Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset bildar fas 1-enhet för cancerforskning

På Klinisk prövningsenhet onkologi pågår över 80 studier och många patienter vill delta. I oktober kommer Sahlgrenska Universitetssjukhuset dessutom börja göra de allra tidigaste prövningarna – FIH, First in human och Fas 1.

– Det här innebär att vi får vara med tidigt i den internationellt mest banbrytande forskningen och att få göra den här typen av tidiga studier är verkligen att kunna vara med och göra skillnad för patienterna, säger Annika Baan som är enhetschef för Klinisk prövningsenhet onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

De patienter som ingår i en studie får gå på extra kontroller, behandling och uppföljning hos prövningsenhetens forskningssjuksköterskor. Kontrollerna kan vara allt från varje vecka till någon gång om året, beroende på i vilket skede studien är i. En del patienter följs livet ut. Samtidigt pågår samma studie på flera andra sjukhus i världen. Forskningssjuksköterskorna rapporterar in patientens parametrar, prover och utlåtanden till den som leder studien.

– Man kan säga att vi är bipacksedeln. När det står att en av hundra får en viss biverkning beror det på att prövningsenheter i hela världen har rapporterat in att si och så många patienter har fått den biverkningen. Och står det att man ska ta två tabletter om dagen beror det på att studierna vi gör har visat att det är två tabletter som har effekt, förklarar Annika Baan.

Fakta: Klinisk prövningsenhet onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

I början av december 2019 beslutades att Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska bygga upp en prövningsenhet för att bedriva fas 1-studier för solida tumörsjukdomar på vuxna. Samtidigt lämnande sjukhuset in en ansökan om att genomföra First in human-studier.

Enheten har 13 medarbetare, bestående av forskningssjuksköterskor, chef, läkare, ekonom och sekreterare. Enheten startar den 1 oktober 2020.

Positiva fas III-resultat för Opdivo adjuvant vid matstrups- och magsäckscancer

Fas III-studien CheckMate -577 visar att Opdivo som adjuvant behandling har uppnått det primära effektmåttet sjukdomsfri överlevnad hos patienter med matstrupscancer eller cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck efter kirurgi

  • Opdivo (nivolumab), givet efter neoadjuvant radiokemoterapi och kirurgi, är den första PD1-hämmaren som visar på förbättrad progressionsfri överlevnad hos patienter med matstrupscancer eller cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck.

Bristol Myers Squibb presenterar resultat från CheckMate -577, en fas III-studie som utvärderar Opdivo (nivolumab) som adjuvant behandling av patienter med matstrupscancer eller cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ), som först fått neoadjuvant radiokemoterapi följt av kirurgisk resektion. Studiens primära effektmått, sjukdomsfri överlevnad (DFS) vid den i förväg planerade interimsanalysen, har uppnåtts och en statistisk signifikant fördel i sjukdomsfri överlevnad visades för hela patientgruppen som fick Opdivo, jämfört med placebogruppen. Säkerhetsprofilen var likvärdig med vad som tidigare rapporterats i andra studier med Opdivo. Detta är den andra tumörtypen, utöver malignt melanom, där Opdivo nu visat effekt som adjuvant behandling i en fas III-studie.

–I studien CheckMate -577 ges Opdivo som adjuvant behandling, för att skydda mot återfall, till patienter med matstrupscancer eller cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck som fått neoadjuvant radiokemoterapi och som därefter genomgått kirurgi. Resultaten, som visar förbättrad sjukdomsfri överlevnad med Opdivo, tillsammans med en hanterbar säkerhetsprofil, är ett viktigt bidrag till vår målsättning att ta fram terapier som kan leda till nya behandlingsmöjligheter för patientgrupper där det finns stora medicinska behov, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

En fullständig utvärdering av dessa data för CheckMate -577 kommer nu utföras för att presenteras vid ett kommande medicinskt möte. Patienterna i studien kommer att fortsätta att följas som planerat för att kunna analysera total överlevnad (OS), ett sekundärt effektmått för studien.

Om CheckMate -577

CheckMate -577 är en randomiserad, multi-center, dubbelblind fas III-studie som utvärderar Opdivo som adjuvant behandling hos patienter med matstrupscancer eller cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck efter neoadjuvant behandling med radiokemoterapi följt av kirurgisk resektion, och som efter det inte uppnått patologisk komplett respons. Studiens primära effektmått var sjukdomsfri överlevnad (DFS) och sekundärt effektmått var total överlevnad (OS). I studien randomiserades patienterna till att behandlas med placebo eller Opdivo 240 mg, givet som infusion varannan vecka i 16 veckor, följt av Opdivo 480 mg, var fjärde vecka tills sjukdomsprogress eller oacceptabel toxicitet. Innan inkludering i studien hade patienterna genomgått neoadjuvant radiokemoterapi samt en kirurgisk komplett resektion.

Om matstrupscancer

Tumörer i matstrupen (esofagus), även kallat esofaguscancer, är den sjunde vanligaste cancerformen i världen och den sjätte vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Sjukdomen är inte lika vanlig i Europa. Varje år får cirka 500 personer diagnosen matstrupscancer i Sverige. De två vanligaste typerna av matstrupscancer är skivepitelcancer och adenokarcinom, och svarar för cirka 85 procent respektive 15 procent av all cancer i matstrupen. Förekomst och fördelningen av de olika typerna varierar mellan länder och i USA är omkring 65 procent av all matstrupscancer av typen adenokarcinom. De flesta diagnostiseras när sjukdomen har nått ett avancerat stadium och påverkar patientens dagliga liv, inklusive deras förmåga att äta och dricka.

Om magsäckscancer och cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ)

Magsäckscancer, även kallat magcancer, är den femte vanligaste cancerformen i världen och den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Antalet fall i Sverige av magsäckscancer har minskat kraftigt sedan 1960-talet. Varje år får cirka 600 personer diagnosen i Sverige. Det finns flera former av magcancer än magsäckscancer. Magcancer kan även vara cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ, gastro-esophageal junction), och denna form är inte lika vanlig som magsäckscancer, även om antalet diagnostiserade fall ökar.

Opdivo uppnår primära effektmått för total- och progressionsfri överlevnad vid matstrups- eller magsäckscancer

Fas III-studien CheckMate -649 visar att Opdivo i kombination med kemoterapi uppnått de primära effektmåtten total överlevnad och progressionsfri överlevnad jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med matstrups- eller magsäckscancer

  • Opdivo i kombination med kemoterapi är den första PD1-hämmaren som vid första linjens behandling av patienter med magsäckscancer, cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck eller matstrupscancer av typen adenocarcinom visar på förbättrad total överlevnad och progressionsfri överlevnad, jämfört med enbart kemoterapi.
  • En fördel i överlevnad observerades i den primära patientpopulationen och i hela den randomiserade populationen både för den majoritet av patienter vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 5 enligt metoden CPS (Combined Positive Score) och hela patientgruppen som fick kombinationen i studien.

Bristol Myers Squibb presenterar resultat från CheckMate -649, en pivotal fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo (nivolumab) och kemoterapi jämfört med enbart kemoterapi som första linjens behandling av patienter med metastaserad magsäckscancer, cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ) eller matstrupscancer av typen adenocarcinom. Studiens bägge primära effektmått – total överlevnad (OS) vid den i förväg planerade interimsanalysen, samt progressionsfri överlevnad (PFS) vid en final analys av patienter vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 5 enligt metoden CPS – har uppnåtts för kombinationen. En fördel i total överlevnad (OS) visades även för hela randomiserade patientgruppen som fick kombinationen. Opdivo i kombination med kemoterapi är den första PD1-hämmaren som vid första linjens behandling av patienter med magsäckscancer, cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck, eller matstrupscancer av typen adenocarcinom visar på förbättrad total överlevnad och progressionsfri överlevnad, jämfört med enbart kemoterapi. Säkerhetsprofilen är likvärdig med den redan kända biverkningsprofilen hos Opdivo och kemoterapi vid första linjens behandling av patienter med matstrups- eller magsäckscancer.

– CheckMate -649 är den största studie i sitt slag som utvärderar behandling av denna typ av cancer. Opdivo i kombination med kemoterapi som första linjens behandling för vissa patienter med magsäckscancer, cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck, eller matstrupscancer av typen adenocarcinom hoppas vi kan komma att innebära en ny behandlingsmöjlighet, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

En fullständig utvärdering av dessa tillgängliga data för CheckMate -649 kommer nu utföras för att presenteras vid ett kommande medicinskt möte.

CheckMate -649 består även av en del som utvärderar kombinationen Opdivo och Yervoy (ipilimumab) jämfört med kemoterapi hos patienter med cancer i magsäcken, cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck, eller matstrupscancer av typen adenocarcinom. Resultaten från den delen är ännu inte tillgängliga utan studien fortsätter.

Om CheckMate -649

CheckMate -649 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo och kemoterapi, eller kombinationen Opdivo och Yervoy, jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med tidigare obehandlad, icke HER2-positiv, metastaserad eller avancerad magsäckscancer, cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ), eller matstrupscancer av typen adenocarcinom. De patienter i studien som fick Opdivo i kombination med kemoterapi fick Opdivo 360 mg, kapecitabin och oxaliplatin (CapeOX) var tredje vecka, eller Opdivo 240 mg och 5-fluorouracil, leukovorin, och oxaliplatin (FOLFOX) varannan vecka. Patienterna i studien som fick kombinationen Opdivo och Yervoy fick Opdivo 1 mg/kg och Yervoy 3 mg/kg var tredje vecka under fyra cykler, följt av Opdivo 240 mg/kg varannan vecka. Den grupp som enbart fick kemoterapi fick FOLFOX eller CapeOX varannan respektive var tredje vecka. Alla patienter fortsatte med behandlingen i två år eller tills sjukdomsprogress, oacceptabel toxicitet eller avslutande av behandling i samtycke. Studiens primära effektmått var total överlevnad (OS), samt progressionsfri överlevnad (PFS) definierat av en oberoende granskningskommitté (BICR), hos patienter behandlade med Opdivo i kombination med kemoterapi vars tumörer uttrycker PD-L1 på fem procent eller mer (≥5%) enligt metoden CPS, jämfört med patienter som behandlats med endast kemoterapi. Sekundära effektmått inkluderade total överlevnad (OS) hos patienter i studien som behandlades med Opdivo i kombination med kemoterapi vars tumörer uttrycker PD-L1 på en procent eller mer (≥1%), samt OS för samtliga som fick den kombinationen. Även OS och tid till förvärrade sjukdomssymtom (TTSD) hos patienter som behandlades med kombinationen Opdivo och Yervoy, jämfört med enbart kemoterapi, ingick som sekundärt effektmått.

Om magsäckscancer

Magsäckscancer, även kallat magcancer, är den femte vanligaste cancerformen i världen och den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Antalet fall i Sverige av magsäckscancer har minskat kraftigt sedan 1960-talet. Varje år får cirka 600 personer diagnosen i Sverige. Det finns flera former av magcancer än magsäckscancer. Magcancer kan även vara cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck (GEJ), och denna form är inte lika vanlig som magsäckscancer, även om antalet diagnostiserade fall ökar. Första linjens behandling för patienter med magsäckscancer och cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck har ofta störst chans att ge effekt då många patienter på grund av försämrat hälsotillstånd inte kan få senare behandlingslinjer.

Om cancer i matstrupen

Tumörer i matstrupen (esofagus), även kallat esofaguscancer, är den sjunde vanligaste cancerformen i världen och den sjätte vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Sjukdomen är inte lika vanlig i Europa. Varje år får cirka 500 personer diagnosen matstrupscancer i Sverige. De två vanligaste typerna av matstrupscancer är skivepitelcancer och adenokarcinom, vilka svarar för cirka 85 procent respektive 15 procent av all cancer i matstrupen. Förekomst och fördelningen av de olika typerna varierar mellan länder och i USA är omkring 65 procent av all matstrupscancer av typen adenokarcinom. De flesta diagnostiseras när sjukdomen har nått ett avancerat stadium och påverkar patientens dagliga liv, inklusive deras förmåga att äta och dricka.

Femårsöverlevnaden i Sverige, för alla patienter med matstrups- och magsäckscancer, är idag omkring 15 procent.

EVP-partiklar i blodet kan avslöja cancer i tidigt skede

I den aktuella studien, som har letts av forskare vid Weill Cornell Medicine och Memorial Sloan Kettering i USA, har forskarna studerat små partiklar i blodet. Partiklarna innehåller proteiner och via partiklarna kan celler kommunicera med varandra på avstånd – både i friskt tillstånd och vid sjukdom. De kallas extracellulära vesiklar och partiklar, EVP.

– I studien har vi identifierat nya proteinmönster i EVP-partiklar. Dessa proteiner kan renas fram ur EVP-partiklar från olika vävnader och blodplasma. Målet är att kunna använda dem som diagnosverktyg för att upptäcka cancer i ett tidigt skede. Vi tänker oss en panel av biomarkörer där en kombination av flera av dessa proteiner används för att maximera den diagnostiska precisionen, säger Linda Bojmar, postdoktor vid Linköpings universitet och hos David Lydens forskargrupp vid Weill Cornell Medicine i New York, USA, och en av studiens huvudförfattare.

Linda Bojmar är en av forskarna bakom studien. Foto: Children’s Cancer and Blood Foundation

I studien analyserade forskarteamet EVP-partiklar i över 400 prover från blod och vävnader. Proverna kom från personer med känd cancer och från friska personer. Arton olika typer av cancer ingick i studien, däribland cancer i bröst, tjocktarm, bukspottskörtel och lunga.

Genom storskaliga analyser av proteiner, så kallade proteomics, mätte och analyserade forskarna dussintals cancerrelaterade biomarkörer i EVP-partiklar. De använde sedan maskininlärning för att sortera informationen och matcha specifika EVP-profiler med olika cancertyper. På så sätt kunde forskarna med datorns hjälp hitta proteinmönster i blodprover som stämde med vilken specifik sorts cancer det var. I 95 procent av fallen detekterades cancern (testets känslighet) och diagnosen stämde i 90 procent av fallen då testet visade på förekomst av cancer (testets specificitet).

Forskarna fann att de kunde detektera tumörer i tidiga stadier av cancertyper som bukspottkörtelcancer och lungcancer.

– Dessa cancertyper upptäcks sällan tidigt, och att behandla dem så tidigt som möjligt skulle kunna leda till bättre utfall för patienterna, säger professor David Lyden vid Weill Cornell Medicine, som har lett studien tillsammans med William Jarnagin vid Memorial Sloan Kettering i New York.

Cancer är en systemisk sjukdom där inte bara själva organet där tumören uppstår påverkas, utan även andra delar av kroppen. Exempelvis har tidigare forskning visat att immunceller kan bilda särskilda EVP-partiklar när det finns tumörceller i närheten. Cancerrelaterade EVP-partiklar i blodet kan därför komma från tumörcellerna, från normala celler i tumörens närhet eller från celler på helt andra ställen i kroppen, framför allt immunceller. David Lydens forskargrupp och andra har tidigare sett att cancerceller kan utsöndra EVP-partiklar som innehåller proteiner som påverkar andra vävnader så att dottertumörer får lättare att börja växa där, ett fenomen de kallat pre-metastatisk nisch.

Genom att titta på EVP-partiklar som cirkulerar i blodet kan forskarna därför få information även från andra vävnader, utöver själva ursprungstumören. Det kan ge värdefull information i fall där sjukdomen ger sig tillkänna genom spridda dottertumörer någonstans i kroppen, men där man inte hittat ursprungstumören. Så är fallet i runt 5 procent av alla cancerdiagnoser. Eftersom behandlingen skiljer sig åt för olika typer av cancer, skulle det kunna vara till hjälp om det i framtiden gick att ställa rätt diagnos genom att analysera EVP-partiklar i ett blodprov.

Forskarna menar att cancer-specifika EVP-partiklar också har potential att användas för att screena patienter med förhöjd ärftlig risk att utveckla cancer eller personer med inflammatoriska sjukdomar som ökar cancerrisken, som bukspottskörtelinflammation, och tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Om den sortens tester visar sig kunna användas inom vården, kanske de också skulle kunna vara till nytta för att följa effekten av cancerbehandling.

Mer forskning behövs innan det kan bli aktuellt att använda biomarkörer i blodprov för att screena för cancer som ännu inte upptäckts. Forskarna planerar att göra fortsatta studier i ännu större grupper av patienter med och utan cancer. Linda Bojmar hoppas nu kunna starta upp valideringsstudier i Sverige för att vidare utvärdera resultaten och undersöka utfallet i den svenska populationen.

Artikeln: ”Extracellular Vesicle and Particle Biomarkers Define Multiple Human Cancers”, Ayuko Hoshino, Han Sang Kim, Linda Bojmar, Kofi Ennu Gyan et al, (2020), Cell, publicerad online 13 augusti 2020, doi: 10.1016/j.cell.2020.07.009

För mer information, kontakta gärna:

Linda Bojmar, postdoktor, [email protected], +1 (917) 854-2767 (Linda Bojmar befinner sig för närvarande i USA)

Barns erfarenheter av the family talk intervention – när en förälder vårdas inom specialiserad palliativ hemsjukvård

Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom, har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin avhandling har Rakel Eklund utforskat barns erfarenheter av ”the Family Talk Intervention” som syftar till att främja öppen kommunikation inom familjen om sjukdomen. Nästa vecka disputerar Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

När en förälder i en familj drabbas av en livshotande sjukdom och behöver specialiserad palliativ hemsjukvård förändras situationen för hela familjen. Det är inte bara det dagliga livet och situationerna som vänds upp och ner, utan hos barnen uppkommer även många tankar, känslor och oro.

– Syftet med studien har varit att utforska barnens erfarenheter av ett familjecentrerat stödprogram som heter the Family Talk Intervention, FTI, Flera av de barn som deltagit i studien och som fyllt i enkäter och intervjuats efter sitt deltagande säger att deras behov av att få prata inom familjen om sjukdomen och deras behov av att få veta mer om sjukdomen förbättrades efter att de deltagit i FTI, säger Rakel Eklund.

The Family Talk Intervention, som ibland också kallas för Beardslees familjeintervention har tidigare inte testats i palliativ hemsjukvård. Frågor om barns behov av sjukdomsrelaterad information och kommunikation inom familjen i detta sammanhang fanns inte tidigare , vilket gjorde att Rakel fick utveckla studiespecifika enkäter där de åldersanpassades för familjemedlemmarna. Totalt deltog 32 familjer med 54 barn i åldrarna 6 till 19 år i studien. Tjugo av dessa familjer fick stödprogrammet, de resterande familjerna tillhörde en jämförelsegrupp och fick sedvanlig vård. Resultatet av studierna som ingår i avhandlingen visar att de behov som barnen hade innan, gällande sjukdomsrelaterad information och kommunikation i familjen, till stor del blev tillgodosedda under deltagandet i FTI.

Läs mer här!

Akademiska inför mer träffsäkra PET-kameror

Akademiska sjukhuset är först i Sverige med att införa nya, uppgraderade PET-kameror med 50-procentig ökad känslighet. Det innebär att man kan få fram bättre bilder snabbare för exempelvis cancerdiagnostik samtidigt som patienterna utsätts för mindre joniserande strålning.

Nya uppgraderade PET-kameror på Akademiska innebär ökad träffsäkerhet i diagnostik och att patienter utsätts för mindre joniserande strålning.

– Antalet PET/CT-undersökningar ökar exponentiellt. 2019 gjordes cirka 6 000 PET-CT undersökningar på Akademiska sjukhuset jämfört med cirka 4700 året innan. För att öka kapaciteten investerar sjukhuset i en uppgradering av de fyra PET-CT kamerorna med en 5:e så kallad detektorring. Detta innebär att vi kan reducera stråldosen till patienterna och även förkorta undersökningstiden, säger Adel Shalabi, docent och verksamhetschef för bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset.

Adel Shalabi, verksamhetschef bild- och funktionsmedicinskt centrum.
Foto : Staffan Claesson

Enligt Gunnar Antoni, professor och avdelningschef för PET Centrum, har diagnostik med PET på 30 år gått från exklusiv forskning till klinisk rutin.

– Förutom en 5:e detektorring får vi nu också ett system för korrigering av rörelser hos patienten vilket är viktigt både i kliniska undersökningar och i forskningsstudier, framhåller han.

Positronemissionstomografi (PET) kombinerad med datortomografi (CT) är en kraftfull metod för diagnostik av flera sjukdomstillstånd. PET/CT-undersökningar görs främst för diagnostik, stadieindelning och en behandlingskontroll av olika cancersjukdomar men används också i stor utsträckning inom neurologi och kardiologi.

Akademiska sjukhuset satsar mycket på PET-diagnostik och har de senaste åren investerat i fyra moderna PET/CT-kameror. Projektering pågår för en utbyggnad av PET centrum med ny cyklotron och ett nytt radiokemilaboratorium för tillverkning av radioaktiva spårmolekyler som planeras att tas i drift i början på 2023.

Akademiska är centrum för PET-diagnostik inte bara inom Region Uppsala utan också för omgivande regioner med totalt cirka två miljoner invånare.

Avbildning på molekylnivå ger exaktare cancerdiagnoser

Cancer uppstår när vitala molekylära mekanismer i cellerna slutar fungera normalt. En ny mikroskopimetod ökar vår förståelse för sjukdomsmekanismer och hur enskilda celler och cellulära funktioner bidrar till sjukdom, vilket i förlängningen möjliggör mer detaljerade cancerdiagnoser.

För att förstå de patologiska processerna bakom cancer behöver forskarna kunna studera vad som sker på RNA- och proteinnivå i tumörens celler. En ny metod framtagen vid Karolinska Institutet i Stockholm i samarbete med forskare från Åbo Akademi och Åbo universitet gör det möjligt att utföra tredimensionella analyser av intakt vävnad med en resolution ända ner på molekylnivå.

Metoden, som kallas DIIFCO (diagnosing in situ immunofluorescence-labelled cleared oncosamples), bygger på att olika slags RNA och proteiner färgas och sedan avbildas i tre dimensioner med hjälp av ett så kallat ljusarkmikroskop.

– Det här gör det möjligt att se var i tumören det finns onormala mängder RNA eller protein, vilket i sin tur möjliggör exaktare diagnoser av vävnadsprover från cancerpatienter och hjälper oss i studiet av cancerrelaterade mekanismer, säger professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, Cecilia Sahlgren, som är en av forskarna som deltagit i studien.

Studien är publicerad i Nature Biomedical Engineering (avgiftsbelagd): https://doi.org/10.1038/s41551-020-0576-z

”Three-dimensional single-cell imaging for the analysis of RNA and protein expression in intact tumour biopsies”. Nobuyuki Tanaka, Shigeaki Kanatani, Dagmara Kaczynska, Keishiro Fukumoto, Lauri Louhivuori, Tomohiro Mizutani, Oded Kopper, Pauliina Kronqvist, Stephanie Robertson, Claes Lindh, Lorand Kis, Robin Pronk, Naoya Niwa, Kazuhiro Matsumoto, Mototsugu Oya, Ayako Miyakawa, Anna Falk, Johan Hartman, Cecilia Sahlgren, Hans Clevers, Per Uhlén. Nature Biomedical Engineering, online 29 June 2020.

Nanoteknik skapar nya vägar till stamcellernas inre

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en lovande nanoteknikbaserad metod för att leverera biomolekyler till mänskliga blodstamceller. Metodens förmåga att bibehålla cellernas funktion utan någon negativ påverkan har stor potential inom både grundforskning och kliniska tillämpningar.

Utvecklingen av nya terapeutiska biomolekyler – som gensaxen CRISPR – har gått otroligt snabbt de senaste åren men begränsas av svårigheter att få in molekylerna i de önskade målcellerna. Idag används framförallt starka elektriska spänningsfält som destabiliserar cellmembranet, s.k. elektroporering, eller genetiskt modifierade virus.

schematisk bild CeNT

– Trots att de regelbundet används inom forskningen har dessa metoder oönskade bieffekter – dels i form av ökad celldödlighet efter elektroporering och dels i form av de risker för allvarliga genetiska förändringar som finns kring användning av virus, säger Jonas Larsson, professor i molekylär medicin med inriktning hematologi och stamcellsbiologi vid Stamcellscentrum, Lunds universitet.

I ett ämnesöverskridande samarbete mellan forskargrupper från de två strategiska forskningsområdena StemTherapy och NanoLund har man försökt angripa de här problemen.

–Vi ville utveckla en mer skonsam metod för att leverera biomolekyler in i mänskliga blodstamceller, förklarar Ludwig Schmiderer, försteförfattare till studien och doktorand i professor Jonas Larssons forskargrupp vid Lunds Stamcellscentrum.

– Tillsammans med Martin Hjort, forskare vid NanoLund och teknisk chef på NAVAN Technologies, undersökte vi ifall mikroskopiskt små konstgjorda rör, så kallade nanorör, skulle kunna användas för detta ändamål.

Nanorören är 1-3 mikrometer långa aluminiumoxidrör med en diameter på 100-200 nanometer som tillverkas lokalt i Lunds NanoLab. Närheten mellan nanolaboratoriet och stamcellslaboratoriet gav forskarna en möjlighet att snabbt återkoppla mellan biologiska experiment och materialoptimering.

– I tidigare studier har vi använt dessa strukturer för att extrahera molekyler från celler utan att påverka cellernas överlevnad. I den här studien undersökte vi om vi kunde använda nanorören i omvänd riktning och på så sätt få in biomolekyler i mänskliga blodstamceller, säger Martin Hjort.

I artikeln som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS visar forskargrupperna hur de har utvecklat en metod kallad Centrifugation enhanced Nanostraw Transfection(förkortat CeNT).

I CeNT placeras blodstamceller i en behållare ovanpå ett membran täckt med nanorör. Under membranet finns ett utrymme med biomolekylerna som man vill få in i cellerna. En lätt centrifugering gör att cellerna trycks mot nanorören så att en kanal skapas mellan biomolekylerna och cellernas inre. Med hjälp av ett svagt elektriskt fält dras sen molekylerna in i cellerna. Hela processen tar mindre än 10 minuter.

– Med den här metoden kan vi föra in molekyler av olika storlek, från små molekyler av propidiumjodid till stora dextrankedjor upp till 2 MegaDalton. Framförallt visar vi att vi kan leverera funktionellt genetiskt material till blodstamceller, säger Ludwig Schmiderer.

Efter att ha använt CeNT för att föra in mRNA (budbärar-RNA) som kodar för grönt fluorescerande protein (GFP) kunde forskarna isolera grönmärkta celler för att undersöka hur de påverkats av behandlingen. Inte bara fann de att cellernas överlevnad var opåverkad, genom transplantationsstudier kunde de också bekräfta att de hade lyckats nå in i de mest åtråvärda stamcellerna.

– Dessutom såg vi inga förändringar i genuttryck kopplade till nanorören. De enda förändringar vi såg var direkt kopplade till det mRNA vi levererade. Detta skiljer sig kraftigt från motsvarande behandling med elektroporering då uttrycket av mer än 2000 gener förändrades, berättar Ludwig Schmiderer.

Forskarna bakom studien säger att den spännande nya tekniken har många fördelar både med avseende på grundforskning och kliniska tillämpningar och talar om en metod som är snabb, skonsam och helt utan bieffekter samtidigt som cellerna hålls i sitt vanliga cellmedium och således påverkas så lite som möjligt.

– Att metoden är så oväntat skonsam har uppmuntrat oss att utforska mer direkta tillämpningar av nanorör, sammanfattar Martin. Nästa fokusområde är därför att använda nanorör för att föra in genediterande system som gensaxen CRISPR-Cas9 i stamceller, vilket har potential att korrigera sjukdomsalstrande genetiska mutationer, säger Ludwig Schmiderer.

För mer information, kontakta:
Ludwig Schmiderer, doktorand vid avdelningen för molekylärmedicin och genterapi, Lunds universitet, 076-7821373, [email protected]
Martin Hjort, forskare vid NanoLund och kemisk biologi inriktning läkemedelsutveckling, Lunds universitet, 073-6185866, [email protected]
Jonas Larsson, professor vid avdelningen för molekylärmedicin och genterapi, Lunds universitet, 070-5727909, [email protected]

Publikation
“Efficient and nontoxic biomolecule delivery to primary human hematopoietic stem cells using nanostraws”
PNAS 17 augusti 2020 https://doi.org/10.1073/pnas.2001367117

—————–

Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och nya behandlingsprinciper

Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och nya behandlingsprinciper

Kursens syfte är att ge kunskap kring de senaste vetenskapliga rönen inom lymfatiska maligniteter. Målgruppen är specialister eller ST-läkare inom hematologi eller onkologi med lymfom/KLL intresse. Det är en interaktiv kurs där deltagarna kommer att få många möjligheter till diskussioner med kollegor och kursansvariga.

Kursansvariga och föreläsare
Mats Jerkeman, Lund
Birgitta Sander, Stockholm
Björn Wahlin, Stockholm
Daniel Molin, Uppsala
Kristina Drott, Lund
Per-Ola Andersson, Borås
Richard Rosenquist
Brandell, Stockholm

För mer info och anmälan

Potenshöjande läkemedel med cancerhämmande potential

En ny studie från Centrum för Primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, visar att de potenshöjande läkemedlen fosfodiesteras typ 5, PDE5-hämmare,  har en cancerhämmande potential med förmåga att förbättra prognosen hos män med tjock- och ändtarmscancer. PDE5-hämmare inkluderar några godkända läkemedel där sildenafil (Viagra) är det mest kända. Artikeln publicerades nyligen i Nature Communications.

Wuqing Huang, doktorand vid Centrum för Primärvårdsforskning

– Tillgängliga prekliniska resultat tyder på att PDE5-hämmare kan hämma tumörtillväxt och tumörutveckling hos möss, men det är fortfarande okänt om PDE5-hämmare kan bromsa spridningen av cancer hos människor, vilket vi försökte undersöka med hjälp av medicinska registerdata i Sverige, säger Wuqing Huang, doktorand vid Centrum för Primärvårdsforskning och en av forskarna bakom studien.

Genom att samköra landsomfattande register identifierade Wuqing Huang alla svenska manliga patienter med tjock- och ändtarmscancer som hade använt PDE5-hämmare efter det att de blivit diagnosticerade med cancer (totalt 1 136 patienter). Under studiens uppföljningstid avled 10,2 procent av de patienter med kolorektalcancer som hade fått PDE5-hämmare efter sin diagnos. I gruppen som inte hade fått sådana hämmare (totalt 11 329 personer) avled 17,5 procent av patienterna.

Minskad risk för kolorektalcancer och metastaser
Forskarna justerade för en rad kliniska störfaktorer och fann då att den relativa risken för död orsakad av kolorektalcancer var 18 procent längre hos de patienter som fick PDE5-hämmarna. Forskarna fann också att risken att utveckla metastaser – särskilt avlägsna metastaser, som är den huvudsakliga dödsorsaken vid cancer – var lägre hos de patienter som fick PDE5-hämmare.

– Den skyddande effekten var ännu starkare hos män som använde dessa läkemedel efter att ha genomgått öppen kirurgi (ej titthålskirurgi). Detta fynd är det första beviset någonsin hos människa när det gäller antitumöreffekten av PDE5-hämmare på tjock- och ändtarmscancer, vilket stärker de prekliniska bevisen, säger Wuqing Huang.

Randomiserade kliniska studier behövs
En av mekanismerna som har föreslagits bidra till sämre utfall hos patienter med cancer som genomgått operationen är så kallad ”kirurgi-inducerad immunsuppression”.

–  Resultaten i vår studie tyder på att cancerhämmande effekten hos PDE5-inhibitorerna kan bero på regleringen av sådana immundämpande effekter. Emellertid behövs randomiserade kliniska studier för att bekräfta våra forskningsresultat innan PDE5-hämmare kan användas förebyggande för män med kolorektalcancer. Det behövs även göras experiment som undersöker de underliggande biologiska mekanismerna, säger Wuqing Huang, forskare vid Lunds universitet.


Jianguang Ji, docent och universitetslektor i allmänmedicin och klinisk epidemiologi

– Resultaten som vi sett i studien är intressanta, men ska tolkas med försiktighet eftersom detta är en observationsstudie. De biologiska mekanismerna behöver utredas ytterligare. Vi har inlett ett samarbete med andra forskare för att göra detta i experimentella studier, säger Jianguang Ji, docent och universitetslektor i allmänmedicin och klinisk epidemiologi och en av forskarna bakom studien.

Kontakt:
Wuqing Huang, doktorand vid allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning, [email protected], 079-0505047
Jianguang Ji, docent och universitetslektor vid allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning, [email protected],
073-6243768

Publikation
“Phosphodiesterase-5 inhibitors use and risk for mortality and metastases among male patients with colorectal cancer”
Wuqing Huang, Jan Sundquist, Kristina Sundquist, Jianguang Ji
Nature Communications, juni 2020, DOI: https://doi.org/10.1038/s41467-020-17028-4

Kort fakta om studien
Ämne: Fosfodiesteras typ 5, PDE5-hämmare, och deras påverkan på prognos för manliga patienter med kolorektalcancer
Studiedesign: epidemiologisk forskning, kvantitativ registerbaserad observationsstudie, retrospektiv kohortstudie
Antal grupper i studien: 2. Antal patienter: 12 465

Covid-19 hos cancerpatienter fokus för studie på Akademiska

Hur drabbas cancerpatienter under behandling av covid-19 jämfört med befolkningen i stort? Hur allvarlig blir infektionen och hur klarar de sig? Det är det övergripande målet för en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Ännu saknas nationell samsyn kring vilken cancerbehandling som är att föredra vid allvarlig covid-19.

Hur cancerpatienter drabbas av covid-19 är fokus för en studie vid Akademiska sjukhuset. Fotograf: Johan ALP

– Mycket är ännu okänt om hur cancerpatienter drabbas av covid-19. Detta hänger samman med att cancerbehandling i form av cytostatika, immunterapi, målsökande läkemedel och strålning starkt påverkar den allmänna hälsan och ökar risken för infektioner, inklusive virusinfektioner. Ofta rekommenderas patienterna att isolera sig och vidta försiktighetsåtgärder och följsamheten är generellt stor, säger Gunilla Enblad, professor och överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset som leder studien.

I studien inkluderas cirka 1 000 cancerpatienter under behandling vid Akademiska sjukhuset som får lämna olika biologiska prover. Personal från medverkande onkologiska kliniker utgör kontrollgrupp och får endast lämna serologiska prover. Forskarna kommer även att studera data från nationella cancerregister under perioden januari 2020 till mars 2021, eller när pandemin upphör. Dessa data kommer att jämföras med utfallet hos övriga befolkningen, bland annat vad gäller riskfaktorer, allvarlighetsgraden av covidinfektionen och hur det gått för patienterna.

Gunilla Enblad understryker att cancerbehandling ofta är akut nödvändig för att förlänga livet, undvika återfall och för vissa patienter bota sjukdomen.

– Vi vill studera hur cancerbehandling generellt påverkar hur svår covid-19-infektionen blir, om valet att sätta in intensiv behandling påverkas av pandemin samt om valet av behandling och resultatet påverkas vilket inte är känt idag. Det finns i nuläget ingen överenskommelse eller nationell samsyn kring vilken cancerbehandling som är att föredra vid allvarlig covid-19. Förhoppningen är att studien ska förbättra kunskapsläget, förklarar hon.

Mylan växer inom onkologi och lanserar långtidsverkande biosimilaren Fulphila (pegfilgrastim) inom G-CSF

Mylan förstärker sitt engagemang inom onkologi genom att tillhandahålla en långtidsverkande biosimilar inom gruppen G-CSF (granulocytkolonistimulerande faktor).

Fulphila (pegfilgrastim) används för att minska tiden av neutropeni (lågt antal vita blodkroppar) och förekomsten av febril neutropeni (lågt antal vita blodkroppar med samtidig feber) som kan bero på användning av cytotoxisk kemoterapi.

Stockholm 11 augusti 2020. ”Vi ser fram emot att kunna erbjuda biosimilaren Fulphila® (pegfilgrastim) för svenska cancerpatienter som genomgår en krävande behandling med cytostatika. Med denna behandling tar patienten en spruta per kemoterapicykel1 för att minska risken tiden av neutropeni och förekomsten av febril neutropeni.” säger Vidar Sie, landschef Mylan Sverige. ”I dag är användningen av biosimilarer en del av svensk sjukvård, särskilt inom onkologi, och Mylan vill fortsatt vara en partner till cancersjukvården och erbjuda behandling men också ha en dialog kring fortsatta behov och utveckling av cancersjukvården.”

Fulphila lanseras under en tidsperion då European Society for Medical Oncology har tagit fram riktlinjer för cancerpatienter vilka ligger tillgängliga på deras hemsida2. Tillfälliga riktlinjer med anledning av covid-19-pandemin lyfter bland annat fram G-CSF samt att minska antalet fysiska kontakter med sjukvården, på grund av ändrade behandlingsrutiner och behovet av att minska infektionsrisken för dessa patienter3. ”Långverkande G-CSF kan leda till färre labtester och färre injektioner per behandlingscykel i jämförelse med kortverkande G-CSF vilket i sin tur kan leda till färre kontakter med sjukvården”, säger Vidar Sie, Country Manager Mylan Sverige.

Begreppet biosimilar introducerades i lagstiftningen 2004 och syftar på ett biologiskt läkemedel som liknar ett redan godkänt biologiskt läkemedel (referensläkemedel) utan kliniskt relevanta skillnader. En biosimilar innehåller en likvärdig version av den aktiva substansen i referensläkemedlet4. Över 50 biosimilarer är godkända inom EU5 och mer än 700 miljoner patientdagars behandlingserfarenhet av biosimilarer i Europa6.

”Användning av biosimilarer kan leda till lägre behandlingskostnader vilket gör att fler patienter kan få tillgång till behandling eller att resurser kan frigöras till andra områden”, säger Vidar Sie, landschef Mylan Sverige.

Om neutropeni

Neutropeni är ett tillstånd med ett lågt antal vita blodkroppar som kan bero på användning av cytotoxisk kemoterapi. Med ett lågt antal vita blodkroppar har man en ökad risk för infektioner. Febril neutropeni är ett allvarligt tillstånd då man får feber i samband med neutropeni vilket kräver snabb handläggning av sjukhusvården.

Om Fulphila

Fulphila (pegfilgrastim) 6 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta. ATC-kod: L03AA13 (Immunstimulerande medel, kolonistimulerande faktor). Rx. F.▼. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso-och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Indikation: Reduktion av durationen av neutropeni och incidensen febril neutropeni hos vuxna patienter som behandlas med cytotoxisk kemoterapi för malignitet (med undantag för kronisk myeloisk leukemi och myelodysplasi). Behandling med pegfilgrastim bör initieras och övervakas av en läkare som har erfarenhet av onkologi och/eller hematologi. Varningar och försiktighet: För att förbättra spårbarheten för biologiska läkemedel ska namnet och satsnumret för läkemedlet som administreras tydligt antecknas. De långsiktiga effekterna av pegfilgrastim har emellertid inte fastställts vid AML och det bör därför användas med försiktighet hos den här patientpopulationen. Särskild försiktighet bör iakttas för att skilja diagnosen blasttransformation av kronisk myeloisk leukemi från AML. Detta läkemedel bör inte användas för att öka dosen av cytotoxisk kemoterapi utöver fastställda doseringsanvisningar. Överkänslighet, däribland anafylaktiska reaktioner, i samband med den inledande eller de efterföljande behandlingarna har rapporterats hos patienter som har behandlats med pegfilgrastim. Ökad hematopoetisk aktivitet i benmärgen som svar på behandling med tillväxtfaktor har associerats med övergående positiva fynd på skelettröntgen. Graviditet och amning: Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av pegfilgrastim i gravida/ammande kvinnor. Produktresumé senast uppdaterad: 2020-03-18. För ytterligare information och priser: www.fass.se. Marknadsförs av: Mylan AB. www.mylan.se, i[email protected], Tel: 08-555 227 50.

Referenser:

  1. fass.se produktresumé Fulphila 20200528
  2. https://www.esmo.org/guidelines
  3. https://www.esmo.org/guidelines/cancer-patient-management-during-the-covid-19-pandemic/supportive-care-in-the-covid-19-era
  4. Producentoberoende information om biosimilarer, 2017, Läkemedelsverket samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, november, 2017.
  5. www.ema.europa.eu/ema, November 2018.
  6. Medicines for Europe. https://www.medicinesforeurope.com/biosimilar-medicines/November 2018.

Rozlytrek godkändes i Europa för patienter med NTRK fusion-positiva solida tumörer samt för patienter med ROS1-positiv avancerad icke småcellig lungcancer

Rozlytrek, Roche’s first tumour-agnostic therapy, approved in Europe for people with NTRK fusion-positive solid tumours and for people with ROS1-positive advanced non-small cell lung cancer

Roche today announced that the European Commission has granted conditional marketing authorisation for Rozlytrek® (entrectinib) for the treatment of adult and paediatric patients 12 years of age and older with solid tumours expressing a neurotrophic tyrosine receptor kinase (NTRK) gene fusion, who have a disease that is locally advanced, metastatic or where surgical resection is likely to result in severe morbidity, and who have not received a prior NTRK inhibitor, who have no satisfactory treatment options. The European Commission has also approved Rozlytrek for the treatment of adults with ROS1-positive, advanced non-small cell lung cancer (NSCLC) not previously treated with ROS1 inhibitors.1

“We are excited to announce the approval of Rozlytrek in Europe for two indications, bringing patients with NTRK and ROS1 gene fusions a new effective treatment even when their cancer has spread to the brain,” said Levi Garraway, M.D., Ph.D., Roche’s Chief Medical Officer and Head of Global Product Development. “This advance represents another important step forward in cancer care by allowing us to treat certain genetic drivers of cancer irrespective of the location of the tumour within the body. Roche is deeply committed to driving personalised healthcare and addressing the high unmet need in patients around the world with rare cancers.”

The approval is based on results from the integrated analysis of the pivotal phase II STARTRK-2, phase I STARTRK-1 and phase I ALKA-372-001 trials, and data from the phase I/II STARTRK-NG study. These studies demonstrate that Rozlytrek has durable responses across several NTRK gene fusion-positive solid tumours, including sarcoma, non-small cell lung, salivary MASC, secretory and non-secretory breast, thyroid, colorectal, neuroendocrine, pancreatic, ovarian, endometrial carcinoma, cholangiocarcinoma, gastrointestinal cancers and neuroblastoma, as well as ROS1-positive NSCLC.1 Results showed:

  • Rozlytrek shrank tumours in more than half of people with NTRK fusion-positive, locally advanced or metastatic solid tumours (overall response rate [ORR]=63.5%; N=74), and objective responses were observed across 14 tumour types (median duration of response [DoR]=12.9 months [9.3 months – not reached], N=21 out of 47 patients defined by ORR).1
  • In ROS1-positive, advanced NSCLC, Rozlytrek shrank tumours in 73.4% of people with the disease (ORR; N=94 with a minimum of 12 months follow up), with a median DoR of 16.5 months (14.6 – 28.6 months). In a group of 161 patients with a minimum of 6 months follow up, including 29% of patients with central nervous system (CNS) metastases at baseline, ORR was observed to be 67.1%.1
  • Objective responses to Rozlytrek were seen in people with CNS metastases at baseline, with an intracranial ORR of 62.5% and 77.8% in both NTRK and ROS1 populations, respectively.1
  • In paediatric patients, Rozlytrek shrank tumours (ORR) in all children and adolescents who had NTRK gene fusions (N=5), with two achieving a complete response (CR). Two patients with primary high-grade tumours in the CNS had objective responses, including one patient with a CR.1 Rozlytrek was well tolerated.
  • The most common adverse reactions (≥20 percent) with Rozlytrek were fatigue, constipation, altered sense of taste (dysgeusia), swelling (oedema), dizziness, diarrhoea, nausea, nervous system disorders (dysaesthesia), shortness of breath (dyspnoea), anaemia, increased weight, increased blood creatinine, pain, cognitive disorders, vomiting, cough, and fever (pyrexia).1

Rozlytrek has been granted Priority Medicines (PRIME) designation by the EMA for the treatment of NTRK fusion-positive, locally advanced or metastatic solid tumours in adult and paediatric patients who have either progressed following prior therapies or who have no acceptable standard therapies.1 NTRK gene fusions have been identified in a range of solid tumour types, and are present in up to 90% of some rare cancer types and less than 1% of other more common tumours, including lung and colorectal.2 ROS1 gene fusions account for 1-2% of NSCLC, the most common type of lung cancer that accounts for up to 85% of all diagnoses.3,4

Biomarker testing for these fusions is the most effective way to identify people who are most eligible for treatment with Rozlytrek. Roche is leveraging its expertise in developing personalised medicines and advanced diagnostics, in conjunction with Foundation Medicine, to develop a companion diagnostic that will help identify people with NTRK and ROS1 gene fusions.

About the integrated analysis
The approval in Europe is based on an integrated analysis including data from 74 people with locally advanced or metastatic NTRK fusion-positive solid tumours (14 tumour types) and 161 people with ROS1-positive NSCLC from the phase II STARTRK-2, phase I STARTRK-1 and phase I ALKA-372-001 trials.1 It is also based on data from the phase I/II STARTRK-NG study in paediatric patients. The studies enrolled people across 15 countries and more than 150 clinical trial sites. Safety was assessed from an integrated analysis of 504 people across these four trials.1

About NTRK fusion-positive cancer
NTRK fusion-positive cancer occurs when the NTRK1/2/3 genes fuse with other genes, resulting in altered TRK proteins (TRKA/TRKB/TRKC) that can activate signalling pathways involved in the proliferation of certain types of cancer.5 NTRK gene fusions are present in tumours irrespective of site of origin. These fusions have been identified in a broad range of solid tumour types, including sarcoma, non-small cell lung, salivary MASC, secretory and non-secretory breast, thyroid, colorectal, neuroendocrine, pancreatic, ovarian, endometrial carcinoma, cholangiocarcinoma, gastrointestinal cancers and neuroblastoma.1

About ROS1-positive NSCLC
ROS1 is a tyrosine kinase, which plays a role in controlling how cells grow and proliferate. When a ROS1 gene fusion occurs, cancer cells grow and proliferate in an uncontrolled manner. Blocking this abnormal signalling can cause tumour cells to shrink or die.3
ROS1 gene fusions account for 1-2% of NSCLC.3 Lung cancer is the leading cause of cancer-related death across the world.6 Each year, more than one and a half million people die as a result of the disease globally, equating to more than 4,000 deaths every day.6 NSCLC is the most common type of lung cancer and accounts for up to 85% of all lung cancer diagnoses.4 While the ROS1 gene fusion can be found in any patient with NSCLC, young never-smokers with NSCLC have the highest incidence of ROS1 gene fusions.3

About Rozlytrek
Rozlytrek® (entrectinib) is a tumour-agnostic once-daily oral medicine for the treatment of locally advanced or metastatic solid tumours that harbour NTRK1/2/3 or ROS1 gene fusions. It is a selective tyrosine kinase inhibitor designed to inhibit the kinase activity of the TRKA/B/C and ROS1 proteins, whose activating fusions drive proliferation in certain types of cancer.7,8 Rozlytrek can block NTRK and ROS1 kinase activity and may result in the death of cancer cells with NTRK or ROS1 gene fusions.7,8

Rozlytrek was granted accelerated approval in August 2019 by the US Food and Drug Administration (FDA), following receipt of Breakthrough Therapy designation, for the treatment of adult and paediatric patients 12 years of age and older with solid tumours that have a NTRK gene fusion without a known acquired resistance mutation, are metastatic or where surgical resection is likely to result in severe morbidity, and have progressed following treatment or have no satisfactory alternative therapy, and was approved for the treatment of adults with ROS1-positive, metastatic NSCLC. In June 2019, Japan’s Ministry of Health, Labour and Welfare (MHLW) also approved Rozlytrek for the treatment of adult and paediatric patients with NTRK fusion-positive, advanced recurrent solid tumours, and later approved Rozlytrek in ROS1-positive NSCLC in February 2020. Rozlytrek has also received approvals by health authorities in Australia, Canada, Hong Kong, Israel, New Zealand, South Korea and Taiwan.

About Roche in lung cancer
Lung cancer is a major area of focus and investment for Roche, and we are committed to developing new approaches, medicines and tests that can help people with this deadly disease. Our goal is to provide an effective treatment option for every person diagnosed with lung cancer. We currently have five approved medicines to treat certain kinds of lung cancer and more than ten medicines being developed to target the most common genetic drivers of lung cancer or to boost the immune system to combat the disease.

About Roche
Roche is a global pioneer in pharmaceuticals and diagnostics focused on advancing science to improve people’s lives. The combined strengths of pharmaceuticals and diagnostics under one roof have made Roche the leader in personalised healthcare – a strategy that aims to fit the right treatment to each patient in the best way possible.

Roche is the world’s largest biotech company, with truly differentiated medicines in oncology, immunology, infectious diseases, ophthalmology and diseases of the central nervous system. Roche is also the world leader in in vitro diagnostics and tissue-based cancer diagnostics, and a frontrunner in diabetes management.

Founded in 1896, Roche continues to search for better ways to prevent, diagnose and treat diseases and make a sustainable contribution to society. The company also aims to improve patient access to medical innovations by working with all relevant stakeholders. More than thirty medicines developed by Roche are included in the World Health Organization Model Lists of Essential Medicines, among them life-saving antibiotics, antimalarials and cancer medicines. Moreover, for the eleventh consecutive year, Roche has been recognised as one of the most sustainable companies in the Pharmaceuticals Industry by the Dow Jones Sustainability Indices (DJSI).

The Roche Group, headquartered in Basel, Switzerland, is active in over 100 countries and in 2019 employed about 98,000 people worldwide. In 2019, Roche invested CHF 11.7 billion in R&D and posted sales of CHF 61.5 billion. Genentech, in the United States, is a wholly owned member of the Roche Group. Roche is the majority shareholder in Chugai Pharmaceutical, Japan. For more information, please visit www.roche.com.

All trademarks used or mentioned in this release are protected by law.

References
[1] F. Hoffmann-La Roche Ltd. Data on file.
[2] Cocco, E, et al. NTRK fusion-positive cancers and TRK inhibitor therapy. Nat Rev Clin Oncol. 2018; 15:731–747
[3] Bergethon K, Shaw AT, Ou SH, et al. ROS1 rearrangements define a unique molecular class of lung cancers. J Clin Oncol. 2012; 30(8):863-70.
[4] American Cancer Society. What is Non-small Cell Lung Cancer? [Internet; cited 2020 July 8]. Available from: https://www.cancer.org/cancer/lung-cancer/about/what-is.html
[5] Amatu A, Sartore-Bianchi A, Siena S. NTRK gene fusions as novel targets of cancer therapy across multiple tumour types. ESMO Open. 2016;1(2):e000023.
[6] GLOBOCAN. Lung Cancer. [Internet; cited 2020 July 8]. Available from: http://gco.iarc.fr/today/data/factsheets/cancers/15-Lung-fact-sheet.pdf
[7] Ahn M-J, Cho BC, Siena S, et al. Entrectinib in patients with locally advanced or metastatic ROS1 fusion-positive non-small cell lung cancer (NSCLC). Presented at: IASLC 18th World Conference on Lung Cancer; October 15-18, 2017; Yokohama, Japan. Abstract 8564.
[8] Rolfo C, et al. Entrectinib: a potent new TRK, ROS1, and ALK inhibitor. Expert Opin Investig Drugs. 2015;24(11):1493-500.

 

Viktiga framsteg för ny behandling av svår hudcancer

Stina Wickström och Maria Wolodarski, forskare vid institutionen för onkologi-patologi. Foto: Stefan Zimmerman

En ny typ av immunterapi av den elakartade hudcancern malignt melanom visar lovande resultat. Tre mycket svårt sjuka patienter är idag långtidsöverlevare. Studien som publiceras i OncoImmunology är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

– Immunterapi går ut på att aktivera kroppens eget immunförsvar till att eliminera cancerceller. Immunterapi har gjort stora framsteg där speciellt behandling med immunaktiverande antikroppar, eller ICI, Immune Checkpoint Inhibition, förlänger överlevnaden hos patienter med spridd melanomsjukdom, säger Maria Wolodarski, forskare vid Karolinska Institutet och studiens principal investigator med ansvar för patientkontakten.

För den upptäckten belönades James Allison och Tasuko Honjo med Nobelpriset i medicin för två år sedan.

En majoritet av patienterna svarar dock inte på den här eller på andra typer av behandlingar. Det är den gruppen som forskarteamet nu har behandlat med en ny immunterapi-metod.

Speciella T-celler

Först utvinns en speciell form av vita blodkroppar, T-celler, från patientens egen tumör. Dessa speciella T-celler kallas för TIL, Tumör Infiltrerande Lymfocyter, och är en viktig del av kroppens eget immunförsvar mot cancer. Dessa mångfaldigas upp till 50 miljarder och ges till patienten tillsammans med en tillväxtfaktor, Interleukin-2.

– Det som gör den här studien unik är att patienterna också behandlas med flera doser av ett tumörvaccin som består av så kallade dendritceller, DC, som är specialiserade på att aktivera immunsystemet och ger de injicerade TIL-cellerna en extra kick, säger Stina Wickström, forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, och ansvarig för att koordinera tillverkningen av TIL-cellerna och för studiens laboratorietester.

Tillbakagång av cancern

Av de fyra mycket svårt sjuka patienterna med malignt melanom som behandlats med en kombination av TIL-celler och tumörvaccin har tre svarat med komplett eller nästan komplett tillbakagång av cancersjukdomen. Detta trots att gruppen inte längre svarar på annan typ av cancerbehandling. De är nu långtidsöverlevare sedan flera år tillbaka.

De fem patienter som behandlats med enbart TIL-celler hade inte samma gynnsamma svar på behandlingen som vid kombination med tumörvaccinet.

Andra typer av cancer

Metoden ligger inom ramen för Karolinska Universitetssjukhusets nysatsning på cellterapi och Rolf Kiessling, som är huvudansvarig för studien, har ansökt hos Läkemedelsverket att få pröva metoden även på andra typer av metastaserande cancer.

Studien finansieras av Cancerfonden, Cancerföreningen i Stockholm, Vetenskapsrådet, Stockholms stad, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Torsten Söderbergs Stiftelse, Vinnova, Stiftelsen för Strategisk Forskning, samt GE Healthcare.

Rolf Kiessling är styrelseledamot/konsult för Clinical Laser Thermia Systems, vetenskaplig rådgivare för Anocca AB och Phion Pharmaceuticalics och får forskningsbidrag från dessa företag. Roger Tell är anställd av Isofol Medical. Johan Hansson har varit principal investigator på försök finansierade av Astra-Zeneca, Bristol Myers-Squibb, Merck, Novartis, Roche och Clinical Laser Thermia Systems, samt tilldelats forskningsbidrag från Bristol Myers-Squibb och Merck. Tanja Lövgren har fått honorar för föreläsningar från Bristol Myers-Squibb.

Publikation

“Complete and long-lasting clinical responses in immune checkpoint inhibitor-resistant, metastasized melanoma treated with adoptive T cell transfer combined with DC vaccination”. Tanja Lövgren, Maria Wolodarski, Stina Wickström, Ulrika Edbäck, Mette Wallin, Eva Martell, Katrin Markland, Pontus Blomberg, Maria Nyström, Andreas Lundqvist, Hans Jacobsson, Gustav Ullenhag, Per Ljungman, Johan Hansson, Giuseppe Masucci, Roger Tell, Isabel Poschke, Lars Adamson, Jonas Mattsson, och Rolf Kiessling. OncoImmunology, online 11 juli 2020, doi: 10.1080/2162402X.2020.1792058.

Europeiska forskare presenterar gemensam plan för arbetet mot cancer

Cancerfonden presenterar idag, tillsammans med European Academy of Cancer Sciences och cancerorganisationer från femton europeiska länder, rekommendationer för internationellt koordinerad forskning kring cancer. Rekommendationerna täcker alltifrån basvetenskaplig och translationell forskning till förebyggande verksamhet, sjukvård och rehabilitering. Rekommendationerna riktas till styrelsen för EU:s satsning Cancer Mission.

Den europeiska cancersjukvården står inför stora utmaningar med otillräckliga ekonomiska resurser och brist på utbildad personal för att svara mot de växande behoven. Antalet cancerfall i EU förväntas öka från 3 miljoner/år 2018 till 4 miljoner/år 2040.

Europeiska cancerforskare och representanter för ett flertal forsknings- och patientorganisationer publicerar idag en artikel i tidskriften Molecular Oncology med rekommendationer för att nå målet om att 75 procent av cancerpatienterna år 2030 ska vara i livet minst 10 år efter sin diagnos.

Klas Kärre

-I dagsläget går mycket kunskap till spillo på grund av bristande samarbete. Det innebär att vi riskerar att tappa fart i arbetet för att besegra cancer. Därför är internationella forskningssamarbeten som detta mycket viktigt och jag hoppas att europeiska beslutsfattare hörsammar våra rekommendationer, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och en av undertecknarna till artikeln.

Rekommendationer presenteras inom 13 forskningsområden. Exempelvis föreslår forskarna uppbyggnad och samordning av infrastrukturer för internationellt samarbete kring precisionsmedicin, som ofta kräver att man samlar ihop patientdata från flera olika centra. Av särskilt intresse för Cancerfonden är också förslag om tvärdisciplinär forskning kring implementering av effektiv prevention, hur man kan stärka patientens ställning inom bland annat rehabiliterande behandling, samt hur man ska förbättra specialistutbildningar och minska den ojämlikhet som för närvarande råder när det gäller risk att utveckla och dö i cancer.

Länk till pressmeddelande från European Acadamy of Cancer Sciences:

https://www.europeancanceracademy.eu/

Presskontakt:

David Holm Gatica

0768147476 [email protected]

Calquence rekommenderas för godkännande vid KLL

Läs det engelska pressmeddelandet här

Imfinzi rekommenderas för godkännande vid ”extensive-stage” småcellig lungcancer

Läs det engelska pressmeddelandet här

Nya digitala verktyg underlättar vid vakenoperation av hjärntumörer

Neuropsykolog Mattias Stålnacke som samtalar med en patient medan denne opereras av överläkare Rickard L Sjöberg och specialistläkare Sajedha Mahmood och operationssjuksköterska Victoria Sagehem.

När en elak gliacellstumör, ett gliom, vuxit in i hjärnvävnaden står vården och patienten inför en svår balansgång. Att ta bort så mycket som möjligt av tumören ökar överlevnaden. Samtidigt innebär en operation risker för att kroppsliga och kognitiva funktioner påverkas, framför allt om tumören ligger i känsliga områden. Mattias Stålnacke är psykolog på Norrlands universitetssjukhus och en del av det stora team som krävs för att genomföra en vakenoperation av en hjärntumör.

Att ha möjlighet att genomföra öppen kirurgi där patienten är vaken har nationellt och internationellt blivit allt viktigare för centra som vill hålla högsta kvalitet i behandlingen av hjärntumörpatienter. Neurokirurgerna Rickard L Sjöberg och Tommy Bergenheim tog tillsammans med personal från operationscentrum hit metoden 2015 och idag görs ett tiotal sådana operationer om året på Norrlands universitetssjukhus.

I proceduren deltar normalt kirurg, operationssjuksköterska, anestesiläkare och -sköterska, undersköterska och ett team med läkare och biomedicinsk analytiker för neurofysiologisk övervakning. Mattias Stålnacke är en del av teamet i sin profession som neuropsykolog. Mattias är där för att ge stöd och sällskap till patienten men också för att genomföra kognitiva tester under operationen.

En vaken patient underlättar

Det är de fallen där mer eller mindre elakartade så kallade gliom växt in i normal hjärnvävnad som avvägningen kring hur mycket tumör som kan tas bort blir särskilt utmanande. Varje människas funktionella ”hjärnkarta” är mer eller mindre individuell vilket gör att man måste testa direkt var funktionen finns för att exakt veta gränsen mellan funktionell och icke funktionell vävnad. Det är då en vaken patient underlättar arbetet.

Innan operationen görs undersökningar där patienten i magnetkamera får genomföra uppgifter samtidigt som aktiviteten i hjärnan mäts. På så sätt ges en preliminär bild av vilka funktioner som finns i närområdet av tumören. Detta kan tillsammans testning under operation användas som en vägledande karta av kirurgen.

– Om patienten samtycker kan ofta dessa funktionella magnetkameraundersökningar också användas i forskning där vi bättre försöker förstå hur hjärnan funktionellt reagerar på kirurgiska ingrepp, berättar Rickard Sjöberg, neurokirurg.

Testar funktioner med samtal och övningar

Men för att få en mer exakt bedömning räcker inte alltid dessa undersökningarna utan patienten behöver alltså vara vaken. Under operationen, d.v.s. efter man har öppnat skallbenet, väcks patienten därför under noggrann övervakning.

– Ofta är patienten lite trött efter narkosen, men situationen är betydligt lugnare och på sätt och vis vardagligare än vad man kanske skulle kunna tänka sig med tanke på hur dramatiskt det kan låta att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i hjärnan, säger Mattias Stålnacke.

Under den vakna delen av operationen, som normalt varar 2-3 timmar, håller Mattias igång ett samtal med patienten för att ha koll på talförmåga och andra kognitiva funktioner. I början av processen använder kirurgen bland annat en elpenna för att stimulera några millimeter hjärnvävnad i taget. Detta ger vägledning till hur avlägsnandet av tumören kan fortsätta. Försvinner till exempel talförmågan i samband med stimuleringen varar det normalt bara i några sekunder men kan ge viktig information om hur talfunktionen är organiserad i patientens hjärna. Mattias testar även andra funktioner som ansiktsmotorik och känsel i hand och fötter.

Andra kognitiva funktioner testas med olika övningar.

– Dels i samtal där vi talar om barndomen och livet i allmänhet, så jag kan hålla koll på minne och tal. Patienten kan få beskriva sitt hem, så jag ser hur rumsuppfattningen fungerar. Om någon funktion blir påverkad på ett sätt vi inte räknat med informerar jag genast kirurgen så att man kan ta hänsyn till det vid operationen, säger Mattias Stålnacke.

– Vi gör även så kallad ”objektsbenämning” för att testa talet där patienten får se bilder av föremål, exempelvis en boll, och berätta vad det är.

Nya digitala verktyg underlättar

Tidigare användes vanliga papper för att visa upp dessa bilder för patienten. I de trånga utrymmena var det dock inte helt optimalt och tillsammans med regionens medicintekniska forskningsavdelning MT-FoU har de utvecklat en lösning med digitala skärmar istället.

– I det här arbetet är det viktigt att jag och kirurgen är synkade. Med pappersvarianten blev det alltid en viss fördröjning och i och med att det är rätt trångt är det svårt att vara säker på att patienten ser bra. Nu kan jag visa bilden i samma ögonblick som kirurgen vill och jag vet att skärmen sitter så att patienten ser den bra, säger Mattias Stålnacke.

Förutom att skärmarna ökar förutsättningarna att göra ett mer exakt och precist arbete är de även en förbättring gällande hygienaspekten. Nu pågår ett arbete med att välja ut, anpassa och utpröva ytterligare tester som kan komma att integreras på de digitala skärmarna. Det handlar framför allt om anpassningar av etablerade psykologiska test som mäter andra förmågor än tal, vilka kan vara viktiga utifrån hur den specifika situationen ser ut.

– Möjligheten att alltmer anpassa testningen utifrån den individuella patientens behov och den plats i hjärnan där tumören befinner sig är en av de stora utmaningarna för oss som arbetar med detta, säger Mattias Stålnacke.

– En extrem illustration av detta är de filmer av patienter som sjunger opera eller spelar fiol under vakenkirurgiska ingrepp som ibland cirkulerat i nyhetsmedia och på internet. I grund och botten handlar detta om samma typ av individanpassad testning av hjärnfunktion som vi också försöker arbeta alltmer med här i Umeå.

Mattias Stålnacke, neuropsykolog och Rickard Sjöberg, överläkare. Foto: Sally Cloodt

FDA godkänner Bavencio för patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urinblåsecancer

  • Den första FDA-godkända immunterapin för första linjens underhållsbehandling som uppvisar förbättrad överlevnad vid första linjens underhållsbehandling med avelumab i en fas III klinisk prövning
  • Medianöverlevnaden har studerats hos patienter som fått underhållsbehandling med avelumab  och jämförts med standardbehandling
  • En prioriterad granskning har genomförts under FDA:s pilotprogram ”Real-Time Oncology Review” (RTOR), efter att avelumab erhållit ”Breakthrough Therapy Designation”

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt BAVENCIO® (avelumab) som underhållsbehandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urinblåsecancer (UC) med sjukdomsprogression efter första linjens platinabaserad kemoterapi.

Godkännandet baseras på resultaten från fas III-studien JAVELIN Bladder 100, som visade en signifikant förbättring av medianöverlevnaden med 7,1 månader med BAVENCIO som första linjens underhållsbehandling plus bästa stödjande vård (BSC) jämfört med enbart BSC: 21,4 månader (95% KI: 18.9 to 26.1) jämfört med 14,3 månader (95% KI: 12.9 to 17.9).

Resultaten från JAVELIN Bladder 100 presenterades vid det virtuella vetenskapliga mötet ASCO 2020.

Cancer i urinblåsan

Urinblåsecancer är den tionde vanligaste cancerformen i världen. Under år 2018 diagnostiserades över en halv miljon nya fall av urinblåsecancer och cirka 200 000 dödsfall inträffade globalt.  Uretärt karcinom (UC) står för cirka 90 procent av alla cancerformer i urinblåsan. UC blir svårare att behandla när sjukdomen avancerar och sprider sig genom skikten i urinblåsans väggar.

  • 2 800 nya fall av urinblåsecancer upptäcks i Sverige per år
  • 700 personer dör varje år i Sverige på grund av denna sjukdom
  • Det är den tredje vanligaste cancerformen hos män
  • Fler män än kvinnor drabbas
  • 25-30 procent är avancerade eller metastaserade vid diagnos. (6-)

Om det kliniska utvecklingsprogrammet JAVELIN

Merck och Pfizer har en strategisk allians för att gemensamt utveckla och kommersialisera BAVENCIO.

Det kliniska utvecklingsprogrammet för avelumab, JAVELIN, består av cirka 20 kliniska studier, och fler än 10 000 patienter med över 15 olika tumörtyper. Förutom urotelial cancer även bland andra huvud- halscancer, merkelcellskarcinom, icke-småcellig lungcancer, och njurcellscancer.

Om BAVENCIO (avelumab) 

Avelumab är en human antikropp mot proteinet PD-L1 (ligand 1 för programmerad celldöd - Programmed Death Ligand-1). I prekliniska modeller har BAVENCIO visats engagera både det förvärvade och det medfödda immunförsvaret. Genom att blockera interaktionen mellan PD-L1 och PD-1 receptorerna har BAVENCIO visats frigöra suppression av den T-cellmedierade antitumörresponsen i prekliniska modeller. (1–3) BAVENCIO har också visats inducera NK cell-medierad direkt tumörcellslys via antikroppsberoende cellmedierad cytotoxicitet (ADCC) in vitro. (3-5)

Godkända indikationer

BAVENCIO är godkänd i Europa som monoterapi för behandling av vuxna patienter med metastaserad Merkelcellskarcinom (mMCC). (10)

I Sverige har BAVENCIO en rekommendation av NT- rådet för användning i den indikationen sedan mars 2018.

BAVENCIO är även godkänd i Europa i kombination med axitinib som första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad njurcellscancer (RCC).(10)

Referenser

  1. Dolan DE, Gupta S. PD-1 pathway inhibitors: changing the landscape of cancer immunotherapy. Cancer Control. 2014;21(3):231-237.
  1. Dahan R, Sega E, Engelhardt J, Selby M, Korman AJ, Ravetch JV. FcγRs modulate the anti- tumor activity of antibodies targeting the PD-1/PD-L1 axis. Cancer Cell. 2015;28(3):285-295.
  1. Boyerinas B, Jochems C, Fantini M, et al. Antibody-dependent cellularcytotoxicity activity of a novel anti-PD-L1 antibody avelumab (MSB0010718C) on human tumor cells. Cancer Immunol Res. 2015;3(10):1148-1157
  1. Kohrt HE, Houot R, Marabelle A, et al. Combination strategies to enhance antitumor ADCC. Immunotherapy. 2012;4(5):511-527.
  1. Hamilton G, Rath B. Avelumab: combining immunecheckpoint inhibition and antibody- dependent cytotoxicity. Expert Opin Biol Ther. 2017;17(4):515-523.
  1. Nationellt vårdprogram. Canceri urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. 2019-04-10 Version: 3.1
  1. Rapporterat antal fall 2018, INCA, utdrag 2020-01-08
  1. Cancerfondsrapporten 2017
  1. Urinblåse-och urinvägscancer, Årsrapport nationellt kvalitetsregister 2017
  1. BAVENCIO Produktresumé Merck Europe B.V. www.fass.se

Okänd blodbroms bakom världens mest sällsynta blodgrupp

Efter närmare 30 år har forskare i Lund och Bristol löst gåtan om en blodgrupp så sällsynt att man bara känner till ett tiotal människor som har den, varav en enda är blodgivare. När det cancerrelaterade proteinet EMP3 saknas på blodceller får man blodgruppen MAM-negativ. Studien där forskarna samtidigt kom på att EMP3 är en hittills okänd bromsmolekyl i blodbildningen publiceras nu i Nature Communications.

Då och då dyker det upp patienter som behöver en blodtransfusion, men som har en så sällsynt blodgrupp att det inte finns blodgivare som passar. Blodprovet skickas då till ett referenslaboratorium som det i Lund eller till International Blood Group Reference Laboratory (IBGRL) i Bristol för att hitta rätt blod till patienten.

– Precis som vi människor ser olika ut på utsidan, är våra röda blodkroppar också olika på cellytan där det sitter en mängd proteiner och kolhydrater som har olika funktioner. Små ärftliga skillnader i dessa molekyler avgör vilken blodgrupp du har, säger Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet.

Han och docent Jill Storry har genom åren löst ett flertal blodgåtor. I början av 1990-talet undersökte han en patient i Sverige och hon en i USA. Båda gav upphov till okända mönster som senare skulle visa sig vara en helt ny, okänd blodgrupp.

Nicole Thornton leder arbetet vid IBGRL i Bristol och samlade tillsammans med Martin L Olsson, Jill Storry och andra ihop fall som liknade de ursprungliga patienterna. Blodgruppen hade vid detta lag döpts till M.A.M. efter den första, amerikanska patientens initialer.

– Vi pratar om en blodgrupp som är så speciell att vi bara känner till ett tiotal personer med den i hela världen. Vi upptäckte att individer med blodgruppen MAM-negativ saknar ett speciellt protein, EMP3, som normalt sitter på cellytan, säger Jill Storry.

Dessa fynd ger nu upphov till ett nytt blodgruppssystem, MAM. Men forskarna upptäckte också att blodstamsceller från MAM-negativa personer producerar betydligt fler röda blodkroppar än normalt när de odlas i laboratoriet, vilket är av intresse för framtidens transfusioner. Martin L Olsson fortsätter:

– En stor del av dagens blodgruppsforskning handlar om vilka okända funktioner de proteiner som sitter på blodkroppens yta har. Det är ett genombrott att vi nu har visat att EMP3 fungerar som en bromspedal vid produktionen av röda blodkroppar.

Över 80 procent av människans egna celler består av röda blodkroppar och varje sekund bildas ett par miljoner nya blodkroppar. Minsta obalans kan resultera i överproduktion eller blodbrist, anemi. Ändå känner forskare inte till så mycket om hur den tidiga bildningen av röda blodkroppar regleras. Där finns en stor kunskapslucka som kan ge utrymme för nya behandlingsprinciper, menar Martin L Olsson.

I hela världen finns så vitt känt bara en blodgivare med den sällsynta blodgruppen och det är faktiskt samma patient som Martin L Olsson redan på 1990-talet förgäves försökte blodgruppsbestämma.

– Hon blev väldigt glad när jag kontaktade henne igen 25 år senare, för att berätta att vi nu äntligen tagit reda på vilken blodgrupp hon har. Jag är nog ganska envis och är nöjd att vi inte gav upp trots att det var ett svårlöst fall, avslutar Martin L Olson.

Publikation
Thornton N*, Karamatic-Crew V*, Tilley L*, Green CA, Tay CL, Griffiths RE, Singleton BK, Walser P, Spring FA, Alattar AG, Jones B, Laundy R, Storry JR, Möller M, Wall L, Charleston R, Westhoff CM, Lomas-Francis C, Yahalom V, Dressler H, Seltsam A, Mayer M, Olsson ML**, Anstee DJ**. Disruption of the cancer-associated EMP3 gene enhances erythroid proliferation and causes the MAM-negative phenotype. Nature Communications (https://doi.org/10.1038/s41467-020-17060-4).  Publicerad 16 juli 2020.
*/**Shared first/last authors.

För mer information om studien, kontakta:
Martin L Olsson, professor vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Avd. för klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Medicinsk Service, Region Skåne.
0705-773207, [email protected]

Jill Storry, docent i experimentell transfusionsmedicin vid Institutionen för laboratorie-medicin, Lunds universitet och processledare vid Avd. för klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Medicinsk Service, Region Skåne.
0708-605830, [email protected]