Nyheter
Pepaxti godkänt för behandling av patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom
CHMPs rekommendation baseras på data från fas 2-studien HORIZON och stöds av data från den randomiserade, kontrollerade fas-3 studien OCEAN.
Tumörens miljö kan påverka prognos vid bröstcancer
Miljön som bröstcancer uppstår i – både patientens kroppsform, tumörens storlek och cancerspecifika proteiner – samverkar och har betydelse för prognosen.
Spel ska underlätta för barn med cancer
Cancersjuka barn kan uppleva att strålbehandlingen är obehaglig. Nu håller en forskargrupp vid Uppsala universitet på att utveckla ett dataspel som ska förbereda barnen och förhoppningsvis göra behandlingen mindre skrämmande.
Enhertu fördröjde sjukdomsprogress signifikant i DESTINY-Breast02 studien
Jämfört med "physician’s choice of treatment" hos patienter med HER2-positiv metastaserad bröstcancer.
På just avslutade världskongressen för lungcancer, WCLC 2022, presenterades nya data på KRASG12C-hämmaren Lumykras i lovande kombinationsbehandlingar med såväl signaltransduktionshämmare mot SHP2 som immuncheckpointhämmare.
Hopp för leukemipatienter genom upptäckt på Karolinska Universitetssjukhuset
I en nyligen publicerad studie visar Nikolas Herold och Martin Jädersten hur akut myelotisk leukemi kan behandlas mer effektivt. De har återanvänt ett redan beprövat läkemedel.
Artiklar
Paradigmskifte i njurcancervården – Snabb utveckling av nya behandlingsmöjligheter
Paradigmskifte, golden age, rekordsnabb utveckling av nya behandlingar. Det finns många sätt att beskriva det som händer inom njurcancerområdet just nu. Från att länge ha varit en svårbehandlad cancerform finns det idag en rad god kända behandlingar som förlänger överlevnaden. Och för första gången kan numera även njurcancerpatienter få adjuvant behandling. Västra Götalandsregionen är tidigt ute när det gäller implementeringen av de nya behandlingsmetoderna.
– Ja, det är nu det händer och jag är glad över att få vara med under den här tiden, säger onkologen Emma Mangelus, som arbetar i njure/melanom-teamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Prostatacancerförbundet får allt större inflytande ”Vi drar på som ett lokomotiv – sedan får vården hänga på”
Det är Sveriges vanligaste cancersjukdom med omkring 10 000 nya fall per år. Att Prostatacancerförbundet nu har omkring 12 000 medlemmar och ett allt större inflytande på vården är inte förvånande. Aktiv, ofta humoristisk, marknadsföring och en välfylld forskningsfond, har bidragit till att förbundet är en politisk kraft att räkna med. Något som ordförande Kent Lewén, tidigare kommunalråd i Karlskrona och pappa till Mustaschkampen, är mycket nöjd med.
Stor glädje att få träffas på riktigt igen när Uppsala bjöd på fullmatade dagar
”Äntligen!” Med detta ord, som på ett träffsäkert sätt ramade in känslan för hela mötet, inledde professor Gustav Ullenhag från SOF:s vetenskapliga kommitté Onkologidagarna på Uppsala slott den 22 mars klockan 13.00. Och mycket riktigt var det äntligen dags för Onkologidagarna att gå av stapeln igen efter två förlorade år under Covidpandemin. Äntligen gick det att anordna ett fysiskt möte igen och äntligen kunde onkologiintresserade från hela landet lämna sina datorskärmar och virtuella möten och träffas och umgås på riktigt.
Vi behöver bort från punktinsatser och få mer forskning om cancerprevention
Cancer kan drabba vem som helst, även den som lever hälsosamt. Forskning tyder dock på att cirka 30 procent av all cancer i Sverige kan förebyggas med livsstilsförändringar
– enligt WHO upp emot 50 procent globalt. Därför är förebyggande insatser mycket viktiga för att motverka prognosen om en kraftig ökning av antalet cancerfall. En tydligare och större satsning på förebyggande insatser får positiva effekter på många fler sjukdomar än cancer. Men hur fungerar preventionsarbetet – har vi lyckats förändra livsstil så att färre insjuknar? Vi ställde några frågor till den nationella cancersamordnaren Hans Hägglund.
Incidensen av levercancer ökar över hela världen – nu presenteras nya rön som kan förbättra behandlingen
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom dör. Studien, som publicerats i den framstående tidskriften Gut, bidrar till ökad kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar. Docent Claudia Kutter skriver här om hur den nya kunskapen kan förbättra diagnostik och behandling av levercancer.
