Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
I förra årets sista nummer av Onkologi i Sverige fanns en tänkvärd krönika om ”second opinion” av Åke Andrén Sandberg. Han har mycket lång erfarenhet av ämnet och belyste många viktiga aspekter. Läsningen stimulerande mig att ta upp ytterligare några. Jag använder den term som används av cancercentrum.se och i patientlagen: ”ny medicinsk bedömning”.
Läs mer...En månad in på Sveriges ordförandeskap i EU 2023 ordnade regeringen en konferens utanför Stockholm för att belysa tre viktiga områden inom cancersjukvården. Ett av dem var “Health data – a key to modern and equitable cancer care”. Övergången till en digitaliserad sjukvård skapar väldiga datamängder som kan användas för både sjukvård och forskning. I Sverige har vi tack vare våra personnummer och våra många nationella register med hög kvalitet och täckningsgrad sällsynt goda förutsättningar för att bedriva registerbaserad forskning i världsklass – inte minst cancerforskning.
Läs mer...Det har nu gått fyra år sedan Socialdepartementet gav Regionala cancercentrum i samverkan i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur testning för prostatacancer skulle kunna standardiseras och effektiviseras. Resultatet blev regionala projekt med ”organiserad prostatacancertestning” (OPT), som nu rullar ut på bred front i Sverige. Men varför organisera testningen? Vad är egentligen OPT? Vad skiljer OPT från screening? Vilka regioner har kommit igång? Och den stora frågan: när får vi ett nationellt screeningprogram för prostatacancer i Sverige? Professor Ola Bratt, ordförande för den nationella arbetsgruppen för OPT, ger svar på dessa och andra frågor.
Läs mer...Håkan Olsson, aktiv seniorprofessor i onkologi vid Lunds universitet, har vid 71 års ålder avlidit i sviterna av en cancersjukdom.
Läs mer...I februari tillträder Ola Bratt tjänsten som ny professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet. Han blir också ansvarig för den Kliniska forskarskolan som Regionalt cancercentrum väst driver i samarbete med Sahlgrenska akademin.
Läs mer...Prostatacancerdiagnostik har de senaste 25 åren baserats på det ospecifika PSA-provet och systematiska, transrektala biopsier. Detta har lett till betydande överdiagnostik och överbehandling av kliniskt betydelselös cancer. Nu finns god evidens för att utreda män med höga PSA-värden med MR för att sedan selektivt rikta biopsier mot eventuella tumörmisstänkta områden. I 2020 års nationella vårdprogram rekommenderas en närmast total övergång till MR-baserad diagnostik. Detta kommer att vara av stort värde för patienterna och spara resurser för sjukvården, men det finns många kunskapsluckor som behöver fyllas innan det nya paradigmet är optimerat.
Läs mer...När Socialstyrelsen åter sa nej till ett nationellt screeningprogram för prostatacancer gav Socialdepartementet i uppdrag åt Regionala cancercentrum i samverkan att ta fram en handlingsplan för hur PSA-testningen skulle kunna standardiseras och effektiviseras, samt att identifiera kunskapsluckor för hur kompletterande tester kan förbättra diagnostiken.
Projektledningen beskriver här vad detta initiativ resulterat i.
Urologidagarna arrangerades i år i Göteborg och sam lade som vanligt en stor skara medarbetare inom svensk urologi. Cancer är en stor del av urologin och årets program speg lade förstås detta. Störst utrymme fick prostatacancer, i synnerhet diagnostiken – ett område som är på väg framåt med stora steg. Kanske är stegen stora nog för ett nationellt screeningprogram? Det frågar sig docent Ola Bratt, över läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som här ger en översikt av intressanta delar av de späckade symposiedagarna.
Läs mer...I England används strålbehandling i kombination med cytostatika betydligt oftare än i Sverige som behandling för invasiv urinblåsecancer. Vid årets uro-onkologiska möte i Arild redogjorde Ananya Choudhury, onkolog vid Christie Hospital i Manchester, för evidens och erfarenheter för denna behandlingsform. Här följer ett referat av hennes föredrag.
Läs mer...Prostatacancersjukvården är inne i en omvälvande fas. Allt mer avancerad diagnostik och behandling kräver nu specialiserad multidisciplinär och multiprofessionell sam verkan. Här ges en översikt av utvecklingen av prostatacancersjukvården och förslag på hur den skulle kunna organiseras inom ramen för ett nätverk av specialiserade prostata cancer centrum (PCC).
Läs mer...Standardiserade vårdförlopp är den största satsningen någonsin inom svensk cancersjukvård. I England gjordes en liknande satsning för 15 år sedan, som sedan dess har haft mycket stor inverkan på den engelska cancersjukvården. Docent Ola Bratt har arbetat som urolog i England sedan 2014. Han sammanfattar här den engelska modellen och analyserar dess för- och nackdelar.
Läs mer...Den utbredda PSA-testningen påverkar kraftigt risken att få diagnosen prostatacancer. Med hjälp av de unika svenska registren har vi studerat hur PSA-testningen påverkar ärftlighet som riskfaktor för prostatacancer. Resultaten är delvis överraskande, skriver Ola Bratt, docent i urologi vid Lunds universitet.
Läs mer...Cancervården är både bättre och sämre i England än i Sverige. Skillnaderna mellan sjukvårdsorganisation och kultur är större än man kan ana. Efter drygt ett års arbete i Oxford och Cambridge berättar Ola Bratt, Consultant Urological Surgeon, Cambridge University Hospitals, om sina erfarenheter.
Läs mer...Ny svensk studie visar att många äldre män med högrisk för prostatacancer underbehandlas. Men skillnaderna är stora regionalt. Ola Bratt, docent i urologi vid Lunds universitet presenterar en helt färsk studie. Friska män mellan 70 och 80 års ålder strålbehandlas eller opereras inte i den utsträckning som är befogad. Denna patientgrupp kan leva länge om de botas från sin cancer, visar studien.
Läs mer...
