Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

”Kraften i allas engagemang” – ledord under Onkologidagarna i Kalmar 2023

Onkologidagarna är sedan starten 2013 en årlig konferens för kunskapsutbyte mellan företag och professioner som arbetar inom cancervården. Den tionde upplagan hölls i Kalmar – i Kalmarsalen, idag ett modernt konserthus men med ett förflutet från 1800-talet som framgångsrik ångkvarn. Under tre dagar samlades ungefär 500 deltagare och 45 företag/utställare för att dela erfarenheter och kunskap, ta del av den senaste forskningen och inspireras till att bedriva och utveckla den onkologiska vården.

Konferensen arrangerades i samarbete mellan Svensk Onkologisk Förening (SOF), Sjuksköterskor i Cancervård och Onkologiska kliniken och strålningsfysik i Kalmar. Deltagarna välkomnades av Magnus Lagerlund, klinikchef och Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Kalmar, som lyfte vikten av att jobba tillsammans för att kunna utnyttja sjukvårdens resurser på bästa sätt.

Årets Onkologidagar inleddes med att hedersföreläsare professor David Schwappachs pratade om patientsäkerhet och vikten av att sträva efter att minska det som kan äventyra patientsäkerheten. ”Interuptions” eller störningsmoment betonades i detta sammanhang och enligt Schwappach blir en onkolog störd ca 8 ggr/h, vilket innebär att ungefär 17 procent av arbetstiden ägnas åt störningsmoment. Siffran för sjuksköterskor är liknande. Att hitta strategier för att minska dagliga störningsmoment är en utmanande men viktig uppgift.

BEHÖVS ÅTGÄRDER PÅ SYSTEMNIVÅ
Studier har visat att 34 procent av cancerpatienterna drabbas av minst ett Adverse Event (AE) och att 16 procent av patienterna drabbas av minst en biverkan som hade kunnat förebyggas eller förmildrats. För att minska patientrelaterade incidenser, poängterar David, att det behövs åtgärder på systemnivå – inte individnivå. Åtgärder på individnivå i form av exempelvis checklistor, dubbelkontroll och varningsetiketter har visats vara mindre effektiva än åtgärder på systemnivå som exempelvis förändringar i arbetsmiljön (”noise reduction”), kulturförändring (”speaking up culture”) och begränsande/tvingande funktioner som exempelvis begränsar användning av copy-paste vid läkemedelsordination.

Att ha en tillåtande kultur där medarbetarna vågar påtala och uppmärksamma risker är effektivt för att minska risken för patientskador och därmed öka patientsäkerheten. För att nå dit framhölls vikten av att ta tag i identifierade riskmoment på en gång, vilket är en utmaning men kan underlättas genom att arbeta stegvis och börja i en grupp som är motiverad. Sammanfattningsvis lyfte David frågan: Kan vi göra cancervården säkrare? En fråga som han själv bejakade med uppmaning att det går – och att vi borde försöka.

Sjukvårdens utmaning i optimalt utnyttjande av resurser präglar alla verksamheter och den onkologiska verksamheten är inte undantagen. Utvecklingen inom precisionsmedicin med molekylärt riktade behandlingsmöjligheter och immunterapi innebär att behandlingsmöjligheterna ökat. Samtidigt lever människor allt längre och år 2040 beräknas 900 000 svenskar vara 80 år eller äldre. Med bakgrund i detta blir vikten av att ge rätt behandling till rätt patient i rätt tid tydlig. Vad kan vi göra? Vad bör vi göra? Två frågor som redan idag präglar den onkologiska vården, men som troligen kommer att bli ännu viktigare i framtiden.

Läs hela artikeln

”Ny svensk cancerstrategi måste ha EU:s cancerplan som förebild”

Den 9 maj arrangerade Cancerfonden i samarbete med Sveriges tre CCC en konferens i Stockholm på temat: Cancer, Equality and EU:S Beating Cancer Plan. Syftet med konferensen, där sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och en stor del av alla organisationer i Sverige som arbetar med cancer deltog, var att stärka arbetet med en fortsatt utveckling och implementering av EU:s Beating Cancer Plan.

Så här kommenterar Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare, konferensen och Sveriges roll i EU:s plan för att förbättra cancervården i alla medlemsländer:

Hur ser Cancerfonden på den stora EU-satsningen mot cancer och vad är Sveriges roll i denna plan (EU Beating Cancer Plan)?
– Vi ser väldigt positivt på EU:s cancerplan och satsningen som den innebär. Planen är heltäckande och sätter upp tydliga, tidsatta och mätbara mål på ett sätt som vi idag saknar i Sverige. Nu är det viktigt att planen blir verklighet på nationell nivå. Regeringen har aviserat att man ska ta ett omtag kring den nuvarande svenska cancerstrategin vilket vi tror är absolut nödvändigt. Den har tjänat oss väl men har nu 14 år på nacken, i en ny cancerstrategi är det viktigt att man använder EU:s cancerplan som förebild.

Hur kan/kommer Cancerfonden att arbeta konkret med att stötta planen?
– Vi driver på både på internationell, nationell och regional nivå för att skapa ökad effekt av EU:s cancerplan i Sverige. Det gör vi bland annat genom att träffa politiker, anordna konferenser (likt den som vi anordnade den 9 maj) och på olika sätt sätta ljuset på utmaningar inom svenskt cancerarbete där EU:s cancerplan kan fungera som förebild.

Vilken betydelse kommer Sveriges tre nya CCC att ha framöver? Och hur kommer Cancerfonden att samarbeta med dem?
– Jag tror att de kommer att spela en viktig roll i att se till att nya tekniker, behandlingar och läkemedel implementeras snabbare och jämlikt i Sverige. En ackreditering av universitetssjukhusen löser inte i ett slag alla de utmaningar som både vård och forskning står inför, men det är ett viktigt steg för att föra svensk cancerforskning och vård ännu närmare varandra.

Läs hela artikeln

Cancer Comprehensive Centers – Nedslag i Göteborg – så ska vården förändras

Cancervården i Europa är sedan några år stadd i förändring. Inom EU strävar man efter ökad samordning, nya samarbeten och nya strategier via styrdokumentet European Code of Cancer Practice – ECCP och the EU Beating Cancer Plan (EBCP) – ett projekt som syftar till att med gemensamma EU-krafter förbättra hela vårdkedjan inom cancer fram till 2030.

Sverige drar sitt strå till den allt större stacken via tre nya Cancer Comprehensive Centers. Onkologi i Sverige har träffat delar av ledningsteamet för SCCC – Sahlgrenska Cancer Comprehensive Center som ackrediterades 2022 och har en hög målsättning: att med högsta möjliga kliniska kompetens och forskning i framkant samarbeta för att kunna ge patienterna den bästa möjliga vården.

Det är lätt att gå vilse i den nya djungel av förkortningar som präglar arbetet med att förändra cancervården och cancerforskningen i Europa. SCCC ingår tillsammans med Karolinska CCC och Skåne CCC i OECI (Organisation of European Cancer Institutes). Totalt finns det nu 123 CCC i Europa, och Karolinska CCC, som ackrediterades våren 2020 och organiserar 350 forskargrupper inom cancer, är ett av de största.

SCCC är betydligt mindre och det är svårt att gå vilse i den äldre, anspråkslösa byggnad där ledningsrådet, som består av företrädare för alla verksamhetsområden med koppling till cancer, brukar ha sina möten – och det är där vi träffas en solig dag i början av april. Trots namnet är SCCC med andra ord inget stort och flott fysiskt center. Faktum är att det än så länge inte är ett särskilt fysiskt projekt alls. Överläkaren, onkologen och centrumföreståndaren Edvard Abel, som är en av dem som möter oss med fika och smörgåsar, förklarar:

– Än så länge är vi mest en virtuell enhet, en systematisk organisationsmodell. Ingen i staben arbetar på heltid med SCCC, säger han och visar på en skärm hur centret är organiserat, i sex olika medicinska områden där cancer ingår som en del (se faktaruta).

– Det var först under certifieringsprocessen av SCCC som vi fick en överblick över hur vi arbetar med cancer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Tidigare kunde vi inte se den röda tråden, men nu när vi har synliggjort sjukhusets och akademins del i vården och forskningen inom cancer håller vi på att skärpa bilden av SU som ett första klassens cancersjukhus, fortsätter Edvard Abel som bland annat har varit medicinskt ansvarig för strålbehandlingsavdelningen på SU och Södra Älvsborgs sjukhus.

Han har arbetat kliniskt i mer än 20 år och har lång vana av förbättringsarbeten och vårdprocesser.

– SCCC har gett oss möjlighet att bygga en ny struktur som kan påverka utvecklingen. Det finns en styrka och kraft i det större perspektiv vi har nu, inte minst tack vare det nationella samarbete vi har med de två övriga centren. Detta är helt klart ett framtidsprojekt, alla tycker det är roligt att arbeta med detta, säger Edvard Abel med entusiasm.

Han saknar inte sitt kliniska arbete, att arbeta nära patienterna.

– Nej, inte riktigt. Jag tror att jag nog gör större nytta i den här rollen. Jag ser ett större sammanhang nu och arbetar för att alla cancerpatienter ska känna att den vård de får här är av högsta kvalitet.

ALLA LEDTIDER FÖLJS UPP
Som svar på hur och när patienterna kan märka en bättre vård svarar han så här:

– Ackrediteringsprocessen har bland annat lett till vi följer upp ledtider i all cancervård mer frekvent med rapportering till ledningsrådet var fjortonde dag. Detta innebär att vi snabbt får en överblick och kan sätta in åtgärder där de behövs. Sannolikt har det redan inneburit en förbättring för patienterna.

Det han ser som den stora utmaningen i arbetet framöver är att nå ut till alla.

– Vi behöver göra oss mer hörda och sedda i regionen, vi måste samordna forskningsdelen, bland annat genom att satsa på samarbete kring fler nationella studier, och vi måste arbeta fram fler synergier. Men jag är nöjd med att vi på relativt kort tid har fått fart på allt och att det är nu är full rörelse framåt, konstaterar en optimistisk centrumföreståndare och påminner om att det bara gått ett år sedan SCCC blev ackrediterat och att hela planeringsarbetet drogs igång under pandemin.

Att man satsar på att utveckla en patientnära cancervård, läs omvårdnad, märks i sammansättningen av det team som organiserar arbetet. Förutom nio företrädare för ett särskilt Patient- och närståenderåd ingår tre erfarna, så kallade ”Lead Cancer Nurses”.

En av dem är Kristina Isacson, barnsjuksköterska och avdelningschef på Barncancercentrum.

– Det är viktigt att omvårdnad är representerat i SCCC-ledningen. Jag har lång erfarenhet av både barncancervård och forskning och tycker att det är bra att vi nu samarbetar med vuxenonkologin. Våra patienter och närstående har samma behov av psykosocialt stöd, rehabilitering, information och delaktighet och vi ser samarbetet med Patient- och närståenderådet som en viktig del i vårt arbete. Barncancervården fungerar mycket bra idag och på Barncancercentrum är vi vana vid att ha alla funktioner samlade på ett ställe. Vi har goda behandlingsresultat, bra forskning, är vana att arbeta i nätverk och samarbetar med Barncancerfonden. Ett ökat nationellt samarbete och ett gemensamt arbetssätt i hela landet kommer att gynna våra patienter. Vi hoppas bland annat att cancerrehabilitering ska bli en tydligare del av cancervården, säger Kristina Isacson och lämnar ordet till sin kollega Christina Stigsson, specialistsjuksköterska i onkologi som arbetar inom kvinnosjukvården med inriktning på tumörkirurgi.

Läs hela artikeln

Smartare diagnostik av bröstcancer för länder med begränsade resurser

Ett fickultraljud, en smarttelefon och en algoritm kopplad till tusentals kliniska bröstbilder. Med hjälp av detta hoppas Lundaforskare möjliggöra diagnostik av bröstcancer i låg- och medelinkomstländer.

Var sjätte person i världen dör av cancer. Av alla cancertyper är bröstcancer den vanligaste, och det är långt fler som dör av den i låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer. Ofta ställs diagnosen sent, och för många av dessa kvinnor är cancern då inte längre botbar.

”I vårt projekt utvecklar vi en innovativ lösning för lättillgänglig, kostnadseffektiv och säker bröstdiagnostik där den behövs som mest”, skriver här överläkaren och forskaren Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.

Bröstcancer är för närvarande den vanligast förekommande cancertypen globalt sett och incidensen ökar. Under 2020 insjuknade två miljoner kvinnor i bröstcancer, vilket förväntas öka till tre miljoner om 20 år. På samma sätt uppskattas antalet kvinnor som dör i bröstcancer öka från 685 000 år 2020, till en miljon om 20 år. I höginkomstländer är överlevnaden i bröstcancer god och den ökande incidensen kan mötas av etablerade screeningprogram och effektiv behandling. I låg- och medelinkomstländer är det dock betydligt fler kvinnor som dör i bröstcancer. En stor andel av dessa kvinnor har en avancerad eller metastaserad bröstcancer vid diagnos, en sjukdom som oftast inte längre är botbar. En viktig bidragande orsak till detta är sen diagnostik.

WHO har riktat sitt fokus på den höga dödligheten i bröstcancer i låg- och medelinkomstländer genom att 2021 lansera Global Breast Cancer Initiative, med målet att minska dödligheten i bröstcancer med 2,5 procent per år fram till 2040. WHO ser diagnos i rätt tid (timely diagnosis) som ett av de främsta medlen för att nå detta mål. Det ter sig inte rimligt att bygga upp ett mammografiscreeningprogram i länder med begränsade sjukvårdsresurser, både i avseende på infrastruktur och personal. Viktigare är då att kunna diagnostisera patienter med symtom från brösten med en lättillgänglig metod för att kunna bedöma om det är en cancer eller ej.

ULTRALJUD I MINIATYR
Ultraljud är en central bröstdiagnostisk metod, som ingår i standardutredningen av patienter som söker för till exempel en knuta i bröstet. På senare tid har utvecklingen av fickultraljud (Point-of-Care Ul-trasound) avancerat. Fickultraljud är en ultraljudsmaskin i miniatyrformat, där bilderna kan avläsas på en smarttelefon. Jämfört med de ultraljudsmaskiner som används på sjukhusen i Sverige är fickultraljud betydligt billigare. Fickultraljud skulle därmed kunna utgöra en enkel och lättillgänglig metod att diagnostisera bröstcancer i länder med begränsade resurser. Om fickultraljud ska kunna bli användbart är avhängigt om det finns kompetens att kunna tolka bilderna. I låg- och medelinkomstländer är det glest med röntgenläkare, i Kenya finns det en radiolog per 370 000 invånare jämfört med uppskattningsvis 7 500 invånare i Sverige.

Artificiell intelligens är ett snabbt växande område inom medicin och när det kommer till bröstcancer finns det goda möjligheter att använda artificiell intelligens för att detektera bröstcancer. Min forskargrupp har utvecklat en algoritm som med artificiell intelligens automatiskt kan tolka bröstultraljudsbilder tagna med POCUS. På detta sätt kan bröstcancer diagnostiseras även om både dyr utrustning och expertkompetens saknas.

Läs hela artikeln

Ny strålteknik kan anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandlingen

Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken innebär att strålbehandlingen kan göras mer exakt vilket gör det säkrare för patienterna. Sedan tidigare används strålningsteknik som övervakar rörelser i kroppen och slår av strålningen om rörelsen är utanför marginalerna. Den nya tekniken innebär att strålfältet i stället följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stängas av. Här beskrivs den senaste teknikutvecklingen av André Haraldsson och Tobias Pommer, båda sjukhusfysiker i Lund.

Strålbehandling är i dag en avancerad och flexibel behandlingsmodalitet som i hög grad anpassas efter de utmaningar som är unika för olika diagnoser och lokalisationer. Denna anpassning innebär bland annat användning av bildgivande diagnostisk från olika modaliteter som underlag för bestämning av det som ska strålas, det vill säga tumör och område med risk för spridning, och det som ska undvikas, det vill säga riskorgan och frisk vävnad.

Typiska exempel på detta är rutinmässig användning av magnetresonanstomografi (MRT) vid strålbehandling i hjärnan och i bäcken, och positron-emissions-kamera vid strålbehandling i bland annat lunga och huvud/hals-området. Själva strålplanen skapas och simuleras på underlag från datortomograf (DT), eller simulerade DT-bilder från MRT-bilder. För att få så bra överensstämmelse mellan planerad och administrerad stråldos ska DT-undersökningen vara representativ för patientens anatomi under hela behandlingen. Det kan ske förflyttning av tumör mellan DT och behandling och mellan behandlingsfraktioner, som behöver hanteras. För vissa tumörlokalisationer kan även rörelse ske under bildtagning samt behandling. Vanliga exempel på stora patientgrupper med rörelser är periodiska andningsrörelser vid tumör i lunga och bröstcancer, medan icke-periodiska rörelser på grund av blåsfyllnad och gas- och tarmrörelse i buk/bäcken, till exempel för prostatacancer.

För att kompensera för rörelse under tiden strålning sker har ett par tekniker utvecklats. DT-underlag kan samlas in under flera andningscykler för att få korrekt bild av anatomin under rörelse, så kallad 4D-DTAndningsrörelsen kan också frysas genom att patienten andas in och håller andan. Förutsatt att patienten kan hålla andan i åtminstone 20 sekunder, och med visuell feedback andas ungefär lika djupt varje gång, kan patienten också få strålbehandlingen på detta sätt. För patienter med bröstcancer används denna teknik rutinmässigt.

ANDNINGSSTYRD STRÅLBEHANDLING
För tumör i lunga kan rörelse kompenseras genom att volymen som strålas utökas baserat på 4D-DT. På så sätt styr patientens specifika rörelse storleken på strålfältet. På senare tid har även möjligheter att genomföra 4D-bildtagning med behandlingsmaskinens inbyggda digitala volymtomografi samt tekniker med andningsstyrd strålbehandling introducerats.

Kompensering av rörelse i buk och bäcken görs framför allt vid prostatacancer som sker idag på många center genom att markörer i metall inplanteras i prostatan. Dessa markörer kan enkelt användas för att positionera patienten utifrån prostatans dagliga läge, istället för att använda skelett eller hud. Sedan en tid tillbaka kan även dessa markörer följas under tiden strålning sker genom att slätröntgen tas med viss intervall och strålen bryts om prostatan (eller patienten) rört sig utanför en viss tolerans. Oönskade avvikelser kan därmed fångas och kompenseras med att flytta behandlingsbrits eller invänta att prostata rör sig tillbaka, och hindrar stråldos som var avsedd för prostatan att träffa andra delar i kroppen.

En kombination av tekniker gör det numera också möjligt att kompensera rörelser genom att själva strålfältet omformas. Rörelsekompenserad strålbehandling genom styrning av bladkollimatorns omformning har forskats på länge men inte introducerats på konventionell linjäraccelerator på bred front än, även om kliniska försök finns. Den senaste typen av Radixact-acceleratorn (Accuray, Madison, USA), som har en form liknande en DT med tekniken Synchrony kan använda sin pneumatiska bladkollimator och block för att följa med i rörelser. En inbyggd kV-detektor och-generator tar slätröntgenbilder för att visualisera tumören. Tekniken har potential att ytterligare öka precisionen i strålbehandling för att kunna minska de marginaler som krävs och därmed minska strålvolymer och biverkningar. Det finns ett par frågeställningar kopplade till denna typ av strålbehandling då omformning i realtid ställer stora krav på säkerhet. Den teknik som säkerställer korrekt bildtagning, positionering av tumör och korrekt förändring i fältomformning måste fungera korrekt, hela tiden. Vi har genomfört kvalitetssäkring av teknik och introducerat denna på vår klinik för hypofraktionerad prostatacancer och stereotaktisk behandling av tumör i lunga.

MATERIAL OCH METOD
På Radixact-acceleratorn är ett röntgenrör och en röntgendetektor monterad vinkelrätt mot behandlingsfältet. Dessa används för att visualisera och beräkna rörelsen av en tumör genom att ta röntgenbilder med intervall av tre till sju sekunder. Ett krav för att kunna utföra rörelsekompenserad behandling är att tumören, eller en markör, är synlig på röntgenbilderna. För rörelse korrelerad med andning används också dioder som emitterar ljus (LED). Dioderna placeras på patientens buk och bröstkorg och patientens andningsrörelse korreleras med tumörens rörelse med hjälp av algoritmen som heter Synchrony. Rörelsekompensationen sker därefter utefter patientens andning eftersom denna kan avläsas kontinuerligt, och algoritmen uppdaterar korrelationen mot tumören efter hand som nya röntgenbilder tas. För rörelser som inte är korrelerade med andning, exempelvis prostata, sker bildtagning med cirka tre sekunders intervall och om tumören har flyttat sig så som uppmätt med de inplanterade markörerna, omformas fältet snabbt med de lufttrycksstyrda och sex mm breda kollimatorbladen. Kollimatorbladen kan öppnas eller stängas på cirka 20 ms. Behandlingen sker heliskt, vilket innebär att behandlingsbrits med patient rör sig genom behandlingsmaskin samtidigt som strålaccelerator roterar kontinuerligt, likt en DT.

Läs hela artikeln

Förebyggande insatser begränsas av haltande kommunikation till släktingar

Intresset hos svenskar att få kunskap om en ärftlig cancerrisk är stort. Nio av tio vill både få kännedom om en upptäckt risk i familjen, och vill också informera sina släktingar. Men önskemål om hur genetisk riskinformation bör hanteras varierar och skiljer sig från aktuell klinisk praxis. För att optimera effekterna av riktad cancerprevention i högriskfamiljer behöver kommunikation kring ärftliga risker bli mer systematisk, strukturerad och situationsanpassad.

”Att vara ensam om uppgiften att informera släktingar medför en utsatthet, som vården idag kanske inte fullt ut tar ansvar för”, skriver här Carolina Hawranek, nydisputerad forskare vid Umeå universitet som i januari 2023 försvarade sin avhandling på temat riskinformation om ärftlig cancer.

Genetisk information är – till skillnad från annan hälsodata – information från en person som även kan vara viktig för andra biologiska släktingar. Möjligheten att identifiera genetisk predisposition för en allvarlig sjukdom som cancer har funnits i nästan 30 år. Genteknikens framsteg har både gjort det möjligt att hitta bakomliggande orsaker till vissa vanliga cancerformer, men också att testa friska personer och avgöra om de bär på genetiska varianter som medför en ökad livstidsrisk för cancer.

Någon som upplevt hela den genetiska revolutionen på nära håll under sitt yrkesliv är Ulf Kristoffersson, docent och tidigare överläkare i klinisk genetik vid Lunds universitet. Han var bland annat med och startade den Onkogenetiska kliniken i Lund 1993 som tillsammans med Karolinska var pionjärer på området i Sverige.

– I början, i slutet av 1970-talet, kunde vi inte göra någonting för individen – vi kunde bara berätta om risker för framtida barn till exempel, minns han.

När PCR-tekniken kom under 80-talet tog utvecklingen fart på riktigt. De första cancerassocierade varianterna i BRCA- och MMR-gener som innebär ökad risk för bröst-, äggsstocks- och tjocktarmscancer upptäcktes på 1990-talet och förståelsen bakom ärftliga mekanismer ökade. Det resulterade i möjligheten att identifiera personer i familjer med misstänkt ärftlig cancer och erbjuda dem förebyggande åtgärder som speciella uppföljningprogram eller i vissa fall profylaktiska operationer. Men i början av 00-talet testades fortfarande nästan uteslutande personer med symtom och en tydlig familjehistoria av cancer.

Det är först under det senaste decenniet som de nya teknikerna översatts till riktade cancerförebyggande insatser. MPS(NGS)-tekniken möjliggjorde tester av individuell risk via så kallade genpaneler – en sorts effektiv riktad testning av ett urval kända patogena varianter i cancersjukdomsassocierade gener.

– Det är egentligen bara de tio senaste åren som vi mera allmänt kunnat använda kunskapen om samband mellan genetiska varianter och sjukdom prediktivt för att hantera ärftliga sjukdomsrisker innan människor insjuknar i större skala, säger Ulf Kristoffersson och fortsätter:

– Bröstcancer blev den diagnos som fick agera testområde för ärftlighetsutredningar, och det var ett bra organ att arbeta med för att sprida genetisk kunskap både till allmänheten och till vårdpersonal. Det var mer accepterat att tala om bröstcancer än om tjocktarmscancer, säger Ulf Kristoffersson.

När riskinformation fungerar bra inom familjer som har en ökad ärftlig risk öppnas möjligheten att hitta högriskindivider som kan dra nytta av etablerade förebyggande insatser. Men all sorts förebyggande behandling och riskhantering förutsätter kunskap, motivation och förmåga att agera på information om hälsorisker hos varje enskild individ. Inte bara hos den första personen i familjen som genomgått genetisk testning (proband) men även hos ännu ovetande friska. Om och hur dessa individer bör få kännedom om sin potentiellt förhöjda cancerrisk har diskuterats flitigt genom åren, och idag finns till exempel lagstadgade rutiner som ska säkerställa riskinformation till berörda släktingar i Frankrike och Australien

Däremot verkar implementeringen av tydligare riskinformation till berörda släktingar gå trögt på annat håll. En internationell översyn av samtycken inför genetisk testning 2020 visade att endast 11 av 68 blanketter innehöll information till den som ska testas, om att resultaten av testingen även kan vara viktiga för och bör därför spridas till berörda släktingar. Problemet ligger delvis i att genetisk information i vården fortfarande betraktas tillhöra individen – inte hela familjen. Även om det i vissa länder, som till exempel Storbritannien, finns tendenser till att detta förhållningssätt håller på att förändras.

– När sjukvården ställs inför nya utmaningar är man oftast väldigt konservativ i sina värderingar. Att betrakta genetisk information som speciell var befogat i en tid då vi hade ett annat kunskapsläge – men idag handlar det egentligen om vårdpersonalens kompetens att tänka genetiskt, säger Ulf Kristoffersson.

Läs hela artikeln

Hjälper patienter att fatta svåra beslut

Med ökad kunskap om våra gener följer ibland svåra frågeställningar. En patient som vet att den har anlag för svår sjukdom kan försöka förebygga den, men insikten kan också vara tung att bära. Genetiska vägledare är tätt knutna till utvecklingen inom precisionsmedicin. Deras uppgift är att guida patienter till väl avvägda beslut, utifrån informationen i generna.

Har jag ett anlag som ökar risken för cancer eller hjärtsjukdom? Finns det hos andra i släkten? Har jag fört det vidare till mina barn? När vissa vill ha besked om vad som finns i generna, vill andra helst inte veta något alls.

Här beskriver Rebecka Ekström, sjuksköterska och genetisk vägledare vid Universitetssjukhuset i Linköping, några av de situationer hon ställs inför.

Till klinisk genetik kommer patienter där man misstänker att det finns en genetisk och ofta ärftlig bakgrund till deras cancersjukdom, hjärt-kärlsjukdom eller syndrom. De vanligaste cancersjukdomar som utreds på klinisk genetik är bröst-, ovarial-cancer, kolo-rektalcancer och om en individ har flera primära maligniteter.

En genetisk utredning kan ta lång tid, ibland upp till ett par år. Vid en sedvanlig utredning får patienten börja med att beskriva sin släkt genom att fylla i ett släktunderlag. Uppgifterna om familjen sträcker sig vanligen från patient till mor- och farföräldrar, deras syskon och barn. Utifrån underlaget ritar en genetisk vägledare upp ett släktträd för att se helheten och vilka diagnoser som är relevanta att verifiera. Vidare skickas samtycke för uttag av medicinska uppgifter för de släktingar som vi önskar verifiera diagnoser på. Här får patienten ta ett stort ansvar då vårdgivaren, av juridiska skäl, inte får ta kontakt med släktingar, utan patienten själv får vidarebefordra samtycken till de släktingar som det berör.

När samtycken inkommit börjar detektivarbetet med att få fram journalkopior och PAD för att se exakt vilken diagnos det rör sig om. När alla uppgifter samlats in rondar den genetiska vägledaren ärendet med en läkare som bedömer om patienten uppfyller de kriterier som krävs, enligt de olika vårdprogram som finns, för genetisk utredning.

GÅR IGENOM SLÄKTTRÄDET
Nu är det dags att boka patienten för genetisk vägledning. När det gäller utredningar för ärftlig cancersjukdom är det oftast en genetisk vägledare som träffar patienten vid det första besöket och ger genetisk vägledning. Under besöket går man igenom släktträdet och informerar om det som eventuellt gör att man kan misstänka ärftlighet, till exempel låg insjuknandeålder, samma cancersjukdom i flera generationer eller associerade cancerformer. Vid exempelvis utredningar för bröstcancer, tittar man även på om det finns individer med ovarialcancer, yngre fall av prostatacancer och pankreascancer.

Under besöket går man igenom olika begrepp, såsom gener, mutationer och ärftlighetsmönster. Besöket går ut på att ge patienten information på en nivå som passar just honom/henne. Detta för att patienten ska kunna ta ett väl avvägt beslut om han/hon önskar gå vidare med en genetisk analys.

När analyssvar inkommit är det åter dags för rond med läkare. Om analysen påvisar en sjudomsassocierad variant i en gen kommer patienten att bokas till återbesök med läkare tillsammans med en genetisk vägledare, för att delges provsvar och vad svaret innebär. Efter besöket erbjuds patienten uppföljande samtal med den genetiska vägledaren för att se hur beskedet och informationen har landat när det har gått en tid.

Om analysen inte påvisar någon förändring i de gener som analyserats bokas besök till den genetiska vägledaren för information om provsvar.

Läs hela artikeln

Ett europeiskt centrum för pankreaskirurgi – kommer svenska patienter att begära vård i Portugal?

Om du eller jag fick högt blodtryck eller symptomgivande artros skulle vi sannolikt söka upp en läkare med gott rykte och i den närmsta omgivningen. Om någon av oss däremot diagnostiserades med en svårbehandlad cancersjukdom, exempelvis pankreascancer, skulle närhet till läkaren knappast vara det första kriteriet för vart vi skulle söka oss. Snarare skulle vi vända oss till någon som vi visste hade goda behandlingsresultat – helst en bit bättre än vad andra kan redovisa – och behandlade många med just denna sjukdom. Om vederbörande då fanns i Ystad eller Kiruna skulle sannolikt inte spela någon roll. När det gäller ett livshotande men elektivt tillstånd är det knappast viktigt med avstånd om det gäller en – en avgörande – operation.

Mot bakgrund av ovanstående resonemang är det helt naturligt att man koncentrerat pankreascancerkirurgin till ett fåtal specialintresserade och specialkunniga kliniker i Sverige. För denna typ av kirurgi är det klart vetenskapligt visat att antalet operationer spelar roll för resultaten – det är då inte bara volymen för några kirurger utan volymen för radiologer, anestesiologer, intensivvårdsspecialister, specialutbildade sjuksköterskor med flera som är av betydelse. Ju större sammanlagd kunskapsvolym, desto större sannolikhet både för att urvalet av patienter lämpliga för operation blir rätt och desto större sannolikhet är det att patienterna får optimal vård postoperativt. För själva det kirurgiska ingreppet är det lika självklart att träning spelar roll som att det spelar roll för träning om man vill spela fotboll eller fiol.

Nu har det öppnat en institution för just pankreascancer – Botton Champalimaud Pancreatic Cancer Center – i Lissabon. Egentligen öppnade det redan för några år sedan men det är först nu som det är i full drift. För en utomstående förefaller det ha alla de ingredienser som kan önskas för att få kallas ett internationellt cancercentrum. Enligt uppgift har byggnaderna och utrustningen kostat 500 miljoner euro, vilket är mycket i ett land som Portugal. I princip baserar sig nu verksamheten på donationer och patientavgifter.

Det pankreascancercentrum som är beläget i Lissabon har inget att göra med den portugisiska staten. Däremot har centrumet fått med sig alla de positiva delarna av Portugal i form av värme och skönhet. Det ligger ner vid floden Tragus där den rinner ut i Atlanten med en vacker utsikt som kan förföra både patienter och personal. Det är nybyggt från grunden med moderna, arkitektoniskt tillfredställande byggnader och med en lyx som gör livet lättare för patienterna utan att sticka i ögonen för att vara för skrytsamt. Standarden är som på ett femstjärnigt hotell och man måste komma långt in i byggnaderna för att börja tänka på sjukhus.

Cancercentret startade med klinisk verksamhet i begränsad skala 2011 medan forskningsverksamheten kom igång 2015. Som ett integrerat cancercentrum har det fungerat sedan 2021 och i april 2023 övertog den tidigare Heidelberg-professorn Marcus Büchler det kliniska ledarskapet på plats. Büchler redovisar i sitt CV 13 398 pankreasoperationer, varav 9 627 pankreastumörer och 1 193 andra tumörer i området. Resterande 20 procent utgöres till största delen av operationer för kronisk pankreatit. I Pubmed anges att Büchler står som författare till 2 316 artiklar, vilket vittnar om en betydande vetenskaplig kapacitet.

Läs hela artikeln

Skräckupplevelse av dotterns knöl blev till prisbelönt novell

När IVA-sjuksköterskan och blivande läkaren Malin Ramlöv plötsligt upptäckte en knöl nära nyckelbenet på sin då 20 månader gamla dotter drabbades hon av en cancerskräck som det tog lång tid att hantera. Knölen var ofarlig, men för att bearbeta sin upplevelse skrev hon novellen ”Testraler” som vann en tävling utlyst av det snabbt växande nätverket ”Vem tar hand om doktorn?”

Malin Ramlöv är idag 35 år och bor i Jönköping med sin man och två barn, idag 6 och 10 år gamla. Hon blev färdig sjuksköterska 2010 och efter att bland annat ha arbetat som sjuksköterska på ambulans, på lungmedicin och som intensivvårdssjuksköterska (sedan 2015) går hon nu termin 8 på läkarprogrammet.

För snart fyra år sedan, när hon arbetade på IVA och precis hade sökt in på läkarlinjen, såg hon en knöl i området mellan halsen och axeln på sin lilla dotter.

– När man arbetar på IVA ser och tror man alltid det värsta. Alla varningsklockor ringde hos mig. Jag blev väldigt rädd och kände en enorm cancerskräck. Man vet ju att knölar alltid ska undersökas, säger Malin Ramlöv och berättar om den förfärliga tiden efter upptäckten, hur hon nästan maniskt läste på och läste på för att få veta vad dottern drabbats av.

FICK EN CANCERBAKSMÄLLA
– Det tog faktiskt en hel månad av otaliga undersökningar innan vi fick beskedet att det rörde sig om lipofibromatos, en mycket ovanlig men helt ofarlig tumör.

Trots det positiva beskedet mådde Malin dåligt långt efteråt. Oron och skräcken hade satt djupa spår hos henne, något hennes omgivning inte alltid riktigt kunde förstå, allt hade ju gått bra?

– Trots att mitt barn inte hade cancer drabbades jag av något som liknade det som många cancersjuka kan känna efter avslutad kurativ behandling, en slags cancerbaksmälla.

Det var först när hon i höstas, fyra år efter upplevelsen, satte ord på sina känslor som hon kände att hon hade bearbetat färdigt. Uttrycket ”att skriva av sig” är inte taget ur luften.

– Jag har inte skrivit särskilt mycket i mitt liv, förutom långa brev med allt som jag ville säga till olika personer, men som jag aldrig skickade iväg. Det var bara ren terapi, förklarar Malin som aldrig i sin vildaste fantasi hade kunnat föreställa sig att hon skulle vinna en tävling med novellen ”Testraler” som utspelar sig under en decemberdag 2018 när dottern, 1,5 år precis blivit inskriven på sjukhuset.

Läs hela artikeln

Molekylär onkologi – från organ till signalväg i klinisk vardag

Kursens syfte är att ge kunskap kring de senaste vetenskapliga rönen inom tumörbiologi, diagnostik, patologi och kliniska data inom onkologin. Kursen riktar sig till läkare som är i slutet av sin ST-utbildning eller är färdiga specialister inom onkologi, patologi och lungmedicin.

Det är en interaktiv kurs där deltagarna kommer att få många möjligheter till diskussioner med kollegor och kursansvariga.

Med vänlig hälsning Roche AB
Maria Johansson
Terapiområdesansvarig Onkologi

Kursansvariga och föreläsare

Daria Glaessgen, Stockholm
Fredrik Enlund, Kalmar
Mef Nilbert, Lund
Håkan Axelson, Lund
Jens Enoksson, Lund
Karin Holmsten, Stockholm
Marie Klintman, Lund
Lars Ny, Göteborg
Michael Bergqvist, Uppsala

För utbildningen utgår en deltagaravgift på 2500 kronor. Kostnaden för hotellrummet inklusive frukost (för de som önskar) är 2400 kronor/natt. Vid frågor är du välkommen att kontakta Maria Johansson på mobiltelefon 073-14 28 335 eller e-post [email protected]

Program

Onsdag | 20 september

09.00 — 09.30 Samling med kaffe och smörgås
09.30 — 09.40 Välkomna samt praktisk info
09.40 — 12.00 Allmän tumörbiologi, mekanismer och signalvägar
12.00 — 13.00 Lunch
13.00 — 14.30 Molekylär patologi
14.30 — 15.00 Tumörimmunologi
15.00 — 15.30 Kaffe
15.30 — 16.00 Processen kring införande av nya läkemedel
16.00 — 17.30 Urologiska tumörer
19.00 Middag

Torsdag | 21 september

08.30 — 09.30 Malignt melanom
09.30— 10.00 Kaffe
10.00 — 11.45 Bröstcancer
11.45 — 12.45 Lunch
12.45 — 14.30 Gastrointestinala tumörer
14.30 — 15.00 Kaffe
15.00 — 17.00 Patientfall gruppdiskussioner
19. 00 Middag

Fredag | 22 september

08.30 — 10.15 Lungcancer
10.15 — 10.45 Kaffe
10.45 — 12.15 Gynekologisk cancer
12.15 — 12.30 Sammanfattning, reflektion och avslut
12.30 Lunch

För mer information

ST-kurs i Primära intracerebrala tumörer med fokus på gliom och meningeom

Plats: Lejondals slott, Bro

Kursledare: Helena Bruhn (neurolog), Maria Sandström (onkolog), Annika Malmström (onkolog/palliativ medicin), Magnus Olivecrona, (neurokirurg) Michael Strandéus (onkolog), Göran Hesselager (neurokirurg).

Målgrupp: Kursen vänder sig i första hand till ST-läkare inom neurokirurgi, neurologi samt onkologi och i andra hand till blivande specialister inom internmedicin, neuropatologi, neuroradiologi och rehabiliteringsmedicin. Prioritet ges åt dem som kommit en bit i sin utbildning.

Kursavgift: Kursavgiften ännu ej fastställd, men blir ca 10 000 kr ex moms. Avgiften skall vara betald innan kursens start, detta för att garantera din plats. Kursen går i internatform och avgiften inkluderar logi, samt alla måltider. Inklusive kursmaterial.

Varje deltagare bokar och betalar sina resor.

Max antal kursdeltagare: 30 personer

Anmäl dig senast den 15 december 2023 – om kursen är fullbokad innan dess, så stängs anmälan tidigare.

Kontakt: Information angående anmälan och betalning: Sandra Jonsson, Cancerakademin.

E-post: [email protected] Telefonnummer: 070-260 50 75.

Kursen arrangeras i samarbete med Cancerakademi Norr

Treatment decision-making in the 1L mNSCLC setting: learnings from patient cases

Educational IO Patient Case Meeting
24 maj 2023, 20:00 – 21.30

Med tanke på det stora antalet tillgängliga behandlingsalternativ för metastaserad icke-småcellig lungcancer (mNSCLC), är det inte alltid uppenbart vilket alternativ som är bäst för en viss patient – om det ens finns ett ‘bästa alternativ’. Detta gäller särskilt för läkare utan, eller med begränsad, erfarenhet av alla tillgängliga alternativ. Detta webinar kommer fokusera på erfarenheter av olika 1L immunterapier inom metastaserad NSCLC.

Utifrån patientfall kommer experterna diskutera i vilken utsträckning olika patientegenskaper (t.ex. ECOG, ålder, molekylär profil, hjärn-, eller levermetastaser) men också lokal sjukvårdmiljö (t.ex. organisation inom sjukhus, MDT och nätverkssamverkan) bör beaktas när beslut om behandling tas för en särskild patient. Den ultimata frågan är: vad är effekten av en viss behandling? Under webinaret kommer du att ha möjlighet att ställa frågor till föreläsarna och moderatorn.

AGENDA
20:00 Welcome

20:05 Introduction
Dr Helena Linardou, Athens

20:10 Overview and latest updates on treatment management for 1L mNSCLC
Dr Helena Linardou, Athens

20:25 PATIENT CASES I & II
Leptomeningeal metastases after 1 year adjuvant PD-L1 inhibitor as consolidation therapy
Dr Willemijn Theelen, Amsterdam

Rapid progression under adjuvant chemotherapy after lobectomy
Prof Lore Decoster, Brussels

Panel discussion and Q&A
All

20:55 PATIENT CASES III & IV
Progression after concurrent CRT & lobectomy
Dr Willemijn Theelen, Amsterdam

Stage IV desease with KRAS & STK11 mutation in older patient
Prof Lore Decoster, Brussels

Panel discussion and Q&A
All

21:25 Conclusion and Closure
Dr Helena Linardou, Athens

FÖRELÄSARE
Prof L. Decoster
University Hospital, Brussel
Dr W. Theelen
Netherlands Cancer Institute, Amsterdam

MODERATOR
Dr H. Linardou
Metropolitan Hospital, Athens

För mer information och anmälan

Leptomeningeal metastases after 1 year adjuvant PD-L1 inhibitor as consolidation therapy

 

Postgraduate utbildning i bröstcancer

AstraZeneca inbjuder till: POSTGRADUATE UTBILDNING I BRÖSTCANCER
Målgrupp: onkologer, kirurger, patologer och röntgenläkare inom mammografi, verksamhetschefer/huvudmän.
27 september – 29 september 2023. Steningevik (I närheten av Arlanda)

AstraZeneca Onkologi bjuder in läkare till Postgraduate utbildning i bröstcancer. Målsättningen med kursen är att kunna erbjuda läkare en bred utbildning inom området bröstcancer; från epidemiologi, riskfaktorer, biologiska markörer till det senaste inom kirurgi, radiologi och medicinsk behandling. I slutet av kursen får deltagarna använda sina kunskaper under en workshop i form av en bröstkonferens.
Målgruppen för kursen är nyblivna specialister i onkologi, kirurgi, röntgen/mammografi och patologi. Även du som är specialist sedan tidigare, eller snart färdig ST-läkare är välkommen att söka till kursen.
Anmälan sker via https://www.azconnect.se/e8279 senast den 25 augusti 2023 och är bindande. AstraZeneca står för kursavgift och förtäring.

KURSLEDARE:
Dr Lotta Wadsten
FÖRELÄSARE:
Docent, överläkare Sara Alkner
Med Dr, Onkologisjuksköterska, Malin Backman
Professor, överläkare Jonas Bergh
Docent, överläkare Jana de Boniface
Läkare, Med Dr Salma Tunå Butt
Docent, överläkare Hans Ehrencrona
Överläkare, Med Dr Irma Fredriksson
Professor, överläkare Jan Frisell
Professor, överläkare Johan Hartman
Överläkare, Med Dr Jenny Heiman
Docent, överläkare Henrik Lindman
Docent, överläkare Niklas Loman
Docent, överläkare Kristina Lång
Docent, överläkare Antonis Valachis
ÖverACläkare, Med Dr Lotta Wadsten
Professor, överläkare Fredrik Wärnberg

PROGRAM
ONSDAG 27 SEPTEMBER 2023
09.30 – 10.00 Samling med kaffe
10.00 – 10.15 Välkomna
10.15 – 11.05 Epidemiologi
11.15 – 12.20 Bilddiagnostik 12.20 – 13.30 Lunch
13.30 – 14.45 Bröstpatologi
14.45 – 15.05 Kaffe
15.05 – 16.05 Hereditär bröstcancer 16.15 – 17.15 Strålbehandling

TORSDAG 28 SEPTEMBER 2023
08.00 – 08.45 Bröstkirurgi I
08.55 – 09.45 Bröstkirurgi II
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 11.05 Bröstkirurgi III
11.15 – 12.00 Graviditetsrelaterad bröstcancer
12.00 – 13.05 Lunch
13.05 – 14.50 Grundläggande principer för onkologiskt behandling
14.50 – 15.10 Kaffe

PARALLELLA PROGRAM
15.10 – 16.00 Bröstkirurgi IV
16.10 – 17.10 Onkoplastisk kirurgi
15.10 – 16.00 Strategier vid medicinsk behandling av Bröstcancer
16.10 – 17.10 Aktuella kliniska frågeställningar och evidens inom bröstonkologi

FREDAG 29 SEPTEMBER 2023
08.00 – 08.45 Cancerbesked
08.55 – 09.40 Hälsoeffekter av fysisk aktivitet
09.40 – 10.00 Kaffe
10.00 – 11.30 Bröstkonferens – workshop
11.30 – 12.30 Lunch
12.30 – 13.20 Bröstkonferens – workshop
13.30 – 14.20 Vem har rätt – patienten eller vårdprogrammet?
14.20 – 15.20 Avslutning

Intensified treatment options and considerations in mHSPC

Detta event är kostnadsfritt för deltagare. Bayer står för arvode till föreläsarna.

On behalf of the Scientific Committee and the Nordic Bayer Oncology team we welcome you to attend this webinar

Intensified treatment options and considerations in mHSPC

A rapid evolvement of treatment options in the mHSPC space raises questions on how to choose the optimal medical treatment for each individual patient. With numerous options comes numerous questions; What to give to whom and when? Prof Matthew Smith will present data relevant for intensified treatment approaches, in the context of other treatment modalities. The presentation will be followed by a discussion with the panel on how to navigate in the current treatment landscape, and a live Q&A with the audience.

Speaker Prof Matthew R. Smith, Professor of Medicine, Harvard Medical School Massachusetts General Hospital Cancer Center, Boston, USA

Scientific committee: Chair Dr Daniel Heinrich (Norway), Prof Andreas Røder (Denmark), Dr Camilla Thellenberg Karlsson (Sweden), Dr Niilo Hendolin (Finland), Dr Marius Kinčius (Lithuania)

Agenda

12:00    Welcome and introduction – setting the Nordic scene (Daniel Heinrich)

12:10    The role of intensified treatment in mHSPC patients – identification of the right treatment option for the right patient (Matthew R. Smith)

12:50    Panel discussion and live Q&A (All)

13:15    Meeting closure

For assistance regarding registration please contact; Carina Bajer, Business Support Specialist, [email protected], +46 70-862 04 51

For medical questions please contact; Lena Thyrell, Sr. Medical Advisor, [email protected],
+46 76-851 53 37

 

Use the link below to sign up for the webinar:

https://www.lyyti.in/160523

 

PP-NUB-SE-0167-1

Postgraduate kurs ”Immunterapi vid cancer”

Elite Park Avenue Hotel, Göteborg
20 – 22 november 2023

MÅLGRUPP
Kursen vänder sig till ST-läkare och specialister inom Onkologi och Lungmedicin. Kursen täcker Socialstyrelsens krav för ST-läkarutbildning motsvarande delmål: b3, c1, c2, c3, c5, c11 (SOSFS 2015:8).

KURSEN SYFTAR TILL
att ge:
• en grundläggande genomgång av hur immunsystemet fungerar och dess roll i kroppens eget försvar mot cancersjukdom
• en översikt över hur onkologisk immunterapi kan modulera immunförsvaret och stärka kroppens eget försvar mot manifest cancer
• en översikt över principer för klinisk användning
• en inblick i viktiga faktorer som predikterar svar på immunterapi
• en fördjupad förståelse för biverkningshantering vid immunterapi
• en inblick i hur olika immunterapeutiska läkemedel kan kombineras (kombinationsimmunterapi) med varandra respektive med konventionella cytostatika
samt att:
• lyfta fram särskilda riskgrupper för behandling med immunterapi

ANMÄLAN
Anmälan skickas till: [email protected]
Vänligen ange namn, arbetsadress, e-post, mobilnummer och ev. allergi vid anmälan. Vi skickar bekräftelse till e-postadressen och mobilnumret kan vi behöva vid kontakt.

AVGIFT
Avgift för resa och logi betalas av deltagarna. Bristol Myers Squibb står för arvode till föreläsare samt fika, lunch och middag. Du ansvarar själv för att inhämta samtycke från din huvudman att delta.

ADC – Från idé till klinisk verklighet

Hur mycket kan du skräddarsy din patients cancerbehandling?

För bara något årtionde sedan sågs tanken bakom ADC som science fiction – idag är det klinisk vardag och erbjuder helt nya möjligheter att skräddarsy cancerbehandlingar.

Genom att koppla cellgifter till antikroppar (”Antibody-Drug-Conjugate”) kan man behandla flera tumörtyper med större precision.

Hur har denna teknik utvecklats, hur fungerar den och vad är Trop-2-riktad ADC?

Professor Mattias Belting, som leder en forskargrupp med fokus på ADC-läkemedel, ger en introduktion till hur ADC har utvecklats från idé till patientnytta.

Tisdag 23 maj 2023, 12:15 – 12:55

Föreläsare: Mattias Belting är professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet, institutionen för kliniska vetenskaper/Avd. För tumörmikromiljön, och överläkare på Skånes universitetssjukhus vid verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik.

I enlighet med gällande avtal mellan LIF (Läkemedelsindustrin) och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) måste vi göra dig uppmärksam på att ditt deltagande måste godkännas av huvudman. Alla kostnader för mötet betalas av Gilead Sciences Sweden AB.

För frågor vänligen kontakta Jonas Söderholm via mejl [email protected] eller på telefonnummer 073-0591653.

Klicka här för mer information och anmälan

Ärftlig bröstcancer – Samtalet med patienten

Inbjudan till lunchwebinar
Ärftlig bröstcancer – Samtalet med patienten

Föreläsare Marie Stenmark Askmalm,
Docent och överläkare Medicinsk service, VO Klinisk genetik, patologi och molekylär diagnostik, Region Skåne.

Marie är ordförande i den nationella arbetsgruppen för ärftlig cancer (NAG), RCC i samverkan och regional patientprocessledare inom ärftlig cancer, RCC Syd. Marie har varit med och tagit fram ”Onkogenetiskt snabbspår” för behandlingsrelaterad testning av misstänkt ärftlig bröstcancer inom Södra Sjukvårdsregionen, en process som idag även används i andra delar av landet.

ÄRFTLIG BRÖSTCANCER – SAMTALET MED PATIENTEN
Vad är utmanande med att prata om ärftligthet och vad ska vi som vårpersonal tänka på i samtalet med patienten? Detta när något som Marie Stenmark Askmalm, överläkare och docent inom klinisk genetik, kommer att berätta om i lunchwebinariet den 10 maj 2023. Idag testas flera bröstcancer patienter för ärftlig cancer i samband med diagnos. Cancergenetisk utredning blir allt vanligare vilket ställer högre krav på information och kunskap inom klinisk gentik hos sjukvårdspersonal. Lyssna in på webinariet och ta chansen att ställa dina frågor till Marie.

Datum: Onsdag 10 maj 2023
Tid: kl.12.00 –12.45
Plats: Mötet sänds live och det finns tid för frågor och dialog under mötet.
Du kan medverka vid mötet genom att använda din dator, sitta tillsammans med kollegor, eller ansluta från annan plats. Det går även att använda din mobil för att ta del av webinaret. Du mottager en länk till webinaret via e-mail efter registrering.
Till: onkologer, kirurger, sjuksköterskor och gentiska vägledare med intresse för ärftlig bröstcancer cc: Huvudman/verksamhetschef

För anmälan
För mer information

Kajsa Stenmo
Strategic Account Manager Oncology Bröstcancer
Tel: 076-307 25 26
E-post: [email protected]

Management of CML patients

Management of CML patients treated with ponatinib in real-life setting: Experience shared by Italian prof. Massimo Breccia

The purpose of the meeting is to provide an understanding of how ponatinib works when used outside clinical triats

12:00 – 12:05  Introduction
Sr. Medical Advisor, Daniel Thunström, lncyte Biosciences

12:05 – 12:45 Management of CML patients treated with ponatinib in real-life
Prof. Massimo Breccia, Sapienza
Unlversity of Rome, ltaly

12: 45 – 13:00 Questions and discussions
(Moderator TBD)

Sign up here 

Karolinska Hematology Seminar XXI

In 2023, the Karolinska Hematology Seminar is organized for the twenty-first time.
The seminar is a one-day webinar with the aim of offering State-of-the-art lectures by internationally leading experts in selected hematological areas. The lectures are followed by interesting discussions and exchange of experience between participants and lecturers.
Welcome!

Friday September 8
State-of-the-art lectures on multiple myeloma, chronic lymphocytic leukemia, artificial intelligence in hematology, hemoglobinopathies, and acute myeloid leukemia

08.30-08.40 Welcome to Webinar
Magnus Björkholm, Karolinska University Hospital
Solna, Stockholm, Sweden

08.40-09.50 Multiple myeloma: an update
María-Victoria Mateos. Haematology
Department, University of Salamanca, Spain.

09.50-10.00 “Leg stretcher”

10.00-11.10 Chronic lymphocytic leukemia
Paolo Ghia, Division of Experimental Oncology, Università Vita-Salute San Raffaele and IRCCS
Ospedale San Raffaele, Milan, Italy.
Co-panelist: Lotta Hansson, Karolinska
University Hospital, Stockholm, Sweden.

11.10-11.20 “Leg stretcher”

11.20-12.30 Artificial Intelligence in Hematology:
Today and Tomorrow
Torsten Haferlach, MLL Münchner
Leukämielabor, Munich, Germany.

12.30-13.30 Lunch

13.30-14.40 Hemoglobinopathies: an update
Maria Domenica Cappellini,
University of Milan, Milan, Italy
Co-panelist: Christian Kjellander, Saint Göran Hospital, Stockholm, Sweden

14.40-14.50 “Leg stretcher”

14.50-16.00 Acute myeloid leukemia: an update
Lars Bullinger, Division of Hematology,
Oncology, and Tumor Immunology,
Charité Universitätsmedizin, Berlin, Germany.
Co-panelist: Martin Jädersten, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.

16.00-16.10 Concluding Remarks and End of Seminar
Magnus Björkholm

The seminar takes place digitally and is free of charge Karolinska Hematology Seminar is for you who are clinically active in hematology or oncology.

You register on: https://reg.akademikonferens.se/hematologyseminar2023 by August 31, 2023 at the latest.

For questions, please e-mail: [email protected]

Welcome!
Magnus Björkholm
Karolinska University Hospital Solna

För mer information

Tumörsjukdomar- digitalt möte för sjuksköterskor

Digitalt möte för sjuksköterskor med fokus på patientomhändertagande och behandlingsstrategier vid endometriecancer samt andra tumörsjukdomar

Vi vill bjuda in dig till ett Nordiskt digitalt nätverksmöte för sjuksköterskor. Ämnen som kommer att behandlas är patientomhändertagande vid behandling med TKI-hämmare (tyrosinkinashämmare) och IO-behandlingar (immunologiska läkemedel).

Utvecklingen för flertalet cancerdiagnoser går snabbt vilket innebär att fler nya läkemedel och behandlingar blir tillgängliga i allt snabbare takt. Detta webinar kommer under två timmar att fokusera på biverkningshantering med TKI-hämmare och IO-behandlingar för patienter med avancerad eller återkommande sjukdom.

Hoppas att du har möjlighet att delta!

Föreläsare: Annette Olsson, sjuksköterska kliniska prövningar, Skåne Universitetssjukhus, Malmö
Per Lindblom, onkologisjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Moderator: Caroline Lundgren, Med Dr Gyn-Onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Välkomna!

AGENDA

16:00-16:10 Introduktion – Eisai/MSD & Caroline Lundgren
16:10-17:00 Strategier för att hantera biverkningar med TKI-behandling
Annette Olsson
17:00-17:45 Strategier för att hantera biverkningar med IO-behandlingar
Per Lindblom
17:45-18:00 Tid för frågor samt sammanfattning och avslutande av mötet

För att anmäla dig till mötet kan du mejla till [email protected]

Klicka här för mer information