Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Onkoplastik gör att alltfler bröstcancerpatienter slipper operera bort bröstet

Kirurgi är en viktig del av behandlingen vid bröstcancer som årligen drabbar cirka 9 000 kvinnor i Sverige. På Akademiska sjukhuset används numera avancerade onkoplastiska tekniker för att behandla kvinnor som annars skulle behöva operera bort hela bröstet. Detta har resulterat i att mastektomierna minskat med över 60 procent vilket uppmärksammas med anledning av bröstcancerdagen 1 oktober.

På Akademiska sjukhuset opereras nästan nio av tio patienter med bröstcancer med bröstbevarande kirurgi. Cirka 75 procent av dem genomgår ett onkoplastiskt ingrepp. Foto: Johan Alp

– Alla studier visar att bröstbevarande kirurgi är bättre än mastektomi, oavsett patientens ålder. Att ta bort hela bröstet ger sämre resultat, oavsett om man gör en rekonstruktion eller inte. I Sverige är Akademiska ett av sjukhusen som erbjuder flest kvinnor bröstbevarande kirurgi, säger Andreas Karakatsanis, överläkare på Akademiska sjukhusets bröstmottagning vid Samariterhemmet och forskare vid Uppsala universitet.

Enligt Andreas Karakatsanis innebär onkoplastisk bröstkirurgi att man kombinerar ett säkert onkologiskt resultat med moderna tekniker som förbättrar de funktionella och kosmetiska resultaten och livskvaliteten för kvinnor med bröstcancer. På bröstmottagningen pågår även forskningsstudier för att identifiera den bästa operationen för varje kvinna med bröstcancer, med fokus på patienten och dennes individuella egenskaper.

– Det är viktigt att se kvinnor med bröstcancer som friska människor med en oftast botbar sjukdom. Målet är att de ska kunna leva ett normalt liv utan att kompromissa med livskvaliteten eller hur de mår, säger han och fortsätter:

– Med dagens tekniker behöver endast ett fåtal kvinnor genomgå mastektomi. Beslutet att operera bort bröstet drivs oftast av oro och ångest samt missuppfattningen att större kirurgi är bättre för cancersjukdomen. Men det är tvärtom. Den perfekta operationen för varje kvinna är den som kombinerar bästa onkologiska och funktionella resultat, avrundar Andreas Karakatsanis.

FAKTA: Onkoplastik vid bröstcancer

  • Innebär att man använder sig av avancerade kirurgiska tekniker för att ta bort tumören och samtidigt bevara bröstets form, funktion och kosmetik.
  • På Akademiska Sjukhuset opereras cirka 87 procent av patienterna med bröstbevarande kirurgi. Cirka 75 procent av dem som opereras med bröstbevarande kirurgi genomgår ett onkoplastiskt ingrepp.
  • På Akademiska sjukhuset innebär det att ungefär hälften av alla bröstcancerpatienter som annars skulle behöva en mastektomi får bevara sitt bröst.

Cancerpatienter positiva till journal på webben

När journaler blev tillgängliga via webben var många oroliga för cancerpatienter. Nu visar ny Örebroforskning att cancerpatienter tycker webbjournalen är bra – de ser till och med fler möjligheter än andra patienter.

Studien är publicerad i Health Informatics Journal 

– De får en överblick över hälsohistoriken och en chans att förbereda sig för läkarbesök, säger Jonas Moll, forskare i informatik vid Örebro universitet.

Från och med 2018 kan patienter i hela Sverige logga in via 1177.se och få tillgång till sin journal. I vårdguiden kan patienter läsa besöksanteckningar, se provresultat och få uppgifter om diagnoser. När tjänsten infördes i Region Uppsala, dåvarande Uppsala läns landsting, 2012 mötte den stort motstånd.

– Det har långsamt förändrats men när det gäller cancer är många fortfarande skeptiska – främst på grund av risken att patienter kan få ta emot svåra hälsobesked hemma vid datorn, säger Jonas Moll.

Han har tillsammans med tio forskare från fyra lärosäten gjort en nationell enkätstudie. Totalt svarade 2 587 patienter, varav 347 med en cancerdiagnos, på frågor om nättjänsten.

I en delstudie tittar Jonas Moll och Hanife Rexhepi, forskare vid Högskolan i Skövde, närmare på cancerpatienters upplevelse av tjänsten.

– Vår studie visar att cancerpatienter är positiva av flera skäl. De upplever i större utsträckning än andra patienter att webbjournalen underlättar kommunikationen med vårdpersonal och att de får bättre möjligheter att aktivt delta i medicinska beslut, säger Jonas Moll.

Det är inte bara cancerpatienterna som är nöjda. Hela 97 procent av patienterna som besvarade enkäten är positiva till möjligheterna som webbjournalen ger.

– Människor känner sig informerade och får en bättre förståelse för sin egen hälsa. Det som sticker ut i delstudien med cancerpatienter är att denna patientgrupp upplever starkare positiv påverkan än övriga patienter speciellt när det gäller kommunikation med vårdpersonal och delaktighet i vården, avslutar Jonas Moll.

Länk till översiktsartikel om enkätstudien

The European Code of Cancer Practice

The European Code of Cancer Practice: Championing the Rights of Cancer Patients Across Europe

Brussels, 23 September 2020: The European Cancer Organisation today launched a brand new initiative for empowering European citizens and cancer patients with ten key overarching Rights, signposting what cancer patients in Europe should expect from their healthcare system. The European Code of Cancer Practice (The Code) has been produced to assist every person with cancer across Europe to receive the best possible care, treatment, and support.

Stella Kyriakides, European Commissioner for Health and Food Safety, said:
“The co-creation of the European Code of Cancer Practice by patients and healthcare professionals is about partnerships. Partnership between health care professionals and patients all working together to improve the realities of cancer. This is an initiative that brings all together at the same table where decisions are made. From our side, with our upcoming Europe’s Beating Cancer Plan, the new EU4Health Programme and the forthcoming Pharmaceutical Strategy, we are working in the same direction as the European Code of Cancer Practice by promoting Equal Access, Quality of Life, Survivorship and other important rights. Today is another important day in the shared work we are all committed to in creating a better future for cancer patients across Europe.”

Dr Matti Aapro, President of the European Cancer Organisation, said:

“The European Code of Cancer Practice focuses on informing and supporting in a complete yet simple manner cancer patients at all stages of their cancer journey. It is an important complement to the European Cancer Organisation Essential Requirements for Quality Cancer Care publications. This powerful new tool sets out the core requirements for excellence in clinical cancer practice to improve outcomes for all cancer patients

Kathy Oliver, Vice-Chair of the European Cancer Organisation’s Patient Advisory Committee and Co-Chair of the European Code of Cancer Practice initiative, said:
“From today, cancer patients across Europe can turn to The Code and know exactly what their rights are throughout the whole of the cancer pathway. The Rights are based on available supporting literature and evidence; they’ve already been translated into several EU languages and they’re expressed in simple, straightforward text. The Code also provides a framework around which quality standards, policies and practices for excellent cancer care can be developed, delivered and monitored.”
Professor Mark Lawler, Associate Pro-Vice Chancellor, Queen’s University Belfast, Board Member European Cancer Organisation and Co-Chair of the European Code of Cancer Practice initiative, said:

“This is a momentous day for cancer patients across the whole of Europe. The European Code of Cancer Practice, co-created by patients and health professionals, provides the impetus to ensure that European citizens and patients receive the best possible care for their cancer. It will empower patients across Europe to seek out the best available care. It is a People’s Code – owned by all Europeans, from Gearoid in Galway, Ireland, to Aergul in Ankara, Turkey; from Taavi in Kuopio, Finland, to Beatrici in Birgu, Malta. The Rights that we are championing in the European Code of Cancer Practice will empower European citizens to survive cancer and to live longer, healthier and more productive lives.”

ESMO 2020: tidiga resultat väcker hopp vid spridd kastrationsresistent prostatacancer

Behandling med BiTE-molekylen AMG 160 visar lovande effekt mot metastaserad kastrationsresistent prostatacancer tillsammans med en hanterbar säkerhetsprofil . Det framgår av fas I-data som presenterats vid Europas viktigaste onkologikongress, ESMO som just avslutats.

– Det är oerhört angeläget att få fram behandlingar med nya verkningsmekanismer mot prostatacancer där varken cellgifter eller antihormonell behandling längre har någon effekt, säger Jeffrey Yachnin, sektionschef vid Centrum för Kliniska Cancerstudier på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.


AMG 160 är en BiTE-molekyl med förlängd halveringstid som stimulerar kroppens eget immunsystem att angripa cancerceller genom att binda till CD3 som finns på T-celler, och till PSMA på prostatacancerceller.

Immunonkologiska terapier har rönt stora framgångar vid behandling av flera olika cancerformer, men för patienter med metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) har effekten varit begränsad. På senare tid har ett visst hopp satts till biomarkören prostataspecifikt membranantigen (PSMA = Prostate Specific Membrane Antigen) som är ett kliniskt validerat terapeutiskt mål vid prostatacancer.

AMG 160 är en immunonkologisk terapi som syftar till att stimulera kroppens eget immunsystem att angripa cancerceller. AMG 160 bygger på BiTE-teknologin (Bispecific T-cell Engager) vilket innebär att molekylen är uppbyggd av två olika antikroppsstrukturer: en som binder till CD3 som finns på T-celler, och en som binder till PSMA, ett protein som överuttrycks på metastaserade prostatacancerceller. Därutöver är AMG 160 konstruerad på så vis att dess halveringstid är förlängd vilket i sin tur möjliggör administrering så sällan som varannan vecka och att kontinuerlig infusion således inte krävs.

På ESMO Virtual Congress 2020 presenterades de första resultaten från en fas I-studie som utvärderar säkerhet, tolerabilitet, farmakokinetik och effekt av AMG 160 hos patienter med metastaserande kastrationsresistent prostatacancer. Vid data cutoff den 20 juli 2020 hade 43 patienter fått minst en dos AMG 160 som monoterapi i sex olika dosnivåer och 19 patienter (44,2 procent) stod kvar på behandling (varav sex patienter i sex månader eller mer).

Patienternas medianålder var 66 år (intervall: 49–78) och 26 patienter (60,5%) hade fått fyra eller fler tidigare behandlingslinjer. Medianantalet tidigare behandlingslinjer var 4 (intervall: 1–9) och medianvärdet för PSA vid baslinjen var 79,2 (intervall 0,1–4035) μg/l. En tredjedel, 34,9 procent, av patienterna hade mätbar sjukdom i enlighet med RECIST-kriterierna (RECIST = Response Evaluation Criteria In Solid Tumors).

Hos de patienter som hade PSA-utvärderats vid minst två tillfällen (n=29) efter inklusion sågs en PSA-respons hos mer än var fjärde patient, 27,6 procent (≥30% reduktion från baseline vid 2 efterföljande tillfällen). Ytterligare 11,4 procent (4/35) uppnådde en PSA-respons (≥30% reduktion) men denna hade vid data cutoff uppmätts vid endast ett tillfälle. Hos nästan var fjärde patient, 23,1 procent, sågs CTC0-respons (CTC = Circulating Tumour Cells, cirkulerande tumörceller). Bland patienter med RECIST-mätbar sjukdom hade 13,3 procent bekräftad partiell respons, 6,7 procent hade obekräftad partiell respons och 53,3 procent hade stabil sjukdom. Reduktion av PSA (bästa respons) var dosberoende och sågs hos 24 av 35 (68,6 procent) av utvärderbara patienter vid data cutoff, medan 12 av 35 (34,3 procent) av patienterna uppnådde PSA-reduktioner på 50 procent eller mer.

– Med tanke på att de här patienterna är tungt förbehandlade ger de preliminära resultaten från denna studie anledning att tro att AMG 160 skulle kunna utvecklas till ett bra behandlingsalternativ för patienter med prostatacancer, säger Jeffrey Yachnin.

Hos 41 (95,3 procent) av 43 patienter rapporterades behandlingsrelaterade biverkningar (TRAE = Treatment-Related Adverse Events). Den vanligast förekommande var CRS, cytokinfrisättningssyndrom (CRS = Cytokine Release Syndrome), som drabbade 30 patienter. CRS var reversibelt, hanterbart och allvarligast i cykel 1 med associerad feber, hypotoni, övergående transaminit, illamående/kräkningar och/eller diarré.

I samband med doseskaleringsdelen av den aktuella fas I-studien prövas ett flertal strategier för att minska risken för och mildra effekterna av CRS. Exempelvis verkar stegvis dosökning av AMG 160 tillsammans med förebyggande behandling minska risken för allvarlig CRS som är en potentiellt allvarlig biverkan som är vanligt förkommande vid snart sagt all immunterapi där T-cellerna engageras.

– CRS är en problematik som vi är väl förtrogna med här och har stor erfarenhet av att hantera, säger Jeffrey Yachnin. Jag ser fram emot att inom kort starta en fas Ib-studie med AMG 160 vid flera centra här i Sverige.

Karolinska Universitetssjukhuset först i Sverige med robotassisterad kirurgi vid matstrupscancer

Som första sjukhus i Sverige börjar kirurgerna på Karolinska Universitetssjukhuset använda en robot för att operera cancer i matstrupen. Den förbättrade precisionen ska minska risken för komplikationer och korta vårdtiden för patienterna.
–    Det blir som att använda en hand i stället för en tång, säger Fredrik Klevebro, kirurg och tf sektionschef inom Tema Cancer.

Karolinska är sedan april 2020 ackrediterade som ett Comprehensive Cancer Center, vilket bland annat innebär att sjukhuset ska gynna innovativa arbetssätt och ha fokus på att förbättra professioner, organisation och vårdkvalitet.

På Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, används robotassisterad kirurgi bland annat vid urologi, gynekologi och kolorektalcancer. Nu utökas detta med fler patientgrupper. På Karolinska i Huddinge börjar kirurgerna med robotassisterad kirurgi även vid matstrupscancer, vid lever- och bukspottkörtelcancer och vid njurtransplantationer. Karolinska blir därmed först i landet med att använda tekniken vid matstrups-cancer.

Cancer i matstrupen, esofagus-cancer, drabbar cirka 500 svenskar varje år, men alla behöver inte en operation.  Karolinska opererar 50-60 fall per år, vilket är flest i landet. Operationen är omfattande – den involverar buk, bröstkorg och hals. Matstrupen avlägsnas så gott som helt och en bit av matsäcken används för att bygga upp en ny. I snitt tar operationen sju timmar.

Sedan 2012 har Karolinskas kirurger använt minimal-invasiv teknik ”titthålskirurgi” för så många operationer som möjligt av esofaguscancer, idag 90 procent av operationerna.

–    Jämfört med öppen kirurgi minskar återhämtningstiden och komplikationerna. Framför allt minskar risken för lunginflammation efter operationen, säger Fredrik Klevebro, kirurg och tf sektionschef för matstrupe- matsäckscancerflödet.

Med en operationsrobot kan resultatet förbättras ytterligare. Kirurgen styr då robotens fyra armar från en konsol vid sidan av operationsbordet.
–    Precisionen blir mycket bättre. Instrumenten, som är ledade och vridbara åt alla håll, gör att det känns som att operera med en hand där det tidigare fanns en tång som enbart kunde öppnas och stängas, berättar Fredrik Klevebro.

Kirurgstyrda robotar blir allt vanligare inom den avancerade sjukvården. På Karolinska i Solna finns fyra operationsrobotar. Det här är den första som installeras i operationssalarna på Karolinska i Huddinge.

Cancerbehandling på Karolinska
Sedan april 2020 är Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet Sveriges enda ackrediterade Comprehensive Cancer Center. I Europa finns totalt 19 sådana som samarbetar för att alla cancerpatienter i Europa ska ha lika tillgång till en högkvalitativ cancervård.  Ackrediteringen ges efter en omfattande granskning av OECI, en politiskt obunden, ideell organisation som grundades 1979 med syfte att främja samarbete mellan europeiska cancercentra och institut.

Definition av ett Comprehensive Cancer Centre (CCC)
•    Innovativ karaktär, multidisciplinärt arbetssätt
•    Grund-, translationell- och klinisk forskning
•    Individanpassad cancervård
•    Lärandeorganisation med fokus på att förbättra professioner, organisation och vårdkvalitet
•    God infrastruktur, expertis och innovation gällande cancerforskning
•    Utbyggt nätverk som inkluderar alla aspekter av cancervård, utbildning och forskning

[email protected]

Starka data för sotorasib (AMG 510) vid KRAS G12C-muterad lungcancer

Sotorasib (AMG 510) visar varaktig antitumoral effekt vid behandling av KRASG12C-muterad icke småcellig lungcancer. Det visar uppdaterade fas I-data från det kliniska utvecklingsprogrammet CodeBreaK 100 som nu presenteras på Europas viktigaste onkologikongress, ESMO.
– Med tanke på att patienterna i studien är tungt förbehandlade och att KRASG12C-proteinet länge betraktats som ”undruggable” är det här uppmuntrande resultat, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Resultaten har publicerats i New England Journal of Medicine.

Icke småcellig lungcancer, NSCLC, utgör över 80 procent av all lungcancer (NSCLC = non-small-cell lung carcinoma). Den vanligaste mutationen vid NSCLC är KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) och KRASG12C är i sin tur den vanligaste undergruppen som återfinns i cirka 13 procent av fallen. Dessa mutationer är förknippade med sämre prognos och trots att man i närmare fyra decennier försökt ta fram läkemedel som riktas mot KRAS finns ännu ingen godkänd behandling. Sotorasib (AMG 510) är den första KRASG12C-hämmaren som nått klinisk fas.

På ESMO Virtual Congress 2020 presenterades data för bland annat 34 patienter med KRASG12C-muterad, avancerad icke småcellig lungcancer som behandlats med sotorasib (960 mg peroralt en gång per dag) och som erhållit i median två tidigare behandlingslinjer (0–10). Vid en medianuppföljning på 11,7 månader var den objektiva tumörresponsen (ORR = Objective Response Rate) 35,3 procent och 91,2 procent uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate).

För den totala NSCLC-kohorten i CodeBreaK 100 (n = 59), alltså patienter i samtliga doskohorter, rapporterades en responsduration (DOR = Duration of Response) på 10,9 månader vid data-cut off den 1 juni 2020 då 10 av 19 patienter fortfarande kvarstod på behandling. Den progressionsfria medianöverlevnaden (mPFS) hos patienter som behandlades med sotorasib var 6,3 månader. Vid den första av de responsbedömningar som genomförts med sex veckors intervall observerades tumörkrympning hos 71,2 procent av patienterna.

Säkerhet och tolerabilitet hos patienter med NSCLC (n = 59) överensstämde med tidigare resultat från CodeBreaK 100. Ingen dosbegränsande toxicitet observerades och de vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) var diarré (25,4%), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) (20,3%), förhöjt aspartataminotransferas (ASAT) (20,3%), fatigue (10,2%) och illamående (10,2%). Elva (18,6%) patienter hade TRAE av grad 3 eller högre, varav en hade ALAT- och ASAT-ökningar som ledde till att behandlingen fick avbrytas.

– Det är hoppingivande att se ihållande antitumoral aktivitet mot dessa svårbehandlade tumörer och att patienterna tolererar behandlingen så pass väl. Resultaten som nu presenterats bådar gott inför fas III-studien CodeBreaK 200 där fem svenska centra kommer att medverka och som startar inom kort, säger Jan Nyman och tillägger attdet nu pågår en kartläggning i Sverige om hur patienter med KRASG12C har behandlats, behandlingsresultat och vad som i övrigt kännetecknar denna patientgrupp.

KRASG12C Inhibition with Sotorasib in Advanced Solid Tumors av Hong et al. har publicerats i New England Journal of Medicine. Se även kommentaren av LoRusso och Sebolt-Leopold, One Step at a Time — Clinical Evidence that KRAS Is Indeed Druggable.

FoundationOne Liquid CDx – Avancerad cancerdiagnostik genom ett blodprov

FoundationOne Liquid CDx analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer och kan användas som beslutsstöd vid behandling av tumörer.

  • FoundationOne® Liquid CDx är en blodprovsbaserad DNA-sekvensering för cancerpatienter
  • Provet analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer och kan användas som beslutsstöd vid behandling av cancertumörer.
  • Den nya avancerade diagnostikmetoden möjliggör precisionsmedicin för patienter med cancer vilket innebär; rätt behandling till rätt patient i rätt tid.

Med hjälp av ett enkelt blodprov, taget i hemmet eller på sjukhus, kan nu svenska cancerpatienter få en omfattande genomisk DNA-sekvensering. Provet analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer och kan användas som beslutsstöd vid behandling av tumörer.

– Cancerbehandling med målriktade läkemedel och nya immunologiska behandlingar kräver att rätt behandling ges till rätt patient på ett effektivt sätt. Roches vävnadsanalyser och nya blodanalyser är viktiga beslutsstöd för att uppnå dessa mål, säger Jan-Olov Sandberg, medicinsk expert på Roche AB.

Metoden är validerad och CE-märkt. Genomisk DNA-sekvensering för utvalda patientgrupper finns också beskrivet i vårdprogrammet för bröstcancer och lungcancer.

En avancerad diagnostik möjliggör precisionsmedicin för patienter med cancer vilket innebär; rätt behandling till rätt patient i rätt tid.

Läs det globala pressmeddelandet

Libtayo som monoterapi ökar totalöverlevnaden i första linjens behandling av avancerad NSCLC

Presentation från ESMO visar att Libtayo (cemiplimab) som monoterapi ökar totalöverlevnaden i första linjens behandling av avancerad icke-småcellig lungcancer med ett PD-L1 uttryck ≥ 50 %

  • In the overall trial population, Libtayo reduced risk of death by 32% compared to chemotherapy
  • In a prespecified analysis of patients with confirmed PD-L1 expression of ≥50%, Libtayo reduced risk of death by 43%

PARIS and TARRYTOWN, N.Y. – September 21, 2020 – Positive pivotal trial data for the investigational use of PD-1 inhibitor Libtayo® (cemiplimab) in first-line locally advanced or metastatic non-small cell lung cancer (NSCLC) were shared in a presentation at the European Society for Medical Oncology (ESMO) Virtual Congress 2020.

The trial compared cemiplimab monotherapy to platinum-doublet chemotherapy in patients whose tumor cells expressed PD-L1, including those whose cancers had confirmed PD-L1 expression of ≥50%. These results form the basis of regulatory submissions, including in the U.S. and European Union.

In the overall trial population (n=710), the median follow-up was 13 months for both cemiplimab (n=356; range: <1-32 months) and chemotherapy (n=354; range: <1-32 months). Among these patients, cemiplimab demonstrated the following results compared to chemotherapy:

  • 32% reduced risk of death (hazard ratio [HR]=0.68; 95% confidence interval [CI]: 0.53-0.87; p=0.0022).
  • 22-month median overall survival (OS; 95% CI: 18 months to not yet evaluable) compared to 14 months (95% CI: 12-19 months).
  • 41% reduced risk of disease progression (HR=0.59; 95% CI: 0.49-0.72; p<0.0001). The median progression-free survival (PFS) was 6.2 months (95% CI: 4.5-8.3 months) compared to 5.6 months (95% CI: 4.5-6.1 months).
  • 37% objective response rate (ORR; 95% CI: 32-42%; 3% complete response [CR] and 33% partial response [PR] rate) compared to 21% ORR (95% CI: 17-25%; 1% CR and 20% PR rate).

A prespecified analysis of data from patients whose cancers had confirmed PD-L1 expression ≥50% (n=563) was also conducted. In this group, the median follow-up was 11 months for both cemiplimab (n=283; range: <1-32 months) and chemotherapy (n=280; range: <1-30 months), and cemiplimab demonstrated the following results compared to chemotherapy:

  • 43% reduced risk of death (HR=0.57; 95% CI: 0.42-0.77; p=0.0002).
  • Median OS was not yet reached (95% CI: 18 months to not yet evaluable) compared to 14 months (95% CI: 11-18 months).
  • 46% reduced risk of disease progression (HR=0.54; 95% CI: 0.43-0.68; p<0.0001). The median PFS was 8 months (95% CI: 6-9 months) compared to 6 months (95% CI: 5-6 months).
  • 39% ORR (95% CI: 34-45%; 2% CR and 37% PR rate) compared to 20% ORR (95% CI: 16-26%; 1% CR and 19% PR rate).

The trial also found a direct correlation between tumor response and PD-L1 expression level in cemiplimab-treated patients. The ORR was highest (46%; range: 36-56%) in tumors with ≥90% PD-L1 expression, with target tumors shrinking by more than 40% after 6 months of treatment on average (per last observation carried forward method). This correlation with PD-L1 expression level was not observed with chemotherapy.

In the overall trial population, the median duration of exposure to cemiplimab was 27 weeks (range: <1-115 weeks) and 18 weeks for chemotherapy (range: <1-87 weeks). Overall adverse events (AEs) occurred in 88% of cemiplimab patients and 94% of chemotherapy patients. Grade 3 or higher AEs occurred in 37% of cemiplimab patients and 49% of chemotherapy patients. Immune-mediated AEs were reported in 17% of cemiplimab patients and included hypothyroidism (6%), hyperthyroidism (4%), pneumonitis (2%), hepatitis (2%), skin adverse reaction (2%), arthritis, increased blood thyroid stimulating hormone, thyroiditis, colitis, nephritis and peripheral neuropathy (each 1%). Treatment discontinuation due to an AE occurred in 6% of cemiplimab patients and 4% of chemotherapy patients. No new cemiplimab safety signals were observed.

Cemiplimab is being jointly developed by Regeneron and Sanofi under a global collaboration agreement. The use of cemiplimab to treat advanced NSCLC is investigational and has not been fully evaluated by any regulatory authority.

About the Phase 3 trial

The open-label, randomized, multi-center Phase 3 trial investigated the first-line treatment of cemiplimab monotherapy compared to platinum-doublet chemotherapy in squamous or non-squamous advanced NSCLC that tested positive for PD-L1 in ≥50% of tumor cells but not ALK, EGFR or ROS1. PD-L1 expression was confirmed using the PD-L1 IHC 22C3 pharmDx kit. The trial included 712 patients with either locally advanced NSCLC (Stage IIIB/C), who were not candidates for surgical resection or definitive chemoradiation or had progressed after treatment with definitive chemoradiation, or previously untreated metastatic NSCLC (Stage IV).

Patients were randomized 1:1 to receive either cemiplimab 350 mg administered intravenously every three weeks for up to 108 weeks or an investigator-selected, standard-of-care, platinum-based, doublet chemotherapy regimen for 4 to 6 cycles (with or without histology relevant maintenance pemetrexed chemotherapy). The co-primary endpoints are OS and PFS, and secondary endpoints include overall response rate, duration of response and quality of life.

The trial was designed to reflect current and emerging treatment paradigms. Inclusion criteria allowed patients with NSCLC who had: controlled hepatitis B, hepatitis C or HIV; pre-treated and stable brain metastases; and/or locally advanced disease that had progressed after definitive chemoradiation. Patients whose disease progressed in the trial were able to change their therapy: those in the chemotherapy arm were allowed to crossover into the cemiplimab arm, while those in the cemiplimab arm were allowed to combine cemiplimab treatment with 4 to 6 cycles of chemotherapy.

A prespecified interim analysis was performed after 50% of OS events. Due to a highly significant improvement in OS at the interim analysis, the trial was modified to allow all patients to receive cemiplimab based on an Independent Data Monitoring Committee recommendation.

Läkemedel lovande vid aggressiv barncancer

Ett läkemedel har visat sig mycket lovande mot neuroblastom, en aggressiv form av barncancer. Studien leds av forskare vid Lunds universitet och publiceras nu i den vetenskapliga tidsskriften Science Translational Medicine.

Varje år insjuknar ungefär 20 barn i Sverige i neuroblastom som är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framförallt i binjurarna. Ofta bryter den ut redan innan barnet fyller två år. Trots intensiv behandling med cytostatika kan sjukdomen vara svår att bota och prognosen för barn med den aggressiva formen är dålig. Men nu har forskare vid Lunds universitet identifierat och testat ett läkemedel som visat sig vara mycket effektivt mot neuroblastom.

– Först genomförde vi en storskalig screening där vi undersökte hur 500 läkemedel påverkade neuroblastomceller från patienter. De flesta av dessa mediciner har aldrig tidigare använts på just patienter med neuroblastom, säger Karin Hansson, doktorand och förstaförfattare i studien.

Forskarna fick sedan ut en ”topplista” på de mest effektiva läkemedlen. Ett av dessa innehöll en så kallad KSP-hämmare, vilket är intressant eftersom patienter med hög andel KSP-protein har den aggressivare varianten av neuroblastom, vilket är liktydligt med sämre prognos. När forskarna behandlade möss med detta läkemedel, såg de hur KSP-hämmaren förhindrade tumörtillväxt och drastiskt förlängde överlevnaden. I vissa fall försvann tumören helt. KSP-hämmare blockerar nämligen proteinet i tumörcellen vilket innebär att cellen inte längre kan dela sig och slutligen dör. KSP-hämmaren har inte tidigare använts för just neuroblastom, men visade sig alltså vara extra effektivt mot just den här typen av cancer. Det påverkade inte heller de friska benmärgscellerna på samma sätt, något som är viktigt eftersom biverkningar är ett stort problem vid behandling av barncancer.

– Resultaten var väldigt tydliga och behandlingen mycket lovande. Men även om vi såg kraftfulla effekter, kommer man förmodligen att behöva kombinera behandlingen med andra läkemedel för att helt slå ut alla tumörceller. Lyckligtvis är läkemedlet redan godkänt för användning på människor. Nu hoppas vi självklart på att kliniska prövningar inleds även för neuroblastom, säger Daniel Bexell, docent och forskargruppsledare vid Lunds universitet.

Text: Åsa Hansdotter

Träning vid cancerbehandling

Webinar, 3 november 12:10 – 12:50
En föreläsning av Helene Rundqvist, molekylärbiolog med en doktorsexamen i Fysiologi, Karolinska Institutet
och Yvonne Wengström, onkologisjuksköterska, Professor i omvårdnad, Karolinska Institutet.

Med den här föreläsningen vill vi visa vad träning kan bidra med när man genomgår en cancerbehandling, vilken typ av träning som är bra och hur aktiviteterna kan anpassas.

Mer info och anmälan

Patienter får snabbare provsvar om leukemi

Linda Arvidsson, sjukhusgenetiker, som varit med och utvecklat metoden. Här tillsammans med Saja Hameed, biomedicinsk analytiker.

Patienter med misstänkt akut leukemi får nu snabbare provsvar. Allt tack vare ett nytt arbetssätt och en effektiv metod som har utvecklats i Skåne.

Nu kan behandlande läkare få snabbare svar om en patient har misstänkt akut leukemi. Tidigare tog det alltid över två dygn. Nu tar det bara fyra till fem timmar för medarbetarna på laboratoriet att göra en genetisk analys.

Viktigt för läkaren

– Det är jätteroligt att vi kan ge svaret till behandlade läkare så snabbt. Det är viktigt för läkaren att sätta in rätt behandling direkt inom första dygnet, säger Linda Arvidsson, sjukhusgenetiker på Klinisk genetik och patologi i Region Skåne.

– Många gånger är patienten svårt sjuk och behandling behövs genast. Nu har vi fått en robust, snabb och effektiv metod, säger hon.

Klinisk genetik och patologi är bland de första laboratorierna i Sverige som använder metoden. Den har utvecklats det senaste året av Linda Arvidsson tillsammans med professor Bertil Johansson, Lunds universitet och Anna Collin, enhetschef på klinisk genetik.

Skiljer ut akut leukemi

I Skåne behandlas cirka 80 patienter varje år för akut leukemi. Det är viktigt att de får en snabb diagnos. Tidigare har det tagit tid att skilja ut olika varianter av leukemin och att sätta in skräddarsydd behandling,

– Vi har fått mycket positiv feedback från behandlande läkare. Nu kan de direkt sätta in en målriktad behandling om specifika genetiska varianter hittas. Varje timme räknas när patienten är svårt sjuk, säger Linda Arvidsson.

Säker metod

Det har varit ett intensivt arbete. Hela arbetsflödet, från det att patienten lämnat ett prov och till dess att läkaren har svaret, har setts över. Fyra medarbetare på laboratoriet arbetar nu varje dag med metoden och har specialkompetens.

– Vi har arbetat mycket med att validera och uppdatera en gammal metod. Den nygamla metoden är ackrediterad. Och vi kan lita på att svaret som går till patienten är sant, även när vi kortar ner analystiden.

Fakta om metoden

Ljusstrålning från vissa ämnen, fluorescenser, bundna till specifika DNA-sekvenser, så kallade FISH-prober, är nyckeln till analysen. Laboratoriemedarbetare arbetar med mikroskop och kan då se ljusstrålning från cellkärnan.

200 cellkärnor från varje patientprov analyseras av laboratoriemedarbetarna. Detta görs för varje frågeställning om det finns en specifik genetisk variant, så som en fusionsgen. Fusionsgener kan uppstå i våra celler och leder till cancer.

En gammal, beprövad metod, som heter FISH, har utvecklats. Nya reagenser används och miljöfarliga ämnen tagits bort, då vissa steg i metoden har uteslutits för att få fram resultatet snabbare.

Bavencio förlängde överlevnad signifikant vid avancerad urotelial cancer

Fas III-studie visade att Bavencio (avelumab) signifikant förlängde överlevnad vid avancerad urotelial cancer – resultat publicerade i The New England Journal of Medicine

Fas III-studien JAVELIN Bladder 100 uppfyllde det primära effektmåttet att förlänga den totala överlevnaden (OS) som en första linjens underhållsbehandling jämfört med standardbehandling i lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer (UC). 1

BAVENCIO är den första immunoonkologiska behandlingen som visar signifikant förlängd OS i lokalt avancerad eller metastaserad UC som första linjens underhållsbehandling i en fas III-studie.

Merck och Pfizer rapporterar att resultaten från Fas III-studien JAVELIN Bladder 100 nu finns tillgängliga on-line inför publikation i The New England Journal of Medicine. Dessa data publicerades samtidigt som ytterligare analyser av studien presenterades på European Society for Medical Oncology (ESMO) virtuella kongress 2020.

I JAVELIN Bladder 100-studien var OS signifikant längre med BAVENCIO tillsammans med best supportive care (BSC, bästa stödjande vård) jämfört med enbart BSC i den primära studiepopulationen av alla randomiserade patienter (N=700) vars sjukdom inte hade progredierat med första-linjens platinumbaserad kombinationskemoterapi:

  • Median OS var 21.4 månader (95% CI, 18.9 to 26.1) jämfört med 14.3 månader (95% CI, 12.9 to 17.9), respektive (HR 0.69; 95% CI, 0.56 till 0.86; P=0.001).­
  • Efter 1 års uppföljning var 71.3% av patienterna (95% CI, 66.0% till 76.0%) i BAVENCIO-armen fortfarande vid liv jämfört med 58.4% (95% CI, 52.7% till 63.7%) av patienterna som fick enbart BSC.

I den co-primära patientpopulationen med PD-L1-positiva tumörer (n=358):

  • Total överlevnad var också signifikant längre med BAVENCIO plus BSC jämfört med BSC enbart (HR 0.56; 95% CI, 0.40 till 0.79; P<0.001).
  • Efter 1 års uppföljning var 79.1% (95% CI, 72.1% till 84.5%) av de patienter som fick BAVENCIO fortfarande vid liv jämfört med 60.4% (95% CI, 52.0% till 67.7%) i kontrollarmen.1

– Dessa data, som stödjer FDA-godkännandet nyligen samt uppdateringarna i NCCN samt ESMO-riktlinjerna, fastställer att första linjens underhållsbehandling med BAVENCIO i hög grad kan förändra behandlingen av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer,  säger Thomas Powles, MBBS, MRCP, MD, Professor inom Genitourinary Oncology , forskningsledare för solida tumörer på Barts Cancer Institute på Queen Mary Universitetet i London, och chef för Barts Cancer Centre, London, UK, huvudprövare i studien. Det är värt att notera att den längre totala överlevnaden med BAVENCIO underhållsbehandling kunde visas i samtliga pre-specificerade subgrupper som undersöktes samt att denna förlängda överlevnad uppnåddes utan någon negativ påverkan på patientens livskvalitet.

Merck och Pfizer har en strategisk allians för att gemensamt utveckla och kommersialisera BAVENCIO. En ansökan har skickats in till europeiska läkemedelsmyndigheten för användning av BAVENCIO inom lokalt avancerad eller metastaserad UC.

 

Referenser:

  1. Powles T, et al. Avelumab maintenance therapy for advanced or metastatic urothelial carcinoma. New Engl J Med. 2020, DOI: 10.1056/NEJMoa2002788.
  2. Dolan DE, Gupta S. PD-1 pathway inhibitors: changing the landscape of cancer immunotherapy. Cancer Control. 2014;21(3):231-237.
  3. Dahan R, Sega E, Engelhardt J, Selby M, Korman AJ, Ravetch JV. FcγRs modulate the anti-tumor activity of antibodies targeting the PD-1/PD-L1 axis. Cancer Cell. 2015;28(3):285-295.
  4. Boyerinas B, Jochems C, Fantini M, et al. Antibody-dependent cellular cytotoxicity activity of a novel anti-PD-L1 antibody avelumab (MSB0010718C) on human tumor cells. Cancer Immunol Res. 2015;3(10):1148-1157.
  5. Nationellt vårdprogram. Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. 2019-04-10 Version: 3.1.
  6. Urinblåse- och urinvägscancer – Nationell kvalitetsrapport för 2018.
  7. Cancerfondsrapporten 2018.
  8. Cancer i siffror 2018 – Socialstyrelsen, Cancerfonden.
  9. BAVENCIO Produktresumé Merck Europe B.V. fass.se.

Fysisk aktivitet och delaktighet viktigt för högre livskvalitet vid cancerbehandling

Att få stöd att röra på sig och vara delaktig i sin behandling kan vara avgörande för att en cancerpatient ska känna högre livskvalitet under en svår sjukdomsperiod. Det visar forskning som Anna Efverman, docent i vårdvetenskap, jobbar med vid Högskolan i Gävle.

Anna Efverman. Foto: Anna Sällberg

Att få ett cancerbesked är en mardröm både för den som drabbas och för de anhöriga. Livet ställs på ända och ofta startar då en lång kamp för överlevnad. Viktiga beslut kring behandling ska fattas samtidigt som en dräglig vardag ska fortsätta.

– Ofta hamnar fokus inom vården mest på de medicinska aspekterna av cancerbehandlingen och de mer vårdvetenskapliga frågorna kan vara ganska eftersatta. Men i en sådan svår och skör situation är cancerpatientens vårdvetenskapliga behov nog så viktiga för personens livskvalitet, säger Anna Efverman.

Hon är docent i vårdvetenskap och jobbar som universitetslektor med både forskning och undervisning vid sjuksköterskeprogrammet på Högskolan i Gävle. Hennes forskning handlar just om de vårdvetenskapliga aspekterna för en patient före, under och efter cancerbehandling.

– Min forskning fokuserar på att minska symptom och öka funktion, aktivitet och arbetsförmåga vid långvarig ohälsa, särskilt kopplat till cancersjukdom. Det kan handla om att stödja patienter till en bättre vardag under och bortom sin cancersjukdom, att underlätta återgång till arbete, öka livskvaliteten och främja ett hälsosamt liv.

Läs hela artikeln här

Långtidsdata ger hopp för patienter med lungcancer

Keytruda visade fördubblad femårsöverlevnad, 32 procent, i Keynote-024. Studien är världens första fas 3-studie med femårsdata av ett immunonkologiskt läkemedel vid icke-småcellig lungcancer.

Keynote-024, vars långtidsdata presenterades vid onkologikongressen ESMO, är en fas-3 studie av första linjens behandling med pembrolizumab i monoterapi hos patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer och högt PD‑L1 uttryck (TPS ≥ 50 procent) och som saknar mutationer i EGFR eller ALK. De första resultaten från Keynote-024 publicerades 2016.

Dubbelt så många överlever i fem år med Keytruda

Pembrolizumab visade på en femårsöverlevnad på 31,9 procent, att jämföra med 16,3 procent för jämförelsearmen med platina-baserad kemoterapi där en majoritet (99 av 150 patienter hade korsat över till pembrolizumab armen). Pembrolizumab fortsatte därmed visa på signifikanta överlevnadsvinster (HR = 0.62 ; 95procent CI 0.48-0.81: P=inte presenterat; medianöverlevnad 26,3 månader (18,3-40,4 månader) vs. 13,4 månader (9,4-18,3 månader).

”Detta är värdefulla data och positiva nyheter för en mycket utsatt patientgrupp. Patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer har historiskt sett en femårsöverlevnad på mindre än 5 procent.”, säger Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin på Skånes Universitetssjukhus.

”Långtidsuppföljningen är oerhört viktig för patienter eftersom den ger en indikation på om tidiga effekt- och säkerhetsdata håller i längden. Patienterna i studien får behandling i maximalt två år och det är därför viktigt att följa upp dem över längre tid”, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef onkologi, MSD.

Lynparza rekommenderad för godkännande i EU vid BRCA-muterad kastrationsresistent prostatacancer

Den enda PARP-hämmaren som förbättrar total överlevnad jämfört med nya hormonella behandlingar vid avancerad prostatacancer.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Lynparza reducerade risk för död med 31% vid BRCA1/2 eller ATM-muterad metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Lynparza är den enda PARP -hämmaren som demonstrerat total överlevnad vid metastaserad kastrationsresistent prostatacancer.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Tagrisso reducerade risken för återfall av hjärnmetastaser med 82% vid adjuvant behandling av tidig EGFR-muterad lungcancer

Data från fas III-studien ADAURA som presenterades vid ESMO förstärker den bevisade kliniska aktiviteten hos Tagrisso vid behandling av metastaser i CNS.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Opdivo i kombination med Cabometyx ger signifikant överlevnadsfördel hos patienter med avancerad njurcellscancer

  • Opdivo (nivolumab) i kombination med Cabometyx (cabozantinib) visar i den pivotala fas III-studien CheckMate -9ER på förbättrad total överlevnad, samt en dubbelt så lång progressionsfri överlevnad och objektiv responsfrekvens, jämfört med sunitinib.
  • Fördelen för kombinationen visades i förutbestämda subgrupper i studien, inklusive respektive riskgruppskategori enligt International Metastatic RCC Database Consortium (IMDC) och subgrupper med avseende på PD-L1-uttryck.
  • Resultaten har valts ut för presentation vid ”Presidential Symposium” och ingick i det officiella pressprogrammet vid årets virtuella ESMO-kongress, European Society for Medical Oncology, 2020.

Bristol Myers Squibb och Exelixis presenterar de första resultaten från CheckMate -9ER, en pivotal fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo (nivolumab) och Cabometyx (cabozantinib) jämfört med sunitinib vid första linjens behandling av patienter med avancerad njurcellscancer (RCC). Resultaten visar på en signifikant förbättring för alla studiens effektmått, inklusive total överlevnad (OS) för kombinationen jämfört med sunitinib. Opdivo i kombination med Cabometyx minskade risken för dödsfall med 40 procent, jämfört med de patienter som fick sunitinib (hazard ratio (HR) 0,60; 98,89% konfidensintervall (KI): 0,40-0,89; p=0,0010; medianöverlevnad (mOS) uppnåddes inte i någon av armarna). Studiens primära effektmått, progressionsfri överlevnad (PFS), visade att patienter som fick kombination Opdivo och Cabometyx levde nästan dubbelt så länge utan att deras sjukdom försämrades, jämfört med patienterna som enbart fick sunitinib: 16,6 månader jämfört 8,3 månader (HR 0,51; (95% KI: 0,41-0,64); p<0,0001).

Dessutom visades en signifikant bättre objektiv responsfrekvens (ORR), där dubbelt så många patienter (56%) svarade på kombinationen Opdivo och Cabometyx, jämfört med sunitinib (27%), och åtta respektive fem procent uppnådde en komplett respons. För kombinationen var mediantiden av behandlingssvar 20,2 månader, jämfört med 11,5 månader för patienterna som svarade på behandling med sunitinib. Effektresultaten var genomgående för alla viktiga subgrupper, inklusive respektive riskgruppskategori enligt International Metastatic RCC Database Consortium (IMDC) och subgrupper med avseende på PD-L1-uttryck.

Opdivo i kombination med Cabometyx tolererades väl, och säkerhetsprofilen för kombinationen var likvärdig med den redan kända biverkningsprofilen hos immunterapi och tyrosinkinashämmare (TKI) vid första linjens behandling av patienter med avancerad njurcellscancer. Förekomsten av biverkningar, av alla grader inklusive svåra biverkningar, var något högre för kombinationen Opdivo och Cabometyx jämfört med sunitinib (97% jämfört med 93% oavsett grad; 61% jämfört med 51% för grad 3 eller högre). Rapporterade behandlingsrelaterade biverkningar som ledde till avbrott i behandlingen var låg (6% för Opdivo, 7% för Cabometyx, och 3% för Opdivo i kombination med Cabometyx jämfört med 9% för sunitinib). Patienter som behandlades med kombinationen Opdivo och Cabometyx rapporterade en signifikant bättre hälsorelaterad livskvalitet än de som behandlades med sunitinib vid de flesta tidpunkter (mätt med livskvalitetsmåttet FKSI-19, det vill säga National Comprehensive Cancer Network-Functional Assessment of Cancer Therapy (NCCN-FACT) Kidney Symptom Index 19).

Resultaten från CheckMate -9ER presenterades under Presidential Symposium den 19 september på årets virtuella europeiska cancerkongress ESMO (European Society for Medical Oncology) som ägde rum den 19-21 september, 2020, presentation #696O_PR.

Presenterade effekt- och säkerhetsresultat från CheckMate -9ER ligger till grund för ansökan som har skickats in till regulatoriska myndigheter av Bristol Myers Squibb och Exelixis. Exelixis samarbetspartner Ipsens har exklusiva rättigheter att marknadsföra och utveckla Cabometyx utanför USA och Japan. Den 12 september accepterades respektive bolags ansökan om godkännande inom EU för regulatorisk utvärdering. Även en ansökan om godkännande av kombinationen Opdivo och Cabometyx har nyligen inlämnats till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Med anledning av resultaten från CheckMate -9ER planeras tillsammans med övriga samarbetspartners diskussioner med regulatoriska myndigheter i hela världen.

– Dessa resultat är ännu ett exempel som visar på värdet av immunterapibaserade kombinationer för att förlänga överlevnaden för patienter med avancerad cancer. Med resultat från CheckMate -9ER hoppas vi att Opdivo och Cabometyx kan komma att bli ett värdefullt behandlingsalternativ i de fall då kombinationsbehandling med immunterapi och tyrosinkinashämmare skall ges till patienter med avancerad njurcellscancer, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

Bristol Myers Squibb och Exelixis vill tacka patienter och prövare som var inblandade i CheckMate -9ER.

2nd Nordic CAR T Symposium

8th October 2020, 16:00–18:00

We are pleased to welcome you to the 2nd Nordic CAR T symposium. This year’s symposia will focus on the Nordic and European experience with CAR T, followed by insights on the underlying mechanism of CRS (cytokine release syndrome).

This year the meeting will be fully digital and broadcasted live via link. Online attendees will be able to ask questions via the webinar platform. Please use the link below to register or to log-on directly when meeting starts. Please note that the registration is open right up until the start of the meeting and that pre-registration is not required. However, registrants will get an automatic reminder before the event and are able to save the event to their calendar.

For more information and registration click HERE

Lynparza förbättrade mediantiden utan progress till över 4,5 år vid BRCA-muterad avancerad ovarialcancer

Femårsdata från fas III-studien  SOLO-1 är den längsta uppföljningen för en PARP-hämmare i 1a linjen.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här