Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny uppföljningsmetod visar på långsam introduktion av nytt cancerläkemedel

Införandet av läkemedlet abirateron i den svenska prostatacancervården gick långsamt och verksamheternas följsamhet till begränsningarna i användningen var låg. Det visar en ny studie som bygger på en kombination av färska data från tre register som regelbundet sammanförs i Statistikspåret på Socialstyrelsen.

– En kombination av data från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) och nationella hälsodataregister via Statistikspåret på Socialstyrelsen har gjort det möjligt att snabbt och kontinuerligt följa införandet av nya läkemedel och nya indikationer på redan godkända läkemedel, säger Pär Stattin, professor och överläkare i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande för NPCR som lett studien.

Subventionerad användning av abirateron vid nydiagnostiserad metastaserad prostatacancer av högrisktyp godkändes 1 juni 2018, men rekommendationen gällde bara män som hade högriskcancer eller inte var lämpliga att få behandling med cytostatika. För att kunna följa upp både införandet av abirateron och följsamheten till begränsningarna krävdes en kombination av uppgifter från såväl NPCR som Patientregistret och Läkemedelsregistret.

Långsamt införande och låg följsamhet

Den nya uppföljningsmetoden visade att införandet av abirateron gick långsamt och att följsamheten till begränsningarna i användningen var låg.

– Införandet av abirateron på den nya indikationen gick alldeles för trögt på sina håll och det fanns en stor variation mellan regionerna. Följsamheten till att enbart behandla män med högriskcancer var låg. Även följsamheten till att enbart behandla män som inte var lämpliga för cytostatika föreföll vara låg, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi, processledare i Västra Götaland och vice ordförande i NPCR.

Hon säger också att en möjlig orsak till den låga användningen av abirateron kan vara att enzalutamid, ett liknande preparat som inte är godkänt på denna indikation, kan ha använts off-label under våren 2020.

– Många onkologer ville inte behandla med cytostatika om det fanns andra alternativ förklarar Ingela Franck Lissbrant.

Kan användas brett

Metoden att använda uppgifter från kvalitetsregister tillsammans med Läkemedelsregistret vid uppföljning av läkemedel skulle kunna användas inom fler diagnoser än prostatacancer. Metoden skulle på så vis kunna bidra till en mer jämlik cancervård.

– Studien är ett utmärkt exempel på hur vår befintliga rapportering till olika register kan användas för att se hur introduktionen av nya cancerläkemedel sker i förhållande till indikation och eventuell rekommendation. Det säger Kenneth Villman, ordförande för RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC).

Han tycker dock att det är nedslående att det gått så trögt med introduktionen och att vi ser en så påtaglig regional variation.

Systematisk registrering nödvändig

Kenneth Villman påpekar också att NACs rapporter från Register för cancerläkemedel (RCL) indikerat samma sak, men att täckningsgraden där är för låg för att möjliggöra säkra slutsatser. Han välkomnar därför liknade utvärderingar av andra motsvarande behandlingar.

– Men systematisk registrering av nya cancerläkemedel behövs dock fortfarande, antingen i RCL eller i respektive IPÖ (Individuell patientöversikt), inte minst när det gäller immunterapi där ett läkemedel har flera indikationer och används i olika linjer och ibland i kombination med andra läkemedel, säger Kenneth Villman.

Fakta

  • Uppgifter från NPCR användes för att bedöma om patienten hade högriskcancer, det vill säga minst två av dessa faktorer:
    – Gleasonsumma 8–10
    – Fler än tre skelettmetastaser
    – Viscerala metastaser
  • Uppgifter om utskrivningsdiagnoser i Patientregistret användes för att beräkna ett samsjuklighetsindex som användes för att bedöma om patienten var lämplig för cytostatikabehandling.
  • Läkemedelsregistret användes som källa för uppgifter om läkemedlet abirateron.

Lista och karta över användning av abirateron i respektive region:
Användning av abirateron i regioner (pdf, nytt fönster)

Studien om uppföljning av abirateron:
Rapid ascertainment of uptake of a new indication for abiraterone by use of three nationwide health care registries in Sweden, Pubmed

Liknande poster

Är lungcancerscreening Sveriges nästa screeningprogram?

Läs mer...

Informationskampanjen i höstas ökade viljan att delta i screening

Läs mer...

Workshop om unga vuxna i cancervården – engagerade samtal om vikten av utökat psykosocialt stöd

Läs mer...