så stor vikt vid de exakta siffrorna.

– Likväl menar vi att detta kan generera fördelar för såväl kvinnor som för hälso- och sjukvården och att våra resultat kan ligga till grund för en informerad implementering av screeningprogram.

Modelling the impact of using a DNA compared to mRNA HPV assay as part of the cervical screening programmes in Sweden and Denmark bygger på beräkningar från studien Use of the Aptima mRNA high-risk human papillomavirus (HR-HPV) assay compared to a DNA HR-HPV assay in the English cervical screening programme: a decision tree model based economic evaluation av Georgie Weston, Caroline Dombrowski, Michael J Harvey, Thomas Iftner, Maria Kyrgiou, Christina Founta, och Elisabeth J Adams. Resultatet publicerades i BMJ Open 2020.

Denna studie är en oberoende studie som genomförts med finansiellt stöd från Hologic.

Optimizing Treatment for ER+/HER2- mBC patients with aggressive disease

We are pleased to invite you for the next MBC TALKS webinar and live Q&A session where Prof. Gilles Freyer, Prof. Joyce A. O’Shaughnessy, Prof. Patrick Neven and Prof. Michael Untch will discuss different CDK4&6i data from both efficacy & safety stand point and how that can help improve patient outcome.

Agenda
Live Welcome & Introduction Gilles Freyer, France 5 min
Efficacy of Verzenios in endocrine resistant patients Joyce O’Shaughnessy, US 7 min
Live Q&A/Discussion All 5 min

Factors to consider for improving patient adherence Patrick Neven, Belgium 7 min
Live Q&A/Discussion All 5 min

Patient case 1 Michael Untch, Germany 7 min
Live Q&A/Discussion All 5 min

Patient case 2 Gilles Freyer, France 7 min
Live Q&A/Discussion All 5 min

Live Summary & Close Gilles Freyer, France 9 min

October 28th

Session time:

15:00 – 16:00 (CET)
19:00 – 20:00 (CET)

For more information and registration click here

Emmanuelle Charpentier mentor för forskarsatsning i Umeå

Umeå universitet inrättar ett postdoktorprogram inom Life science-forskning för att attrahera framstående unga forskare och stimulera till spjutspetsforskning. Mentor för det nya programmet blir ingen mindre än nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier som upptäckte den så kallade gensaxen under sin tid som forskare i Umeå.

Emanuelle Charpentier

– Vi är mycket glada att med Emmanuelle Charpentiers hjälp kunna fortsätta satsningen på forskning i toppklass inom ett område där Umeå har placerat sig på världskartan, säger Umeå universitets rektor Hans Adolfsson.

Postdoktorprogrammet Excellence by Choice siktar på att under en femårsperiod rekrytera 17 nya postdoktor-forskare, det vill säga forskare som har disputerat, till Umeå. Forskningen blir inom livsvetenskap, Life science. Syftet är att skapa nya samarbeten för att stärka forskningen inom livsvetenskap och att lyfta fram en ny generation forskare.

Professor Emmanuelle Charpentier, mottagare av 2020 års nobelpris i kemi, blir beskyddare och mentor för det nya programmet. Hon leder idag forskning i Berlin men är knuten till Umeå universitet bland annat som medicine hedersdoktor. Det var under hennes tid som forskare i Umeå som hon gjorde sin banbrytande och prisbelönta upptäckt av den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9.

Programmet ska attrahera excellenta unga forskare till Umeå, uppmuntra nya synergier och samarbeten inom livsvetenskap med fokus på molekylär och translationell forskning samt stärka internationellt konkurrenskraftig forskning. Postdoktorerna kommer att finansieras via stipendier och medel för projektkostnader. Bidrag till karriärutveckling ingår också i programmet, liksom aktiviteter för att stärka nätverk och samarbeten i den akademiska världen.

Programmet kan ses som en fortsättning på den postdoktorsatsning som inleddes 2015 när en donation från Kempestiftelserna och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjorde det möjligt för Umeå universitet att inrätta Emmanuelle Charpentiers jubileumspris. Priset förvaltas av MIMS, laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, i form av The MIMS Excellence by Choice Postdoctoral Programme. Det har gett möjlighet att erbjuda flera unga forskare plats som postdoktorer vid Umeå universitet.

Även detta nya Excellence by Choice-program finansieras till stor del med donationer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Kempestiftelserna samt med finansiering direkt av Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna
Yaowen Wu
Föreståndare, Umeå centrum för molekylär forskning, UCMR
Telefon: 090-786 55 31
E-post: [email protected]

Ove Nilsson
Förståndare, Umeå Plant Science Center
Telefon: 090-786 84 87
Mobil: 070-286 90 82
E-post: [email protected]

Danderyds sjukhus optimerar cancerpatienter fysiskt och psykiskt inför operation − hoppas minska risken för komplikationer och återfall

I ett nytt forskningsprojekt vid Danderyds sjukhus undersöks hur patienter på bästa sätt kan förberedas fysiskt och psykiskt inför en tjocktarms- eller ändtarmscanceroperation. Forskningsteamet hoppas kunna minska risken för allvarliga komplikationer och senare återfall av cancer.

Tjocktarms- eller ändtarmscancer, även känt som kolorektal cancer, är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. En majoritet av patienterna opereras med syfte att bli friska från sjukdomen, men komplikationer efter kirurgi är vanliga, innebär långa vårdtider och ökar risken för senare återfall av cancer. Optimering av fysisk och psykisk funktion innan kirurgi kan minska risken för komplikationer och ge en snabbare återhämtning.

− En standardiserad form för hur optimering ska utföras finns inte idag, därför startar vi på Danderyds sjukhus ett optimeringscentrum där patienter i väntan på kirurgi erbjuds optimerande åtgärder. Denna behandlingsform har inte prövats tidigare och vi vill därför undersöka effekten i en randomiserad studie, säger Ulf O Gustafsson, docent, överläkare och forskningsledare på kolorektalsektionen, Kirurgi och Urologi vid Danderyds Sjukhus.

Samtliga patienter med kolorektal cancer som utreds för kirurgi erbjuds deltagande i studien. Ett slumpmässigt urval av drygt 500 patienter sker till en interventionsgrupp där patienterna optimeras, alternativt till en kontrollgrupp där patienter förbereds inför kirurgi enligt nuvarande rutiner. I interventionsgruppen möts patienten av ett forskningsteam bestående av läkare, sjuksköterskor, dietister, farmaceuter och fysioterapeuter, och ges behandling för eventuella befintliga sjukdomar, undernäring, överkonsumtion av alkohol och tobak, genomgår ett träningsprogram och får psykosocialt stöd inför operationen.

− På Danderyds Sjukhus har vi ett av Sverige största centra för kolorektal cancerkirurgi med korta utrednings- och vårdtider. Genom detta forskningsprojekt vill vi nå ännu bättre resultat genom att utnyttja tiden innan operation för multimodal optimering. Om optimering inför kirurgi minskar komplikationer och förkortar vårdtider kommer modellen att kunna användas också av andra opererande specialiteter. Detta skulle innebära en stor förbättring för sjukvården i stort, säger Ulf O Gustafsson.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Ulf O Gustafsson, Docent, Överläkare, forskningsledare kolorektalsektionen, verksamhetsområde Kirurgi och Urologi, Danderyds Sjukhus, 08-123 565 91, [email protected]

Presstjänsten Danderyds sjukhus, 08-123 562 77, [email protected]

Första laserablationen av hjärntumör vid Universitetssjukhuset i Linköping

Den första laserablationen av en hjärntumör har genomförts vid neurokirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Den nya metoden ger skonsammare behandlingar och kortare sjukhusvistelse för patienter med små hjärntumörer och svår epilepsi i Sydöstra sjukvårdsregionen.

Universitetssjukhuset är det tredje sjukhuset i landet som inför behandlingen. Den första patienten i Sydöstra sjukvårdsregionen behandlades vid Universitetssjukhuset i Linköping den 30 september. Tekniken som även kallas Laser Interstitial Thermal Therapy (LITT) innebär att vävnad destrueras genom uppvärmning, med hög precision.
– Metoden lämpar sig för små tumörer, men kan även användas vid andra förändringar, inte minst som alternativ till öppen kirurgi vid besvärlig epilepsi. Det blir endast ett stygn i skalpen och man kan som regel återvända hem dagen efter, säger Per Karlsson, neurokirurg vid neurokirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

Robotteknik navigerar till behandlingsmålet
Behandlingen har blivit möjlig genom utvecklingen av ny magnetkamerateknologi i kombination med stereotaktiska tekniker. Genom ett litet borrhål om 3,2 millimeters diameter i skallbenet förs en laserkateter in till behandlingsmålet med mycket hög precision, genom så kallad stereotaktisk teknik. Det kan liknas vid ett GPS-system där robottekniken navigerar till behandlingsmålet, säger Per Karlsson. Själva behandlingen görs sedan inne i MR-kameran när lasern aktiveras.
– Med MR-termografi kan man i realtid följa och kontrollera värmen och därmed vävnadsskadan för att åstadkomma en exakt behandling som täcker målet samtidigt som man kan undvika skador till omgivningen.

Fler förändringar kan behandlas
Större förändringar kan inte behandlas med laserablation. Däremot kan metoden bli ett tillskott för att behandla fler typer av mindre förändringar som annars skulle ha varit svåra att operera på grund av sitt läge, eller tumörer som tidigare är strålade eller är mindre strålkänsliga.

Ny operationssal ger effektiva flöden
Metoden för laserablation har använts ett fåtal år internationellt för behandlingar i hjärnan. Sedan ett par år finns den i Sverige, vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
– Här i Linköping har vi etablerat metoden med en effektiv och smidig process och en närmast sömlös logistik. Detta tack vare vår nya operationssal med en intraoperativ magnetkamera och de senaste teknikerna för neuronavigation och robotassisterad stereotaktisk teknik, säger Per Karlsson.

DOAC MANAGEMENT IN VTE PATIENTS WITH CANCER

Patienter med cancer har ökad risk för både trombos och blödning.

Vid detta globala webbinar belyses behoven hos denna patientgrupp liksom insikter från studier om antikoagulantia och nya riktlinjer. En interaktiv diskussion kommer fokusera på hur vi praktiskt kan optimera omhändertagande och kliniskt utfall.

15 november 12.00-13.15 och 16 november 19.00-20.15

För mer information och anmälan klicka här

Effektivast att två kirurger opererar bort binjurar vid sällsynt syndrom

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.

– Eftersom patienterna är väldigt sjuka och i behov av akut minskning av kortisolnivåer för att man ska kunna behandla tumören, är ett smidigt och snabbt operationsförlopp med lägre komplikationsrisker och kortare återhämtningstid väldigt viktigt. Vår studie visar att två kirurger som opererar parallellt på varsin sida ger bästa resultat: mindre komplikationer efter operation samt kortare operationstid, säger Ieva Lase, läkare och doktorand inom onkologisk endokrinologi vidAkademiska sjukhuset/ Uppsala universitet.

Studiens fokus har varit den ovanliga sjukdomen Ektopisk Cushing’s syndrom, som utvecklas hos patienter med neuroendokrina tumörer i lungor eller bukspottskörtel. Syndromet förekommer i mindre än ett fall per miljon människor per år. Tumörerna utsöndrar ACTH, ett hormon som triggar binjurarna att producera för stora mängder kortisol. Höga kortisolnivåer i blodet i kombination med tumörsjukdomen gör att patienterna är mycket sjuka och ofta behöver intensivvård.


Ieva Lase, läkare och doktorand inom onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet

– Vården av patienterna är mycket komplicerad och kräver stor kunskap inom området. Ännu saknas forskning som omfattar stora patientgrupper. Det är viktigt att utvärdera olika behandlingar och metoder för att kunna ge patienterna den bästa vården, framhåller Ieva Lase.

Minskningen av de höga kortisolnivåerna kan göras på olika sätt. Om tumören inte har spridit sig så är operation av modertumören den bästa behandlingen, enligt Ieva Lase. Vid spridd tumör kan man antingen försöka minska kortisolnivåerna med läkemedel eller operera bort båda binjurarna.

Tidigare opererades dessa patienter med öppen kirurgi vilket innebar stora snitt, lång operationstid, större blodförlust, högre antal komplikationer och längre tid på sjukhuset. Sedan 90-talet använder man titthålskirurgi där den mest populära metod är med patient liggandes på mage. Med denna metod kan man nå båda binjurar samtidigt, utan att vända patient från sida till sida.

– De läkemedel som används för att sänka kortisolnivåerna ger ofta svåra biverkningar och det kan ta tid tills de ger effekt. Ofta är dessa patienter mycket dåliga, man har bråttom för att börja behandla själva tumören med till exempel cellgifter varför borttagning av båda binjurar blir en allt vanligare åtgärd, förklarar Ieva Lase och fortsätter:

– Tillvägagångssättet att två kirurger opererar parallellt på varsin sida används redan på Akademiska sjukhuset och andra högspecialiserade kliniker i Sverige. Eftersom våra resultat visar på fördelarna med denna operationsmetod kan den komma att bli mer populär också i andra länder, avrundar Ieva Lase.

Fakta: Centres of Excellence på Akademiska sjukhuset

  • Inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fem Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer, typ 1-diabetes och aorta.
  • Fokus för CoE neuroendokrina tumörer är högspecialiserad utredning, behandling, uppföljning och forskning. Läs mer.

EMA rekommenderar godkännande för Trodelvy (sacituzumab govitecan) från Gilead för behandling av trippelnegativ bröstcancer

EMA has recommended granting a marketing authorisation in the European Union (EU) for Trodelvy (sacituzumab govitecan), a first-in-class medicine to treat adult patients with unresectable (cannot be removed by surgery) or metastatic triple-negative breast cancer who have received two or more prior systemic therapies, at least one of them for advanced disease.

Läs hela utlåtandet

Imfinzi plus tremelimumab i 1a linjen förbättrade OS signifikant vid icke resekterbar levercancer

I Fas III-Studien HIMALAYA gavs en dos av tremelimumab i kombination med Imfinzi var fjärde vecka vilket visade statistisk signifikans och generell överlevnad.

Levercancer är den sjätte vanligaste cancertypen och den tredje vanligaste dödsorsaken inom cancer.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Ärftlig bröstcancer hos svenska patienter: patogena genvarianter och deras effekt på tumörbiologin

Tid: 12:10 – 12:50
Screening för BRCA1 och BRCA2 i ärftlig bröst- och äggstockscancer har utförts under
25 år men fortfarande kommer kontinuerligt ny kunskap som hjälper oss att tolka
betydelsen av olika varianter och hur de påverkar genernas biologi.

Mer info och anmälan

Bavencio, Keytruda och Opdivo vid avancerad njurcellscancer

NT-rådets yttrande till regionerna 2021-10-13

Rekommendation och sammanvägd bedömning

NT–rådets rekommendation till regionerna är:
• att immunterapi bör erbjudas vuxna patienter med avancerad njurcellscancer i första linjen. Kombinationsbehandling ska endast erbjudas patienter i gott allmäntillstånd  utan större komorbiditet. Beroende på riskgrupp används någon av nedanstående  kombinationer:
− Vid intermediär/hög risk: i första hand Opdivo i kombination med Yervoy
− Vid låg risk samt i andra hand vid intermediär/hög risk, någon av följande: Bavencio i kombination med Inlyta, Keytruda i kombination med Inlyta eller Opdivo i kombination med Cabometyx

Läs hela rekommendationen här

Här hittar du: Sammanställning över NT-rådets rekommendationer för PD1- och PD-L1-hämmare.