Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Framtidens medicin CAR T är redan här – Är vi redo för att växla upp?

SWECARNET Utbildningsdag 2022

Vad som tidigare lät som science fiction är nu verklighet. I Sverige har vi kommit igång med användningen av CAR T celler, men nu står vi inför nya utmaningar när nya behandlingar och fler indikationer är på gång och patientvolymen ökar. Framtiden är här – Vart står vi idag och är vi redo för att växla upp?

SWECARNET är ett öppet mötes- och utbildningsnätverk för akademiska partners, hälso- och sjukvården, industrin och andra aktörer som jobbar med de utmaningar som finns kring implementeringen av CAR T cellsterapi i Sverige. Målsättningen är att öka samarbetet över gränserna mellan de olika inblandade partners i den här komplicerade processen så att vi kan erbjuda dessa livräddande terapier och att öka patientsäkerheten genom interdisciplinärt samarbete.

Dagen är uppdelad i ett förmiddagsblock riktat till politiker och beslutsfattare samt ett eftermiddagsblock med klinisk orientering. Utbildningsdagen sker i hybridform med ett begränsat antal platser för fysiskt deltagande i centrala Stockholm. 

Klicka här för att registrera dig

Klicka här för att se programmet

Tvåårsuppföljning visar ihållande klinisk effekt av Lumykras vid KRAS G12C-muterad lungcancer

En objektiv tumörrespons på över 40 procent, och en responsduration på över ett år i median samt en progressionsfri medianöverlevnad på mer än ett halvår – det är några av resultaten i tvåårsuppföljningen av studien som låg till grund för godkännandet av Lumykras, den första godkända KRASG12C-hämmaren för behandling av icke-småcellig lungcancer.

– En tvåårsöverlevnad på närmare en tredjedel får anses väldigt bra med tanke på att patienterna är tungt förbehandlade och erhållit såväl immunterapi som platinabaserad kemoterapi, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och expert på icke-småcellig lungcancer. Att vi dessutom ser en ihållande responsduration inkluderande kompletta remissioner kombinerat med ett förhållandevis milt biverkningsmönster visar på den kliniska nyttan för dessa patienter.

De nya data presenterades vid American Association for Cancer Research (AACR) Annual Meeting 2022 i New Orleans.

I Sverige diagnostiseras årligen omkring 4 200 patienter med lungcancer varav mer än 80 procent har icke-småcellig lungcancer, NSCLC (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma). KRAS är den vanligaste kända mutationen inom NSCLC och hela 14 procent av samtliga NSCLC-patienter har den mutation i KRAS-genen som ger upphov till uttryck av proteinet KRASG12C som stimulerar cancercellerna till okontrollerad delning.

På AACR-kongressen i New Orleans presenteras data från en tvåårsuppföljning (median 24,9 månader) av den kliniska fas II-studien CodeBreaK 100 som låg till grund för godkännandet av Lumykras (sotorasib), den första godkända behandlingen som specifikt riktas mot KRASG12C.

I uppföljningen analyserades poolad data från fas I- och fas II-delarna av CodeBreaK 100-studien från 174 patienter med lokalt avancerad eller metastaserad NSCLC som progredierat på platinumbaserad kemoterapi och/eller immuncheckpointhämmare i kombination eller i sekvens. Av patienterna, som behandlades med den godkända dosen av Lumykras på 960 mg dagligen, uppnådde 40,7 procent en komplett (n=5) eller partiell (n=65) respons med en responsduration på 12,3 månader i median, vilket är en längre responsduration jämfört med den tidigare presenterade interimanalysen. Den progressionsfria medianöverlevnaden var 6,3 månader och totalöverlevnaden 12,5 månader i median. Totalöverlevnaden vid ett år var 50,8 procent och 32,5 procent vid två år.

Behandlingen med Lumykras tolererades väl, med generellt mild och hanterbar toxicitet. Hos de patienter som fortsatte med behandlingen efter ett år observerades inga nya säkerhetssignaler.

Resultaten presenterades av Grace K. Dy, MD, chef för thoraxonkologi och professor i onkologi vid Roswell Park Comprehensive Cancer Center, Buffalo, New York, som berättade att man i denna specifika analys också försökt avgöra huruvida det finns potentiella biomarkörer som kan identifiera patienter som kommer att dra långsiktig nytta av behandling med Lumykras. Man kunde konstatera att ihållande tumörsvar var oberoende av PD-L1-status och även kunde observeras i tumörer med lågt uttryck av PD-L1.

Ytterligare analyser av tumör- och blodprover visade att ihållande klinisk nytta var oberoende av tumörmutationsbörda, PD-L1-uttryck och STK11-co-mutation.

– Resultaten talar för att det vore värdefullt att studera huruvida patienter som är mindre mottagliga för immunterapi skulle kunna gynnas av att få Lumykras tidigare i behandlingsförloppet, säger Jan Nyman som är nationellt koordinerande prövare i två sotorasib-studier.

Det gäller dels fas II-studien CodeBreak 201 där sotorasib utvärderas som första linjens behandling hos KRAS G12C-muterade NSCLC-patienter med lågt PD-L1-uttryck och/eller STK11-co-mutation, dels fas-III-studien CodeBreaK 200som jämför sotorasib med docetaxel.

Om KRAS
Närmare 40 år av forskning har visat att RAS-genfamiljen är en av de vanligaste muterade onkogenerna i solida tumörer (RAS = RAt Sarcoma virus). Inom denna familj är KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) den vanligaste varianten och är särskilt ofta förekommande i solida tumörer. Den beräknade incidensen av den specifika mutationsvarianten KRAS G12C är cirka 13-15 procent vid NSCLC, 3–5 procent vid kolorektalcancer och en till två procent vid många andra solida tumörer. KRASG12C har hittills inte betraktats som ett möjligt mål för läkemedel då proteinet saknar naturliga fickor som en småmolekylhämmare kan binda till.

Om CodeBreaK
Det kliniska studieprogrammet CodeBreaK för sotorasib (AMG 510) är utformat för att behandla flera olika KRAS G12C-muterade solida tumörer i hopp om att möta de ouppfyllda medicinska behov som länge förelegat vid dessa cancerformer.

CodeBreaK 100 är en fas I och II first-in-human, oblindad multicenterstudie som enrollerat patienter med KRAS G12C-muterade solida tumörer. Patienter som bedömdes lämpliga var tungt förbehandlade och hade genomgått minst två tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet i fas I-studien är säkerhet. Viktiga sekundära effektmått inkluderar objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate) med utvärdering var sjätte vecka, responsduration (DOR = Duration of Response) och progressionsfri överlevnad. Patienterna delades in i fyra doskohorter, 180 mg, 360 mg, 720 mg och 960 mg. Sotorasib administreras peroralt en gång om dagen i samtliga kohorter.

Det primära effektmåttet i fas II-studien var centralt utvärderad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate). Lumykras, 960 mg, administrerat oralt en gång per dag, resulterade i en objektiv tumörrespons på 37,1 procent (ORR = Objective Response Rate). ORR definierades i detta fall som andel patienter med ≥ 30-procentig minskning av summan av target-lesionens längsta diameter jämfört med baslinjen. Responsdurationen var i median 11,1 månader. Fler än fyra av fem, 80,6 procent, uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate). Progressionsfri medianöverlevnad (PFS = Progression-free Survival) var 6,8 månader och den totala medianöverlevnaden (OS = Overall Survival) var 12,5 månader.

De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (32 procent), illamående (19 procent), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) (15 procent vardera). De vanligast förekommande allvarliga (grad ≥ 3) behandlingsrelaterade biverkningarna var förhöjt ALAT (6 procent), förhöjt ASAT (6 procent) och diarré (4 procent). Endast 7 procent avslutade behandlingen till följd av behandlingsrelaterade biverkningar.

Resultatet av den globala randomiserade fas III-studien CodeBreaK 200 som jämför sotorasib med docetaxel väntas bli tillgängliga senare i år.

Mer information om CodeBreaK-programmet finns på www.hcp.codebreaktrials.com.

Om Lumykras (sotorasib)
Lumyras (sotorasib) är en first-in-class småmolekylhämmare som specifikt och irreversibelt binder till KRASG12C via den cysteinaminosyra som ersätter glycin när mutationen inträffar. KRASG12C blir på så vis låst i ett inaktivt GDP-bundet tillstånd (GDP = guanosine diphosphate, guanosindifosfat). Detta är möjligt efter att forskarna bakom Lumykras upptäckt en tidigare dold ”räffla” på KRASG12C-proteinet.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef, Amgen, tel: 070–433 57 91

Stort pilotprojekt med bred analys av arvsmassan i kampen mot mystiska cancertumörer

En omfattande klinisk studie med helgenomsekvensering på 250 patienter med misstänkt sarkom har precis påbörjats på Karolinska Instituet. Förhoppningen är att denna kan hjälpa till att underlätta diagnos och val av behandling för patienter med akut behov av nya behandlingsalternativ.

Projektet, som leds av patolog Felix Haglund de Flon och som Karolinska Institutet med stöd av företaget Illumina nu påbörjat, är en enorm framgång, inte bara för den som drabbas av den aggressiva cancern sarkom, utan i kampen mot all sällsynt cancer, kommenterar Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.

 

Sarkomforskningen har länge lidit av brist på resurser vilket medfört att vi inte nått de framgångar som de större cancerdiagnoserna, såsom bröst- och prostatacancer, glädjande nog har nått. Denna pilotstudie är därför ett genombrott. Men helgenomsekvensering är viktig när det gäller alla typer av cancer. Det är en förutsättning för bättre och skonsammare behandling med mer individanpassade läkemedel.

Helgenomsekvensering innebär en kartläggning av hela arvsmassan. De genererade data som projektet ger kommer att kartlägga behovet av rutinmässig klinisk användning av genom- och transkriptionssekvensering för att förbättra tumörklassificering och behandlingsval för dessa svårbehandlade cancerformer.

-Det är väldigt tillfredsställande att se hur den tekniska revolution inom gensekvensering som skett de senaste 20 åren kan användas för patienter med ovanliga cancersjukdomar, säger patolog Felix Haglund de Flon.

Med helgenomsekvensering kan vissa tumörer som har avvikelser i arvsmassan peka på specifika behandlingar bland annat där målstyrda läkemedel, så kallad precisionsmedicin, kan användas. Projektet genomförs i stöd av och samarbete med företaget Illumina som är en global aktör inom sekvensering och array-baserade teknologier. Illumina stödjer studien genom att tillhandahålla expertis och sekvenseringsreagenser.

-Vi är glada att få arbeta med Sarkomcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset för att visa på den enorma potential helgenomsekvensering har i denna viktiga studie som potentiellt kan förändra vårdstandarden för diagnos och behandling av sarkom, säger Sven Schaffer, Senior Director of Medical Affairs på Illumina. Vi på Illumina är djupt engagerade i att ge patienter med störst risk att dö av cancer tillgång till ett bredare urval av potentiella behandlingar för att förbättra vården och rädda liv och vi är stolta över att vara ledande i att frigöra kraften i det humana genomet för mänsklig nytta.

-Att det tidigare inte satsats tillräckligt på ovanliga typer av cancer är märkligt då ovanlig cancer ju faktiskt är inte så ovanlig, säger Magnus Carlsson. 25 procent av all cancer klassificeras som ovanlig. Det talas ofta om jämlik vård mellan regioner. Det är dags att tala om att man ska ha lika möjligheter att bli frisk, oavsett vilken cancer man drabbats av. Illuminas stöd och engagemanget hos patolog Felix Haglund de Flon och övrig personal på Sarkomcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset ger hopp, avslutar Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.

+++

Kort om sarkom:

Sarkom är cancer som kan uppstå i alla åldrar och var som helst, i skelettet, brosk, fett, bindväv, muskler eller blodkärl.

Sarkom är en så kallad rare cancer, ovanlig cancer. På grund av detta och att den ofta har diffusa symptom kallas den ofta för ”de mystiska tumörerna”. Varje år diagnostiseras mellan 600 och 800 barn och vuxna i Sverige med sarkom. Det utgör ungefär 1 procent av all cancer.  Omkring 10 procent av all cancer hos barn är sarkom.

Eftersom sarkom är så ovanligt, okänt och består av så varierande och ofta aggressiva tumörer, är dödligheten hög. Bara två av tre patienter lever fem år efter diagnos – ett faktum som inte ändrats sedan 1990. Det skiljer sig från många andra cancerdiagnoser där där tidigare upptäckt och nya läkemedel under senare år har minskat dödligheten dramatiskt.

Sarkom anses vara en av de cancerformer som orsakar flest förspillda levnadsår. Det förekommer i alla åldrar och många dör unga eller relativt unga.

I Sverige finns tre nationella sarkomcentrum, i Stockholm, Göteborg och Lund, dit den mest avancerade diagnostiken och behandlingen koncentrerats. I Linköping och Umeå finns regionala sarkomcentrum.

Artificiell intelligens kan förbättra screeningen för bröstcancer

Från vänster Jenny Bergqvist, överläkare på Bröstcentrum Onkologi och docent i Medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Karin Dembrower, överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus och Opponent  Emily Conant, Professor in Radiology, Penn University, and chief of Breast Imaging, från USA.

Den första april fick Karin Dembrower ta emot sin doktorstitel med en avhandling om hur man med artificiell intelligens (AI) och algoritmer kan förbättra screeningen för bröstcancer. Med hjälp av nya algoritmer kan man hitta fall av bröstcancer tidigare.

Avhandlingen heter “Deep Learning in Breast Cancer Screening” och är ett nytt forskningsfält som lockade ett internationellt intresse. Karin Dembrower är överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus, och det är där hon med stöd av sina kollegor genomfört en stor del av sin forskning.

Både Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan står bakom studien. Karin Dembrowers forskning är nyskapande och den kommer också patienterna till godo.

Förbättrar för patienterna

I sin forskning har hon visat att man med hjälp av nya algoritmer både kan hitta fall av bröstcancer tidigare, vilket räddar liv.

– Forskningen visar också hur metoderna för screening kan förbättras. Det gör att man kan använda fler kriterier än till exempel ålder för att snabbare hitta bröstcancer, säger Karin Dembrower, överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus.

Hörsalen var nästan fullsatt vid disputationen. Ordförande vid disputationen var Jenny Bergqvist, överläkare på Bröstcentrum Onkologi och docent i Medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Opponent var Emily Conant, Professor in Radiology, Penn University, and chief of Breast Imaging, från USA.

Europeiska kommissionen godkänner Breyanzi för behandling av vissa former av recidiverande och refraktärt storcelligt B-cellslymfom

 

  • Breyanzi (lisokabtagen-maraleucel) är en skräddarsydd CAR T-cellterapi som visat djupa och varaktiga svar och med en hanterbar säkerhetsprofil.
  • Godkännandet baseras på resultat från studien TRANSCEND WORLD, och den pivotala internationella studien TRANSCEND NHL 001, som är den största pivotala studien som inkluderat patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom efter två eller flera linjer av systemisk behandling, inklusive de med brett spann av histologi och högrisksjukdom.
  • Breyanzi är Bristol Myers Squibbs andra CAR T-cellterapi med ett godkännande inom EU, och stärker därmed företagets målsättning att driva forskningen framåt och möjliggöra CAR T-cellbehandlingar för fler patienter.

 

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har beslutat om marknadsföringstillstånd för Breyanzi (lisokabtagen-maraleucel; liso-cel). Godkännande för Breyanzi gäller i alla EU:s medlemsländer*. Breyanzi är en chimär antigenreceptor

(CAR) T-cellsbehandling som riktar sig mot CD19. Breyanzi är godkänt för behandling av vuxna patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B), efter två eller flera linjer av systemisk behandling.

Breyanzi ges som en individanpassad infusion som ges som en engångsdos. Behandling med Breyanzi har visat varaktiga kompletta svar hos en hög andel patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), och med en hanterbar säkerhetsprofil.

– Europeiska kommissionens godkännande av Breyanzi är ett viktigt steg i vårt åtagande att ta fram nya innovativa behandlingar för att möta medicinska behov hos patienter som lever med cancer. Idag finns det begränsat med behandlingsmöjligheter som ger en långvarig remission för patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom, och vi ser därför väldigt positivt på detta nya godkännande, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) är en aggressiv form av blodcancer. Det är den vanligaste formen av non-Hodgkins-lymfom (NHL), och utgör en tredjedel av alla diagnostiserade fall. Fler än två tredjedelar av patienterna med DLBCL kommer inte att svara på, eller kommer att få återfall, efter andra linjens behandling. För dessa patienter som får ytterligare behandling är responsgraden låg, där två till 15 procent uppnår kompletta svar. Trots vissa behandlingsframsteg på senare tid finns ett behov av att förbättra de långsiktiga behandlingsresultaten för denna typ av lymfom.

Godkännandet baseras på resultat från studien TRANSCEND NHL 001 som utvärderar Breyanzi hos vuxna patienter recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B), inklusive de med brett spann av histologi och högrisksjukdom. Hos 216 patienter som behandlades med Breyanzi, och som utvärderas med avseende på effekt, uppnådde 73 procent av patienterna en respons (95% KI: 66,2 %-78,5 %), och där 53 procent av dessa visade minimalt eller inget detekterbart lymfom efter avslutad behandling (komplett respons [CR]; 95% KI: 46,4 %-60,0 %). Mediantiden för responsduration (DoR) var 20,2 månader hos alla som svarade (95% KI: 8,2 – ej uppnådd), och för patienter fick komplett respons (CR) var mediantiden 26,1 månader (95% KI: 23,1 – ej uppnådd).

Säkerhetsdata för Breyanzi baseras på fyra studier i en poolad analys (TRANSCEND NHL 001, TRANSCEND WORLD, PLATFORM och OUTREACH). 314 patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom är inkluderade och som fått Breyanzi inom dosintervall 44-120 x 106. Cytokinfrisättningssyndrom (CRS) inträffade hos 39 procent av patienterna, varav tre procent var grad 3 eller grad 4 CRS. Mediantiden till debut av CRS var fem dagar (intervall: 1-14 dagar) och mediandurationen var fem dagar (intervall: 1-17 dagar). Neurologisk toxicitet (NT) uppstod hos 26 procent av patienterna som fick Breyanzi varav 10 procent var av grad 3 eller 4. Mediantiden för första symtom av neurologisk toxicitet var nio dagar (intervall 1-66 dagar) och 99 procent av alla NT uppkom inom de första åtta veckorna efter infusion med Breyanzi. Mediandurationen för NT var tio dagar (intervall: 1-84 dagar).

De vanligaste rapporterade biverkningarna av grad ≥ 3 var neutropeni, anemi, trombocytopeni, leukopeni, infektion med en ospecificerad patogen och febril neutropeni. För fullständig information om speciella varningar, försiktighetsmått och biverkningar vid användning av Breyanzi, inklusive lämplig hantering, se produktresumén (SmPC).

*Ett marknadsföringstillstånd enligt EMA:s centrala procedur inkluderar inte Storbritannien (England, Skottland och Wales).

Om TRANSCEND NHL 001

TRANSCEND NHL 001 är en öppen, multi-center, pivotal fas I-studie genomförd i USA för att utvärdera säkerheten, antitumöraktiviteten och farmakokinetiken för Breyanzi som behandling av patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B). De primära effektmåtten inkluderade behandlingsrelaterade biverkningar, dosbegränsande toxicitet, och total responsfrekvens (ORR). Sekundära effektmått för studien inkluderade komplett respons (CR), responsduration (DoR), progressionsfri överlevnad (PFS), och totalöverlevnad (OS). TRANSCEND är namnet på det breda kliniska forskningsprogram som utvärderar Breyanzi vid flera olika hematologiska indikationer och behandlingslinjer.

 

Om TRANSCEND WORLD

TRANSCEND WORLD är en enarmad, multi-kohort, multi-center, fas II-studie som utvärderar effekten och säkerheten av Breyanzi som behandling av patienter med aggressiva B-cellslymfom (NHL). Det primära effektmåttet var total responsfrekvens (ORR). Sekundära effektmått för studien inkluderade säkerhet, komplett respons (CR), händelsefri överlevnad (EFS), progressionsfri överlevnad (PFS), totalöverlevnad (OS), responsduration (DoR), farmakokinetik och hälsorelaterad livskvalitet. Studien genomfördes i Europa och Japan.

Inbjudan till webinar om HER2+ mBC

Tid: 16:00 – 17:30
Varmt välkommen att medverka vid webinar om HER2-positiv mBC

Daiichi Sankyo och AstraZeneca

Mer information

Satsning på mer forskning om äggstockscancer

Lena Wäpplings Stiftelse breddar satsningen på forskning om äggstockscancer genom att dela ut ett speciellt forskningsanslag riktat till mer juniora forskare. Den första mottagaren är Ulrika Joneborg, Karolinska Universitetssjukhuset. Dessutom får Docent Annika Strandell, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Professor Ingrid Hedenfalk, Lunds Universitet motta stiftelsens årliga forskningsanslag. De tre mottagarna delar på 1 miljon kronor.

Lena Wäppling, själv drabbad av spridd äggstockscancer, startade 2019 en stiftelse för att finansiera gynekologisk forskning för att diagnostisera och behandla äggstockscancer.

”Jag är glad att min stiftelse kan fortsätta att dela ut miljonbelopp till forskning om äggstockscancer, och att vi förutom väletablerade forskare kan stötta en mer junior forskare. På så sätt kan vi möjliggöra att fler personer kan ägna sig åt forskning inom detta viktiga område.“ säger Lena Wäppling.

Äggstockscancer är den dödligaste gynekologiska cancern. I Sverige insjuknar cirka 700 kvinnor årligen i äggstockscancer och 550 dör. Det finns i dagsläget inte någon allmän screeningmetod, utan kvinnor är helt beroende av att söka vård vid upptäckt av symptom. Svårigheten är att symptomen kan vara diffusa, vilket ofta leder till diagnos först när cancern spridit sig och därmed sämre överlevnadsprognos.

Ulrika Joneborg, Karolinska Universitetssjukhuset

Samtliga tre mottagare driver forskningsprojekt som syftar till att öka överlevnadschanserna genom tidigare diagnostik och bättre behandlingsmetoder för dem som drabbas. Ulrika Joneborgs forskningsprojekt undersöker om en ny bilddiagnostisk metod “FAPI-PET” skulle kunna underlätta utredningen och optimera behandlingen av äggstockscancer. Joneborg säger:

”Jag är mycket tacksam över forskningsbidraget och är stolt över att vara stiftelsens första mottagare av anslaget riktat till en mer junior forskare. Mitt mål med projektet är öka möjligheten till tidig och förbättrad diagnostik av äggstockscancer och därmed till mer riktad och individualiserad behandling.”

Annika Strandells forskningsprojekt syftar till undersöka om risken att utveckla äggstockscancer skulle minska med opportunistisk salpingektomi, dvs att man i samband med en operation där livmodern opereras bort, eller vid en steriliseringsoperation, även tar bort äggledarna trots att de är friska. Hypotesen grundar sig på teorin att äggstockscancer kan starta i äggledaren och på ett tidigt stadium sprida sig till äggstocken. Ingrid Hedenfalk analyserar enskilda celler från äggstockscancerpatienter före, under och efter behandling med cytostatika (cellgifter). Målet är att öka kunskapen om de mekanismer som styr en äggstockscancertumörs respons på behandling för att bättre förstå varför många patienter utvecklar resistens mot cytostatika och kunna utveckla mer individanpassad behandling i framtiden.

Ett stort antal människor har varit med och bidragit till årets forskningsmedel genom donationer och deltagande i stiftelsens årliga evenemang: Lenas Lopp för Livet. Välgörenhetsloppet genomförs varje år i september och samlade 2021 fler än 1500 deltagare i 15 länder runt om i världen. 2022 kommer loppet anordnas i Västerås den första september och i virtuell form under hela vecka 35.

”En viktig framgångsfaktor är vårt virtuella upplägg, där man kan delta var som helst i världen. Enkelheten och vetskapen att varenda krona går till forskning om äggstockscancer tilltalar många.” säger Lena Wäppling.

Lena Wäpplings Stiftelse är den enda svenska, privata stiftelsen som finansierar gynekologisk forskning för att tidigare diagnostisera och behandla äggstockscancer. Stiftelsen har sitt säte i Västerås, men finansierar forskning över hela världen.

Läs mer om stiftelsen på https://sv.lenawfoundation.com/

”Trojansk häst” levererar cytostatika in i cancerceller

Kan nya sätt att leverera cytostatika mer precist till tumören minska risken för biverkningar? Det studerar en forskargrupp vid Lunds universitet och de utgår från tumörsjukdomen osteosarkom. I två vetenskapliga artiklar beskriver man ett sätt att med hjälp av cytostatikaladdade mikro- och nanopartiklar leverera läkemedel in i cancerceller, frisätta cytostatikan och därigenom orsaka celldöd hos tumören.

Vid cancerbehandling med cytostatika är det vanligt med svåra biverkningar. Läkemedlet ges i höga koncentrationer då man vill vara säker på att de når cancercellerna i hög koncentration.

Deepak Raina, Lunds universitet. Fotograf: Tove Smeds.

– En stor utmaning är att det bara är mellan 5 och 10 procent av all cytostatika som når fram till själva tumörvävnaden när man ger läkemedlet på traditionellt sätt via blodbanan, förklarar Deepak Raina, en av forskarna bakom studierna.

Han har tillsammans med flera av forskarna bakom studien forskat om benbrott och osteoporos och hur man kan använda biomaterial för att leverera proteiner och läkemedel till kroppens celler. Då handlade det om att bygga ben på ett kontrollerat sätt.

– Vi insåg att tillvägagångssättet skulle kunna användas även när det gäller cytostatika, säger Deepak Raina.

Genom att blanda benmineral som finns naturligt i kroppen (så kallat hydroxylapatit) med redan godkänt cytostatikum (doxorubicin) uppstår en lagom starkt kemisk bindning. Väl inne i cancercellen är pH-värdet lägre och den sura miljön leder till att bindningen upplöses och cytostatikan frisätts – likt en trojansk häst.

Den frigjorda cytostatikan finner sin väg till mitokondrierna, cellens kraftverk, där den påverkar energiproduktionen och därmed orsakar celldöd. På så vis kan cancern hindras från att sprida sig vidare i kroppen.

Benmineralpartiklar har en oväntad fördel

Metoden studerades på möss med osteosarkom. Tumörkärnan opererades bort och de laddade partiklarna med cytostatika lämnades kvar i anslutning till de kvarvarande resterna av tumören. Tumörutvecklingen följdes över tid och resultaten jämfördes med en kontrollgrupp möss som fick läkemedlet via blodet samt en kontrollgrupp möss där tumören opererades bort, men där inget läkemedel användes.

Yang Liu, Lunds universitet. Fotograf: Tove Smeds.

– Utan behandling växer tumören. Ger vi cytostatikan i blodbanan till mössen ser vi viss effekt, men inte lika bra resultat som när vi kirurgiskt tar bort delar av tumören och sedan behandlar lokalt med de laddade partiklarna, säger Yang Liu, försteförfattare till studierna.

Den kemiska strukturen hos benmineralpartiklarna visade sig ha en oväntad fördel: partiklarna kan återladdas med cytostatika.

–Vi har visat att bindningen är specifik för hydroxylapaptitpartiklar och doxorubicin och vi har i studier på råttor sett att när doxorubicin ges i blodbanan söker det sig till de implanterade benmineralpartiklarna. Detta öppnar för möjligheten att ladda partiklarna med cytostatikan efter behov och förhoppningsvis med mindre bieffekter, säger Yang Liu.

Forskarna har i cellinjer med osteosarkom visat att det tar lång tid att bryta ned benmineralet. Att på detta sätt leverera cytostatikan långsammare än vanligt och på ett kontrollerat sätt, menar Deepak Raina är det mest spännande med studierna:

–Tidigare försök att leverera cytostatika lokalt har stött på utmaningen att nästan allt läkemedel frisläpps under de första två dagarna. Vi visar i den här studien att cellgiftet frisättes lokalt upp till 28 dagar med en behandling. Det har betydelse för tumöravdödning, vilket vi nu undersöker i andra tumörcellinjer och solida tumörer, säger Deepak Raina.

Innan behandlingen kan komma cancerpatienter till del måste den studeras i människa.
Behandling av osteosarkom är både en framgångssaga och sorgebarn inom onkologin, säger Jacob Engellau, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, och en av forskarna bakom studierna.

Jacob Engellau, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Fotograf: Tove Smeds.

– Introduktionen av kombinationsbehandling med cytostatika på 70-talet, där doxorubicin är en väsentlig del, innebar en stor förbättring av överlevnaden, säger Jacob Engellau.

– Under de senaste 30 åren har vi inte kunnat förbättra resultaten trots stora ansträngningar. Att öka behandlingseffekten i dessa tumörer utan att biverkningarna blir allvarligare är mycket efterlängtat, och det är vad de aktuella försöken ser ut att kunna vara en väg mot.

Publikationer:
1. ”Sustained and controlled delivery of doxorubicin from an in-situ setting biphasic hydroxyapatite carrier for local treatment of a highly proliferative human osteosarcoma”, Acta Biomatriala sept. 2021.https://doi.org/10.1016/j.actbio.2021.07.016
2. ”Bone mineral: A trojan horse for bone cancers. Efficient mitochondria targeted delivery and tumor eradication with nano hydroxyapatite containing doxorubicin”,  Materials Today Bio, mars 2022 DOI: 10.1016/j.mtbio.2022.100227
Deklaration av bindningar: En av medförfattarna i studien, Lars Lidgren, är styrelsemedlem i BoneSupport AB, Moroxite AB och i Orthocell Limited och äger aktier i Moroxite. Deepak Raina och Magnus Tägil äger aktier i Moroxite AB.

Forskningen har finansierats av VINNOVA, Region Skåne, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Berta Kamprads stiftelse, Maggie Stephens Foundation, China Scholarship Council. Forskningsinfrastrukturer som använts i forskningen: LBIC (Lund University Bio Imaging Center), Biochemical Imaging Center och Nationella mikroskopiinfrastrukturen (Umeå Universitet).

Verzenios EU-godkänt för adjuvant behandling av HR+/HER2-, node positiv, bröstcancer

Lilly får EU-godkännande för abemaciciclib (Verzenios) i kombination med endokrin behandling som adjuvant behandling vid tidig bröstcancer.

  • Abemaciclib är en CDK4/6-hämmare godkänd i kombination med endokrin terapi för patienter med HR+, HER2- node positiv bröstcancer med hög risk för återfall.
  • Adjuvant behandling med abemaciclib i kombination med endokrin behandling, minskade risken för återfall i bröstcancer med 32 %.
  • Ungefär 20-30 % av patienter med HR+, HER2- tidig bröstcancer utvecklar obotlig metastaserande sjukdom. Godkännandet av abemaciclib som adjuvant behandling kommer att ge ett behandlingsalternativ för patienter med bröstcancer som har hög risk för återfall.Läs hela pressmeddelandet här

Immunterapi vid ventrikelcancer

Varmt välkommen att delta i denna webbföreläsning där Elizabeth (Lizzy) Smyth, Cambridge University Hospitals, Storbritannien, ger en överblick av immunterapins utveckling de senaste åren och dess roll för patienter med ventrikelcancer tillsammans med handfasta råd och praktiska verktyg kring behandling med immunterapi i kliniken.

Mer information och anmälan

Nästa generations operationsrobotar snart här

Peter Wiklund, foto Pia Hultkrantz


Robotkirurgin har gett mer precisa prostataoperationer, inneburit mindre risk för infektion och snabbare återhämtning för patienten. Nu är de snart dags för nästa generations högteknologiska operationsrobotar.

– Den stora fördelen med att utföra prostataoperationer med robotkirurgi är att jag som kirurg ser prostatakörteln i kraftig förstorning och kan göra ingrepp utan att skada omgivande strukturer, säger Peter Wiklund, läkare och specialist i urologi och en av pionjärerna inom robotkirurgin.

250 operationer om året
Peter Wiklund gjorde sin första robotassisterade prostataoperation 2001. Tekniken blev snabbt en succé och i dag utför han över 250 operationer om året. Han delar sin tid mellan
C-medical Urologi på Sophiahemmet Sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och Mount Sinai Hospital i New York. Förutom det utbildar han robotkirurger i både Europa och USA.

Till en början fanns operationsrobotar bara på ett fåtal sjukhus i Sverige. Karolinska Universitetssjukhuset fick sin operationsrobot 2001 och Sophiahemmets operationsrobot installerades 2014. I dag finns de på en majoritet av svenska sjukhus.

Tekniksprång
Under årens lopp har operationsrobotarna utvecklats och förbättrats, bland annat har de försetts med en fjärde robotarm. Men nu tar tekniken ytterligare ett språng framåt, enligt Peter Wiklund.

– Det pågår omfattande forskning kring helt nya funktioner, som att länka samman röntgenbilder med bilder på operationsområdet och att med hjälp av färgfilter särskilja olika celltyper i datorbilden. Det kommer att leda till att kirurgerna kan göra än mer precisa operationer.

Redan nu kan robotassisterade operationer utföras på distans och i takt med att med AI-tekniken utvecklas blir operationerna mer och mer automatiserade. Men än är det en bit kvar innan prostataoperationer helt och hållet kan utföras av robotar.

– Men på sikt tror jag att de kommer att kunna göra det, säger Peter Wiklund.

Fakta:

Robotassisterade prostataoperationer
Vid en robotassisterad prostataoperation befinner sig kirurgen vid en dataskärm som visar kraftigt förstorade bilder av operationsområdet, och fjärrstyr robotarmarna via en styrspak. På så sätt kan operationssnitten göras mer exakt utan att strukturerna runt prostatakörteln skadas.

Godartad prostataförstoring
Ungefär hälften av alla män över 60 drabbas av prostataförstoring när de blir äldre. Prostatakörteln trycker då på urinröret så att urinen får svårare att passera och kan leda till stora problem att kasta vatten. I första hand behandlas prostataförstoring med läkemedel, men då det inte är tillräckligt kan prostatan minskas på kirurgisk väg.

Prostatacancer
Prostatacancer är vanligaste cancerformen bland män, och cirka 10 000 nya fall upptäcks varje år. Den vanligaste behandlingen är att prostatakörteln opereras bort, eventuellt i kombination med strålning. Hittills har Sverige inte erbjudit screening av prostatacancer på samma sätt som sker med till exempel bröstcancer. Orsaken är att det finns risk för överdiagnostiering och att tumörer opereras i onödan. Men med förbättrad diagnostik har möjligheten att avgöra vilka tumörer som kräver behandling ökat. Mer generella riktlinjer för prostatacancertestning införs nu i flera regioner.

Text: Inger Sundelin
Foto: Pia Hultkrantz

Opdivo godkänt som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer

Europeiska kommissionen godkänner Opdivo som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥1 % och hög risk för återfall efter radikal resektion

  • Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade att adjuvant behandling med Opdivo (nivolumab) signifikant minskade risken för sjukdomsåterfall eller död, jämfört med placebo.
  • Opdivo är den första och enda godkända adjuvanta behandlingen med immunterapi inom EU för patienter med urotelial cancer.
  • Godkännandet inom EU är det tredje för Opdivo som adjuvant behandling; först kom malignt melanom, följt av esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången, och nu muskelinvasiv urotelial cancer.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Opdivo (nivolumab) som adjuvant behandling av vuxna med muskelinvasiv urotelial cancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1% och med hög risk för återfall efter radikal resektion.

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade på en signifikant förbättring av den sjukdomsfria överlevnaden (DFS) för Opdivo som adjuvant behandling jämfört med placebo och hos patienter med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1%. Opdivo minskade risken för sjukdomsåterfall eller död med 47 % jämfört med placebo, och median DFS var ännu ej uppnådd för Opdivo jämfört med median DFS på 8,41 månader för placebo (HR 0,53; 95% KI: 0,38-0,75; p=0,0005). Opdivo tolererades väl och säkerhetsprofilen överensstämde med tidigare rapporterade studier av Opdivo vid andra solida tumörer.

Resultaten från CheckMate -274 presenterades vid American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium, ASCO-GU, i februari 2021, och är publicerade i New England Journal of Medicine i juni 2021.

– Vi är mycket glada att Opdivo som första PD1-hämmare inom EU är godkänd som adjuvant behandling för muskelinvasiv urotelial cancer. Adjuvant behandling med Opdivo finns nu godkänd för tre tumörtyper; malignt melanom, esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången, samt muskelinvasiv urotelial cancer. Detta godkännande innebär en ny behandlingsmöjlighet för patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal kirurgi. Godkännandet stärker vår strävan att fortsätta undersöka nya behandlingsmöjligheter för patienter både i tidigt stadium och vid avancerad sjukdom, och vi ser fram emot att jobba för att göra Opdivo tillgänglig för denna nya patientgrupp i Sverige, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Opdivo är nu godkänt inom EU som adjuvant behandling vid tre tumörtyper: urotelial cancer, malignt melanom och esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången. Bristol Myers Squibbs breda utvecklingsprogram omfattar idag studier inom åtta olika tumörtyper där immunterapi utvärderas neoadjuvant, adjuvant samt perioperativt.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen för Opdivo som monoterapi

En poolad uppföljning av säkerhetsprofilen för Opdivo som monoterapi vid en rad tumörtyper (n=4,122), med minsta uppföljning från 2,3 till 28 månader har genomförts. De vanligaste biverkningarna vid behandling med Opdivo (rapporterades hos >10 % av patienterna) var trötthet (45 %), muskuloskeletal smärta (31 %), diarré (26 %), hosta (24%), utslag (24 %), illamående (23 %), klåda (19 %), minskad aptit (18 %), förstoppning (17 %), dyspné (17 %), buksmärtor (16 %), övre luftvägsinfektion (16 %), artralgi (14 %), feber (14 %), kräkningar (14%), huvudvärk (13 %) och ödem (10 %).). Majoriteten av biverkningarna var milda till måttliga (grad 1 eller 2).

Om CheckMate -274

CheckMate -274 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar Opdivo jämfört med placebo hos patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal resektion. Totalt 709 patienter randomiserades 1:1 för att behandlas med placebo eller Opdivo 240 mg varannan vecka i upp till ett år. Studiens primära effektmått var sjukdomsfri överlevnad (DFS) för alla patienter som randomiserades (dvs. intention-to-treat populationen) och för patienter i subgruppen med PD-L1-uttryck ≥1 %. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, icke-urotelial återfallsfri överlevnad och sjukdomsspecifik överlevnad.

Preliminära fas II-data talar för bättre överlevnad i glioblastom när Optune kombineras med immunterapi

Uppdaterade data från fas II-studien 2-THE-TOP visar på förbättrad överlevnad för patienter som behandlas för nydiagnostiserat glioblastom med Optune i kombination med pembrolizumab och temozolomid jämfört med matchade kontroller i den registreringsgrundande studien EF-14 som enbart fått Optune och temozolomid. Patienterna i 2-THE-TOP hade en progressionsfri medianöverlevnad på 12,1 månader mot 7,9 i EF-14 medan motsvarande siffror för total överlevnad var 25,2 månader mot 15,9. Värt att notera är att överlevnadsdata från EF-14 hittills varit oöverträffade.

De nya data presenterades på nyligen avslutade 6th Quadrennial Meeting of the World Federation of Neuro-oncology Societies i Seoul i Sydkorea av Dr. David Tran, chef för divisionen för neuroonkologi vid McKnight Brain Institute, University of Florida.

Läs hela releasen på engelska

CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancer

Immunterapi används allt mer för att behandla cancer och genetiskt modifierade immunceller som kallas CAR-T-celler fungerar bra för behandling av blodcancer. Tyvärr är de mindre effektiva mot tumörer som uppstår i olika vävnader (solida tumörer) vilket beror på att CAR-T-cellernas effekt hämmas av det lokala immunsystemet i tumören.

För att komma runt detta problem har Uppsalaforskarna ”beväpnat” CAR-T-celler genom att sätta in en gen från bakterien Helicobacter pylori som ger upphov till det immunstimulerande proteinet NAP (neutrofilaktiverande protein). När NAP utsöndras från CAR-T-cellerna bildas en proinflammatorisk miljö som direkt bekämpar den immunhämmande mikromiljön i solida tumörer och stärker CAR-T-cellernas funktion.

– Vi tror att den nya teknik som vi har använt för att förstärka CAR-T-cellerna helt kan förändra möjligheterna att använda CAR-T-celler för cancerbehandling. Med hjälp av NAP omvandlas tumörerna från immunologiskt ”kalla” till ”varma”. Dessutom kan NAP rekrytera andra sorters immunceller till tumören och de kan angripa tumörceller som CAR-T-cellerna inte känner igen, säger Di Yu vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien tillsammans med Magnus Essand vid samma institution.

För att undersöka effekten av de NAP-förstärkta CAR-T-cellerna behandlade forskarna möss med olika sorters solida tumörer och såg att tumörtillväxten minskade. Överlevnaden var också bättre jämfört med när CAR-T-celler utan NAP användes. Forskarna studerade också NAP-förstärkta humana CAR-T-celler och fann att de i provrörsförsök var bättre på att stimulera immunsystemet än vanliga CAR-T-celler.

– Vi har en stark tradition med CAR-T-cellsbehandling i Uppsala och redan 2014 behandlade Gunilla Enblad och Angelica Loskog de första patienterna i Europa. Två akademiska prövningar, med totalt 39 patienter, har gjorts vid Akademiska sjukhuset. Tack vare de lovande data vi nu fått fram och publicerat i Nature BioMedical Engineering planerar vi för en ny klinisk prövning med de nya beväpnade CAR-T-cellerna. Vi hoppas att vi kan behandla den första patienten i slutet av året, säger Magnus Essand.

För den kliniska prövningen har gruppen fått forskningsmedel från Cancerfonden, Vinnova och Elicera Therapeutics.

Elicera Therapeutics startades av Uppsalaforskarna Di Yu och Magnus Essand för att ta upptäckter/uppfinningar vidare till kliniska prövningar för att hjälpa patienter med cancer. Syftet är dessutom att driva utvecklingen vidare mot att ta fram registrerade läkemedel. Elicera Therapeutics och Uppsala universitet har tecknat ett flertal samarbetsavtal kring detta.

Jin et al. (2022) CAR T cells expressing a bacterial virulence factor trigger potent bystander antitumour responses in solid cancers, Nature Biomedical Engineering, doi: 10.1038/s41551-022-00875-5

Se film om forskningsprojektet (1:43 min)

Se film från Elicera Therapeutics, företaget som tar upptäckten vidare till klinisk prövning. (2:24)

Årets Eldsjälar prisade på Gyncancerdagen

Josefin Fernebro på Karolinska universitetssjukhuset i Solna hyllas med Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022

Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022 går till Josefin Fernebro. Josefin Fernebro är biträdande överläkare vid mottagningen för gynekologisk cancer på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. ”Vi önskar att alla fick träffa läkare som Josefin!”, skriver Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering. Priset delas ut på Gyncancerdagen lördagen den 2 april 2022.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap om gynekologisk cancer; människor som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Patienter som träffar Josefin upplever sig som en ’jämbördig part’ även om det handlar om olika kunskaper; patienten om sig, sitt liv, sin kropp; och Josefin om allt i sin yrkesroll. Hon tar sig tid, lyssnar och diskuterar. Josefin är en öppen och trygg läkare som utöver det upplevs som en varm och bra person som man är tacksam att ha vid sin sida under den ofrivilliga resa som en gynekologisk cancersjukdom innebär. Förutom att Josefin är en fantastisk läkare delar hon gärna med sig av sin kunskap både på Gyncancerdagar och i webbinarier. Josefin tar sig alltid tid till åhörarnas funderingar och förklarar på ett sätt som alla förstår. Vi önskar att alla fick träffa läkare som Josefin!”

Fredrik Wallin på Norrlands universitetssjukhus i Umeå prisas som Årets eldsjäl av Nätverket mot gynekologisk cancer


Nätverket mot gynekologisk cancer uppmärksammar Fredrik Wallins arbete med utmärkelsen Årets eldsjäl 2022. Fredrik Wallin är specialistsjuksköterska inom onkologi samt processledare för palliativ vård. Han är koordinator på Palliativt kunskaps­centrum norr och vårdprogramshand­läggare på Regional cancercentrum Norr, på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Priset delas ut på Gyncancerdagen den 2 april 2022.

”Fredrik brinner för att dela med sig av all den kunskap han besitter till vårdpersonal, patienter, närstående och allmänhet på sätt som alla kan ta till sig. Kunskap både om vården i sig, och kring vad som behöver ske för att alla ska få tillgång till en jämlik palliativ vård”, säger Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap; som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Den palliativa vården är inte jämlik i Sverige och alla patienter får inte palliativ vård som täcker deras behov. En som kämpar hårt för att vi alla ska få leva, inte bara överleva, tills vi dör är Fredrik Wallin. Man förstår hur viktig palliativ vård är när man hör Fredrik säga den självklara sanningen: Vi kan aldrig göra om att dö. Fredrik brinner för att dela med sig av all den kunskap han besitter till vårdpersonal, patienter, närstående och allmänhet på sätt som alla kan ta till sig. Kunskap både om vården i sig, och kring vad som behöver ske för att alla ska få tillgång till en jämlik palliativ vård. En eldsjäl som också ställt upp under ledig tid och stöttat oss, i Nätverket mot gynekologisk cancer, i vårt arbete kring palliation.”

Anna-Maria Boëthius på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås har tilldelats Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris 2022


Anna-Maria Boëthius, är överläkare på Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås. ”Anna-Maria är en riktig eldsjäl som brinner för att patienter i Borås ska få den bästa vården!”, säger Nätverket mot gynekologisk cancer i sin prismotivering. Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris delas ut på Gyncancerdagen lördagen den 2 april 2022.

– Genom vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla fantastiska människor som outtröttligt jobbar på med att sprida kunskap om gynekologisk cancer; människor som finns där som stöd för patienter och deras närstående när det är tufft; som engagerar sig för att förbättra cancervården och bidrar till att forskningen går framåt. De är alla sanna eldsjälar, och betyder otroligt mycket för så många kvinnor och deras närstående, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

MOTIVERING

”Anna-Maria står för trygghet och stabilitet för patienter med gyncancerdiagnoser som inte har tillgång till de onkologer som fattar beslut om patientens behandling på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Anna-Maria är engagerad och har stor erfarenhet inom gyncancerområdet. Hon upplevs alltid vänlig och tar sig tid till de frågor patienterna har. Det hon inte kan svara på själv är hon snabb på att ta reda på och återkopplar alltid till patienten. Den omsorg hon ger patienterna känns genuin och äkta vilket är otroligt värdefullt för patienten. Anna-Maria är en riktig eldsjäl som brinner för att patienter i Borås ska få den bästa vården!”

Barncancerfonden beviljar 66 miljoner till forskningstjänster

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 30 forskningstjänster inom barncancer om totalt 66 miljoner kronor för att öka kunskapen om barncancer, förbättra behandlingsmetoder och för stöd till drabbade. En fjärdedel av finansieringen går till forskning om neuroblastom.


Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden

– Forskningen om barncancer går framåt och överlevnaden för barncancerdrabbade har ökat till 85 procent, men kampen mot barncancer är inte över. Mer forskning krävs och vi är därför stolta över att kunna erbjuda finansiering till 30 framstående forskare på området, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Att finansiera forskningstjänster är ett viktigt verktyg för att rekrytera fler forskare till barncancerområdet. Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom området även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.

I årets tilldelningsbeslut går en fjärdedel av finansieringen till forskning om neuroblastom, en sjukdom som främst drabbar små barn. Varje år insjuknar cirka tjugo barn i Sverige, de flesta före två års ålder.

– Trots många framsteg är neuroblastom en av de barncancerdiagnoser som inte haft samma utveckling som flera andra barncancerdiagnoser det senaste decenniet. Det känns därför extra bra att flera av de forskare som nu beviljas tjänster kommer ägna sig åt forskning kring sjukdomen, säger Britt-Marie Frost.

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och delar varje år ut 260–300 miljoner kronor. Tack vare en ny strategi för forskningsfinansiering kommer bland annat budgeten för forskningsändamålet nu dessutom att öka med upp till 300 miljoner kronor över fem år, med start 2022.

Så fördelas tjänsterna enligt beslutet

Karolinska institutet: 12 tjänster

Göteborgs universitet: 4 tjänster

Karolinska universitetssjukhuset: 3 tjänster

Skånes universitetssjukhus: 3 tjänster

Lunds universitet: 2 tjänster

Uppsala universitet: 2 tjänster

Sahlgrenska universitetssjukhuset:  1 tjänst

Akademiska sjukhuset, Uppsala:  1 tjänst

Marie Cederschiöld högskola: 1 tjänst

Närhälsan Bollebygd Rehabmottagning: 1 tjänst

 

Siffror i korthet

Två gånger om året beslutar Barncancerfonden om medel till forskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens prioriteringskommittéer. Just nu finansieras 124 pågående forskningstjänster och 224 pågående forskningsprojekt av Barncancerfonden. Sedan starten 1982 har Barncancerfonden delat ut över tre och en halv miljard till forskningsändamålet.

NT-rådet rekommenderar Keytruda som adjuvant behandling för njurcellscancer

Keytruda (pembrolizumab) rekommenderas av NT-rådet, som första immunterapi för adjuvant behandling vid njurcellscancer hos patienter som genomgått partiell eller radikal nefrektomi eller har avlägsnat metastaserande lesioner och som har en ökad risk för återfall.

I Sverige upptäcks ca 1 200 nya fall av njurcancer varje år. Mellan 20–30 procent av alla som genomgår kirurgi får senare återfall, varav 80 procent upptäcks inom tre år och 90 procent inom fem år efter nefrektomi. En viss risk för återfall kvarstår dock även efter tio år.1

NT-rådets rekommendation är:

att Keytruda bör användas vid adjuvant behandling av vuxna med njurcellscancer vid ökad risk för recidiv efter nefrektomi eller efter nefrektomi och resektion av metastaserande lesioner.

NT-rådets rekommendation baseras på en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas 3-studie (KEYNOTE-564) hos njurcancerpatienter med ökad risk för återfall. Studien visade en statistiskt signifikant förbättring av sjukdomsfri överlevnad vid behandling med Keytruda jämfört med enbart uppföljning. Patienter som fick Keytruda uppvisade en signifikant förbättrad sjukdomsfri överlevnad och 32 procent minskad risk för återfall, jämfört med de som fick placebo.2 Pembrolizumab (n=496), placebo (n=498). DFS vid 24 månader var 77,3 % i median (95 % KI 72,8 %–81,1 %) i pembrolizumabgruppen mot 68,1 % i median (95 % KI 63,5 % -72,2 %) i uppföljningsgruppen med hazardkvot 0,68 (95 % KI 0,53–0,87; p=0,002). överlevnadsdata (OS) från studien är däremot fortfarande omogna.

– Att pembroluzimab (Keytruda) som första läkemedel nu rekommenderas för adjuvant behandling av njurcancer, för patienter som löper en stor risk att återfalla i sin njurcancersjukdom efter genomförd njurcancerkirurgi, är glädjande och positivt. Behandlingen minskar risken för återfall med metastaser och blir ett viktigt tillskott för patientgruppen där det fram till idag inte funnits någon rekommenderad tilläggsbehandling, säger BörjeLjungberg, senior professor i urologi vid Umeå universitet.

– Keytruda är det första läkemedlet i Europa godkänt för adjuvant behandling av njurcancer hos patienter med en ökad risk för återfall. Nu efter NT-rådets bedömning, rekommenderas Keytruda till följd av resultaten från KEYNOTE- 564, som visar en signifikant minskning av risken för återfall av sjukdom med nästan en tredjedel. Detta behandlingsalternativ är ett viktigt tillägg till en patientgrupp med stort medicinskt behov, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef för onkologi, MSD Sverige.

Referenser

  1. Nationellt vårdprogram Njurcancer 2019-06-10 version:3.0
  2. Keytruda (pembrolizumab) för adjuvant behandling av avancerad njurcellscancer: NT-rådets yttrande till regionerna 2022-03-28.

Läs hela yttrandet här

Barntumörbanken tilldelas 12 miljoner i utökat stöd från Barncancerfonden

I Barntumörbanken vid Karolinska Institutet i Solna samlas tumörvävnad från barn som drabbats av hjärntumörer eller andra solida tumörer. Den nationella samlingen av prover växer och är en mycket värdefull tillgång för forskningen genom att den kan bidra till genombrott för att förstå olika cancersjukdomar och utveckla bättre behandlingar för barncancerpatienter. I en av Barncancerfondens satsningar tilldelas nu Barntumörbanken 12 miljoner i utökat stöd.

Förutom att Barntumörbanken samlar in prover så genomförs också analyser, bland annat så kallade helgenomsekvenseringar. Det innebär att allt DNA hos en patient gås igenom och samlas i ett bibliotek av digitala data. I biblioteket kan sedan forskare leta efter ledtrådar till vad som kan ha orsakat cancern, varför patienter reagerar olika på behandlingen eller om det finns ärftliga komponenter inblandade. Datan kan också användas till att utveckla nya precisionsmediciner skräddarsydda efter den enskilda patientens genetiska förändringar. Desto fler patienter som det finns data på i biblioteket, desto lättare blir det att säkerställa pålitliga och användbara forskningsresultat.

Syftet med Barncancerfondens utökade stöd till Barntumörbanken är att snabbare öka kunskapen om tumörsjukdomar hos barn och därmed intensifiera forskningen och utvecklingen av nya, bättre behandlingar för barncancerpatienter. Proverna samlas in i samarbete med Sveriges sex universitetssjukhus som behandlar barn med cancer. I dagsläget samtycker nästan alla barncancerpatienter med familjer till att deras prover samlas in.

Kerstin Sollerbrant, forskningschef, foto karl Nordlund.

– I stället för att långsamt beta av analyser under flera år blir det tack vare den här satsningen möjligt att göra fler analyser under kortare tid och få en kraftig boost i mängden digitala data. Barntumörbanken är en skattkista av information som väntar på att förädlas och användas i forskning. Vår förhoppning är att detta ska bidra till framsteg inom bland annat precisionsmedicin, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

De 12 miljonerna i utökad stöd ska användas till att göra helgenomsekvenseringar på prover som redan finns i provsamlingen men som inte analyserats tidigare.

Under 2022 startar Barncancerfonden också en långsiktig satsning på arbetet med helgenomsekvensering på nyinsjuknade barncancerpatienters DNA där GMS Barncancer-projektet kommer att tilldelas 24 miljoner fördelat på de kommande fem åren. Syftet är att införa helgenomsekvensering i klinisk rutindiagnostik i hela Sverige. Barncancerfondens satsning på GMS-barncancer och den utökade satsningen på Barntumörbanken kompletterar varandra och kommer tillsammans att skapa en kraftfull resurs för både behandlande läkare och barncancerforskare, vilket i slutändan leder till förbättrad behandling av barncancerpatienter.

Barntumörbankens arbete bedrivs i huvudsak vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. Karolinska Universitetssjukhuset är forskningshuvudman och hela verksamheten finansieras av Barncancerfonden. Både biologiska prover och data kan delas med forskare efter en ansökningsprocess och en godkänd etisk ansökan.

Vill du veta mer om Barntumörbanken?

På Barntumörbankens hemsida finns mer information om arbetet som utförs. Där finns också information för dig som är forskare och önskar ansöka om tillgång till prover och data inom ramen för ett forskningsprojekt.

https://ki.se/forskning/barntumorbanken

Lorviqua ingår i högkostnadsskyddet med generell subvention

Lorviqua (lorlatinib) som används vid behandling av vuxna med framskriden så kallad ALK-positiv icke småcellig lungcancer (NSCLC) ingår i högkostnadsskyddet med generell subvention. Lorviqua ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsning till patienter som tidigare behandlats med andra ALK-hämmare. Nu ingår Lorviqua även som behandling för patienter som inte tidigare har behandlats med ALK-hämmare, med ändrad subventionsstatus till generell subvention.

Varje år drabbas cirka 4000 personer av lungcancer. Icke småcellig lungcancer (NSCLC) är den vanligaste lungcancerformen. Cirka fem procent av alla patienter med NSCLC har en mutation i genen för proteinet ALK. Svårighetsgraden av sjukdomen bedöms som mycket hög.

Lorviqua fungerar genom att hämma ALK-proteinet och på så sätt bromsa dess stimulerande effekt på cancercellers tillväxt så att cancercellerna inte förökar och sprider sig.

Data från studien som låg till grund för det regulatoriska godkännandet visar att behandling med Lorviqua leder till att det tar väsentligt längre tid innan sjukdomen förvärras jämfört med om patienterna behandlats med Xalkori (en annan ALK-hämmare). Lorviqua har även visat en tydligt motverkande effekt på metastaser i det centrala nervsystemet.

TLV bedömer att Alecensa (alektinib) är relevant jämförelsealternativ till Lorviqua, eftersom Alecensa av TLV har bedömts vara mer kostnadseffektivt än Xalkori och är den ALK-hämmare som i Sverige används mest inom denna indikation. Eftersom det saknas studier som direkt jämför effekterna av behandling med Lorviqua och Alecensa, har företaget gjort indirekta jämförelser av läkemedlens effekt. TLV bedömer att de indirekta jämförelserna visar att Lorviqua åtminstone har jämförbar effekt med Alecensa när det gäller att förhindra att patienternas sjukdom förvärras.

Läkemedelskostnaderna för Lorviqua och Alecensa är i nivå med varandra vid rekommenderade doser och priset för Lorviqua är rimligt i förhållande till nyttan av behandlingen och sjukdomens svårighetsgrad. TLV har därför beslutat att Lorviqua ska ingå i högkostnadsskyddet med generell subvention.

Beslutet gäller från och med den 25 mars 2022.

Läs hela beslutet

Positivt utlåtande av CHMP om Carvykti för behandling av recidiverande och refraktärt multipelt myelom

Stockholm, 25 mars. Janssen, som är del av Johnson & Johnson-koncernen, meddelade 25 mars att den europeiska läkemedelsmyndighet EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) lämnat ett positivt utlåtande om att rekommendera ett godkännande av Carvykti (Ciltakabtagene-autoleucel) för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom – som fått minst tre tidigare behandlingar.

”Carvykti är Janssens första cellterapi och vår förhoppning är att denna nya behandling kommer att få stor betydelse för patienter som idag saknar effektiva alternativ”, säger Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige.

EMAs positiva utlåtandet baseras på resultaten från CARTITUDE-1-studien, en fas 1b/II studie med patienter som har recidiverat eller refraktärt myelom, fått minst tre tidigare behandlingar inklusive en proteasomhämmare, ett immunmodulerande läkemedel, och en anti-CD38 monoklonal antikropp.

Länk till Janssen EMEAs pressmeddelande.