Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Norsk forskare prisas för sin forskning kring kronisk myeloisk leukemi, KML

Incyte delar ut 2020 års stipendium The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för hematologisk forskning till Stein-Erik Gullaksen vid Universitetet i Bergen.

Läs mer...

Vitrakvi ingår nu i högkostnadsskyddet för patienter under 18 års ålder

Precisionsläkemedlet Vitrakvi (larotrectinib) har beviljats subvention av TLV, för patienter som påbörjar behandling före 18 års ålder, med solida tumörer som bär på en sällsynt NTRK genfusion.

Läs mer...

Unik databas med biomarkörer kan ge ny kunskap om tjock- och ändtarmscancer  

En databas med närmare 1 000 biomarkörer för diagnos av tjock- och ändtarmscancer, läkemedelsbehandling och sjukdomsprognos. Det är resultaten av en ny avhandling i biomedicin av Xueli Zhang vid Örebro universitet.

Läs mer...

Umeåforskare i europeiskt projekt för AI mot cancer

Umeå universitet är ett av 20 forskningsinstitut i Europa och USA som deltar i ett projekt som ska bygga en säker och storskalig plattform för artificiell intelligens, AI, och precisionsmedicin inom onkologi.

Läs mer...

Nu behandlas de första cancerpatienterna utanför studier med CAR-T-celler

Sedan 2014 har 39 cancerpatienter fått CAR-T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset inom ramen för kliniska studier. Från slutet av oktober kommer immunterapin för första gången erbjudas patienter med återfall av maligna lymfom som klinisk rutin.

Läs mer...

Studier av immunförsvarets B-celler kan förbättra behandling av malignt melanom

Behandling med checkpoint-hämmare har revolutionerat vården av patienter med malignt melanom, men i vissa fall uppstår en autoimmun reaktion som är så kraftig att behandlingen måste avbrytas. Professor Lill Mårtensson Bopp detaljstuderar immunförsvarets B-celler för att öka kunskapen om hur den biverkningen uppstår.

Läs mer...

Artiklar

Ingen ökning av hjärntumörer mellan 1980 – 2012

En ny epidemiologisk studie visar att det inte skett någon ökning av den årliga incidensen av hjärntumörer mellan 1980 och 2012, en tidsperiod då mobiltelefonanvändande ökat kraftigt. Data ska dock tolkas med försiktighet, skriver ST-läkaren Jonas Nilsson i en sammanfattning av studien som är baserad på historiska data.

Viktig kunskap om barn till föräldrar i specialiserad palliativ hemsjukvård

Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin av handling har Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola utforskat barns erfarenheter av ”The Family Talk Intervention” som syftar till att främja öppen kommunikation inom familjen om sjukdomen. Här samman – fattar hon de viktigaste slutsatserna.

Vakenkirurgi vid maligna gliom: Så kan patientens cerebrala funktioner kartläggas under pågående operation

När en elak gliacellstumör, ett gliom, vuxit in i hjärnvävnaden står vården och patienten inför en svår balansgång. Att ta bort så mycket som möjligt av tumören ökar överlevnaden. Samtidigt innebär en operation risker för att kroppsliga och kognitiva funktioner påverkas, framför allt om tumören ligger i känsliga områden. Att ha möjlighet att genomföra öppen kirurgi där patienten är vaken har nationellt och internationellt blivit allt viktigare för centra som vill hålla högsta kvalitet i behandlingen av hjärntumörpatienter. Här beskriver neurokirurgen Rickard L Sjöberg kunskap och erfarenheter från de senaste årens användning av metoden vid Norrlands universitetssjukhus.

Bröstcancervården i Jönköping först ut med individuella patientöversikter

De åtta diagnosspecifika individuella patientöversikterna (IPÖ) som är på väg att införas i cancervården i Sverige har alla sitt ursprung i en nationell generisk modell. Arbetsgruppen för IPÖ bröstcancer var de som först kom igång med att utveckla en patientöversikt enligt den generiska modellen. Hösten 2018 började Onkologkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping att registrera palliativa patienter i det nya verktyget och sedan januari 2019 använder de det även för patienter med primär bröstcancer.

Ny kunskap om hur RNA rör sig kan bidra till nya läkemedel mot cancer

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styraproduktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl, som spelar en viktig roll i cancer, kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.

Korta RNA-molekyler i våra celler som kallas mikroRNA reglerar aktiviteten hos budbärar-RNA (mRNA) – molekylen som kodar för byggstenarna i vår kropp, proteinerna. Exakt hur denna reglering går till är inte känt i detalj, men man vet att mikroRNA kan tysta mRNA-molekyler och därmed förhindra proteinproduktion. Därför kan de användas som verktyg eller mål för läkemedelsbehandling, skriver Katja Petzold, docent vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien.