Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Uppdrag om utveckling av den statligt nationella samordningen och uppföljningen av cancervården

Uppdrag om utveckling av den statligt nationella samordningen och uppföljningen av cancervården

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla den statligt nationella samordningen och uppföljningen av cancervården. Uppdraget består av två delar. Den ena delen innebär att Socialstyrelsen ska stärka den nationella samordningen inom cancerområdet. Den andra delen utgör större delen av uppdraget, innebär att Socialstyrelsen ska utöka myndighetens nationella
uppföljning och analys av cancervårdens utveckling och behov.

Ladda ner:

Detta inkluderar även cancerscreening. I den andra delen ingår även ett antal specifika områden som Socialstyrelsen ska fokusera på under 2021. Uppdraget är avgränsat till cancerområdet, men kan på sikt komma att inbegripa fler områden, i syfte att stärka den statliga uppföljningen av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 7 000 000 kronor under 2021. En sammanfattad redovisning av uppdraget ska lämnas till Socialdepartementet senast 30 mars 2022.

Barncancerfonden ger rekordutdelning till forskningen

Nu är Barncancerfondens största utdelning till forskning för året klar. Totalt delas 146 miljoner kronor ut, ett nytt rekordbelopp till kampen mot barncancer och dess följdeffekter.

– Forskningen om barncancer har gjort enorma framsteg, idag överlever 85 procent av de barn som drabbas. Men fortfarande återstår de allra svåraste gåtorna – vi vill att fler barn ska överleva och göra det med så lite sena komplikationer som möjligt. Ett år som detta är vi extra glada över att kunna dela ut en rekordsumma till den fortsatta forskningen, och det har vi våra generösa givare att tacka för, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

146 miljoner kronor fördelas till totalt 100 forskare. Allra flest anslag går till projekt inom CNS-tumörer (tumörer i hjärna och ryggmärg) och leukemier, blodcancer. Av de lärosäten vars forskare får anslag är det Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet som får mest totalt sett.

Forskare vid Karolinska institutet får totalt 51,6 miljoner kronor. Av dem finns bland annat Hong Qian som får 3 miljoner kronor under tre år för sin forskning om hur leukemiska stamceller förändrar mikromiljön i benmärgen. Målet är att ta fram nya och mer målinriktade behandlingsformer för akut myeloisk leukemi, AML.
Läs en intervju med Hong Qian här. 

Forskare vid Lunds universitet får 30 miljoner kronor. Bland annat får Ingrid Tonning Olsson, specialist i neuropsykologi, 1,7 miljoner kronor under tre år för att göra långtidsuppföljande studier på barn som behandlats för hjärntumör. Till följd av sin behandling löper de extra stor risk att drabbas av neurokognitiva nedsättningar i form av till exempel nedsatt problemlösningsförmåga, minne och koncentration. Målet är att förbättra stöd- och rehabiliteringsinsatser och bidra till förbättrade behandlingar för att minska risken för denna typ av sena komplikationer.
Läs en intervju med Ingrid Tonning Olsson här. 

Forskare vid Uppsala universitet får 29,3 miljoner kronor. 3,9 miljoner av dessa går till forskaren Magnus Essand som hoppas ta fram en CAR-T-behandling, en slags immunterapi, för hjärntumörer hos barn. Denna form av immunterapi har hittills haft framgång inom leukemi men ännu återstår utmaningar för att kunna använda samma behandling för hjärntumörer.Magnus Essand hoppas kunna påbörja kliniska studier redan inom fyra till fem år.
Läs en intervju med Magnus Essand här. 

Spår minskad privat forskningsfinansiering

Den 17 december presenterade regeringen den kommande forskningspropositionen. Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S), kommenterade propositionen bland annat genom att konstatera att man spår en minskning av privat forskningsfinansiering till följd av coronapandemin. ”När de privata satsningarna tillfälligt minskar ska staten öka sin finansiering så att forskning fortsätter att bedrivas och kompetensförsörjningen säkerställs”, går att läsa i propositionen.

– Att detta år kunna göra en så stor satsning på forskning känns särskilt viktigt eftersom det finns en risk för att andra finansiärer drar ner på sin forskningsfinansiering. Det är därför positivt att regeringen i den nya forskningspropositionen prioriterar life science- området och att flera satsningar ligger nära i tid för att möta eventuella nedgångar, säger Thorbjörn Larsson.

Så fördelas pengarna:

Karolinska institutet: 51,6 miljoner kronor
Lunds universitet: 30 miljoner kronor
Uppsala universitet: 29,3 miljoner kronor
Göteborgs universitet: 12,6 miljoner kronor
Karolinska universitetssjukhuset: 5 miljoner kronor
Skånes universitetssjukhus: 4,4 miljoner kronor
Akademiska sjukhuset, Uppsala: 2,5 miljoner kronor
Umeå universitet: 2 miljoner
Linköpings universitet: 1,6 miljoner kronor
Universitetssjukhuset i Linköping: 1 miljon kronor
Stockholms universitet: 1 miljon kronor
Sahlgrenska universitetssjukhuset: 1 miljon kronor
Högskolan i Jönköping: 74 000 kronor
Övriga mindre lärosäten i Sverige och norden: 4,1 miljoner

En komplett lista över alla anslag finns på Barncancerfondens hemsida.

Myter och vetenskap om antioxidanter och cancer

Webbsändning | 4 februari | kl. 12.10 – 12.50

En föreläsning av Martin Bergö, professor i molekylär medicin vid institutionen
för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet

Antioxidanter är ett universellt positivt värdeladdat ord. Antioxidanter fungerar som kroppens försvar mot
skadliga radikaler som bryter ned cellerna. Vi är beroende av antioxidanter för att leva och må bra.
Många antioxidanter produceras i våra celler men de måste kompletteras av antioxidanter i vår kost
– framför allt frukt och grönsaker. Många stora kliniska studier har gjorts för att testa om antioxidanter
i kosttillskott kan skydda mot cancer och andra sjukdomar men resultaten visade oftast att de har ingen
effekt eller att de till och med kan öka risken för cancer.

Mer info och anmälan

710 000 kronor till cancerforskning på Universitetssjukhuset Örebro

Lions cancerforskningsfond har delat ut 710 000 kronor till åtta forskare som är verksamma inom hälso- och sjukvården i Region Örebro län. Det handlar om olika sorters cancerformer med fokus på bland annat ärftlig livmodercancer, skivepitelcancer, prostatacancer och bröstcancer.

Två av forskarna som fått anslag från Lions cancerforskningsfond, Anna Göthlin Eremo och Jessica Carlsson. Foto: Elin Abelson.

Anna Göthlin Eremo är en av forskarna som har fått pengar till sin forskning. Hon är molekylärbiolog och jobbar på kliniskt forskningslaboratorium.

– Det känns fantastiskt att vi har fått pengar till vår bröstcancerstudie. Vi har planerat att starta den under våren. Vi forskar framför allt kring biologiska markörer som skulle kunna användas för individualiserad bröstcancerbehandling. Just nu fokuserar vi studierna kring transportproteinet LAT1. Proteinet sitter på cellmembranet och transporterar aminosyror in i cellen, säger Anna Göthlin Eremo.

Redan nu finns det preliminära resultat som visar att LAT1 ger en viss typ av bröstcancerceller överlevnadsfördelar. Det skulle kunna orsaka minskad känslighet för medicinsk behandling och påverka patientens prognos.

– Vissa patienter får återfall i cancer trots medicinsk behandling. Det är därför viktigt att kartlägga faktorer som kan påverka cancercellernas överlevnad. Om LAT1 bidrar till att göra cancercellerna motståndskraftiga så kan hämning av  proteinets funktion vara fördelaktigt ur ett behandlingsperspektiv, säger hon.

Faktorer som kan ligga bakom prostatacancer

Ett av de andra forskningsprojekten handlar om prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige.

– Pengarna från Lions cancerforskningsfond kommer att användas för att undersöka mängden av ett protein som heter TIGIT. Vi vill se om detta protein kan vara involverat i varför vissa män utvecklar prostatacancer, säger Jessica Carlsson, biomedicinare på urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Trots att sjukdomen är så pass vanlig vet man idag väldigt lite om varför en prostatatumör utvecklas. På senare år har det diskuterats om kronisk inflammation i prostatakörteln skulle kunna vara en möjlig orsak.

– Att det finns en koppling mellan en kronisk inflammation och cancerutveckling är väl känt för flera andra olika cancerformer. Vi har exempelvis magcancer som kan orsakas av en infektion av bakterien Helicobacter pylori, eller koloncancer hos individer med inflammatorisk tarmsjukdom. Det finns också en grund för att tro att inflammation är involverad i utvecklingen av prostatacancer, då man ofta hittar kronisk inflammation i prostatakörteln hos män med cancer, berättar Jessica Carlsson.

I den här studien kommer de studera kronisk inflammation i prostatavävnad från 600 män som genomgått en hyvling av prostatakörteln på grund av vattenkastningsbesvär, men där ingen av männen hade en cancer. De har sedan följt dessa män och sett att vissa män senare utvecklat en prostatacancer, medan andra inte gjorde det.

– Vår fråga är då om detta kan bero på närvaron av kronisk inflammation i prostatakörteln tidigare i livet? Vi vill också studera bakomliggande mekanismer till att den kroniska inflammationen skulle kunna orsaka en tumörutveckling i prostatakörteln, där vi tror att vårt immunförsvar spelar en stor roll, säger hon.

Forskarna som har fått anslag är:

  • Anna Oldaeus – Cirk virus-DNA betydelse för diagnostik och uppföljning av skivepitelcancer inom huvud-halscancer, 80 000 kronor
  • Anna Messing Eriksson – Kan hormonbehandling för prostatacancer påverka insjuknandet i och sjukdomsförlopp av covid-19, 100 000 kronor
  • Jessica Carlsson – Kronisk inflammation vid initiering av prostatacancer, 100 000 kronor
  • Anna Landberg – Finns det immunologiska markörer i blod eller urin som kan förutsäga prognosen för njurcancerpatient, 150 000 kronor
  • Anna Göthlin Eremo – Uttryck av LAT1 i bröstcancer – ett möjligt framtida mål för behandling, 100 000 kronor
  • Miriam Mints – Ärftlig livmodercancer – Lynch syndrom associerad endometriecancer, 50 000 kronor
  • Helena Isaksson – Kan DNA metylering identifiera prostatacancerpatienter med ökad risk att utveckla metastaser, 50 000 kronor
  • Luiza Dorofte – Prognostiska markörer vid metastaserande peniscancer, 80 000 kronor

Projekt för breddinförande av teledermatoskopi

Arbetssättet med teledermatoskopi breddinförs nu i Region Stockholm inom ramen för ett projekt som leds av RCC i nära samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum. Med start under senare delen av våren 2021 kommer vårdcentraler succesivt få utbildning och anslutas till det regionalt upphandlade IT-stödet.

Bild på smartphone med misstänkt hudfläck

Hudmelanom är den mest aggressiva formen av hudcancer och en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige. Tidig upptäckt och kirurgiskt borttagande av melanom är avgörande för prognosen. Teledermatoskopi möjliggör för primärvården att på ett snabbt och säkert sätt med digital teknik erbjuda patienter med misstänkta hudförändringar bedömning av särskilt tränade melanomspecialister. Införandet av teledermatoskopi syftar till att med ökad kompetens och tillgänglighet minska antalet hudförändringar som tas bort i onödan och att patienterna ska få snabb behandling inom tidsramen för standardiserat vårdförlopp (SVF).

Införande av teledermatoskopi förordas i den nationella canceröverenskommelsen mellan regeringens och SKL 2019 samt i det Nationella vårdprogrammet för hudmelanom och ett beslut om breddinförande finns i Regional cancerplan Stockholm Gotland 2020–2023.

Redan 2015 startade RCC ett pilotprojekt på 10 vårdcentraler och 2017 initierades ett valideringsprojekt av arbetssättet på 48 vårdcentraler i Region Stockholm. Resultat från projektet visar bland annat att ledtiderna blivit kortare, att resurser inom patologin nyttjas mer effektivt och en ökad diagnostisk kvalitet då det sker kompetensöverföring från hudspecialister till primärvårdsläkare.

Rapport pilotprojekt 2015-2016

Här kan du ladda ner rapporten (pdf, nytt fönster)

A webinar on the importance of Bone Health Management in Prostate Cancer Patients

Livestream event

A webinar for healthcare professionals in urology, oncology and endocrinology with

Prof Andrea Giustina (IT) and oncologist Daniel Heinrich (NO).

25 January 2021, 18:00-20:00 CET

Progress in prostate cancer research in the past ten years means that patients with advanced prostate cancer now live longer lives. This therefore brings added attention to patient quality of life.

The webinar offers you an opportunity to be updated on the latest insights about the challenges associated with secondary osteoporosis and the options that are available for the bone endocrine-metabolic aspects.

For more information and registration, click here

Ny uppföljningsmetod visar på långsam introduktion av nytt cancerläkemedel

Införandet av läkemedlet abirateron i den svenska prostatacancervården gick långsamt och verksamheternas följsamhet till begränsningarna i användningen var låg. Det visar en ny studie som bygger på en kombination av färska data från tre register som regelbundet sammanförs i Statistikspåret på Socialstyrelsen.

– En kombination av data från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) och nationella hälsodataregister via Statistikspåret på Socialstyrelsen har gjort det möjligt att snabbt och kontinuerligt följa införandet av nya läkemedel och nya indikationer på redan godkända läkemedel, säger Pär Stattin, professor och överläkare i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande för NPCR som lett studien.

Subventionerad användning av abirateron vid nydiagnostiserad metastaserad prostatacancer av högrisktyp godkändes 1 juni 2018, men rekommendationen gällde bara män som hade högriskcancer eller inte var lämpliga att få behandling med cytostatika. För att kunna följa upp både införandet av abirateron och följsamheten till begränsningarna krävdes en kombination av uppgifter från såväl NPCR som Patientregistret och Läkemedelsregistret.

Långsamt införande och låg följsamhet

Den nya uppföljningsmetoden visade att införandet av abirateron gick långsamt och att följsamheten till begränsningarna i användningen var låg.

– Införandet av abirateron på den nya indikationen gick alldeles för trögt på sina håll och det fanns en stor variation mellan regionerna. Följsamheten till att enbart behandla män med högriskcancer var låg. Även följsamheten till att enbart behandla män som inte var lämpliga för cytostatika föreföll vara låg, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi, processledare i Västra Götaland och vice ordförande i NPCR.

Hon säger också att en möjlig orsak till den låga användningen av abirateron kan vara att enzalutamid, ett liknande preparat som inte är godkänt på denna indikation, kan ha använts off-label under våren 2020.

– Många onkologer ville inte behandla med cytostatika om det fanns andra alternativ förklarar Ingela Franck Lissbrant.

Kan användas brett

Metoden att använda uppgifter från kvalitetsregister tillsammans med Läkemedelsregistret vid uppföljning av läkemedel skulle kunna användas inom fler diagnoser än prostatacancer. Metoden skulle på så vis kunna bidra till en mer jämlik cancervård.

– Studien är ett utmärkt exempel på hur vår befintliga rapportering till olika register kan användas för att se hur introduktionen av nya cancerläkemedel sker i förhållande till indikation och eventuell rekommendation. Det säger Kenneth Villman, ordförande för RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC).

Han tycker dock att det är nedslående att det gått så trögt med introduktionen och att vi ser en så påtaglig regional variation.

Systematisk registrering nödvändig

Kenneth Villman påpekar också att NACs rapporter från Register för cancerläkemedel (RCL) indikerat samma sak, men att täckningsgraden där är för låg för att möjliggöra säkra slutsatser. Han välkomnar därför liknade utvärderingar av andra motsvarande behandlingar.

– Men systematisk registrering av nya cancerläkemedel behövs dock fortfarande, antingen i RCL eller i respektive IPÖ (Individuell patientöversikt), inte minst när det gäller immunterapi där ett läkemedel har flera indikationer och används i olika linjer och ibland i kombination med andra läkemedel, säger Kenneth Villman.

Fakta

  • Uppgifter från NPCR användes för att bedöma om patienten hade högriskcancer, det vill säga minst två av dessa faktorer:
    – Gleasonsumma 8–10
    – Fler än tre skelettmetastaser
    – Viscerala metastaser
  • Uppgifter om utskrivningsdiagnoser i Patientregistret användes för att beräkna ett samsjuklighetsindex som användes för att bedöma om patienten var lämplig för cytostatikabehandling.
  • Läkemedelsregistret användes som källa för uppgifter om läkemedlet abirateron.

Lista och karta över användning av abirateron i respektive region:
Användning av abirateron i regioner (pdf, nytt fönster)

Studien om uppföljning av abirateron:
Rapid ascertainment of uptake of a new indication for abiraterone by use of three nationwide health care registries in Sweden, Pubmed

Skillnader i läkemedelsregistreringen försvårar uppföljning

RCC följer årligen upp om användningen av nya cancerläkemedel följer EMAs godkända indikationer och NT-rådets rekommendationer. Uppföljningen ska identifiera eventuella regionala skillnader i användning och implementering i syfte att eftersträva en optimal och jämlik tillgång till cancerläkemedel i hela landet. Regionernas inrapportering måste dock bli mycket bättre för att regionala jämförelser ska bli meningsfulla.

Den nationella uppföljningen av regionernas användning av nya cancerläkemedel sköts av RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC) och görs med hjälp av Register för cancerläkemedel (RCL). Det främsta syftet med RCL är att bygga kunskap om användningen av nya cancerläkemedel och följa upp om den följer dels EMAs godkända indikationer, dels NT-rådets rekommendationer.

Regionernas inrapportering till RCL ska även bidra till att upptäcka regionala skillnader i användning och implementering av de nya läkemedlen i det övergripande syftet att eftersträva en optimal och jämlik tillgång till cancerläkemedel över hela landet.

Registreringen ökat något

Den senaste uppföljningsrapporten bygger på 2 077 inrapporterade påbörjade behandlingar under första halvåret 2020. Motsvarande siffra första halvåret 2019 var 1 859. Det har alltså skett en viss ökning av inrapporteringen på ca 12%.

– Det är mycket positivt att registreringen på totalen ökar, men de regionala variationerna i inrapportering är fortsatt för stora och det gör det svårt att göra meningsfulla regionala jämförelser, säger Kenneth Villman, ordförande i NAC.
Han tillägger också att antalet läkemedel som ska rapporteras har varierat över tid, vilket kan påverka den totala registreringsnivån åt båda håll.

– Men ska vi få någon ordning på läkemedelsuppföljningen är det viktigt att verksamheterna intensifierar arbetet med inrapporteringen i de regioner där registreringen ännu inte fungerar, säger Kenneth Villman.

Sammanfattningsvis visar den nya uppföljningsrapporten att:

  • Antalet registreringar i ”Register för cancerläkemedel” har ökat med 12 % från 1 859 första halvåret 2019 till 2 077 motsvarande period 2020.
  • Ett av huvudsyftena med RCL – att värdera jämlik tillgång till läkemedelsbehandling – kan fortfarande inte uppfyllas då rapporteringen uppenbart brister eller i stort sett saknas i vissa regioner.
  • Trots att olika registreringsgrader försvårar analysen så finns tecken på signifikanta regionala skillnader i användningen av vissa läkemedel.
  • Registrerad så kallad off label-användning (användning utanför gällande indikationer) ses i ganska liten utsträckning, men skiljer sig påtagligt mellan olika läkemedel.

Användning av nya cancerläkemedel – Redovisning gällande ett urval av cancerläkemedel med registrerad insättning 1 januari – 30 juni 2020 (pdf, nytt fönster)

Tidigare publicerade rapporter över läkemedelsanvändningen

Behandlar du enligt nuvarande riktlinjer?

Tid: 16.00 (CET)
Varaktighet: 75 minuter

Föreläsare: Dr Hossein Borghaei, DO, Medical Oncologist, Fox Chase Cancer Center (USA)
Moderator: Anders Vikström, överläkare vid lungmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Nu kan du anmäla dig till denna interaktiva webbföreläsning om behandlingsalternativ vid metastaserad NSCLC. Dr Hossein Borghaei kommer dela med sig av sin rika kliniska erfarenhet och sina tankar om olika IO-kombinationer vid metastaserad NSCLC. Till sin hjälp har han Anders Vikström som kommer leda diskussionen.


Vänligen observera att detta webinar kommer hållas på engelska.
Varmt välkommen!


This webinar is not for current U.S.-based or U.S.-practicing Healthcare Professionals.

Inbjudan är enbart avsett för hälso- och sjukvårdspersonal. Deltagare måste se webinaret i en sluten miljö, t ex i ett avskärmat rum. MSD kommer enbart att använda den personliga information som du delar med oss i syfte att arrangera och administrera dessa webinar. Användningen av dina uppgifter stöds av en intresseavvägning för MSD att tillhandahåla denna tjänst till dig. Din information förvaras och hanteras i enlighet med GDPR. Merck Sharp & Dohme Corp., a subsidiary of Merck & Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA. All rights reserved. Copyright © 2020 SE-NON-00383 12/2020

Om du har frågor kring en MSD-produkt, vänligen kontakta: [email protected]

 

 

 

 

P-piller minskar risken för äggstocks- och endometriecancer

En studie från Uppsala universitet, där man undersökt över 250 000 kvinnor, visar att p-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

Äggstocks- och endometriecancer tillhör de vanligaste typerna av gynekologisk cancer. Ungefär 2 procent av alla kvinnor drabbas av någon av dessa cancersjukdomar under sin livstid. Endometriecancer, den vanligaste formen av livmoderkroppscancer, är något vanligare än äggstockscancer, men eftersom den ofta upptäcks i ett tidigt skede är dödligheten låg. Äggstockscancer upptäcks däremot oftast först när den spridit sig till andra delar av kroppen, och är därför en av de dödligaste cancersjukdomarna.

Det första p-pillret godkändes redan på 1960-talet, och ungefär 80 procent av alla kvinnor i Västeuropa har använt p-piller någon gång under sitt reproduktiva liv. P-piller inkluderar syntetiska former av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron och den huvudsakliga funktionen är att förhindra ägglossning, vilket därmed förhindrar oönskad graviditet.

I den aktuella studien jämförde forskarna förekomsten av bröst-, äggstocks- och endometriecancer mellan kvinnor som använt p-piller och kvinnor som aldrig använt p-piller.

Åsa Johansson är biträdande universitetslektor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik; Forskargrupp Åsa Johansson, Uppsala universitet. Foto: David Naylor

– Det var tydligt att kvinnor som använt p-piller hade en mycket lägre risk att utveckla både äggstocks- och endometriecancer. Risken var fortsatt lägre, även efter att kvinnorna slutat med p-piller. Fortfarande 15 år efter att kvinnorna slutat använda p-piller, var risken halverad, och vi kunde se att den skyddande effekten kvarstod i över 30 år, säger Åsa Johansson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien.

Flera tidigare studier har visat att p-piller kan ge en viss ökad risk för bröstcancer, en effekt som inte var lika tydlig i denna studie.

– Ett ganska oväntat resultat var att vi inte såg en stark effekt av p-piller på risken för bröstcancer. Vi kunde endast se en svagt ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som använt p-piller och den ökade risken försvann redan några år efter att de slutat, säger Åsa Johansson.

Resultaten från den aktuella studien är viktiga, då p-piller ofta förknippats med negativa effekter, så som ökad risk för blodpropp och bröstcancer.

– Förutom att skydda mot graviditet har vi visat att p-piller även har andra positiva effekter. Våra resultat kan göra det möjligt för kvinnor och läkare att fatta mer välgrundade beslut med tanke på vilka kvinnor som bör använda preventivmedel, säger Therese Johansson, en av doktoranderna bakom studien.

Karlsson T, Johansson T, Höglund T, Ek W, Johansson Å. (2020) Time-dependent effects of oral contraceptive use on breast, ovarian and endometrial cancers. Cancer Research, DOI: 10.1158/0008-5472.CAN-20-2476

Ny princip för cancerbehandling visar lovande effekt

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.



Nils-Göran Larsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Foto: Gustav Mårtensson

– Vi är upprymda över att ha kunnat visa att denna nya princip för cancerbehandling fungerar i djurmodeller. Förhoppningsvis kan substanserna nu utvecklas vidare för behandling av människor, säger Nils-Göran Larsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien.

De småmolekylära hämmarna (i grönt) riktar sig mot uttrycket av mitokondriellt DNA och orsakar en energikris i cancerceller som stoppar cellernas tillväxt. Illustration: Mattias Karlén

Mitokondrier är cellernas kraftverk och är avgörande för att omvandla energi från maten vi äter till energivaluta som krävs för en mängd olika cellfunktioner. Cancerceller är beroende av mitokondrier inte bara för att få energi utan också för att producera en mängd byggstenar som behövs för att göra fler celler när cancercellerna delar sig. Den kontinuerliga celldelningen innebär att en cancercell hela tiden måste skapa nya mitokondrier för att växa.

Tidigare försök att sikta in sig på mitokondrier för cancerbehandling har fokuserat på att hämma mitokondriers funktion. Denna strategi har dock ofta resulterat i allvarliga biverkningar på grund av mitokondriernas avgörande roll för den normala vävnadsfunktionen. Som ett alternativ utvecklade forskare från Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i Sverige i samarbete med Max Planck Society och Lead Discovery Center GmbH i Tyskland en ny strategi som inte direkt påverkar funktionen hos befintliga mitokondrier. I stället utformade man mycket selektiva hämmare som riktar sig mot mitokondriernas eget genetiska material, mtDNA, som har en kritisk roll i bildandet av nya mitokondrier.

– Tidigare resultat från vår forskargrupp har visat att celler som snabbt delar sig, som cancerceller, är helt beroende av mtDNA för att bilda nya funktionella mitokondrier. Följaktligen påverkar behandling med de nya substanserna specifikt bildandet av cancerceller, medan friska celler i vävnader som skelettmuskulatur, lever eller hjärta förblir opåverkade under en överraskande lång tid, säger Nils-Göran Larsson.

När forskarna undersökte verkningsmekanismen för dessa nya hämmare observerade de att cancercellerna försattes i ett tillstånd av svår energibrist och utarmning av näringsämnen. Detta leder till förlust av nödvändiga byggstenar, minskad tumörcellstillväxt och slutligen celldöd.

– Resultaten är mycket lovande, men det krävs många års vidareutveckling innan det kan bli aktuellt att testa behandlingen på människor, avslutar Nils-Göran Larsson.

Studien finansierades av bland andra Max Planck Society, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Europeiska forskningsrådet, Cancerfonden, ALF-avtalet mellan den svenska regeringen och regionerna och Deutsche Forschungsgemeinschaft.

Publikation: “Small molecule inhibitors of human mitochondrial DNA transcription”. Nina A. Bonekamp, Bradley Peter, Hauke S. Hillen, Andrea Felser, Tim Bergbrede, Axel Choidas, Moritz Horn, Anke Unger, Raffaella di Lucrezia, Ilian Atanassov, Xinping Li, Uwe Koch, Sascha Menninger, Joanna Boros, Peter Habenberger, Patrick Giavalisco, Patrick Cramer, Martin S. Denzel, Peter Nussbaumer, Bert Klebl, Maria Falkenberg, Claes M. Gustafsson och Nils-Göran Larsson. Nature, online 16 december 2020, doi: 10.1038/s41586-020-03048-z.

Ny långtidsdata vid tidsbestämd behandling med Venclyxto (venetoklax) inom kronisk lymfatisk leukemi

AbbVie meddelar nya uppdaterade resultat från fas III-studierna MURANO och CLL14 som utvärderade tidsbestämd behandling med venetoklax i olika behandlingskombinationer. Dessa resultat bidrar till den ökade mängden data som stödjer användningen av venetoklax hos obehandlade eller tidigare behandlade personer med kronisk lymfatisk leukemi (KLL).

  • Ny femårsanalys från fas III-studien MURANO visar median progressionsfri överlevnad (PFS) på 53,6 månader med venetoklax i kombination med rituximab jämfört med 17,0 månader med bendamustin plus rituximab hos tidigare behandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) som varit utan behandling i tre år eller mer1
  • Två analyser av fas III-studien CLL14 utvärderade minimalt kvarvarande sjukdom (MRD) hos tidigare obehandlade KLL-patienter som fick venetoklax i kombination med obinutuzumab2,3
  • Fyraårig uppföljningsanalys från CLL14-studien visar en total överlevnad (OS) på 85,3% med venetoklax i kombination med obinutuzumab jämfört med 83,1% med kombinationen klorambucil och obinutuzumab

Fullständigt globalt pressmeddelande återfinns här.

Nordic webinar on BRAFV600E-mutated metastatic colorectal cancer

Nordic webinar on BRAFV600E-mutated metastatic colorectal cancer

  • This is a webinar directed to Nordic health care professionals within gastrointestinal oncology.

More information and registration

Imfinzi rekommenderas för godkännande av CHMP för ickeoperabel icke småcellig lungcancer

Option would extend dosing from two to four weeks, reducing medical visits and improving patient convenience

AstraZeneca’s Imfinzi (durvalumab) has been recommended for marketing authorisation in the European Union (EU) for an additional dosing option, 1,500mg fixed dose every four weeks, in the approved indication of locally advanced, unresectable non-small cell lung cancer (NSCLC) in adults whose tumours express PD-L1 on at least 1% of tumour cells and whose disease has not progressed following platinum-based chemoradiation therapy (CRT).

This new dosing option is consistent with the approved Imfinzi dosing in extensive-stage small cell lung cancer (ES-SCLC) and once approved, will be available to patients with locally advanced, unresectable NSCLC weighing more than 30kg.

Following review of the application under its accelerated assessment procedure, the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency based its positive opinion on data from several Imfinzi clinical trials, including the PACIFIC Phase III trial which supported the two-week, weight-based dosing of 10mg/kg every two weeks already approved in locally advanced, unresectable NSCLC, and the CASPIAN Phase III trial which used fixed dosing every four weeks during maintenance treatment in ES-SCLC.

José Baselga, Executive Vice President, Oncology R&D, said: “The four-week dosing regimen will decrease the risk of exposure to infection in the healthcare setting, furthering our efforts to ensure continuity of care for cancer patients at high risk of complications during the pandemic. We look forward to offering non-small cell lung cancer patients in Europe an option that would reduce medical visits by extending dosing from two to four weeks.”

Imfinzi was recently approved in the US for this dosing regimen. Imfinzi is approved in the curative-intent setting of unresectable, Stage III (locally advanced) NSCLC after CRT in the EU, US, Japan, China and many other countries, based on the PACIFIC Phase III trial. Additionally, it is approved in the EU, US, Japan and many other countries around the world for the treatment of ES-SCLC based on the CASPIAN Phase III trial.

Läs hela pressreleasen

Kisqali + hormonbehandling ger nära fem års median-överlevnad vid avancerad bröstcancer

Kisqali (ribociklib) i kombination med hormonbehandling ger nära fem års median-överlevnad vid behandling av avancerad bröstcancer

Nya resultat från den pågående kliniska studien MONALEESA-7 visar att behandling av avancerad bröstcancer med ribociklib i kombination med hormonhämmande behandling ger nära fem års medianöverlevnad (58,7 månader jämfört med 48,0 månader hos dem som fick enbart hormonhämmande behandling). Det är den längsta medianöverlevnad som rapporterats i studier för kvinnor med HR+/HER2- avancerad bröstcancer som ännu inte genomgått klimakteriet. Resultaten presenterades nyligen vid San Antonio Breast Cancer Symposium.1

Uppdaterade överlevnadsdata från fas III-studien MONALEESA-7 visar att behandling av hormonpositiv (HR+) och HER2-negativ (HER2-) avancerad bröstcancer ger hittills den längsta medianöverlevnad som rapporterats i studier. I studien utvärderas en kombinationsbehandling bestående av ribociklib tillsammans med hormonhämmande behandling (goserelin plus antingen en aromatashämmare eller tamoxifen*) jämfört med enbart hormonhämmande behandling

– Data visar en överlevnadsvinst med kombinationsbehandling vid spridd bröstcancer hos kvinnor som ännu inte har genomgått klimakteriet. Att medianöverlevnad är nästan fem år visar hur viktiga dessa resultat är, säger Antonios Valachis, docent och överläkare på Universitetssjukhuset i Örebro.

Efter en uppföljningstid på 53,5 månader i median var medianöverlevnaden för patienter som fått kombinationsbehandlingen 58,7 månader jämfört med 48,0 månader för de som enbart fått hormonhämmande behandling (HR=0.76 [95% CI: 0.61-0.96]).
Dessutom observerades en liknande medianöverlevnad på 58,7 månader i subgruppen ribociklib plus aromatashämmare jämfört med 47,7 månader i subgruppen placebo plus aromatashämmare (HR = 0,80 [95% KI, 0,62-1,04]). Behovet av cellgiftbehandling fördröjdes med mer än fyra år (50,9 månader) hos kvinnor som fick kombinationsbehandlingen med ribociklib (HR=0.69; 95% CI: 0.56-0.87).1

Tidigare resultat från studien har publicerats i New England Journal of Medicine och visat på signifikant längre överlevnad för patienter som fått kombinationsbehandling med ribociklib. Efter en uppföljningstid på 42 månader i median var den uppskattade överlevnaden 70,2% [95% CI: 63.5 to 76.0] för kvinnor som fått kombinationsbehandlingen med ribociklib jämfört med 46,0% [95% CI, 32.0 to 58.9] för kvinnor som enbart fått hormonhämmande behandling (HR=0.71 [95% CI: 0.54 to 0.95]) p=0.00973).2

Avancerad bröstcancer är en aggressiv sjukdom och hos kvinnor i åldern 20-59 år är det den cancerform som orsakar flest dödsfall i världen.3,4 I Sverige får cirka 8000 kvinnor diagnosen bröstcancer varje år varav cirka 1400 avlider av sjukdomen, de allra flesta till följd av att cancern spridit sig till andra delar av kroppen.5,6 När bröstcancer har spridit sig till inre organ, framförallt till lever och hjärna, innebär det i allmänhet dålig prognos och en aggressiv form av sjukdomen.7

*Tamoxifen är ej indicerat för att användas i kombination med ribociklib

Referenser

  1. Tripathy D, Im S-A, Colleoni M, et al, Updated overall survival (OS) results from the phase III MONALEESA-7 trial of pre- or perimenopausal patients with HR+/HER2− advanced breast cancer (ABC) treated with endocrine therapy (ET) ± ribociclib. Presented at the San Antonio Breast Cancer Symposium, December 9, 2020. Abstract #PD2-04.
  2. Tripathy D et al. Overall Survival with Ribociclib plus Endocrine Therapy in Breast Cancer. N Engl J Med 2019; 381:307-316.
  3. Benz CC. Impact of aging on the biology of breast cancer. Crit Rev Oncol Hematol. 2008;66:65-74.
  4. World Health Organization. Top cancer per country, estimated age-standardized mortality rates (World) in 2018, females, all ages. 2018. Available at http://gco.iarc.fr/today/home. Besökt 10 december 2020
  5. Cancerincidens i Sverige 2014. Socialstyrelsen. Tillgänglig via: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2015-12-26.pdf, besökt 10 december 2020
  6. Dödlighet i bröstcancer. Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig via: https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-brostcancer-dodlighet, besökt 10 december 2020
  7. Wang, R., Zhu, Y., Liu, X. et al. The Clinicopathological features and survival outcomes of patients with different metastatic sites in stage IV breast cancer. BMC Cancer 19 (2019).
  8. Hortobagyi G, Stemmer S, Burris H, et al. Ribociklib as First-Line Therapy for HR-Positive, Advanced Breast Cancer. The New England Journal of Medicine 375 (2016).
  9. Kisqali Produktresumé 2020-10-19

Årets Wallenberg Clinical Fellows vill hitta nya metoder att behandla cancer

Två läkare utses nu till Wallenberg Clinical Fellows. De forskar om varför cancer är vanligare hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, och studerar om det är möjligt att utveckla nya metoder för att behandla cancer i bukspottkörteln. 

Syftet med programmet Wallenberg Clinical Fellows är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Anslaget löper över tre år och bakom satsningen står Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för den vetenskapliga utvärderingen.

De två som får 2020 års anslag är:

Marie Holmqvist: Docent vid Institutionen för medicin, Divisionen för klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet i Solna, och ST-läkare i reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Projekt: Cancer in systemic rheumatic disease – occurence, genetics, prediction and consequences.

Patienter med inflammatoriska systemsjukdomar har en kraftigt förhöjd dödlighet jämfört med befolkningen i allmänhet. En av de vanligaste dödsorsakerna och den mest frekvent förekommande sjukdomen bland de här patienterna är cancer. Men kunskapen om varför patientgruppen utvecklar cancer är begränsad.

Marie Holmqvist vill ta reda på vilka de genetiska och kliniska kännetecknen är för cancer hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, som till exempel systemisk skleros och inflammatorisk muskelsjukdom, och hur prognosen ser ut för dem som drabbas. Genom internationell samverkan med flera universitet i Norden kommer hennes forskargrupp att följa patienter över tid för att se om de utvecklar cancer. Personerna kommer först att genomgå så kallad genotypning för att bestämma deras exakta genetiska egenskaper. Moderna epidemiologiska metoder kommer sedan att användas för att svara på vilka olika typer av cancer som drabbar just de här patienterna och vilken roll individens genuppsättning spelar i sammanhanget.

 

Daniel Öhlund: Med dr vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Wallenberg centrum för molekylär medicin Umeå universitet, och ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus.

Projekt: Targeting tumor-stromal interactions in pancreatic cancer

Cancer i bukspottkörteln har mycket dålig prognos. En orsak är att sjukdomen är motståndskraftig mot alla de former av behandlingar som finns tillgängliga idag. En annan att den ofta upptäcks i ett sent skede och då har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen.

Tumörer i bukspottkörteln karaktäriseras av att kluster med cancerceller omges av bindväv, eller vad som också brukar kallas för ett stroma. Stromat består av olika stromaceller som till exempel fibroblaster (en slags bindvävsproducerande celler), nerver och olika typer av bakterier. Dessa förser cancercellerna med viktiga signaler som reglerar cancerns tillväxt och överlevnad. Stromat fungerar också som en slags barriär som hindrar läkemedel att nå tumören.

Målsättningen med det projekt som Daniel Öhlund driver är att få en större förståelse för hur stromat är uppbyggt samt vilken funktion det har, och genom detta sedan försöka hitta nya strategier att behandla sjukdomen genom läkemedel som slår mot stromat. Syftet är även att hitta nya biomarkörer som kan göra det möjligt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium.

Genom analysmetoder baserade på masspektrometri och så kallad singelcellssekvensering vill forskarna bland annat titta närmare på stromats sammansättning. Förhoppningen är att det ska vara möjligt att hitta och utveckla nya behandlingsmetoder som riktar in sig på samspelet mellan det omgivande stromat och cancercellerna. Så småningom skulle det kunna leda till att helt nya sätt att behandla cancer i bukspottkörteln kan introduceras på kliniken.

 

BAVENCIO® (avelumab) har fått positivt utlåtande från CHMP som första linjens underhållsbehandling vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer (UC)

CHMP (Committee for Medicinal Products for Human Use) gav ett positivt utlåtande gällande Bavencio som monoterapi för första linjens underhållsbehandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer (UC) vars sjukdom inte har progredierat med platinabaserad induktionskemoterapi. Nu kommer utlåtandet granskas av Europeiska Kommissionen och ett beslut väntas i början av 2021.

Det positiva utlåtandet baseras på resultaten från Fas III-studien JAVELIN Bladder 100. Resultaten finns publicerade i The New England Journal of Medicine sedan September.1 BAVENCIO är det enda immuno-onkologiska preparat som i en fas III-studie visar signifikant förlängd överlevnad (OS) vid första linjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad UC.

I JAVELIN Bladder 100-studien var OS signifikant längre med BAVENCIO tillsammans med best supportive care (BSC, bästa stödjande vård) jämfört med enbart BSC i den primära studiepopulationen av alla randomiserade patienter (N=700) vars sjukdom inte hade progredierat med första-linjens platinabaserad kombinationskemoterapi:

  • Median OS var 21.4 månader (95% CI, 18.9 to 26.1) jämfört med 14.3 månader (95% CI, 12.9 to 17.9), respektive (HR 0.69; 95% CI, 0.56 till 0.86; P=0.001).­1
  • Efter 1 års uppföljning var 71.3% av patienterna (95% CI, 66.0% till 76.0%) i BAVENCIO-armen fortfarande vid liv jämfört med 58.4% (95% CI, 52.7% till 63.7%) av patienterna som fick enbart BSC.1

-Patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer är i behov av flera behandlingar som ger möjlighet till förlängt liv, säger Thomas Wahlgren, MD, PhD, Medicinsk direktör på Pfizer Onkologi Sverige och Finland.

-Resultaten av förlängd OS från JAVELIN Bladder 100 visar på de potentiella fördelarna med första linjens underhållsbehandling med Bavencio, som en signifikant förbättring för patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer.

Merck och Pfizer har en strategisk allians för att gemensamt utveckla och kommersialisera BAVENCIO.

– BAVENCIO är den enda immuno-onkologiska behandlingen som visar signifikant förlängd överlevnad i lokalt avancerad eller metastaserad UC som första linjens underhållsbehandling, säger Petra Skare, PhD, Medicinsk direktör, Sverige och Island, Merck AB. Med ett positivt utlåtande från CHMP har vi kommit ett steg närmare att kunna erbjuda en ny möjlighet som kan komma att innebära ett paradigmskifte i behandlingen av UC patienter.

Seagen får positivt utlåtande av CHMP för tucatinib vid lokalt avancerad eller spridd her2-positiv bröstcancer 

– Det positiva utlåtandet baseras på resultaten från den pivotala HER2CLIMB-studien

EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP har gett ett positivt utlåtande för tucatinib i kombination med trastuzumab och capecitabin för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller spridd her2-positiv bröstcancer och som har getts åtminstone två tidigare anti-HER-2 behandlingsregimer.”

Läs mer här i det  engelska pressmeddelandet

Ny analysmetod för att visa på risk och effekt vid immunterapi

Sara Mangsbo, institutionen för farmaceutisk biovetenskap

Sara Mangsbo, institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Foto: Mikael Wallerstedt

I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet skillnader i hur antikroppen Rituximab interagerar med blod från friska personer jämfört med patienter med kronisk lymfatisk leukemi. Nu väcks hopp om att analysmetoden ska bana väg för viktiga genombrott inom immunterapeutisk forskning och vård.

Immunterapi – att utnyttja kroppens immunförsvar för att bekämpa tumörceller – är ett område på snabb frammarsch. Flera nya behandlingar bidrar till att öka överlevnaden bland cancerpatienter, men alltjämt behövs effektivare verktyg att förutse hur läkemedlen kommer att påverka ett enskilt immunförsvar. I en ny studie vid Uppsala universitet jämför forskare vad som sker då antikroppen Rituximab interagerar med blod från friska personer och från patienter med den sjukdom antikroppen ska behandla. Resultaten visar att de immunologiska aktiveringsmarkörerna skiljer sig mellan grupperna – en iakttagelse som kan möjliggöra nya vetenskapliga genombrott.

– Rituximab används för behandling olika sjukdomar där B-cellerna är elakartade och växer okontrollerat. Antikroppen binder till proteinet CD20 som uttrycks på B-cellen och attraherar NK-celler, en del av immunförsvaret som medverkar till att döda B-cellen. Rituximab verkar specifikt med få biverkningar, men kan när det binder till B-celler också aktivera proteiner i vårt blod som signalerar fara. Det kan orsaka cytokinfrisättningssyndrom (CSR), normalt med lindriga symtom i form av illamående och feber, men det kan också bli livshotande. Denna oförutsägbarhet är en stor utmaning, men resultaten visar att vår analysmetod kan ge patientspecifik information och därmed bli ett viktigt verktyg för hela det immunterapeutiska fältet om vi kan förstå den individspecifika responsen, säger Sara Mangsbo vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.

Forskarna har i sin studie använt ett helt humant helblodssystem för att analysera immunsvar, effekt och toxicitet vid behandling med Rituximab. Hos friska personer iakttogs enbart en minskning av antalet B-celler. Hos patienter med kronisk lymfatisk leukemi iakttogs däremot en varierande minskning av antalet B-celler samt CRS – med undantag för en patient som saknade NK-celler. Resultaten ökar vår förståelse av vad som sker då Rituximab möter blod från patienter med kronisk lymfoid leukemi.

Mattias Mattsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset

Mattias Mattsson, Akademiska sjukhuset

– Immunterapi används allt oftare mot olika cancersjukdomar, men vi behöver bättre metoder att redan före behandlingsstart förutse effekt och risk för biverkningar hos enskilda vårdtagare. Analysverktyg som detta har ett potentiellt stort värde för både vård och patient, konstaterar Mattias Mattsson, överläkare vid Akademiska sjukhusets Hematologmottagning och medförfattare till artikeln.

Att använda ett humant helblodssystem medför att analysen tar hänsyn till dels samtliga immunceller som finns i blodcirkulationen, dels de många proteiner och metaboliter som existerar i blodserumet. Metoden tillför därmed en ny dimension till analysresultaten som inte säkert fångas med hittills tillgängliga metoder som baseras på renade celler eller serumkomponenter.

– Att förstå mekanismer och resistens kopplade till antikroppsbaserade läkemedel kräver fysiologiskt relevanta verktyg och metoder. Här har vi i samarbete med Uppsala universitet undersökt hur blodslingan kan användas för studier av immunprofilering av blod och läkemedel. Resultaten visar att det finns ett sjukdomsspecifikt immunsvar då blod och läkemedel interagerar. Det indikerar att blodslingan kan användas för individuell behandling och prekliniska studier i syfte att identifiera och förstå toxicitetsrisker för antikroppsbaserade läkemedelskandidater, säger Mark Cragg, medförfattare och professor i Experimental Cancer Research vid Southampton University.

Metoden innebär också ett ytterligare steg i att kunna studera antikroppar utan behov av djurstudier. Studien bygger på gruppens tidigare arbeten som utförts med ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet 3R i syfte att utveckla metoder för begränsning och förfining av djurförsök.

– Våra resultat visar en tydlig väg framåt. Nu krävs mer omfattande studier i specifika patientgrupper för att öka vår förståelse för hur enskilda immunförsvar kommer att reagera på såväl Rituximab men också andra antikroppar. På sikt hoppas vi ta metoden hela vägen till kliniska studier liksom till vården för att ge bättre svar på vilka patienter som kommer att svara väl på specifika immunterapeutiska behandlingar, säger Sara Mangsbo.

Magnus Alsne

Trastuzumab deruxtecan rekommenderas för godkännande av CHMP för behandling av patienter med HER2-positiv metastaserande bröstcancer

Rekommendationen baseras på positiva resultat i studien DESTINY-Breast01, som visade goda resultat för patienter som  behandlats med andra läkemedel.

AstraZeneca and Daiichi Sankyo Company, Limited (Daiichi Sankyo)’s trastuzumab deruxtecan has been recommended for conditional marketing authorisation in the European Union (EU) as a monotherapy for the treatment of adult patients with unresectable or metastatic HER2-positive breast cancer who have received two or more prior anti-HER2 based regimens.

In Europe, approximately 520,000 cases of breast cancer in women are diagnosed annually, with roughly one in five cases being HER2 positive.1-2 The impact of the disease is significant, with breast cancer responsible for more than 137,000 deaths per year.1

Following review of the application under its accelerated assessment procedure, the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency (EMA) based its positive opinion on results from the registrational DESTINY-Breast01 Phase II trial, which were published in The New England Journal of Medicine, and the results from the Phase I trial published in The Lancet Oncology.3,4 In the DESTINY-Breast01 trial, trastuzumab deruxtecan demonstrated clinically meaningful and durable activity in patients who had received two or more prior anti-HER2 medicines.

An updated analysis from DESTINY-Breast01 was presented lastweek at the 2020 San Antonio Breast Cancer Symposium, reinforcing the durable efficacy and long-term safety and tolerability profiles of trastuzumab deruxtecan.

José Baselga, Executive Vice President, Oncology R&D, said: “The durable responses demonstrated in the DESTINY-Breast01 trial have never been seen before in this patient setting. If approved by the European Commission, physicians in Europe will have an important new treatment option for patients with previously treated HER2-positive metastatic breast cancer.”

Gilles Gallant, Senior Vice President, Global Head, Oncology Development, Oncology R&D, Daiichi Sankyo, said: “We are encouraged by the CHMP positive opinion given the significant unmet need for patients with HER2-positive metastatic breast cancer. Trastuzumab deruxtecan is already available for patients with HER2-positive metastatic breast cancer in the US and Japan, and we are now one step closer to bringing this important new medicine to patients in Europe.”

Läs hela pressmeddelandet