Nyheter
Astellas meddelar positiva topline-resultat från fas III-studien EMBARK som studerat Xtandi (enzalutamid) hos högriskpatienter efter biokemiskt återfall (BCR) vid icke-metastaserad hormonkänslig (kastrationskänslig) prostatacancer.
Astellas meddelar positiva resultat från fas 3-studien GLOW som utvärderar första linjens behandling med zolbetuximab i kombination med CAPOX (en kombinationsterapi som inkluderar kapecitabin och oxaliplatin), jämfört med placebo i kombination med CAPOX hos patienter med Claudin 18.2 (CLDN 18.2)-positiv, HER2-negativ, icke-operabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen.
Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har tillsammans med forskare på The European Molecular Biology Laboratory publicerat en artikel i Nature Chemical Biology där de utvecklat en ny metod som kan identifiera och urskilja viktiga skillnader mellan proteiner på ett objektivt sätt.
Screening mot cancer i tjock- och ändtarmen räddar liv
Sedan mars 2021 erbjuds allmän screening i Dalarna för att upptäcka och förebygga tjock- och ändtarmscancer ”Det här är ett mycket betydelsefullt preventivt arbete” säger Daniel Sjöberg, överläkare och samordnare för tarmcancerscreeningen i Region Dalarna.
Effektiv behandling vid ovanlig men dödlig cancerform
En speciell kirurgisk behandling har visat sig ge mycket god effekt för patienter med ögonmelanom som spridit sig till levern. Resultaten presenteras av forskare vid Göteborgs universitet. Behandlingen innebär att levern sköljs med stora mängder cellgifter utan biverkningar för resten av kroppen.
Så kan vården veta att AI-system för bröstcancer funkar kliniskt
I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.
Artiklar
Beslutsstöd och snabbare diagnosvägar kan förbättra vården av barn med hjärntumör
Bättre kunskap om tidiga symptom på hjärntumörer behövs i vården. Det är en av slutsatserna i en ny svensk studie om skillnader i tid till diagnos mellan olika typer av hjärncancer. Tumörer i hjärnan är näst efter leukemi den vanligaste cancerdiagnosen hos barn och årligen insjuknar nära 100 barn. Hjärntumörer är en stor grupp med många olika underdiagnoser och symtomen varierar beroende på var i hjärnan tumören uppstår. Symtomen kan vara diffusa och kommer ofta smygande och gradvis. Det gör dem svåra att både uppmärksamma och diagnostisera. Här beskriver Olof Rask och Pernilla Grillner, båda aktiva i Vårdplaneringsgruppen för CNS-tumörer hos barn (VCTB), den senaste kunskapen på området.
Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien, som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel som forskarna testat – men inte mot alla. Här beskriver Johan Bengzon, adjungerad professor, överläkare i neurokirurgi och en av forskarna bakom studien, den senaste kunskapen på detta viktiga område.
Ny metod hittar rätt behandling vid bröstcancer – patient-deriverade organoider för precisionsonkologi
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publicerats i PNAS.
Den metod KI-forskarna har utvecklat bygger på att isolera och odla inte bara tumörceller utan även så kallade stödjeceller från patienter med bröstcancer. Därefter testas cancerbehandlingar i olika koncentrationer på de odlade cellerna för att se hur känsliga de är mot läkemedlen.
”Det behövs större bekräftande studier, men vi ser att konceptet fungerar”, skriver här Johan Hartman, professor vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
GI-ASCO 2023 – en pigg 20-åring i San Francisco
Årets ASCO med inriktning på mag-tarmcancer (GI) hölls för 20:e gången i San Francisco på trevliga kongresscentret Moscone West 19–21 januari. David Borg, med dr/överläkare på Skånes universitetssjukhus (SUS), och jag själv, Pehr Lind, docent /överläkare på Södersjukhuset (SÖS)/ Karolinska Institutet (KI), bevakade det intressanta programmet online för övre- respektive nedre GI-cancer. Förutom viktiga muntliga presentationer och postrar, så hölls bra ”state-of-the-art” föreläsningar om viktiga ämnen, till exempel om aktuella läget för ctDNA avseende prognostik och prediktion.
Ämne i blod ökar före diagnos – ny kunskap ökar hoppet om tidig detektion av bukspottkörtelcancer
Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Den nya kunskapen ökar möjligheten för framtida forskning att hitta sätt att tidigare upptäcka den fruktade cancerformen. ”Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna. Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt”, skriver här Malin Sund, gästprofessor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.
