Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Endagsutredning påskyndar cancerbehandling

Redan vid första misstanken om cancer i urinblåsan får patienten tid för röntgen och undersökning på urologen. Allt på en och samma dag.
Modellen kallas One stop och används sedan i höstas i Region Skåne.

– Om patienten uppfyller kriterier för välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan får man en tid för att genomgå en röntgenundersökning och därefter på samma dag en tid för undersökning av urinblåsan på urologmottagningen. Om utredningen visar att det är cancer går patienten härifrån med en tid för operation inom max ett par veckor, säger Johan Rundgren, sektionschef för urologin på Centralsjukhuset i Kristianstad, CSK.

Viktigt att det går fort

Att snabbt får rätt diagnos och behandling är alltid viktigt vid misstanke om cancer. Cancer i urinblåsan tillhör de mer tidskritiska cancerformerna och därför är det särskilt viktigt att det går så fort som möjligt.

Enligt det standardiserade vårdförloppet (SVF) för blåscancer ska tiden från första remiss till första behandling vara 14 dagar och svar på mikroskopiska vävnadsanalysen vara högst 22 dagar. Men det är få regioner som klarar av att leva upp till detta.

Det är inte bara väntetiden för operation och svar på vävnadsanalysen som kan göra att processen drar ut på tiden. Ofta är det tiden från första misstanken om cancer till undersökning och utredning på urologmottagning som tar tid. One stop innebär att alla stegen – provtagning, röntgen, undersökning av urinblåsa och planering inför operation – görs på en enda dag.

Nära samarbete mellan röntgen och urologen

På CSK har man fått detta att fungera tack vare ett nära samarbete mellan röntgen och urologmottagning och ett stort engagemang hos personalen på båda enheterna. Johan Rundgren tror att det är enklare att använda den här modellen på mindre sjukhus där det är närmare mellan olika verksamheter.

One stop ska användas på fyra skånska sjukhus: Helsingborg, Ystad, CSK och Trelleborg. Men inte på Skånes universitetssjukhus, Sus.

– Vi klarar av behovet för hela Skåne på dessa fyra sjukhus. Genom att göra den fördelningen frigör vi utrymme för mer komplicerade utredningar och behandlingar på universitetssjukhuset. På så vis kan vi öka tillgängligheten även där, säger Lars Almroth som har utrett urologiverksamheten på uppdrag av regiondirektören.

Började användas i höstas

One Stop skulle egentligen ha börjat användas redan i våras. Men pandemin kom emellan och gjorde att det breda införandet sattes på paus.

På CSK har man hunnit arbeta enligt One stop en kort period under sena hösten. Några tydliga resultat finns därför ännu inte att redovisa, men responsen från patienterna är positiv.

– Fast ibland har vi nästan känslan av att det för fort. Flera patienter har velat boka om och flytta fram tiden för undersökning, säger Johan Rundgren.

Virtual Nordic Hematology Debate

Advances in treatment of Chronic Lymphocytic Leukemia, Amyloidosis, Multiple Myeloma and Mantle Cell Lymphoma

We hereby invite you to a Virtual Nordic interactive Hematology Debate with international experts.

March 23: 5.00 p.m.–6.30 p.m.
March 24: 4.30 p.m.–7.00 p.m.
March 25: 5.00 p.m.–6.30 p.m.

This 3 afternoon virtual meetings will cover advances in the treatment of Chronic Lymphocytic Leukemia, Multiple Myeloma, Amyloidosis and Mantle Cell Lymphoma.

This meeting will consist of state-of-the art lectures on the latest therapeutic area progress. After each lecture there will be therapeutic area specific interactive workshops to discuss current treatment practices, complex educational patient cases and recent clinical study results.

The meeting is targeted towards physicians, both specialists and those during education in hematology and oncology with interest in above therapeutic areas.

After the meeting you will be updated on the current treatment practices of today and also, be aware of the latest scientific and clinical advances in each therapeutic area.

Fore more information and registration click here

Ny potentiell måltavla för behandling av äggstockscancer

En viss typ av immunceller som kallas gamma-delta-T-celler är kopplade till ökad överlevnad hos patienter med avancerad äggstockscancer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine. Fynden antyder att stimulering av dessa specifika T-celler skulle kunna vara ett behandlingsalternativ vid äggstockscancer, menar forskarna.

Doktorand Emelie Foord förklarar fynden

Publikation

“Characterization of ascites- and tumor-infiltrating gd T cells reveals distinct repertoires and a beneficial role in ovarian cancer”. Emelie Foord, Lucas C. M. Arruda, Ahmed Gaballa, Charlotte Klynning, Michael Uhlin. Science Translational Medicine, online 20 januari 2021, doi: 10.1126/scitranslmed.abb0192.

Enhertu godkänd inom EU för behandling av HER2-positiv metastaserande bröstcancer

Godkännandet baseras på fas II-studien DESTINY-Breast01 som visar ihållande effekt för patienter som tidigare behandlats med andra terapier.

Läs hela pressreleasen på engelska.

NT-rådet rekommenderar Libtayo vid avancerad kutan skivepitelcancer

  • Libtayo är den första och enda godkända behandlingen i EU för patienter med avancerad kutan skivepitelcancer, CSCC (Cutaneous Squamous Cell Carcinoma).
  • CSCC är en av de vanligaste hudcancerformerna.

 

Libtayo är godkänt och nu även rekommenderat av NT-rådet för behandling av vuxna patienter med avancerad kutan skivepitelcancer som inte kan genomgå kurativ kirurgi eller kurativ strålning.

Libtayo är en human monoklonal antikropp som binder till och hämmar PD-1 receptorn vilket leder till en aktivering av T-cellerna och immunförsvaret gentemot tumören.

Kutan skivepitelcancer är den dödligaste formen av icke-melanom hudcancer. Sjukdomen har ökat alarmerande de senaste decennierna i Sverige och antalet fall har fördubblats de senaste 10 åren. Även om majoriteten av patienter med CSCC har en bra prognos om cancern upptäcks tidigt, utvecklas hos en liten grupp mer avancerade former. Avancerade former innefattar både lokalt avancerad sjukdom och metastaserad sjukdom. För dessa patienter har det saknats effektiva behandlingsalternativ.

Cemiplimab utvecklas i ett samarbete mellan Sanofi och Regeneron.

NT-rådet rangordnar immunterapier

NT-rådet ger klartecken till fler cancerbehandlingar med PD-1- och PD-L1-hämmare. Rådet inför samtidigt en ny rangordning av läkemedlen.

NT-rådet öppnar för flera kombinationsbehandlingar vid njurcellscancer genom att rekommendera regionerna att använda PD-L1-hämmaren Bavencio tillsammans med Inlyta. NT-rådet säger dessutom ja till användning av PD-1-hämmaren Libtayo vid kutan skivepitelcancer. Tidigare rekommendation avrådde från användning.

Båda dessa förändringar är resultatet av en ny nationell upphandling av PD-1- och PD-L1-hämmare. De aktuella läkemedelsföretagen fick lämna anbud på alla godkända substanser inom gruppen PD-1- och PD-L1-hämmare. Nationella avtal med start 1 januari 2021 har sedan tecknats för PD-1-hämmarna Libtayo, Opdivo och Keytruda samt för PD-L1-hämmarna Bavencio, Tecentriq och Imfinzi. De sekretessbelagda avtalspriserna kan sänkas vid två fasta tillfällen per år.

– De här immunterapierna har inneburit stora vinster för våra cancerpatienter. Det är angeläget att svensk sjukvård får samma kostnadsmässiga förutsättningar för att vård på lika villkor över huvud taget ska vara möjlig. Upphandlingsutfallet, och de förändringar i rekommendationerna som följer av det, tydliggör konkurrensen som finns inom området. Kostnaden är av mycket stor vikt för regionerna, säger Ulf Törnqvist som är ansvarig upphandlare inom Regionernas samverkan för läkemedel.

Ny rangordning

NT-rådet inför också en rangordning av vissa PD-1- och PD-L1-hämmare. Rangordningen är baserad på de nya avtalspriserna, och innebär att rådet rekommenderar regionerna att använda olika läkemedel i första respektive andra hand. Till exempel rekommenderas att Opdivo bör användas i första hand och Keytruda i andra hand vid behandling av malignt melanom (se lista över alla ändrade rekommendationer).

– En konsekvens av de nya avtalen är att patienter med metastaserad njurcancer nu kan erbjudas en kombination av immunterapi och målriktad cancerbehandling med Bavencio och Inlyta. En annan positiv nyhet är att cancerpatienter som drabbats av en relativt ovanlig cancersjukdom som kutan skivepitelcancer nu kan erbjudas immunterapi med Libtayo, säger Kenneth Villman, som är överläkare i onkologi och adjungerad representant för Nationell arbetsgrupp för cancerläkemedel, NAC, i NT-rådet.

PD-1-hämmare är så kallade immunterapier som hämmar immunförsvarets bromsmekanismer. Det kan skapa ett starkt immunsvar riktat mot cancerceller vid till exempel skivepitelcancer, lungcancer och malignt melanom. Ett och samma läkemedel kan oftast användas vid flera olika cancerformer.

Imfinzi godkänt för mindre frekvent dosering vid NSCLC

AstraZenecas Imfinzi (durvalumab) har godkänts i EU för ytterligare en dosering. En 1,500mg fast dos var fjärde vecka vid lokalt avancerad icke resektabel  icke småcellig lungcancer (NSCLC)

Ny möjlighet förlänger doseringsintervallet från två till fyra veckor vilket minskar antalet besök och förbättrar patientbekvämligheten.

Läs hela pressmeddelandet här

Webbutbildning i teledermatoskopi för landets primärvård

Teledermatoskopi införs på bred front i stora delar av landet och som stöd till införandet har Regionala cancercentrum i samverkan tagit fram en webbaserad utbildning, som vänder sig till alla berörda inom primärvården.

Webbutbildning i teledermatoskopi

Information om riskfaktorer för olika slags hudcancer och tips på hur man ska ta bra bilder med dermatoskop är några delar som ingår i den webbaserade utbildningen, berättar Johan Dahlén Gyllencreutz, verksamhetsöverläkare vid hudkliniken på Frölunda specialistsjukhus i Göteborg.

Johan_Dahlen_Gyllencreutz_färg_200px.jpg

– Målgruppen är alla läkare i primärvården och de som tar bilder till dessa remisser, då detta också görs av omsorgspersonal, säger han.

Fyra delar på vardera en kvart

Utbildningen finns tillgänglig via Regionala cancercentrum i samverkans webbplats. Den består av fyra delar som tar cirka en kvart var. Det går att göra hela utbildningen på en gång eller att ta en modul, eller delar av en modul, åt gången och då spara sina framsteg.
Den första modulen handlar om riskfaktorer för melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer, med information från de nationella vårdprogrammen, kompletterad med bland annat statistik från Socialstyrelsen.

– Vi vill uppmärksamma den som träffar patienten på vad man ska ha i bakhuvudet och när det är extra viktigt att undersöka hela huden, säger Johan Dahlén Gyllencreutz.

Den andra modulen beskriver med bildspel de vanligaste cancerdiagnoserna och även vanliga godartade förändringar.

– Här tydliggörs också hur mycket bättre man ser med hjälp av dermatoskopet, säger han.

Avslutas med självtest

Den tredje modulen tar upp strategier vid patientmötet och den fjärde vad som ska ingå i den teledermatoskopiska remissen och hur man tar bra bilder. Varje modul avslutas med ett självtest.

Enligt Johan Dahlén Gyllencreutz är utbildningen också tänkt att fungera som en bildbank för hudtumörer, som går att komma tillbaka till flera gånger.
– Den kan också vara något att utgå från när man diskuterar handläggning av hudtumörer på vårdcentraler. Hudkliniker kan också hänvisa till den vid införande av teledermatoskopi eller vid bristande kvalitet på hudtumörremisser, exemplifierar han.

Sparar tid för både läkare och patient

Johan Dahlén Gyllencreutz beskriver hur det vid bedömning av pappersremisser kan vara svårt att fria eller fälla, vilket kan resultera både i försenad diagnostik av hudcancer och onödiga besök för patienter med godartade hudförändringar.

– Med teledermatoskopiska remisser lägger vi mer tid på själva remissbedömningen men effektiviserar totalt sett handläggningen av hudtumörer. Om den aktuella fläcken ser bra ut kan vi snabbt ge lugnande besked, alternativt kan vi som hudläkare direkt planera vilken åtgärd som ska vidtas, säger han.

Även för patienten innebär förfarandet sparad tid.

– Om vi ska göra en åtgärd kan de undvika själva bedömningsbesöket, och personer som vi bedömer har godartade förändringar slipper helt att åka in till sjukhus för att träffa hudläkaren, avslutar han.

The CDK4/6 landscape when treating elderly MBC women

Härmed inbjuds du att delta vid ett webinar med fokus på behandling av äldre patienter med metastaserad bröstcancer.

Datum och tid: Torsdag 28 januari kl.16.00-17.00

Lilly vill här bjuda in dig till nedan aktuella föreläsning. Målet är att genom ökad kunskap om CDK 4/6-behandlingen vid behandling av äldre patienter med metastaserad
bröstcancer, utifrån senaste forskning och klinisk erfarenhet, förbättra vården till nytta för patient och verksamhet.

Webbinariet kommer att hållas på engelska, klicka här för mer information och anmälan.

Karolinska Hematology Seminar XIX

In 2021, the Karolinska Hematology Seminar is organized for the nineteenth time.
Due to the Covid-19 pandemic, the conference will now be held as a two-day webinar with the aim of offering State of the Art lectures by internationally leading experts in selected hematological areas.

Welcome!

Click for more information and registration

Treatment in advanced ovarian cancer

Treatment in advanced ovarian cancer

Virtuellt utbildningsmöte: Torsdagen 28 januari 2021 kl. 15:30-16:50

Målgrupp : Till läkare med intresse för ovarialcancer

 

En föreläsning med Professor Jonathan Ledermann, Storbritannien och Professor Frederik Marmé, Tyskland.

Moderator för föreläsningen är Professor Elisabeth Åvall Lundqvist, Sverige.

Mer info och anmälan

Vad är pseudoprogress och vilka andra responsmönster finns vid immunterapi?

Vad är pseudoprogress och vilka andra responsmönster finns vid immunterapi?
Onsdag 10 februari 2021, 12.00–12.45

Föreläsare: Vitali Grozman
Moderator: Adam Sierakowiak

Nu kan du anmäla dig till detta interaktiva webinar om paradoxala responsmönster vid immunterapi med Dr Vitali Grozman. Dr Grozman är biträdande överläkare i thoraxradiologi, ansvarig för Cancer Imaging med ansvarsområdena lungcancer, malignt melanom och bröstcancer. Adam Sierakowiak, medicinsk rådgivare på MSD, modererar diskussionen.

Webinaret avhandlar bland annat:

✔ Vad pseudoprogress är och vilka andra responsmönster som finns vid immunterapi
✔ Hur dessa hanteras enligt internationella rekommendationer (RECIST/iRECIST)
✔ Tips för förbättrad kommunikation mellan radiologer och onkologer
✔ Dr Grozman tar även upp ett par relevanta patientfall

Vi avslutar med diskussion och Q&A. Under tiden kan du som deltar ställa frågor via Q&A-fönstret och diskutera i gruppchatten. Du kan också passa på och ställa en fråga direkt vid registreringen!

Läs mer om föreläsarna och webinaret här.

Agenda

12.00             Välkomna och introduktion
Adam Serakowiak, MSD
Vitali Grozman, överläkare i thoraxradiologi

12.05             Paradoxala responsmönster
Vad är pseudoprogress och vilka andra responsmönster finns vid immunterapi?
Hur hanteras dessa enligt internationella rekommendationer (RECIST/iRECIST)?
Vitali Grozman, överläkare i thoraxradiologi

12.20             Tips för förbättrad kommunikation
Vad är bra att veta som radiolog respektive onkolog
Vitali Grozman, överläkare i thoraxradiologi

12.30             Patientfall och Q&A
Pseudoprogress och andra paradoxala responsmönster
Diskussion och frågor från publiken
Vitali Grozman, överläkare i thoraxradiologi                     

12.45             Avslut

Varmt välkommen!

MSD

Stöd till unga vuxna med cancer

Wannes Van Assche försöker ha fokus på det friska och prata om annat än just sjukdomen.

Projektet Resurs 800 vill ge stöd till unga vuxna med cancer i de norra sjukvårdsregionerna.

– Vi har fokus på det friska, det uppskattas av både de unga vuxna och deras närstående, säger projektkoordinator Wannes Van Assche, som sedan en tid tillbaka också är stödperson i projektet.

Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år av cancer, därav namnet Resurs 800. Cirka 10 procent av dessa finns i norra Sverige och många får inte det stöd som de behöver.

Förbättrat stöd

– Enligt organisationen Ung Cancer saknades stöd till unga vuxna i de norra sjukvårdsregionerna och de var intresserade av att starta ett projekt tillsammans med Regionalt cancercentrum norr och Cancerforskningsfonden i Norrland, säger Wannes Van Assche.

Resurs 800 inleddes i januari 2020 för att förbättra stödet till unga i åldrarna 16–30 år med cancer och är en extra resurs för både ungdomarna och för sjukvården. Wannes Van Assche arbetar också halvtid som en sammanhållande stödperson i de norra sjukvårdsregionerna.

­– Ofta är äldre som drabbas av cancer och de unga vuxna känner sig många gånger ensamma och behöver ingå i ett sammanhang med andra som gått igenom samma sak, berättar han.

Fokus på det friska

Tanken var att Wannes Van Assche skulle resa runt i de fyra norra sjukvårdsregionerna för att träffa de unga vuxna. I dessa tider är detta naturligtvis inte möjligt och kontakten sker, som mycket annat i samhället, numera via videolänk.

– Jag försöker ha fokus på det friska, prata om annat än just sjukdomen och kanske hitta på något utanför sjukhuset, berättar han. Jag är också tillgänglig så att de inte behöver sitta i telefonkö för att komma i kontakt med mig.

Dessutom kan han som stödperson hjälpa till med allt från kontakter med hälsocentraler till CSN. Något som uppskattas av de unga, deras anhöriga och av vården.

Stöd under lång tid

Något som få kanske är medvetna om, men som för de unga vuxna är oerhört viktigt, är kontakten och samtalen efter en cancersjukdom.

– När behandlingen är avslutad är det lätt att hamna i en svacka. Man borde vara glad, men istället är det lätt att få något av en cancer-baksmälla. De har ett sår som de bär med sig och behöver stöd under en lång tid, förklarar Wannes Van Assche.

Utvärdera funktionen

Under det kommande året ska Wannes Van Assche utvärdera både Resurs 800 och stödfunktionen.

– Om det visar sig att behovet finns kanske Ung Cancer eller RCC-Norr anställer en resursperson, vi får se vad som händer, sägen han.

Störd immuncellsnavigering i lymfkörtlar hos bröstcancerpatienter

Olika typer av bröstcancertumörer skiljer sig åt i hur de påverkar lymfkörtlarnas funktion. Hos patienter med invasiv bröstcancer förändras lymfkörtlarnas kärl och stödjevävnad, men det sker inte hos patienter med en icke-invasiv bröstcancerform, så kallad duktal cancer in situ. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras online i den vetenskapliga tidskriften Cancers.

Hos patienter med så kallad invasiv bröstcancer, det vill säga cancer som sprider sig utanför ursprungsvävnaden för cancern, är det vanligt med spridning av cancerceller (metastasering) till lymfkörtlarna. Den spridningen är ett tecken på en sämre prognos för patienten. Nu visar en ny studie att hos patienter som har invasiv bröstcancer kan man se förändringar både i lymfkörtlarnas specialiserade blodkärl, HEV (högendotelvenoler) och i de stödjeceller, FRC (fibroblastiska retikulära celler) som omger kärlet. Det här sker redan innan cancercellerna sprids till lymfkörtlarna.

För att kroppen ska kunna försvara sig mot cancern behöver T-cellerna, vita blodkroppar som bekämpar sjukdomar, nå fram till lymfkörtlarna. Det gör de via HEV-kärlen och de har stor hjälp av stödjecellerna FRC. Förenklat kan man säga att HEV-kärlen bildar vägarna och de omgivande stödjecellerna vägskyltarna, så att T-cellerna kan hitta rätt.

– Vi kan visa på förändringar av T-cellerna som tyder på att deras förmåga att navigera försämras vid invasiv bröstcancer men vi måste fortfarande lära oss mer om de immunologiska konsekvenserna av de förändringar vi ser hos HEV-kärlen och de omgivande stödjecellerna, säger Tove Bekkhus, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

Även om man tidigare har känt till att lymfkörtlarnas kärl, bland annat deras form, liksom de omgivande stödjecellerna kan förändras vid cancersjukdom, är det först i den här studien som man har kopplat samman de båda.

Studien visar också för första gången att patienter som har den icke-invasiva formen av bröstcancer inte har dessa förändringar i lymfkörtlarna.

Hos patienter med invasiv bröstcancer fanns förändringarna redan innan cancerceller spreds till lymfkörteln, vilket är en viktig kunskap för att förstå varför spridning av cancer till lymfkörtlarna är så vanligt i denna typ av bröstcancer.

– Det här är ett steg på vägen mot att bättre förstå hur invasiv cancer påverkar vårt immunförsvar på flera olika nivåer. Lymfkörtlarna är små organ som fungerar som vår kropps försvarshögkvarter men som cancerceller sprider sig till väldigt tidigt vid invasiv cancer. I lymfkörtlarna får immunceller instruktioner om hur de skall bekämpa infektioner och cancer. Att cancerceller kan sprida sig till lymfkörtlarna tyder på att de måste ha förmåga att hämma immunförsvaret där. Nu har vi nya möjligheter att förstå varför, säger Maria Ulvmar, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Bekkhus et al., Remodeling of the lymph node high endothelial venules reflects tumor invasiveness in breast cancer and is associated with dysregulation of perivascular stromal cells, Cancers 2021, 13(2), 211; https://doi.org/10.3390/cancers13020211

Nordic Webinar on Malignant Melanoma

10 Feb 2021 (wed), 16:30–18:45

Speakers
MARTA NYAKAS – Radiumhospitalet, OUS, Norway
ANNA WINGE MAIN – Radiumhospitalet, OUS, Norway
CAROLINE ROBERT – Institut Gustave Roussy, France
EVA ELLEBÆK – Herlev – Gentofte Hospital, Denmark
MARIO MANDALA – University of Perugia, Italy
INGE MARIE SVANE – Herlev – Gentofte Hospital, Denmark

Agenda
16:30
Welcome and introduction
– MD. PHD. MARTA NYAKAS AND
– MD. PHD. ANNA WINGE MAIN, NO

16:40
Targeted therapies for BRAF–mutated advanced melanoma
– efficacy and safety, clinical aspects and PK/PD profiles
– PROFESSOR CAROLINE ROBERT, FR

17:10
The DAMMED report – The Danish Melanoma Registry
– MD. PHD. EVA ELLEBÆK, DK

17:25
BREAK

17:40
Targeted therapy/IO Clinical cases and AE management
– ASS. PROFESSOR MARIO MANDALA, IT

18:15
Future perspectives and new treatments
– PROFESSOR INGE MARIE SVANE, DK

QUESTIONS & DISCUSSION

ANMÄLAN
Anmäl dig till: [email protected]
innan 8:e februari, 2021 genom att maila oss den
e-postadress du önskar att bekräftelse och länk
ska skickas till.

Anna Martling utsedd till Årets Cancerforskare

Cancerfonden har utsett Anna Martling till mottagare av det prestigefyllda priset ”Årets Cancerforskare 2021”. Anna Martling är professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, överläkare inom tema cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och dessutom dekan för KI Nord.

–  Det känns både hedrande och inspirerande och för mig känns det som en viktig kvalitetsstämpel att den forskning vi bedriver har betydelse för patienter med tjock- och ändtarmscancer. Det betyder mycket för möjligheterna att utveckla kunskap och behandlingsformer – något som verkligen kan göra skillnad för de patienter som drabbas av tarmcancer, säger Anna Martling, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och dekan för KI Nord.

Det är sjätte gången priset delas ut av Cancerfonden och som tidigare kommer det ske i samband med den stora galan i TV4 i kväll, ”Tillsammans mot cancer”. Den här gången kommer det att ske utan publik på plats, men i övrigt kommer det att vara sig likt – med underhållning av välkända artister och inslag som tar upp cancerforskning och -behandling från olika perspektiv.

– Jag forskar på en cancerform som är vanlig, kolorektal cancer, och som tyvärr fortfarande har hög dödlighet, det finns med andra ord mycket att göra för att förbättra för den här gruppen av patienter. Jag tror att en av anledningarna till att jag har fått denna ärofyllda utmärkelse är att min grupp i många år envist har arbetat med att förbättra behandlingen på individnivå för att öka överlevnaden men också för att minska risken för återfall genom införandet av mer precisa metoder.

Cancerfondens motivering lyder:

”För framstående forskning om tjock- och ändtarmscancer, sjukdomar som drabbar ca 7000 personer varje år i Sverige. Kirurgen Anna Martlings forskning ger patienter idag en ökad chans till bot eller längre överlevnad med god livskvalitet. Nu leder hon nya studier för att minska risken för återinsjuknande i tarmcancer och för att med precisionsmedicin identifiera de patienter som har mest nytta av en specifik behandling.”

I samband med kvällens direktsända gala sänds bland annat ett reportage om Anna Martlings forskning. Just nu håller hennes team på att slutföra en stor nordisk biomarkörsbaserad studie där de studerar värdet av tillägg av acetylsalicylsyra för att förhindra återfall hos patienter som opererats för tjock- och ändtarmscancer. Om antagandet bakom studien visar sig stämma kan 300–400 liv räddas bara i Sverige.

– Vid tumörsjukdom släpps det ut cirkulerande tumörfragment som innehåller tumör-DNA i blodbanan.  Detta kan man mäta med ett vanligt blodprov. Förekomst av tumör-DNA i blod kan visa sig vara en potentiellt mycket träffsäker biomarkör, som t.ex. indikerar kvarvarande tumörceller efter operation. Med det utökade ekonomiska stöd vi nu fått från Cancerfonden kommer vi att kunna gå vidare med att påbörja en studie avseende värdet av detta blodprov i en större grupp av svenska patienter för att i framtiden kunna förbättra behandlingen ytterligare, avslutar Anna Martling.

Insamlingsrekord till cancerforskningen: 316 miljoner kr

Under TV-galan Tillsammans mot Cancer samlades det in otroliga 316 000 000 kronor till Cancerfonden, vilket är nytt rekord för galan. Ett stort och viktigt bidrag till svensk cancerforskning. I år blev det en annorlunda gala på många vis, men med samma viktiga uppgift, att sprida kunskap om cancer och få så många nya månadsgivare som möjligt. 

​​Svenska folket visade ikväll ett fantastiskt engagemang för att besegra cancer. Vi på Cancerfonden är så oerhört tacksamma för alla nya och befintliga månadsgivare. Ni bidrar till att forskningen går framåt så att färre ska drabbas och fler överleva cancer, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Tilde de Paula Eby

Tilde de Paula Eby Foto Klas Sjöberg

Det blev en minnesvärd kväll ledd av Tilde de Paula Eby med Keyyo vid sin sida. Vi fick ta del av musik från Benjamin IngrossoHelen Sjöholm, Tove StyrkeNewkid och The Ark, som gjorde sitt första gemensamma framträdande på länge. Rekordmånga kända TV-profiler medverkade under kvällen, som Erik Haag och Lotta LundgrenAnders ÖfvergårdWilliam Spetz och Marianne Mörck. Även Pernilla Wahlgren, Sven Melander, Efva Attling, Mark Levengood och många fler uppmanade tittarna under kvällen att bli månadsgivare. Vi fick ta del av gripande berättelser, hoppfulla resultat och inspirerande exempel på hur vi tillsammans kan bidra till kampen mot cancer. En av kvällens höjdpunkter var när H.M. Konung Carl XVI Gustaf belyste hur viktig forskningen är och riktar ett tack till Cancerfonden, alla som arbetar inom cancerforskning och sjukvården och som varje dag stöttar cancerpatienter och deras närstående.

Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till det fina resultatet i kväll. Tack alla drabbade och närstående som delat med sig av sina erfarenheter, forskare som outtröttligt arbetar för att hitta nya sätt att bekämpa cancer, artister och programledare som bjudit på sig själva och sina berättelser för att hjälpa andra. Detta är stort, avslutar Ulrika Årehed Kågström.

Varje år får drygt 65 000 personer i Sverige en cancerdiagnos. Det innebär att mer än var tredje person som lever i Sverige idag kommer att få ett cancerbesked under sin livstid. Men tack vare forskningen överlever i dag två av tre cancer. På 50-talet var den siffran en av tre.

Galan direktsändes från Vinterträdgården på Grand Hotel i Stockholm, samma plats som Cancerfonden bildades för 70 år sedan. Läs mer om galan här: cancerfonden.se/cancergalan

Presskontakt 

Kombination av läkemedel ökar känslighet för cytostatikabehandling vid allvarlig neuroblastom

Forskare vid Göteborgs universitet förslår nu att barn med svårbehandlade former av neuroblastom kanske kan botas genom en ny läkemedelskombination. I en ny studie i tidskriften Cancer Research beskriver de på cellnivå hur två läkemedel sannolikt får tumörens tillväxt att minska.

Neuroblastom är den vanligaste formen av barncancer i det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. Sjukdomen kan uppstå i bröst, nacke, buk och binjurar och även sprida sig till ryggraden. Symtomen kan vara allmän värk, blodbrist och skelettsmärtor.

När sjukdomen upptäcks är barnen i snitt 17 månader gamla, och sällan över fem år. Den mildare varianten av neuroblastom kan i vissa fall självläka, medan den aggressiva är den mest dödliga formen av barncancer. I mindre än hälften av dessa fall lyckas behandlingen.

Icke-kodande RNA-molekyl påverkar genuttryck

I centrum står genen p53, som när den är omuterad kodar för ett protein som hjälper cellen hindra utveckling av cancer. Genen är ofta muterad i andra cancerformer, men sällan i neuroblastom. Denna studie visar att styrkan i uttrycket för en annan molekyl, ett långt icke-kodande RNA, påverkar det protein som p53 kodar för i sin omuterade form.

Chandrasekahr Kanduri, professor i medicinsk genetik vid Göteborgs universitet. Foto: Margareta Gustafsson Kubista

– Vi visar i studier på cancerceller att en förändring av uttrycket för RNA-molekylen NBAT1 kan äventyra funktionen hos proteinet p53. Ett ännu viktigare fynd är att samarbetet mellan den långa icke-kodande RNA-molekylen och proteinet p53 i cellkärnan gör att tumörceller i neuroblastom blir mer mottagliga för cytostatikabehandling, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik, särskilt RNA-epigenetik, vid Göteborgs universitet.

Kombinerar två läkemedelskandidater

RNA-molekylen NBAT1 förändra funktionen hos ytterligare ett protein, CRM1, vars uppgift är att transportera p53 från kärnan ut i cellen, vilket i sin tur avgör hur proteinet p53 fördelas.

Baserat på dessa fynd testade forskargruppen att ge en ny behandling; en kombination av läkemedlen Selinexor och Nutlin-3a: De båda läkemedlen genomgår nu kliniska prövningar som behandling för annan cancer, men inte för neuroblastom. Till skillnad från cytostatikabehandlingen som slår brett mot kroppens celler är dessa läkemedelsmolekyler mycket specifika i den effekt de ger. Selinexor återställer proteinet p53:s förmåga att hindra cancerutvecklingen, och Nutlin-3a förhindrar viss nedbrytning av p53.

Protein samlas i kärnan

– Kombinationsbehandlingen blockerar exportproteinet CRM1, vilket leder till att proteinet p53 ackumuleras i cellkärnan. Då ökar aktiviteten i de funktioner i kärnan som är beroende av proteinet, som exempelvis DNA-skada och celldöd. Det leder i sin tur till att neuroblastomtumörer svarar bättre på cytostatikabehandling, säger Chandrasekhar Kanduri och fortsätter:

– Vi tror att om vi kombinerar dessa två läkemedel, bestående av små molekyler, med nuvarande strategier för cytostatikabehandling kan vi bota svårbehandlade fall av neurblastom.

Resultaten är lovande, men baseras främst på prekliniska studier på musmodeller (xenograft), och det behövs mer forskning innan fynden kan omsättas till behandling. Resultaten har dock delvis validerats med data från barn med neuroblastom i samarbete med forskare på Karolinska Institutet. Klart är att studien banar väg för en ny potentiell behandlingsstrategi för neuroblastom. Kombinationsbehandlingen har potential att kunna bli särskilt användbar för högriskpatienter där mer av proteinet p53 transporterats ut i cellens cytoplasma.

Titel: Subcellular distribution of p53 by the p53-responsive lncRNA NBAT1 determines chemotherapeutic response in neuroblastoma

TLV vill komma längre med kombinationsbehandlingar på cancerområdet

En del av lösningen för att fler patienter ska få tillgång till kombinationsbehandlingar kan vara att skapa en nationell plattform, där regioner och företag kan komma överens om olika förhandlingslösningar i samband med att två eller flera läkemedel kombineras med varandra. Det menar Tandvårds – och läkemedelförmånsverket, TLV, i en ny rapport.

Att två eller fler läkemedel kan användas i kombination med varandra skapar möjlighet att anpassa behandling till den enskilda patienten och kan därmed förlänga liv. Dock finns det utmaningar när läkemedlen som ingår är dyra och prissätts för att användas var för sig. En kombination kan dessutom bestå av både förmåns- och klinikläkemedel som har olika regler för prissättning. Företagen har däremot alltid möjligheten att sänka sina priser för sina respektive läkemedel för att möjliggöra att de kan användas i kombination med varandra.

Utveckla strukturer på nationell nivå

Att utveckla strukturer på nationell nivå är en förutsättning för att lyckas hitta förhandlingslösningar som möjliggör tillgång för patienterna till fler nya kombinationsbehandlingar och då framför allt på cancerområdet. En av utmaningarna med en förhandlingsprocess mellan regionerna och flera företag är att företagen ofta önskar sekretess kring vissa delar i avtalet samtidigt som alla parter har rätt till insyn i sitt ärende medan det pågår.

– Strukturerade och transparanta processer för förhandling och uppföljning av avtal mellan regioner och företag skulle underlätta arbetet med prissättning av kombinationsbehandlingar och det är viktigt att det utvecklingsarbetet fortsätter. TLV deltar gärna i ett sådant arbete, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV.

Att följa upp läkemedelsanvändningen är en förutsättning

Att kunna följa upp användningen är en annan viktig förutsättning för att det ska bli aktuellt med avtalslösningar kring kombinationsbehandlingar. Det finns idag ingen samlad uppföljning på nationell nivå av klinikläkemedel. Det skulle till exempel underlätta om regionerna rapporterade in användningen av klinikläkemedel till Socialstyrelsens patientregister.

– Vi kommer att arbeta vidare kring kombinationsbehandlingar tillsammans med regionerna och andra aktörer inom ramen för vår ärendehantering och våra olika regeringsuppdrag, för att öka tillgången till hälsodata och ta fram betalningsmodeller för avancerade terapier, säger Jonathan Lind Martinsson

Att ha ett barn med cancer påverkar mammors och pappors ekonomi olika

Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare. Det här visar forskning från Uppsala universitet där de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer undersökts. Studien är publicerad i tidskriften International Journal of Cancer.

Tidigare forskning har visat att när ett barn insjuknar i cancer påverkas föräldrarna såväl psykologiskt som ekonomiskt. Den tillgängliga litteraturen visar att mammor påverkas mer än pappor.

– Data från ett forskningsprojekt jag arbetat med sedan 2005 och där vi följt föräldrar till barn med cancer under lång tid, har pekat på att papporna på lång sikt påverkas mer än vad som tidigare kunnat beläggas. I den nya studien har vi undersökt hur väl dessa data verkligen stämmer, säger Louise von Essen vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Med hjälp av registerdata från svenska myndigheter har forskarna jämfört inkomster för nästan 4 000 mammor och lika många pappor till barn som drabbats av cancer mellan åren 1995 och 2006. När studien startade var samtliga barn friska, men efter hand under perioden insjuknade samtliga i cancer. På så vis kunde forskarna undersöka eventuella orsakssamband mellan barns cancerdiagnos och förändring av föräldrarnas ekonomi.

Resultaten visade att mammorna på kort sikt drabbades av lägre inkomster i högre grad än papporna. Men över tid försvann de negativa ekonomiska effekterna bland mammorna och de fick istället en viss ökning av inkomsten. Samtidigt påverkades pappornas inkomster negativt över en längre tidsperiod.

Forskarna tror att de kortvariga inkomstbortfall som sågs hos mammorna kan förklaras med att de i större utsträckning än papporna gick ner i arbetstid och var med sina barn under tiden barnen var sjuka. Varför pappornas inkomstutveckling på lång sikt är sämre än mammornas kommer forskarna nu undersöka närmare. En teori de arbetar utifrån är att pappor oftare fortsätter att arbeta under barnets sjukdomstid och därför får mindre stöd än mammor både från sjukvården och personliga nätverk. Detta samtidigt som de lever i en mycket påfrestande livssituation. Det skulle kunna orsaka ett sämre välmående bland pappor vilket i sin tur kan leda till negativa ekonomiska konsekvenser.

– Vi menar att studiens resultat ger argument för att involvera mammor och pappor lika mycket i omhändertagandet av allvarligt sjuka barn samt att erbjuda psykologiskt stöd åt alla föräldrar till barn med cancer. På så vis skulle det gå att minska risken för att någon grupp blir utan stöd och på grund av det drabbas av negativa konsekvenser såsom en sämre inkomst på sikt, säger studiens förste författare Mattias Öhman, vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

Referens: Mattias Öhman et al. (2020), Socioeconomic consequences of parenting a child with cancer for fathers and mothers in Sweden: A population‐based difference‐in‐difference study, International Journal of Cancer, DOI: 10.1002/ijc.33444