Hälsoekonomisk bedömning av Magtrace och Sentimag

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för de medicintekniska produkterna Magtrace och Sentimag. Magtrace och Sentimag är ett system som används för att hitta portvaktskörtlar vid bröstcancerkirurgi. På beställning av regionernas medicintekniska produktråd, MTP-rådet, har TLV tagit fram en hälsoekonomisk bedömning av produkterna Magtrace och Sentimag för användningsområdet lokalisering av portvaktskörtlar vid bröstcancer. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige såväl som globalt. Överlevnaden vid bröstcancer beror mycket på bröstcancerns stadium vid diagnos. För stadieindelning av många fall av bröstcancer är bedömning av de lymfkörtlar som lymfvätskan ifrån bröstet först dräneras till, portvaktskörtlarna, viktig information. Magtrace är ett magnetiskt spårämne som injiceras i bröstet med cancer och färdas med lymfvätskan till portvaktskörtlarna där det ansamlas. Sentimag är en sensor som detekterar Magtrace och som bröstkirurgen använder för att hitta portvaktskörtlarna för att kunna operera ut dessa för bedömning. TLV bedömer att radioaktiv isotop i kombination med blå färg är relevant jämförelsealternativ till Magtrace och Sentimag. TLV bedömer att metoden Magtrace och Sentimag sannolikt inte är underlägsen metoden radioaktiv isotop och blå färg för lokalisering av portvaktskörtlar vid bröstcancerkirurgi. Mot bakgrund av det baseras den hälsoekonomiska bedömningen på en kostnadsjämförelse av dessa metoder. TLV:s kostnadsjämförelse visar att kostnaden för användning av Magtrace och Sentimag är cirka 1 000 kronor högre än för radioaktiv isotop i kombination med blå färg. Det finns stora osäkerheter i analysen som ligger framför allt i antagandena om kostnader för administrering av Magtrace samt kostnaden för inköp och administrering av radioaktiv isotop. Osäkerheterna bedöms dock inte så stora att de skulle påverka slutsatsen kring produkternas kostnadseffektivitet. Det finns fördelar med Magtrace och Sentimag jämfört med radioaktiv isotop och blå färg som inte är medräknade i TLV:s kostnadsjämförelse. Några av dessa fördelar är att Magtrace kan användas utan vare sig så kallad nuklearmedicin eller radiofarmaci, att det kan injiceras under ett stort tidsfönster innan operationen samt att det kan lagras under lång tid.

Enhertu godkänt som behandling av patienter med metastaserad HER2-låg bröstcancer

Europeiska kommissionen godkänner Enhertu som behandling av patienter med metastaserad HER2-låg bröstcancer. Godkännandet inom EU baseras på resultat från fas 3-studien DESTINY-BREAST04 där patienter med metastaserad bröstcancer med lågt uttryck av HER2 behandlades med Enhertu (trastuzumab deruxtekan).

Prostatacancer: mot en individualiserad vård med AI-assisterad patologi och förbättrad aktiv monitorering

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

NT-rådets rekommendation: Enhertu (trastuzumab deruxtekan) vid HER2-positiv bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Enhertu som monoterapi bör användas för behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad HER2-positiv bröstcancer som tidigare har fått en eller fler behandlingsregimer riktade mot HER2.

ASCO GI: Astellas presenterar positiva resultat för zolbetuximab från fas 3-studien SPOTLIGHT

Resultaten visar att zolbetuximab i studien minskade risken för progression eller död med 24,9 procent. Studien utvärderade patienter med CLDN 18.2-positiv och HER2-negativ icke-operabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen. Resultaten presenterades som en muntlig late-breaking presentation på ASCO GI-kongressen 2023.

Cancerfondsrapporten forskning 2023: Här är regionernas blinda fläck

Regionerna ska skapa förutsättningar för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården. Men Cancerfondsrapporten 2023 visar att forskningen varken får rätt förutsättningar eller följs upp tillräckligt tydligt från politiskt håll. Det riskerar få förödande konsekvenser för morgondagens cancervård.