Ingela - Onkologi i Sverige

Barn med leukemi ska få tillgång till likvärdig behandling – europeiskt projekt samordnas av Skånes universitetssjukhus

Alla barn i Europa med sjukdomen akut myeloisk leukemi ska få tillgång till likvärdig behandling. Det är målet med ett EU-finansierat projekt inom sjukvården, som koordineras av Skånes universitetssjukhus. “Vi vill kunna erbjuda alla barn den typ av behandling som vi verkligen tror på”, säger Kees-Jan Pronk, överläkare inom barnonkologin på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Kees-Jan Pronk, överläkare inom barnonkologin på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, samordnar projektet Chip-AML22 tillsammans med Elise Witthoff, projektkoordinator på Skånes universitetssjukhus och vid Lunds universitet.

I Sverige drabbas ungefär 15 barn varje år av akut myeloisk leukemi, AML. Det är en allvarlig form av blodcancer som innebär intensiv behandling med cytostatika, och i vissa fall krävs det en benmärgstransplantation. Prognosen är i de flesta fall god – runt 80 procent av barnen överlever.

Hur dessa barn behandlas skiljer sig åt i världen, och det är här forskningsprojektet Chip-AML22 kommer in. Projektet samlar 14 länder, främst europeiska, i en behandlingsstudie som bland annat kommer att undersöka hur barnen svarar på viss typ av behandling. Kees-Jan Pronk samordnar projektet tillsammans med Elise Witthoff, projektkoordinator på Skånes universitetssjukhus och vid Lunds universitet.

Nyligen blev det klart att de europeiska länderna får finansiering genom EU-programmet EU4Health.

– Studien är utformad efter dagens kunskap om vad som är den mest optimala behandlingen av barn med AML, så kallad ”best available treatment”. Självklart vill vi kunna erbjuda alla barn den typ av behandling som vi verkligen tror på, säger Kees-Jan Pronk.

Avancerade metoder
För att kunna ge den optimala behandlingen till barn med AML måste man anpassa behandlingen utifrån två faktorer. Dels vilka genetiska förändringar i cancercellerna som driver själva utvecklingen av leukemin, dels hur patienten svarar på de första behandlingarna som sätts in. Dessa två faktorer avgör hur man fortsätter att ge behandling efter den första fasen.

– Det är inte alla länder i studien som har dessa avancerade metoder för att kolla efter genetiska förändringar och behandlingsrespons. Men de får tillgång till metoderna nu, i samband med studien, säger Kees-Jan Pronk.

Målinriktade läkemedel
Dessutom kommer forskarna att introducera två nya, mer moderna och målinriktade läkemedel som förhoppningsvis ska öka effektiviteten i behandlingen och minska biverkningar.

– Inte heller dessa läkemedel är tillgängliga i samtliga länder, eller så är de för kostsamma för vissa länder och kan därmed inte erbjudas patienterna.

Studien kommer också att söka svar på ett antal vetenskapliga frågor och barnen som ingår kommer att lottas mellan olika behandlingsalternativ, i syfte att öka behandlingseffektiviteten och minska biverkningar.

– Vi vet från tidigare erfarenheter att detta arbetssätt är mycket framgångsrikt och har lett till att vi i dag nästan botar 80 procent av barn med AML. Fram till mitten på 1970-talet fanns det inte ett enda barn som överlevde denna allvarliga sjukdom, säger Kees-Jan Pronk.

Fördelar för andra patientgrupper
Att projektet koordineras av Skånes universitetssjukhus innebär fördelar för svenska patienter, menar Kees-Jan Pronk.

– Vi blir väldigt involverade i utvecklingen och förbättringen av vården av dessa barnpatienter. En del kunskap som vi får genom detta projekt kan dessutom komma till nytta för andra patientgrupper, såväl barn som vuxna.

Fakta: Chip-AML22

Namnet står för Childhood International Protocol – Acute Myeloid Leukemia 2022.
Projektet drivs inom ramarna för ett internationellt konsortium som inkluderar Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island, Estland, Lettland, Litauen, samt Nederländerna, Belgien, Spanien, Hongkong, Israel och Portugal.
Barncancersjukhuset i Utrecht i Nederländerna är ansvarigt för den vetenskapliga delen av Chip-AML22, medan Skånes universitetssjukhus koordinerar EU-finansieringen och implementeringen av Chip-AML22.
Utöver dessa länder kommer sannolikt även Uruguay och Schweiz ansluta sig till konsortiet. Israel, Hongkong, Uruguay och Schweiz ingår inte i EU och tar därför inte del av bidraget från EU4Health.
EU-finansieringen gäller till slutet av 2025, men studien kommer att pågå längre – troligen till år 2030. Anledningen är att forskarna behöver behandla och utvärdera ett visst antal barn i studien för att kunna svara på de vetenskapliga frågor som ställs.
Projektet har en budget på tre miljoner Euro. EU finansierar 80 procent av kostnaderna. De övriga kostnaderna står de lokala sjukhusen för.

Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som nu publiceras i tidskriften eBioMedicine.

Immunsystemet är komplext, med ett stort antal celltyper. På senare tid har dess betydelse vid cancer fått allt mer uppmärksamhet. Immunceller ingår ofta i miljön i och runt en tumör där de kan bidra till att stödja eller undertrycka tumörens tillväxt. Olika sorters immunterapi används framgångsrikt som behandling av flera cancerformer.

Det finns dock tumörer som inte svarar på immunterapi. Nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en kombination av specifika immunceller som skulle kunna användas både för att ge prognos och för att förutsäga behandlingsrespons vid immunterapi för vissa cancerformer. Genom att på förhand kunna säga vilka patienter som har störst nytta av immunterapi, kan man undvika att behandla den grupp som i dag får svåra biverkningar men inte önskvärd effekt.

–Vi började med att kartlägga 15 olika sorters vita blodkroppar i tumörprover från patienter med tjocktarmscancer. Förekomsten av en typ av makrofag och en sorts T-cell var förknippade med hur det gick för patienterna, säger Artur Mezheyeuski, forskare vid Uppsala universitet och artikelns försteförfattare.

Baserat på förekomsten av makrofagen och en sorts T-cell tog forskarna fram en prognosmetod som de kallade Signatur för immunaktivering, Sia. De kunde också visa att det finns ett samband mellan Sia och sjukdomsutveckling för tjock- och ändtarmscancer men också för flera andra av de vanligaste cancerformerna.

–Sia är en relativt enkel prognosmetod att ta fram och vår slutsats är att den kan fungera som en oberoende prognosmarkör för minst fem olika cancerformer. Den fungerade också bättre än andra prognosmetoder som bygger på närvaron av immunceller, säger Artur Mezheyeuski.

Studien visade att Sia även kan användas för att förutsäga behandlingssvar vid immunterapi. När forskarna analyserade prover från patienter som drabbats av malignt melanom, som behandlats med immunterapi såg de att patienter som hade höga Sia-värden svarade bättre på behandlingen.

–Vi tror att våra resultat kan utvecklas vidare så att Sia kan användas för att välja ut patienter som har störst sannolikhet att svara på olika typer av immunterapi, säger Tobias Sjöblom, professor vid Uppsala universitet, som har lett studien.

Makrofagerna som ingick i Sia hade unika egenskaper och en ny behandlingsstrategi skulle kunna vara att slå ut just dessa celler. En sådan behandling skulle kunna kombineras med immunterapi och med hjälp av Sia skulle man också kunna definiera de patienter som skulle ha störst nytta av denna kombination.

Artur Mezheyeuski, et al.; An immune score reflecting pro- and anti-tumoural balance of tumour microenvironment has major prognostic impact and predicts immunotherapy response in solid cancers, eBioMedicine, Volume 88, 2023, 104452, DOI: 10.1016/j.ebiom.2023.104452, https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2023.104452

Beactica Therapeutics beviljas särläkemedelsstatus av FDA för BEA-17 avseende behandling av glioblastom

Det Uppsala-baserade cancerbolaget Beactica Therapeutics AB meddelade idag att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har beviljat särläkemedelsstatus (Orphan Drug Designation) för BEA-17 avseende behandling av glioblastom (GBM), en aggressiv form av hjärntumör.

BEA-17 är en målinriktad substans som bryter ner det epigenetiska enzymet LSD1 samt dess co-faktor CoREST. Överuttryck av LSD1 har kopplats till ett flertal typer av cancer, däribland GBM. Det finns för närvarande inga godkända behandlingar för GBM som riktar sig mot detta enzym.

—Det är mycket tillfredställande att den amerikanska läkemedelsmyndigheten har klassificerat BEA-17 som särläkemedel för glioblastom. Detta utgör en viktig milstolpe för programmet och belyser behovet av nya behandlingar för denna förödande typ av hjärntumör. säger Per Källblad, vd för Beactica Therapeutics. Detta kommer att hjälpa utvecklingen av substansen, vilken vi tror har potential att förändra förutsättningarna för patienter som drabbas av glioblastom.

FDA:s program för särläkemedelstatus är utformat för att främja utvecklingen av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar som drabbar färre än 200 000 personer per år i USA. Förmånerna som kommer med klassificeringen innefattar skattelättnader för kliniska studier utförda i USA, befrielse från avgifter vid ansökan om marknadsgodkännande, samt möjlighet till sju års marknadsexklusivitet i USA efter godkännande.

Läs pressmeddelandet här.

Gyncancerdagen 2023 den 25 mars

Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen lördagen den 25 mars. Programmet riktar sig till drabbade, närstående, vårdpersonal, politiker och andra intresserade.

Gyncancerdagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, sena biverkningar, ärftlighet och närståendestöd.

Sist men absolut inte minst kommer det vara ha en högaktuell diskussion om hur vården kan bli mer jämlik och man gästas då av representanter från de nationella vårdprogrammen inom gynekologisk cancer.

HÄR kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig!

Precisionsmedicin inom barncancer på europeisk högnivåkonferens

Den 1a februari möts ett hundratal ledande sjukvårdpolitiker från hela Europa i Stockholm. Konferensen med cancer som tema är en del av Sveriges ordförandeskap i EU. Barncancerfonden är med och visar på hur svensk barncancerforskning tack vare unika fördelar gällande väletablerade och utbyggda infrastrukturer kan sätta Sverige på kartan.

Det svenska ordförandeskapets högnivåkonferens om cancer anordnas tillsammans med den Europeiska kommissionen. Konferensen bygger på EU:s cancerplan från 2021 och fokuserar på tre huvudområden: förebyggande, tidig upptäckt och datadriven cancervård. På konferensen deltar både tongivande experter på cancer från sjukvården och akademin, och politiska högnivådelegater såsom EU-kommissionären för hälsa och livssäkerhet Stella Kyriakides och Hans Kluge, Världshälsoorganisationens regiondirektör för Europa.

Fyra utställare representerar Sverige: Genomic Medicine Sweden Barncancer (GMS Barncancer), RCC, Cancerfonden och SweCare. Här har GMS valt att ta med Barncancerfonden, SciLifelab och Barntumörbanken för att visa upp det unika projektet GMS Barncancer. Kerstin Sollerbrant, senior expert hos Barncancerfonden har varit med sedan projektets start 2019.

– GMS barncancer är ett unikt precisionsmedicinskt projekt där Barncancerfonden tillsammans med GMS, SciLife Lab och Barntumörbanken möjliggjort helgenomsekvensering som idag kan ge cancerdrabbade barn en mer exakt diagnos och målstyrd behandling. Vid sidan om projektet har också Barntumörbanken helgenomsekvenserat alla tidigare insamlade tumörer, vilket ger ett fantastiskt underlag för forskning, säger Kerstin Sollerbrant.

Projektet GMS Barncancer innebär inte bara en bättre och säkrare användning av läkemedel, utan är också en god förebild för införandet av innovationer i hälso- och sjukvården. Hösten 2022 belönades projektet med Guldpillret, Projekt för snabbare och säkrare diagnos vid barncancer vinner Guldpillret | Barncancerfonden.

– Vi ser att GMS Barncancer är ett projekt som kan visa på Sveriges unika fördelar med väletablerade och utbyggda infrastrukturer. Barncancerforskningen är internationell. Vi hoppas att det här sätter Sverige på kartan som ett föregångsland när det kommer till barncancerforskning i framkant, säger Kerstin Sollerbrant.

Läs mer om Konferens om cancer (europa.eu), där du även kan anmäla dig för att se seminariet digitalt.

Målinriktad cancerbehandling – redan verklighet vid flera cancerformer

Målinriktad, skräddarsydd eller personanpassad – benämningarna är många men betyder ungefär samma sak. Det handlar om att utifrån kunskap om tumörens specifika molekylära förändringar erbjuda en specialanpassad verksam behandling.

Målinriktade behandlingar är egentligen inte så nytt. Redan vid millennieskiftet kunde kvinnor med HER2-positiv bröstcancer erbjudas behandling med så kallade tillväxtfaktorhämmare riktade mot proteinet HER2 på cancercellernas yta. Vid HER2-positiv bröstcancer har cancercellerna genförändringar som gör att de producerar för mycket HER2-protein vilket i sin tur leder till ökad celldelning.

Oftast förutses svar på behandling med tillväxtfaktorhämmare med hjälp av immunhistokemi, en metod som går ut på att lokalisera och mäta mängden av ett visst protein i enskilda celler. Men svar på behandling kan numera också förutses med genanalys där många kopior av genen för HER2 talar för svar på behandling. Då det med tiden började komma allt fler läkemedel riktade mot olika tillväxtfaktorer för behandling av olika tumörer, började det driva på utvecklingen av behandlingsprediktiva metoder, alltså metoder som kan förutse effekt av behandling, baserade på analys av DNA-sekvenser.

Läs hela artikeln här.

Hälsoekonomisk bedömning av Magtrace och Sentimag

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för de medicintekniska produkterna Magtrace och Sentimag. Magtrace och Sentimag är ett system som används för att hitta portvaktskörtlar vid bröstcancerkirurgi.

På beställning av regionernas medicintekniska produktråd, MTP-rådet, har TLV tagit fram en hälsoekonomisk bedömning av produkterna Magtrace och Sentimag för användningsområdet lokalisering av portvaktskörtlar vid bröstcancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige såväl som globalt. Överlevnaden vid bröstcancer beror mycket på bröstcancerns stadium vid diagnos. För stadieindelning av många fall av bröstcancer är bedömning av de lymfkörtlar som lymfvätskan ifrån bröstet först dräneras till, portvaktskörtlarna, viktig information.

Magtrace är ett magnetiskt spårämne som injiceras i bröstet med cancer och färdas med lymfvätskan till portvaktskörtlarna där det ansamlas. Sentimag är en sensor som detekterar Magtrace och som bröstkirurgen använder för att hitta portvaktskörtlarna för att kunna operera ut dessa för bedömning.

TLV bedömer att radioaktiv isotop i kombination med blå färg är relevant jämförelsealternativ till Magtrace och Sentimag. TLV bedömer att metoden Magtrace och Sentimag sannolikt inte är underlägsen metoden radioaktiv isotop och blå färg för lokalisering av portvaktskörtlar vid bröstcancerkirurgi. Mot bakgrund av det baseras den hälsoekonomiska bedömningen på en kostnadsjämförelse av dessa metoder.

TLV:s kostnadsjämförelse visar att kostnaden för användning av Magtrace och Sentimag är cirka 1 000 kronor högre än för radioaktiv isotop i kombination med blå färg. Det finns stora osäkerheter i analysen som ligger framför allt i antagandena om kostnader för administrering av Magtrace samt kostnaden för inköp och administrering av radioaktiv isotop. Osäkerheterna bedöms dock inte så stora att de skulle påverka slutsatsen kring produkternas kostnadseffektivitet.

Det finns fördelar med Magtrace och Sentimag jämfört med radioaktiv isotop och blå färg som inte är medräknade i TLV:s kostnadsjämförelse. Några av dessa fördelar är att Magtrace kan användas utan vare sig så kallad nuklearmedicin eller radiofarmaci, att det kan injiceras under ett stort tidsfönster innan operationen samt att det kan lagras under lång tid.

Läs den hälsoekonomiska bedömningen.

Enhertu godkänt som behandling av patienter med metastaserad HER2-låg bröstcancer

Europeiska kommissionen godkänner Enhertu som behandling av patienter med metastaserad HER2-låg bröstcancer. Godkännandet inom EU baseras på resultat från fas 3-studien DESTINY-BREAST04 där patienter med metastaserad bröstcancer med lågt uttryck av HER2 behandlades med Enhertu (trastuzumab deruxtekan).

Enhertu (trastuzumab deruxtekan) är ett antikropp-läkemedelskonjugat (ADC) som utvecklas gemensamt av Daiichi Sankyo och AstraZeneca.

Läs mer i pressmeddelanden från Daiichi Sankyo och AstraZeneca.

Prostatacancer: mot en individualiserad vård med AI-assisterad patologi och förbättrad aktiv monitorering

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

Nuvarande klinisk praxis står dock inför utmaningar som t ex att olika patologer kan komma till olika slutsatser trots att de studerar samma vävnadsprover. Det finns dessutom en brist på uropatologer i Sverige och internationellt. För att balansera fördelarna med screening mot risken för överdiagnosticering och överbehandling är det därför av största vikt att förbättra riskstratifieringen och effektivisera den aktiva monitoreringen.

Doktorand Henrik Olsson vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik har i sin avhandling fokuserat på att förbättra metoderna för aktiv monitorering av patienterna och utveckling av prediktionsmodeller för diagnosticering av prostatacancer.

Läs hela artikeln från KI här.

Avhandlingen: “Personalized prostate cancer management: AI-assisted prostate pathology and improved active surveillance.”

NT-rådets rekommendation: Enhertu (trastuzumab deruxtekan) vid HER2-positiv bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Enhertu som monoterapi bör användas för behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad HER2-positiv bröstcancer som tidigare har fått en eller fler behandlingsregimer riktade mot HER2.

Läs hela yttrandet här.

ASCO GI: Astellas presenterar positiva resultat för zolbetuximab från fas 3-studien SPOTLIGHT

Resultaten visar att zolbetuximab i studien minskade risken för progression eller död med 24,9 procent. Studien utvärderade patienter med CLDN 18.2-positiv och HER2-negativ icke-operabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen. Resultaten presenterades som en muntlig late-breaking presentation på ASCO GI-kongressen 2023.

Astellas Pharma har presenterat resultat från den globala fas 3-studien SPOTLIGHT som utvärderar första linjens behandling med zolbetuximab i kombination med mFOLFOX6 (en kombinationsterapi som inkluderar oxaliplatin, leucovorin och fluorouracil), jämfört med placebo i kombination med mFOLFOX6 hos patienter med Claudin 18.2 (CLDN 18.2)-positiv, HER2-negativ, icke-operabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen.

Läs pressmeddelandet här.

Cancerfondsrapporten forskning 2023: Här är regionernas blinda fläck

Regionerna ska skapa förutsättningar för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården. Men Cancerfondsrapporten 2023 visar att forskningen varken får rätt förutsättningar eller följs upp tillräckligt tydligt från politiskt håll. Det riskerar få förödande konsekvenser för morgondagens cancervård.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Det bedrivs allt mindre patientnära forskning i Sverige: sedan början av 2000-talet har andelen forskarutbildade läkare minskat med mer än 15 procent. Under samma period har antalet startade kliniska läkemedelsprövningar minskat med 70 procent.

– Det är bedrövliga siffror. Det finns en tydlig koppling mellan vilken medicinsk forskning som bedrivs i ett land och hur bra vård patienter erbjuds. Men ändå görs alldeles för lite för att forskningen ska få utrymme och rätt förutsättningar, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Sveriges regioner ska enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvara för att forskningen får rätt förutsättningar. I Cancerfondsrapporten 2023 har Cancerfonden därför granskat hur forskningens styrs och följs upp i de sju regionerna med universitetssjukhus i Sverige. Granskningen visar att det finns stora regionala skillnader. Utifrån en genomgång av samtliga regioners organisationskartor och styrande dokument är det i flera fall till och med oklart var regionerna själva anser att huvudansvaret för forskningen ligger.

– Vår granskning visar att regionerna inte lever upp till lagkravet. Ofta är det politiska ansvaret uppdelat och det saknas någon som ser helhetsbilden. Vi ser också en tendens till att ansvariga politiker betraktar forskningen som något som sker vid sidan av vården och ”sköter sig självt”. Det gör att forskningen blir som en blind fläck – den är allas och ingens ansvar, säger Ulrika Årehed Kågström.

Gemensamt för alla regioner är dock höga ambitioner om att vara ledande inom forskningen, men där regionpolitiker ändå inte driver forskningsfrågor lika aktivt som de bedriver sjukvårdsfrågor. Detta trots att patienter har större möjlighet att få tillgång till de senaste behandlingsmetoderna vid sjukhus som bedriver patientnära forskning. Idag brister många regioner både i styrning – och framförallt i hur man följer upp och mäter den forskning som faktiskt bedrivs.

– Det är lättare att prata vårdplatser och kötider. Ändå är alla överens om vilken avgörande betydelse forskningen har för morgondagens vård. Det råder alltså ingen brist på politisk ambition, men däremot på faktisk handlingskraft. Det är hög tid att man börjar betrakta forskningen som en naturlig del av hälso- och sjukvården och agerar därefter – först då kan forskningen få de förutsättningar som faktiskt krävs, säger Ulrika Årehed Kågström.

Cancerfonden vill att varje region:

Tydliggör var i regionen ansvaret för klinisk forskning och utveckling enligt hälso- och sjukvårdslagen faktiskt ligger och följs upp.
Tar fram konkreta planer för hur klinisk forskning ska bli en del av den dagliga sjukvården.
Sätter mål och indikatorer som gör att det går att mäta den kliniska forskningen.
Ökar basfinansieringen för forskning och forskningsstödjande infrastruktur.

Läs hela ”Cancerfondsrapporten 2023: forskning på kliniken – allas och ingens ansvar” här

Nu kan kvinnor i Västerbotten ta HPV-prov på sig själv hemma

Region Västerbotten erbjuder kvinnor som fått en kallelse till cellprov möjligheten att beställa hem HPV-prov som de tar på sig själva, i stället för att gå på sin bokade tid hos barnmorska. Något som kommer spara tid för både kvinnorna och barnmorskemottagningarna.

– Erbjudandet att beställa hem ett HPV-prov ger kvinnorna möjlighet att själva välja den provtagningsmetod som de föredrar. Vissa kvinnor undviker att gå till barnmorskan av olika anledningar och då kan det förhoppningsvis kännas lättare att ta ett topsprov på sig själv hemma, säger Sara Knip, processledare för Gynekologisk Cellprovskontroll i Region Västerbotten.

Dessutom sparar det tid både för kvinnorna och barnmorskemottagningarna.

– Alla med kvinnligt personnummer kommer som tidigare att kallas till en bokad tid hos barnmorska för cellprov med regelbundna mellanrum. På kallelsen och 1177.se finns information om hur man beställer ett HPV-prov som man tar själv, ifall man hellre vill göra det, berättar Sara Knip.

I de fall där provet innehåller HPV får man tid för provtagning hos en barnmorska inom fyra veckor.

Fakta om screening mot livmoderhalscancer

Socialstyrelsen rekommenderar screening mot livmoderhalscancer med analys för humant papillomvirus, HPV. Regelbunden provtagning ger ett starkt skydd mot cancer i livmoderhalsen. Risken minskar med mer än 90 procent.

Alla med kvinnligt personnummer kallas regelbundet från 23–64 års ålder. Om det senaste provet togs före 64 års ålder kan man bli kallad upp till 70 års ålder. Om man behandlats för cellförändringar och ingår i en särskild kontrollgrupp fortsätter man att kallas livet ut.

Laserkirurgi i magnetkamera – ny hjälp för patienter med hjärntumör

Med hjälp av laserkirurgi inne i en magnetkamera kan läkarna nu behandla patienter med svåråtkomliga hjärntumörer som vården tidigare inte kunnat hjälpa. Metoden är godkänd i USA och testas nu för första gången i Europa, där två patienter med hjärntumörer framgångsrikt behandlats på Skånes universitetssjukhus inom ramen för en studie.

Överläkare Hjalmar Bjartmarz, specialistläkare Irena Grubor och överläkare Peter Siesjö är ledande i arbetet med den nya metoden för att behandla svåråtkomliga hjärntumörer med laserkirurgi inne i en magnetkamera.

– Vi har planerat för den här tekniken under flera år och jag är väldigt glad över att vi nu kan behandla patienter med svåråtkomliga hjärntumörer. Tidigare har vi inte kunnat göra mer för de här patienterna eftersom det medfört alltför stora risker med att operera på traditionellt sätt, berättar Peter Siesjö, överläkare inom neurokirurgi, docent vid Lunds universitet och den som leder studien.

Patienterna som ingår i studien har alla drabbats av glioblastom, som är den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärntumör.

Stora fördelar
– Det finns stora fördelar med den här tekniken. Dels kan vi nu behandla patienter som vi tidigare inte kunnat hjälpa, dels är den mer skonsam, vilket betyder att risken för infektioner minskar och att återhämtningen går snabbare, berättar Peter Siesjö.

Metoden innebär att en tunn laserfiber förs in i hjärnan till tumören som sedan bränns bort med värme. Resterna av tumören försvinner av sig själv med hjälp av kroppens eget avfallssystem. Ingreppet utförs medan patienter ligger i en magnetkamera så att läkarna hela tiden kan följa ingreppet i realtid.

Mindre ingrepp

Peter Siesjö, överläkare inom neurokirurgi, docent vid Lunds universitet.

– Metoden är mer patientsäker eftersom vi går in i hjärnan genom ett mycket litet hål. Sedan kan vi föra in laserfibern fram till tumören och därmed minimera skada på kringliggande vävnad, förklarar Peter Siesjö.

Traditionellt behandlas patienter med hjärntumörer med öppen kirurgi. Det innebär att kirurgerna behöver göra större ingrepp i hjärnan för att nå tumörerna som sedan skärs bort manuellt. Men för många patienter med svåråtkomliga tumörer har öppen kirurgi inte varit ett alternativ eftersom det medfört för alltför stora risker.

En annan fördel är att personalen slipper transportera patienten mellan operationssalen och röntgen för att kontrollera läget på laserfibern.

Extra precision
Redan under förra året var Skånes universitetssjukhus först i landet med att operera patienter inne i en magnetkamera. Sedan dess har läkarna utfört flera hjärnoperationer som kräver extra precision. Bland annat har elektroder satts in i hjärnan för att blockera olika störningar som orsakar skakningar vid sjukdomen essentiell tremor.

Fakta

Totalt kommer fem patienter att operas med laserkirurgi inom ramen för studien som avslutas inom ett halvår.
Varje år opereras omkring 60–80 patienter för glioblastom på Skånes universitetssjukhus. Totalt i Sverige opereras runt 300–400 personer.
Magnetfältets styrka mäts i enheten tesla. De flesta MR-kameror inom vården ligger på 1,5 tesla. Den kamera som används under operation håller 3 tesla.
Operationen på Skånes universitetssjukhus utförs i det undersökningsrum där den stora magnetkameran är placerad. Därför byggs ett sterilt ”tält” runt patienten för att efterlikna de förhållanden som råder i ett traditionellt operationsrum.
En del sjukhus använder en liknande metod med så kallade hybridsal där en magnetkamera finns i nära anslutning till, eller i salen för att kontrollera ingreppet före och efter operationen.

Metabol ohälsa bidragande faktor för fetmarelaterad cancer

Under upp till 40 år har nära 800 000 personer från Sverige, Norge och Österrike följts utifrån hur deras BMI och metabola hälsa påverkar risken att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar. Studien visar att metabol ohälsa avsevärt ökar risken för vissa cancerformer, vid normalvikt såväl som vid övervikt och fetma.

Tanja Stocks, docent i epidemiologi och forskare vid Institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet. Foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

Det är sedan tidigare känt att fetma kan kopplas till dryga tiotalet olika cancersjukdomar (se faktaruta). Nu har forskare i ett europeiskt samarbete som drivs från Lunds universitet inkluderat metabol hälsa i epidemiologiska studier om fetmarelaterad cancer. Syftet är att kartlägga hur metabol hälsa samverkar med kroppsvikt avseende risk för fetmarelaterad cancer. I en studie som nu publiceras i Journal of the National Cancer Institute har forskarna inkluderat data från hälsoundersökningar och nationella register från närmare 800 000 individer genom åren 1972-2014. Genom att väga samman uppgifter om blodtryck, blodglukos och blodfetter i form av triglycerider fick de fram en metabol poäng som avgjorde om personerna ansågs metabolt hälsosamma eller ohälsosamma. Utifrån BMI (Body Mass Index) delades personerna också in i kategorierna normalviktig, överviktig eller fet.

– Ofta kopplas metabol ohälsa ihop med fetma, men man behöver inte vara överviktig för att lida av metabol ohälsa. Därför är det relevant att studera hur metabol ohälsa spelar in i sambandet mellan BMI och fetmarelaterad cancer, säger Tanja Stocks, forskare och dcoent i epidemiologi, som har lett studien.

Under uppföljningstiden på upp till 40 år diagnosticerades 23 630 individer med en fetmarelaterad cancer. Det var ingen överraskning för forskarna att ett högre BMI ökade risken för cancer, men även metabol ohälsa i sig självt var förenat med en ökad risk. Den högsta risken påträffades bland individer med metabolt ohälsosam fetma, vilket var förenat med högst risk för cancer i lever, njure, och bland kvinnor även för endometriecancer (cancer i livmoderkroppen). Ett viktigt fynd var också att metabol ohälsa ensamt utgjorde en ökad risk för fetmarelaterad cancer oavsett om man var normalviktig, överviktig eller hade fetma.

Studien kan inte visa på orsakssamband, men forskarna såg att fetma och metabol ohälsa samspelar på ett sätt som ökade risken för vissa cancerformer mer än förväntat när de två faktorerna kombineras.

– Studien visar på vikten av att bedöma olika metabola riskprofiler utöver fetma, för att kunna identifiera de grupper som kan ha mest nytta av insatser för att minska sina risker att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar, säger Ming Sun, doktorand och förstaförfattare till studien.

Publikation
Metabolically (un)healthy obesity and risk of obesity-related cancers: a pooled study
Journal of the National Cancer Institute, 17 januari 2023.

Ärftlig cancerrisk kräver mer samordnad kommunikation

Att berätta om en ärftlig risk för cancer inom familjen ses som svårt men viktigt. Både patienter och svenskar i allmänhet tycker att hälso- och sjukvården bör ha en tydligare roll i kommunikation av sådan risk. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Det var slående i arbetet med avhandlingen hur förvånade vissa blev av att höra hur det fungerar idag, att sjukvården faktiskt inte informerar släktingar om ärftlig cancerrisk, utan att det helt bygger på att man berättar inom familjen, säger Carolina Hawranek, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.

Den som bär på en förhöjd ärftlig risk att få cancer kan i förebyggande syfte erbjudas undersökningar eller åtgärder som på andra sätt minskar cancerrisken. Problemet är att nå ut till och kunna erbjuda sådana åtgärder till personer som bär på en förhöjd risk.

Carolina Hawranek. Foto: Barbara Hawranek.

Det som gör information om ärftliga faktorer speciell är att den indirekt berör fler individer än patienten som utreds. Nuvarande praxis inom vården innebär att ansvaret för att informera om en funnen ärftlig cancerrisk faller på den enskilda patienten. Det kan ofta vara en person som antingen nyligen genomlevt en cancer eller fortfarande behandlas. Patienten blir själv en sorts mellanhand mellan hälso- och sjukvården och släktingarna.

Forskning från andra länder visar att detta sätt att förmedla ärftlig cancerrisk inte är särskilt effektivt. Det finns studier som visar att hälften av alla berörda släktingar aldrig får tillgång till kvalificerad rådgivning om sin potentiella risk.

Som en del i Carolina Hawraneks avhandling har hon genomfört intervjuer med allmänheten, i så kallade fokusgrupper, för att ta reda på hur svenskar generellt önskar att informationsspridning ska gå till. Utöver att många var förvånade över nuvarande praxis, visar resultaten från intervjuerna att det finns en förväntan att vården ska leda processen med riskförmedling, i samråd med patienten som utretts, så att åtgärderna kan anpassas till rådande familjesituation.

– Att mer aktivt samarbeta med patienter kring hur riskinformation ska delas med släktingar, följa upp familjen som en integrerad del i cancergenetiska utredningar och erbjuda alternativa sätt att informera, är några möjliga sätt att utveckla detta kliniska område, säger Carolina Hawranek.

I avhandlingen presenteras även resultat från en stor opinionsundersökning som visar att det finns starkt stöd för att riskinformation bör delas med berörda. Nio av tio svenskar ville få vetskap om, och dela med sig av, kunskap om en ärftlig förhöjd risk för tjock-och ändtarmscancer inom familjen. Fyra av fem menade att hälso- och sjukvårdpersonal vore mest lämpad att informera om en sådan risk, och en majoritet ville att vårdpersonal skulle informera deras släktingar.

Patienter som själva genomgått en utredning och både tagit emot och diskuterat ärftliga risker med familjen beskrev interaktionen med vårdpersonal som mycket värdefull. Samtidigt kände de sig inkompetenta inför släktingars frågor och osäkra på personalens mandat. De efterfrågade större tydlighet kring processen att informera släktingar och hade önskat få mer information om vad de skulle förväntas bidra med tidigare.

De samlade resultaten från avhandlingen pekar på att det finns en saknad länk i den sista delen av kommunikationskedjan som utgörs av patient, vårdpersonal och släktingar.

– Det vore önskvärt att standardisera vilka steg som ingår i processen och införa systematisk uppföljning av hur riskinformation nått ut. Det behöver inte stå i motsats till att anpassa informationens innehåll och tilltal till varje patients förutsättningar och varje familjs situation, säger Carolina Hawranek.

Karolinska Universitetssjukhuset startar internationellt samarbete kring avancerad cancerforskning

Som första universitetssjukhus i Norden har Karolinska tecknat avtal med läkemedelsföretaget Bristol Myers Squibb (BMS) att starta ett forskningssamarbete inom cancervården.

Karolinska ser avtalet som en möjlighet att tillsammans med BMS samordna forskning och förbereda oss inför ett växande behov av terapier inom onkologi och hematologi.

– Vårt syfte med ett avancerat samarbete inom forskningen mellan vården och läkemedelsindustrin är att utveckla precisionsmedicin inom cancervården, säger professor dr Stephan Mielke, forsknings- och utbildningschef på Tema Cancer samt verksamhetschef för medicinska enheten för cellterapi och allogen stamcellstransplantation. Ett stort fokus i samarbete kommer att ligga i avancerad cell- och genterapi, säger professor dr Mielke.

Samarbetet mellan vård, akademisk forskning och läkemedelsindustrin är avgörande för att vården snabbt ska kunna omsätta forskningsresultaten i praktiken. Dessutom satsar vi på implementeringsforskning där vi optimerar användning av data och resultat från vår omfattande och högspecialiserade cancervård och uppdrag som världsledande universitetssjukhus.

– Vår förhoppning är att våra patienter ska snabbt få tillgång till nya effektiva behandlingsformer som bygger på de senaste forskningsrönen och att vi ställer patientens individuella behov i centrum, sammanfattar professor dr Mielke.

– Det är en naturlig utveckling för Karolinska Comprehensive Cancer Center att sluta mer omfattande samarbetsavtal med olika delar av läkemedelsindustrin, vilka som BMS, ser värdet av integrerad klinisk och patientnära preklinisk forskning, säger dr Patrik Rossi, chef för Tema Cancer och ordförande för Karolinska Comprehensive Cancer Center.

Proteinrörelse avslöjar hjärntumörens svaga punkt

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men – hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana beskriver proteiners rörelser med datorsimuleringar – och har upptäckt en ny angreppspunkt för läkemedel mot hjärntumören glioblastom.

Om EGFR rör sig på fel sätt kan en hjärntumör utvecklas. Foto: Science photo.

Decennier av forskarmödor finns samlade i databasen Protein Data Bank. Där beskrivs den tredimensionella strukturen av olika slags biologiska molekyler, som proteiner. Kunskapen bygger på experimentella metoder som röntgenkristallografi eller NMR, som också kallas magnetresonans.

Den här databasen innehåller i dag ungefär 60 000 kända strukturer från mänskliga proteiner, berättar Laura Orellana, biofysiker och forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Men det rör sig om stillbilder som inte visar inte hur proteinet rör sig.

Laura Orellana. Foto: Privat.

– Det är ett problem, för det är i själva rörelsen som funktionen finns. Proteiner är som små nanomaskiner som utför alla cellfunktioner som håller oss vid liv, men en stillbild av en dynamisk maskin ger en begränsad bild av vad den gör när den arbetar, säger Laura Orellana.

Hon forskar om datorsimuleringar som beskriver proteiners rörelser. Simuleringarna bygger på befintliga bilder av olika proteiner, med tillägg av kunskap om hur en molekyl bör bete sig, baserat på fysiska grundlagar.

Epidermal growth factor

Om EGFR rör sig på fel sätt kan en hjärntumör utvecklas. Foto: Science photo

Ett av de protein hon försöker simulera är onkogenen EGFR (HER1), som uppmuntrar till celldelning. Det är ett komplext och dynamiskt protein med en del utanför och en del inuti cellen. Vid lungcancer finns de muterade delarna av proteinet inuti cellen – men vid hjärncancerformen glioblastom finns de utanför. Det påverkar i sin tur effekten av läkemedel.

Laura Orellana och hennes kollegor har undersökt hur EGFR rör sig vid glioblastom.

– Det är som att lägga ett stort pussel. Vi vill skapa en riktig bild av hur olika varianter av proteinet som helhet rör sig, säger Laura Orellana.

Forskarna verkar ha lagt pusslet väl. De har genom simuleringar avslöjat att vid glioblastom leder mutationer till att en stor del av proteinets extracellulära del förflyttas. Då aktiveras den intracellulära delen på ett speciellt sätt, som är annorlunda än vid lungcancer och som driver tumörutvecklingen vid glioblastom. Men datorsimuleringarna har också avslöjat en blottad kontaktyta där en antikropp kan fästa. Forskarna har i experiment med cell- och djurmodeller bekräftat vad de har sett vid datorsimuleringarna. En specifik antikropp har kunnat binda till just denna kontaktyta och det har dramatiskt hämmat tillväxten av glioblastom i cell- och djurstudier.

– Vi måste förstå hur det här maskineriet rör sig och fungerar på atomnivå. Läkemedel binder inte var som helst i proteiner utan endast i speciella fickor. En sådan ficka kan vara öppen ibland och stängd ibland, beroende på proteinrörelsen, säger Laura Orellana.

Unikt samarbete för att upptäcka cancer i munhålan

Cancer i munhålan ska kunna upptäckas med hjälp av ett enkelt borstprov under tandläkarbesöket. Med scannade bilder av celler och med hjälp av artificiell intelligens, AI ska man därefter kunna upptäcka cellförändringarna i ett tidigt stadium.

Christina Runow Stark.

Det här kan bli verklighet tack vare ett nationellt forskningsprojekt som bland annat leds av Christina Runow Stark på Folktandvården Blekinge. Christina är avdelningschef och övertandläkare inom specialistandvårdens avdelning för orofacial medicin på Blekingejsukhuset i Karlskrona.

– Idag saknas det screeningprogram för att tidigt upptäcka oral cancer. Med en utvecklad cancer måste patienten genomgå kirurgi eller strålning på organ som läppar, kinder och tunga. Det kan innebära att vävnad måste avlägsnas eller strålas, vilket i sin tur innebär att funktion och tal påverkas. Det här kan ge ett livslångt lidande. Kan vi istället ta bort en cellförändring tidigt, innan cancer utvecklas, så läker vävnaden och påverkan för patienten blir liten, säger Christina.

Samarbetar med Blekingesjukhuset i ny pilotstudie

Inför en kommande fas och för att testa flödet i studien pågår just nu en pilotstudie i samverkan med avdelningen för klinisk patologi och cytologi på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Provtagaren inom tandvården tar borstprover på en slemhinneförändring i patientens munhåla och därefter tittar patologen på Blekingesjukhuset på cellproverna från borstningen.

– Det här samarbetet mellan tandvården och sjukvården är unikt i Sverige. Patologen i Karlskrona är det enda stället i Sverige där man öppnat dörren för en pilot och det betyder oerhört mycket för studien att se att flödet fungerar. Tillsammans gör vi ett arbete med att införa klinisk forskning i tandvården och samtidigt bidra till att kvalitén i vården förbättras, säger Christina.

Forskning som uppmärksammar en cancerform som ökar

Ulrika Henrikson går en ST-utbildning inom orofacial medicin och har som en del i sin utbildning arbetat med piloten tillsammans med Christina.

– Cancer i munhåla och svalg ökar. Varje år drabbas cirka 1 200 svenskar och ökningen sker särskilt bland yngre personer där cancern orsakats av humant papillomvirus (HPV). Den här forskningen är ett sätt att uppmärksamma och få fler att få upp ögonen för cellförändringar som kan leda till cancer i munnen, säger Ulrika.

67 miljoner till bröstcancerforskning bland äldre kvinnor

En stor bröstcancerstudie har fått 67 miljoner kronor från EU:s ramprogram Horisont Europa. Elva europeiska länder ingår och forskaren Antonios Valachis på Universitetssjukhuset Örebro håller ihop hela studien. ”Det känns otroligt att vi har fått ta emot ett så stort anslag och extra roligt är det att forskningen riktar sig mot patientgruppen kvinnor över 70 år” berättar han.

Cancern i bröstet är inringad på bilden och ser ut som en stjärna. Foto: Elin Abelson.

Varje år får cirka 9000 personer bröstcancer. Inom Region Örebro län opereras årligen runt 280 patienter för sin bröstcancer.

Studien som heter IMPORTANT blir den första i världen att undersöka om en lägre dos av en målsökande behandling som heter CDK 4/6-hämmare fungerar på äldre patienter med spridd hormonkänslig bröstcancer.

Läkemedel som blockerar cancerceller

Antonios Valachis, överläkare inom verksamhetsområde onkologi på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Elin Abelson.

CDK 4/6 är en ny kategori av läkemedel som lanserades för sex år sedan. Den blockerar cancercellerna så de inte kan gå vidare i cellcykeln.

– Sådana studier finansieras sällan av läkemedelsindustri som brukar ha ett annat forskningsfokus än att försöka bevisa att mindre dos skulle kunna fungera lika bra för vissa patienter, förklarar Antonios Valachis, överläkare inom verksamhetsområde onkologi på Universitetssjukhuset Örebro.

Vanligtvis är behandling för dessa patienter en kombination av antihormonell behandling och den målsökande behandlingen CDK 4/6-hämmare. Hämmaren ges som tabletter och den ges som standarddos till alla patienter.

– Man har sett dock att äldre patienter löper större risk för biverkningar om de får fulldos av CDK 4/6-hämmare. I studien kommer vi att använda ett bedömningsverktyg för att se om äldre patienter är i bra skick eller sköra och om de är sköra kommer vi att lotta dem att antingen få lägre dos av CDK 4/6-hämmare eller standarddos, säger han.

Förhoppning om att lägre dos ger lika bra effekt

I studien ingår 19 partners från de elva länder om deltar. Från Sverige deltar Universitetssjukhuset Örebro och Akademiska sjukhuset i Region Uppsala. 500 patienter kommer att rekryteras från Sverige, Norge, Finland, Italien, Spanien och Grekland. Studien beräknas att pågå under fem år.

– Vi hoppas att vi kommer att kunna bevisa att en lägre dos av CDK 4/6-hämmare hos äldre och sköra bröstcancerpatienter är minst lika bra som fulldos men med färre biverkningar. Det kommer i sådant fall att ändra klinisk praxis och vi kommer att kunna förbättra möjligheten att behandla våra äldre, sköra patienter. Färre biverkningar kommer att innebära mindre behov av vård och en bättre livskvalitet för dessa patienter, avslutar han.