Ingela - Onkologi i Sverige

Forskare har kartlagt ursprung till allvarlig sjukdom hos barn

Ursprunget till den allvarliga cancerlika sjukdomen LCH har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden som presenteras i Science Immunology kan leda till nya riktade behandlingar.

Langerhans cellhistiocytos (LCH) är en allvarlig typ av cancerlik sjukdom som i huvudsak drabbar barn och kan vara dödlig i svåra fall. Omkring fem till tio barn får sjukdomen i Sverige varje år, oftast före tio års ålder.

Immuncellerna drabbas av cancermutationer

LCH är en sjukdom där cancermutationen inträffar i immuncellerna, som annars har till uppgift att upptäcka och eliminera cancerceller.

– Ursprunget till LCH-cellerna har diskuterats i decennier. Vissa forskare är övertygade om att LCH härrör från en viss typ avimmunceller som kallas dendritiska celler, medan andra tror att de kommer från relaterade celler som kallas monocyter, säger Egle Kvedaraite,läkare och forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet och försteförfattare till den nya studien.

Nu har forskarna från Karolinska Institutet kunnat visa att båda teorierna är nära sanningen. Forskarna kombinerade så kallad enkelcells-sekvensering, mikroskopi av prover och spårning av celler från patienter som rekryterats från bland annat Karolinska Universitetssjukhuset.

De upptäckte att muterade LCH-celler hade egenskaper som liknande både monocyter och dendritiska celler,samt en relativt nyupptäckt typ av dendritiska celler, så kallad dendritisk cell typ 3 (DC3).

– I dag vet vi att DC3 har en separat utvecklingsväg, skild från andra dendritiska celler och från monocyter, och denna kunskap varavgörande i vår studie, säger Egle Kvedaraite.

Upptäckt kan bidra till nya behandlingar

Forskarna upptäckte att de olika celltyperna kunde kommunicera med varandra för att främja utvecklingen av LCH och därigenom skapa en självförstärkande effekt.

– Bland behandlingsalternativen för LCH kan riktad terapi tillämpas framgångsrikt, men sjukdomen kommer tillbaka när denriktade behandlingen avbryts. Detta utgör en allvarlig utmaning för patienterna, eftersom en livslång behandling för barn inte är ett braalternativ med tanke på biverkningar, säger Egle Kvedaraite.

Den nya kunskapen om cancerns ursprung har potential att bidra till utveckling av nya behandlingar.

– Fynden kan leda till en behandling med syfte att fullständigt eliminera de patologiska sjukdomsorsakande cellerna, säger Egle Kvedaraite.

Forskningen finansierades bland annat av anslag från Erik och Edith Fernströms stiftelse för medicinsk forskning, Barncancerfonden, Histiocytosis Association, VIVA Foundation for children with cancer, Wellcome Trust, CRUK Biomarker Project, Histio UK och Bright Red.

Publikation: “NOTCH dependent cooperativity between myeloid lineages promotes Langerhans cell histiocytosis pathology”, Egle Kvedaraite, Paul Milne, Ahad Khalilnezhad, Marion Chevrier, Raman Sethi, Hong Kai Lee, Daniel W. Hagey, Tatiana von Bahr Greenwood, Natalia Mouratidou, Martin Jädersten, Nicole Yee Shin Lee, Lara Minnerup, Tan Yingrou, Charles-Antoine Dutertre, Nathan Benac, You Yi Hwang, Josephine Lum, Amos Hong Pheng Loh, Jessica Jansson, Karen Wei Weng Teng, Shabnam Khalilnezhad, Xu Weili, Anastasia Resteu,Tey Hong Liang, Ng Lai Guan, Anis Larbi, Shanshan Wu Howland, Henrik Arnell, Samir EL Andaloussi, Jorge Braier, Georgios Rassidakis, Laura Galluzzo, Andrzej Dzionek, Jan-Inge Henter, Jinmiao Chen, Matthew Collin, Florent Ginhoux, Science Immunology, online 16 december 2022, doi: 10.1126/sciimmunol.add3330

Programmerar om cancerceller till immunförsvarare

Genom att omprogrammera tumörceller så att de i stället blir till kroppens försvarsceller, vill Filipe Pereira och hans kollegor förbättra dagens cancerbehandlingar.

Det var fåret Dolly som avgjorde Filipe Pereiras framtida karriär. Valet stod mellan att bli arkitekt eller forskare, när ett av världens mest extrema exempel på cellomprogrammering väckte hans nyfikenhet på människokroppen. Foto: Johan Persson.

Just nu patrullerar några av immunförsvarets viktigaste spelare, de dendritiska cellerna, din kropp i jakt på främmande ämnen. Hittar de något misstänkt bryter de ned ämnet i mindre bitar, antigen, som visas upp för kroppens lymfocyter, även kända som immunmördarceller. Det är så mördarcellerna lär sig vilka hot som behöver sökas upp och bekämpas.

Tänk om det vore möjligt att producera dendritiska celler? Filipe Pereira, professor vid Lunds universitet beslöt sig för att försöka.

– Genom kloningen av fåret Dolly lärde vi oss att cellkärnan i somatiska celler (alla celler utom könscellerna, red anm) innehåller all information som behövs för att cellen ska kunna utvecklas till vilken cell som helst. Cellens öde avgörs av vilka gener som uttrycks i cellkärnan. Justerar vi genuttrycket kan vi få en cell att generera en helt annan cell. Utmaningen är att veta vilka molekyler som behöver tillsättas för att cellen ska programmeras om till just det du vill att den ska bli. Det var mot den bakgrunden jag bestämde mig för att ta mig an de dendritiska cellerna, säger Filipe Pereira.

Det gick. År 2018 och 2022 publicerade Filipe Pereira och forskargruppen sina resultat: koden som gör det möjligt att omprogrammera mänskliga bindvävsceller, som en hudcell, till en immunpatrull – de dendritiska cellerna.

Tre trojanska molekyler blev lösningen

Processen att omprogrammera celler till dendritceller med förmågan att upptäcka och presentera antigen på samma sätt som naturliga dendritiska celler, tar åtta dagar.

– Genom att tillsätta tre molekyler, så kallade transkriptionsfaktorer, lyckades vi. Jag brukar kalla molekylerna för ”tre trojanska hästar”, säger Filipe Pereira.

Dendritiska celler har även förmågan att upptäcka cancerceller i början av tumörens utveckling. Men i samband med att cancerceller delar sig och muterar lyckas de maskera sig. På så sättet undgår cancercellerna att bli upptäckta vilket innebär att de dendritiska cellerna inte kan göra sitt jobb.

Men Filipe Pereira fick en idé. Tänk om det gick att använda molekylerna till att omprogrammera cancercellerna till dendritiska celler? Enkelt uttryckt – en slags gencancer-terapi.

– När man vanligtvis talar om genterapi menar man att man korrigerar en defekt eller skadad gen hos en person. Här använder vi i stället genterapi för att omprogrammera cancerceller och på så vis tvingas de att ta av sig masken, säger Filipe Pereira.

Patrullerande celler avslöjar tumörceller

Hur går det då till? Genom att använda de tre trojanska molekylerna omprogrammeras cancercellerna till dendritiska celler (alltså patruller) som avslöjar tumörens sanna identitet för immunsystemet. En strategi med potential att förbättra dagens redan befintliga cancerterapier, liksom den immunologiska checkpoint-terapin (som fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2018). Den innebär, förenklat, att man blockerar molekylära bromsar som hindrar mördarcellerna från att göra sitt jobb. Därmed kan immunförsvaret sätta full gas mot cancercellerna.

Filipe Pereira studerar specifikt cancerformerna malignt melanom och huvud- och nackcancer, cancerformer som är kända för medel till hög mutationsgrad.

– Den nya checkpoint-terapin är effektiv i 20–30 procent hos patienter med malignt melanomcancer. Vår förhoppning är att vår upptäckt ska kunna komplettera den här behandlingen, så att den blir mer effektiv, säger Filipe Pereira.

Det är en fördel om tumören samlat på sig mutationer.

– När vi har undersökte terapin i möss såg vi att majoriteten av de15 tumörerna hos möss som fick terapin minskade i tillväxt. Två möss blev helt botade. Det gör att vi vill ta detta vidare och hoppas kunna göra kliniska prövningar inom ett par års tid, även om vägen dit inte är helt rak, säger Filipe Pereira.

Nu arbetar gruppen med hur de ska lösa leveransen av de trojanska molekylerna till tumören. Ett sätt är virala vektorer, då man utnyttjar virusets effektiva mekanismer att ta sig in i cellerna men där man plockar bort alla viruskomponenter som kan orsaka sjukdom och förmågan att föröka sig.

Att entusiasmen ökar för genterapier menar Filipe Pereira beror på de framgångar man sett i fältet under senare tid.

– Det ger hopp åt patienter med sjukdomar som inte kan behandlas med dagens traditionella terapier. Samtidigt står vi inför många utmaningar. Regelverket är inte riktigt på plats för dessa nya terapier, tillverkningsproduktionen är krävande och kostnaden hög, ofta mer än traditionell läkemedelsutveckling. Men som jag brukar säga: om det vore enkelt hade det redan gjorts. Eller hur?, säger Filipe Pereira.

De hjälper patienter att fatta svåra beslut

Med ökad kunskap om våra gener följer ibland svåra frågeställningar. En patient som vet att den har anlag för svår sjukdom kan försöka förebygga den, men insikten kan också vara tung att bära. Genetiska vägledare är tätt knutna till den här utvecklingen inom precisionsmedicin. Deras uppgift är att guida patienter till väl avvägda beslut, utifrån informationen i generna.

Dolt i generna. Utifrån journaluppgifter och labb-prover utreder genetiska vägledare ärftliga sjukdomsanlag hos en person, i en familj, eller i en släkt. Foto: Gustav Borg.

Har jag ett anlag som ökar risken för cancer eller hjärtsjukdom? Finns det hos andra i släkten? Har jag fört det vidare till mina barn? När vissa vill ha besked om vad som finns i generna, så vill andra helst inte veta något alls.

– Det är ett område med många etiska dilemman. Det kan finnas mycket skuld och skam kopplat till vad man fört vidare till sina barn. Det händer att patienter gör utredningar och får jobbiga besked, men utan att sedan berätta för barnen eftersom de inte vill oroa dem, säger Rebecka Ekström, genetisk vägledare vid enheten för klinisk genetik på Universitetssjukhuset i Linköping.

I nära kontakt med läkare

Hon arbetar med onkogenetik, som rör cancersjukdomar, medan kollegan Cecilia Trinks är inriktad mot allmän- och kardiogenetik, vilket bland annat innefattar fosterdiagnostik och ärftliga hjärtsjukdomar. Genetiska vägledare arbetar inom precisionsmedicin, ett område där bland annat nya diagnosmetoder gör det möjligt att skräddarsy vård och behandling utifrån varje patients behov och förutsättningar.

Att bemöta och hantera patientens oro är en viktig del av Rebecka Ekströms och Cecilia Trinks arbete. Foto: Gustav Borg.

Rebecka Ekström och Cecilia Trinks beskriver sitt jobb som ett slags detektivarbete. Med hjälp av journaluppgifter och labb-prover utreder de ärftliga sjukdomsanlag hos en person, i en familj, eller i en släkt. Arbetet sker i nära kontakt med läkare som gör de medicinska bedömningarna.

För att få tillgång till journaler krävs samtycke från patienten. Patientsekretessen gör också att det enbart är hen som kan be andra personer i familjen eller släkten att delta i utredningen.

– Var och en får bestämma själv, eftersom resultaten kan innebära en stor påverkan på livet. Det kanske visar sig att patienten inte alls bär på sjukdomsanlaget, men att ett syskon gör det, säger Cecilia Trinks.

Informerar och hjälper

En stor uppgift för de genetiska vägledarna är att vara just en vägledare som informerar, förklarar och hjälper patienten fram till ett väl avvägt beslut utifrån det som generna visar. Att bemöta och hantera patientens oro är också en viktig del. Ett besked om förhöjd risk för bröstcancer kan leda till att någon tvingas ta ställning till om ett bröst ska opereras bort i preventivt syfte.

– Vi förbereder patienten så gott det går inför vad resultatet kan innebära. Hur kan livet förändras? Hur går man vidare, vad blir nästa steg? Även frånvaron av sjukdom kan ibland ge en tomhetskänsla, säger Cecilia Trinks.

Möjligheten att arbeta preventivt och kontakten med patienterna ser de båda som inspirerande och meningsfulla delar av yrkesrollen.

– Vi finns med patienten genom hela utredningen, som oftast även involverar deras familj och släkt. Samtalen vi har är en stor del av yrket. Där känner jag att vi gör nytta och har en viktig roll. Även när svaret inte är det patienten hoppats på så kan kunskapen ändå ge en lättnad, som när föräldrar får besked om vad som faktiskt ligger bakom symtomen som deras barn har, säger Rebecka Ekström.

Cancerpatienter friskare med avancerad cellbehandling

För tre år sedan började Skånes universitetssjukhus, som första sjukhus i Norden, att behandla patienter med cancerformen lymfom med CAR T-cellsterapi i klinisk rutin. Så här långt har drygt 20 patienter genomgått behandlingen – med goda resultat. I början av nästa år kommer behandlingen att användas mot ytterligare en cancerform.

För tre år sedan började Skånes universitetssjukhus, som första sjukhus i Norden, att behandla cancerpatienter med CAR T-cellsterapi i klinisk rutin. Så här långt har drygt 20 patienter genomgått behandlingen – med goda resultat.

CAR T-cellsterapi är en behandlingsform som i korthet innebär att så kallade T-celler tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium. Väl där omvandlas T-cellerna till aggressiva celler som, när de förs tillbaka in i kroppen, attackerar ett särskilt protein på cancercellerna. Efter ungefär sex veckor skiktröntgas patienten och då vet man om behandlingen haft effekt.

Det är en avancerad behandlingsterapi som används när traditionella cancerbehandlingar inte har någon effekt. I januari 2020 behandlades den första patienten på Skånes universitetssjukhus med CAR T-cellsterapi. Sedan dess har ytterligare cirka 20 patienter med cancerformerna diffust storcelligt B-cellslymfom och myelom fått behandlingen.

Tidigare studier har visat att ungefär 40 procent av de patienter som genomgått CAR T-cellsterapi får god behandlingseffekt.

Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

– Vi har sett samma resultat bland våra patienter, drygt hälften av dem visar inte längre några spår av sjukdomen. Det finns patienter som varit utan tecken på sjukdom så pass länge, drygt två år, att vi snart kan säga att de är friska, säger Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

– Det här är patienter där det innan CAR T-cellsterapin inte fanns något hopp om bot. Det känns fantastiskt att få vara med i den här utvecklingen, som verkar kunna innebära att patienterna nu kan leva sina liv som friska.

Framgångsrikt mot vissa cancerformer
Än så länge har CAR-T-cellsbehandling mest varit framgångsrik för patienter med cancerformerna lymfom, akut lymfatisk leukemi och myelom. Dessa typer av tumörer har proteiner på sin yta som CAR T-cellerna kan angripa, utan att också angripa andra viktiga organ i kroppen. Utveckling av CAR T-cellsterapi för andra former av cancer pågår, men här är det svårare att hitta specifika angreppspunkter, och många former av cancer har också en mikromiljö som skyddar dem mot angrepp från immunförsvaret.

Behandlingen kan medföra svåra biverkningar, bland annat tal- och skrivsvårigheter och ett sepsisliknande tillstånd som kan kräva intensivvård. Men ingen av patienterna som fått behandlingen på Skånes universitetssjukhus har drabbats av så svåra biverkningar.

– För att få den här behandlingen måste man kunna klara av den rent fysiskt. Men det finns ingen övre åldersgräns. Patienterna vi behandlat har varit mellan 40 och 73 år, säger Mats Jerkeman.

Internationell studie på gång
Skånes universitetssjukhus är inte längre ensamma i Norden med att utföra CAR T-cellsterapi mot lymfom – behandlingen finns numera på ytterligare fyra sjukhus i Sverige: i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Linköping. I framtiden tror Mats Jerkeman att den kan börja användas vid fler former av lymfom. Nyligen har en ny CAR-T-cellsprodukt blivit godkänd för användning i Sverige för cancerformen mantelcellslymfom.

– Det är en ofta svårbehandlad sjukdom, och Skånes universitetssjukhus kommer att också här bli bland de första i landet som har möjlighet att ge denna behandling.

Vid årsskiftet kommer Skånes universitetssjukhus, som enda sjukhus i Norden, ingå i en internationell studie, kallad ZUMA-25, där patienter med återfall av mer ovanliga former av lymfom inkluderas för behandling med CAR T-cellsterapi. Studien kommer att pågå i två år, och inkluderar patienter med cancerformerna Burkittlymfom, Richtertransformation, hårcellsleukemi och Waldenströms sjukdom.

47 miljoner till ny forskarskola i avancerade terapiläkemedel

Avancerade terapiläkemedel (Advanced Therapy Medicinal Products – ATMP), är en ny typ av läkemedel som baseras på celler, gener eller vävnader. Men både inom akademin och vården saknas spetskompetens för dessa avancerade behandlingar. Nu startar en ny forskarskola som kopplar samman världsledande forskningsmiljöer hos fem av Sveriges lärosäten, för att kunna utbilda för framtida utveckling och implementering av ATMP.

Under det senaste decenniet har flera forskningsgenombrott inom cellbiologi och genetik möjliggjort utvecklingen av nya avancerade läkemedel. De ger helt nya förutsättningar för att behandla dagens obotliga sjukdomar, genom att skräddarsy behandlingar som kan hjälpa kroppen att reparera sig själv inifrån. Men för att få ut dessa terapier till patienterna, behövs spetskompetens inom hälso- och sjukvården, en typ av spetskompetens som det är brist på idag.

Johan Flygare, docent och forskare på Avdelningen för molekylärmedicin och genterapi, Stamcellscentrum och cancercentrum vid Lunds universitet. Foto: Johan Persson.

– Inom fem år behöver Sverige 500 personer med den här kompetensen och idag finns det en handfull. Behovet av nya, nationellt samordnade utbildningsinsatser är därför stort, säger Johan Flygare, koordinator för den nya forskarskolan, samt forskare på Avdelningen för molekylärmedicin och genterapi vid Lunds universitet.

I Sverige har vi mycket stark grundforskning och ett ständigt ökande antal ATMP-innovationer och det behövs nu kunskap och infrastruktur för att ta dessa akademiska projekt vidare till patienterna. En viktig del är produktionsprocessen av avancerade läkemedelsprodukter, där metoder för att ta fram koncept måste utvecklas för att bibehålla kvalitet och säkerhet. Samordningen mellan universitet och regioner samt näringsliv behöver också stärkas. Den nya forskarskolan riktar sig främst mot lärare på utbildningar till: läkare, tandläkare, apotekare, sjuksköterska, och biomedicinsk analytiker. Tanken att doktoranderna sedan genom framtida roller som lärare och forskare skall sprida kunskapen vidare.

Forskarskolan koordineras av Lunds universitet och medsökande universitet är Göteborg, Umeå, Uppsala samt Karolinska Institutet. Samverkan är nyckeln till att lyckas och för att kunna fånga upp de specialistkunskaper som finns utspridda på de olika universiteten. Forskarskolan kommer även att samverka med ledande internationella forskningsmiljöer både i Europa och USA. Dessutom skapas nu ett ATMP-center vid Skånes universitetssjukhus i Lund, som blir en nod i en större nationell satsning på området. Centret som ska fungera som ett kompetenscentrum både för akademi och sjukhus beräknas stå klart 2024 och, blir en stor tillgång för doktoranderna på forskarskolan.

– Nu känns det verkligen spännande att få sätta igång med att utveckla kursutbudet, med hela kedjan från utveckling av och forskning om ATMP, till tillverkning med kvalitetsaspekter, regelverk, etik, hälsoekonomi och entreprenörskap. Under 2024 räknar vi med att ta emot de första doktoranderna på forskarskolan, avslutar Johan Flygare.

Vetenskapsrådet har finansierat forskarskolan – Doctoral Program in preclinical and clinical Advanced Therapies – med 47 miljoner kronor under fem år.

Speciellt protein ökar dödlighet vid cancer i bukspottkörteln

Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.

– Vi kunde se att patienter med lägre nivåer av det aktuella proteinet hade effektivare försvar mot cancern och längre överlevnad, säger Daniel Öhlund som lett arbetet, vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Det protein det gäller är galectin 4, ett protein som normalt finns i magtarmkanalen där det har betydelse för cellernas utmognadsprocesser. Problemet uppstår när samma protein utsöndras av cancerceller och binder till T-celler som har betydelse för immunförsvaret. Då kan proteinet orsaka programmerad celldöd av dessa T-celler. Denna funktion används av cancercellerna för att undvika att de attackeras och elimineras av T-cellerna.

Kroppens försvar mot cancer i bukspottskörteln bygger delvis på att T-cellerna angriper och oskadliggör cancerceller innan de hinner spridas. Men när det finns höga halter av proteinet galectin 4 i bukspottkörtelstumören angrips T-cellerna och dör istället, vilket lämnar fältet fritt för cancercellerna att växa och spridas.

Umeåforskarna kunde se att hos patienter med bukspottkörtelcancer var nivåerna av galectin 4 så höga att de kunde ses i ett vanligt blodprov. Upptäckten öppnar därmed dels för möjlighet att ställa tidig diagnos av den fruktade men svårupptäckta cancerformen, dels en öppning för framtida utveckling av behandlingar.

När forskarna studerade olika tumörer kunde de se att tumörer med låga nivåer av proteinet var mindre än tumörer med högre nivåer. Det gick också att se en större ansamling av immunceller i tumörer med låga nivåer av galectin 4, vilket ökar möjligheten att bekämpa och överleva cancern.

– I framtiden vill vi med läkemedel blockera bindning av proteinet till T-celler, så att kroppens immunförsvar mot cancercellerna fungerar normalt. Om behandlingen fungerar skulle immunförsvaret kunna attackera och eliminera cancerceller vilket skulle öka överlevnaden för patienter med sjukdomen, säger studiens huvudförfattare Tommy Lidström.

Cancer i bukspottkörteln, pankreas, är en av de dödligaste cancerformerna. Den upptäcks ofta sent i sjukdomen och det finns få effektiva behandlingar. Årligen insjuknar drygt 1200 svenskar i sjukdomen.

Det har gjorts tidigare forskning kring olika proteiners roll i hur cancern undgår immunförsvaret, men det har hittills inte lett till utveckling av nya effektiva läkemedel.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Immunology Research

Om den vetenskapliga publiceringen
Extracellular galectin 4 drives immune evasion and promotes T-cell apoptosis in pancreatic cancer
Tommy Lidström, Joshua Cumming, Rahul Gaur, Lars Frängsmyr, Ioannis S. Pateras, Matthias J. Mickert, Oskar Franklin, Mattias N.E. Forsell, Niklas Arnberg, Mitesh Dongre, Cedric Patthey, Daniel Öhlund
https://doi.org/10.1158/2326-6066.CIR-21-1088

Genprofil kan visa vilka patienter som kan slippa strålbehandling efter bröstcancerkirurgi

Ny forskning från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att precisionsmedicin kan identifiera bröstcancerpatientgrupper där strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi inte behövs. I en studie med huvudprövare från Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset har en genprofil tagits fram som identifierar när man kan avstå strålbehandling.

Med hjälp av precisionsmedicin kan bröstcancerpatientgrupper identifieras där strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi inte behövs. Foto: SU.

I tre oberoende kliniska prövningar visade den specifika genprofilen POLAR vilka patienter som skulle dra nytta av lokal strålbehandling. Vilket i sin tur innebär att en specifik grupp bröstcancerpatienter inte behöver genomgå strålbehandlingen, och därmed kan undvika eventuella bieffekter.

– Data visar att patienter med ett lågt värde på POLAR-genprofilen klarar sig med lika låg risk för lokalt återfall som de som får strålbehandling. Då behandling kan ha negativa sidoeffekter är det viktigt att kliniskt fastställa och identifiera patienter där strålbehandling inte behövs, säger Per Karlsson, professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre.

De flesta patienter som har genomgått kirurgi i samband med bröstcancer rekommenderas strålbehandling. Och trots att endast en liten del av patienterna upplever allvarliga biverkningar av strålning, blir det totalt ett ganska stort antal patienter med tanke på hur vanligt bröstcancer är. Denna typ av genprofilering i samband med behandling kan därför förbättra livskvaliteten för många patienter.

– Men utvecklingen av POLAR kommer att behöva ytterligare validering och säkerhetstester innan den kan användas i det kliniska arbetet, betonar Per Karlsson.

Fakta: Om studien

I en studie med huvudprövare från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en genprofil med namnet POLAR (Profile for the Omission of Local Adjuvant Radiotherapy) tagits fram som identifierar när man kan avstå strålbehandling.

POLAR-genprofilen innefattar 16 gener som bland annat styr funktioner inom immunsystemet och celldelningstakt. Metaanalys av de tre randomiserade prövningarna bekräftar att genprofilen POLAR kan identifiera patienter där strålbehandling inte behövs.

Ett forskarteam från Sverige, Skottland och Kanada utförde validerande analyser av 623 patienter som deltog i en av tre kliniska randomiserade prövningar och undersökte effektiviteten av bröstbevarande kirurgi med och utan lokal strålbehandling.

Genom att studera uttryck av olika gener i brösttumörerna inom kliniska prövningar där patienter randomiserats till strålbehandling eller inte, har patienter med bröstcancertyp som inte har behov av strålbehandling efter bröstbevarande operation kunnat identifieras.

Konsolidering med Blincyto förlänger överlevnad vid akut lymfatisk leukemi

På lördag den 10 december inleds ASH, världens största blodcancerkongress, i New Orleans. Ett så kallat Late Breaking Abstract visar på överlevnadsfördelar hos vuxna patienter i första linjens behandling då Blincyto ges som tillägg till kemoterapi vid Philadelphia-negativ akut lymfatisk B-cellsleukemi (B-ALL).

– Tillägg av Blincyto till konsolideringsbehandling med cytostatika resulterade i en signifikant bättre total överlevnad för vuxna patienter med Ph-negativ B-ALL, säger Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef för Amgen Sverige.

”Resultaten talar för att Blincyto kan ha potential att förbättra behandlingsresultaten för patienter med denna svåra leukemi, även för dem som är MRD-negativa”, säger Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef för Amgen Sverige. Foto: Bosse Johansson.

Vuxna med nydiagnostiserad akut lymfatisk leukemi, ALL, kan i många fall uppnå komplett remission med konventionell cytostatikabehandling. Emellertid är återfall inte ovanligt och risken ökar med stigande ålder. För dessa patienter är överlevnaden begränsad..

Nu visar data från fas III-studien ECOG-ACRIN E1910 att tillägg av Blincyto (blinatumomab) till konsolidering med cytostatika signifikant förbättrar överlevnaden. Studieresultaten presenteras på the 64^th Annual Meeting and Exposition of the American Society of Hematology av professor Mark R. Litzow som är verksam vid Mayo Clinic.

I den aktuella delen av studien deltog patienter mellan 30 och 70 års ålder (median: 51) med nydiagnostiserad Ph- B-ALL som fått induktionskemoterapi i 2,5 månader. Av dessa uppnådde 81 procent morfologisk komplett remission (CR = Complete Remission, CRi = Complete Remission with Incomplete Count Recovery, komplett remission med ofullständig benmärgsåterhämtning/kvarstående cytopeni). Dessa patienter fortsatte i studien och fick en intensifieringskur med högdos-metotrexat med pegaspargas.

Efter utvärdering av remissions- och MRD-status (MRD= Minimal Residual Disease, minimal kvarvarande sjukdom ≤0.01%) randomiserades 224 MRD-negativa patienter till konsolidering med antingen enbart kemoterapi eller kemoterapi med tillägg av fyra cykler med Blincyto (blinatumomab). Båda grupperna erhöll fyra cykler kemoterapi. Därefter fick de båda grupperna samma underhållsbehandling, så kallad POMP som är en akronym för Purinethol (6-merkaptopurin), Oncovin (vinkristinsulfat), metotrexat och prednison.

Vid en interimsanalys efter en medianuppföljning på 43 månader observerades en signifikant förbättrad total överlevnad i Blincyto-armen där median-OS inte uppnåtts mot 71,4 månader i kontrollarmen.

Forskarna sammanfattar i sitt abstract att ”tillägg av blinatumomab till konsolideringskemoterapi representerar en ny standardbehandling av vuxna Philadelphia-negativa B-ALL-patienter i åldern 30–70 år”.

– Det här är resultat som visar att Blincyto skulle kunna ha potential att förbättra behandlingsresultaten för vuxna patienter i första linjens behandling, även för dem som är MRD-negativa, säger Sandra Eketorp Sylvan.

Patienterna i studien kunde gå till allogen stamcellstransplantation när som helst efter konsolideringsbehandlingen. Lika många patienter i de båda grupperna gick vidare till transplantation.

Ny metod för kartläggning av cancerceller banar väg för behandling av obotlig hjärncancer hos barn

Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar för denna sällsynta cancerform. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått en bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab, nyligen publicerad i Nature Genetics.

Genom visualisering skapas kartor över vävnadssnitt från ett dussintal tumörer för att se hur cellerna som identifierats i studien är organiserad i tumörvävnaden. Här en cellkarta över ett 2×1,5 mm stort tumörsnitt. Bild: Mats Nilsson.

– Problemet med den här sortens tumörer är att cancercellerna i dem är väldigt formbara. De har en förmåga att byta skepnad till celler som liknar helt normala celler, säger Mats Nilsson, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet och SciLifeLab och medförfattare till studien.

Skapar kartor

Artikeln är en omfattande kartläggning av den cellulära och rumsliga variationen av en hjärncancer som huvudsakligen drabbar barn och ungdomar. Cellernas form styrs bland annat av den lokala cellulära miljön.

Mats Nilsson, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet. Foto: Adam af Ekenstam.

– Genom att kartlägga cellernas miljöer får vi en bättre förståelse för under vilka omständigheter cellerna delar på sig och därmed också hur vi kan försöka störa detta. Vår del av arbetet vid Stockholms universitet och SciLifeLab gällde den rumsliga delen. Vi har skapat kartor över vävnadssnitt från ett dussintal tumörer för att se hur cellerna som identifierats i studien är organiserad i tumörvävnaden, säger Mats Nilsson.

Varför så svårbehandlad

Studien, som är den första som använder så kallad rumsligt upplöst omik för att analysera cancerpatienters vävnader, kartlägger hur cancercellerna ser ut molekylärt och hur de är organiserade rumsligt i tumörerna i relation till varandra och till mer normala celler. Syftet var att leta efter ålders- och platsberoende skillnader i tumörerna, som kom från olika delar av hjärnan och studien gjordes genom att mäta all genetisk aktivitet i vävnadsprover från 50 personer i åldersspannet 2–68 år gamla. Forskarna upptäckte då att den rumsliga organisationen av celler, det vill säga hur cellerna är placerade i förhållande till varandra, kan hjälpa till att förklara varför just den här cancerformen är så svår att behandla.

– Med en bättre förståelse av vad det är som styr cancercellerna till att likna vanliga celler kan man försöka ta fram behandlingsstrategier som gör att de inte omvandlas på det sättet, säger Mats Nilsson.

”The landscape of tumor cell states and spatial organization in H3-K27M mutant diffuse midline glioma across age and location”

Ny diagnostik av prostatacancer banar väg för allmän screening

Risken för överdiagnostik vid screening för prostatacancer kan halveras. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Med den diagnostik som nu prövats kommer betydligt färre harmlösa tumörer att hittas. Detta löser ett stort problem och öppnar för allmän screening.

Jonas Hugosson, professor på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Prostatacancercentrum, tillsammans med Elene Nilsson, undersköterska. Foto: Anna Rehnberg.

Det är forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som står bakom studien, publicerad i tidskriften The New England Journal of Medicine.

Studien fokuserar på ett stort problem vid screening för prostatacancer, nämligen att en mycket stor andel av de fall som upptäcks utgörs av små oftast harmlösa tumörer. Detta innebär stor risk att många behandlas i onödan med risk för bestående komplikationer i form av inkontinens och impotens som negativt påverkar livskvaliteten.

Fokus på riktade vävnadsprover

I den nu aktuella studien inbjöds 37 887 män i Västra Götaland, 50-60 år gamla, att ta blodprovet PSA, och vid förhöjda värden erbjöds en magnetkameraundersökning av prostata. De 17 980 (47 procent) som deltog delades upp i två grupper.

I referensgruppen erbjöds alla med förhöjda PSA-värden systematiska vävnadsprov, det vill säga tolv så kallade blinda vävnadsprov från olika delar av prostatan, och om magnetkameran visade något misstänkt togs ytterligare tre eller fyra riktade vävnadsprov från just det området, en strategi som i stort sett är standard i världen i dag.

I experimentgruppen kallades enbart män med misstänkta förändringar vid magnetkameraundersökningen till vävnadsprov, som då utgjordes av enbart riktade vävnadsprov, fyra stycken, mot det misstänkta området.

Resultaten visar att risken att hitta en harmlös cancer halverades i experimentgruppen medan allvarlig potentiellt dödlig cancer hittades i nästan samma utsträckning.

Medicinskt motiverat att screena

Ansvarig för studien är Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi måste komma bort från de blinda vävnadsproverna som i dag fortfarande är standard, lita på magnetkameraundersökningen och därmed skifta diagnostiken till att enbart ta prov på män med magnetkamerafynd och då enbart riktade prover mot det aktuella området, säger han.

– Denna strategi minskar kraftigt antalet som behöver genomgå vävnadsprovtagning som i sig är obehaglig och innebär en risk för infektion. Dessutom halverar denna strategi risken att man upptäcker en harmlös cancer, vilket varit det största hindret för att införa allmän screening för prostatacancer, fortsätter Jonas Hugosson.

I experimentgruppen ökade sannolikheten för att upptäckten av en medelsvår tumör blev något fördröjd hos en liten del av individerna. Det sammantagna resultatet talar dock för att det nu finns fullgoda medicinska argument för att införa screening enligt den aktuella modellen.

– Resultaten från denna studie kan bana väg för att allmän screening kan införas för prostatacancer, även om andra faktorer, såsom kostnader, tillgänglighet till magnetkameraundersökning med mera, måste tas med i bedömningen, avslutar Jonas Hugosson.

Titel: Prostate Cancer Screening with PSA and MRI Followed by Targeted Biopsy Only, http://doi.org/10.1056/NEJMoa2209454

Enhertu visade signifikant förlängd totalöverlevnad

Nya resultat från studien DESTINY-Breast03 publicerade i Lancet visar att behandling med Enhertu (trastuzumab deruxtekan) gav en statistisk signifikant förbättrad totalöverlevnad (OS) vid HER2-positiv metastaserad bröstcancer, jämfört med trastuzumab emtansin (T-DM1), och den progressionsfria överlevnaden var 22 månader längre, jämfört med trastuzumab emtansin (T-DM1).

Läs pressmeddelandet från Daiichi Sankyo (på engelska)

Artikeln i Lancet.

Ny metod visar vägen mot tidiga och effektiva multicancertest

När cancer kan upptäckas i ett tidigt skede minskar dödligheten drastiskt, men dagens screeningmetoder är begränsade till ett fåtal cancertyper. En internationell studie ledd av forskare från Chalmers visar att en ny, tidigare oprövad metod enkelt kan fånga in flera typer av nybildad cancer samtidigt – även cancertyper som är svåra att upptäcka på annat sätt.

Den nya metoden kan hitta flera typer av nybildad cancer samtidigt med hjälp av små volymer av vätskor som blod eller urin. Det som mäts är cancerindikerande förändringar i så kallade glykosaminoglykaner – sockerarter som är en del av vår ämnesomsättning. Foto: Elypta AB; grafisk illustration: Toby Logan.

Cancer är en av de dödligaste sjukdomarna i världen, och när cancern upptäcks i ett sent skede är den betydligt svårare att bota. Att hitta effektiva metoder för att tidigt upptäcka flera typer av cancer samtidigt, så kallade multicancertest, är ett framväxande område i forskarvärlden. Dagens etablerade screeningtester är nämligen cancertypspecifika, vilket innebär att patienter behöver testas för varje cancertyp separat. De multicancertest som är under utveckling är oftast baserade på genetik, exempelvis genom att mäta DNA-fragment från tumörer som cirkulerar i blodet. Men DNA-baserade metoder kan inte fånga upp alla cancertyper, och har begränsade möjligheter att hitta tumörer som fortfarande är små.

Ny metod grundad i människans ämnesomsättning
Nu har forskare från Chalmers i ett internationellt samarbete utvecklat en ny metod för multicancertester som i stället är grundad i människans ämnesomsättning. Resultaten, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, öppnar nya möjligheter för billigare och effektivare screeningtester. I en studie med totalt 1 260 deltagare visade forskarna att denna nya metod kan upptäcka alla de 14 inkluderade cancertyperna i studien. De kunde även visa att dubbelt så många tidiga cancerfall hos i övrigt friska och symptomfria personer kan upptäckas med den nya metoden, jämfört med de DNA-baserade multicancertester som utvecklas idag.

– Detta är en hittills outforskad metod, och tack vare att vi har kunnat testa den på en större population kan vi tydligt visa att den är effektiv för att hitta fler cancerfall och cancertyper i ett tidigt skede. Metoden gör det också möjligt att hitta cancertyper som inte kan fångas in med de framväxande DNA-baserade multicancertesten, och som det heller inte finns screeningprogram för idag, exempelvis tumörer i hjärnan och njuren, säger Francesco Gatto, som forskar i systembiologi vid Chalmers och är en av studiens författare.

Billigare och enklare tester
Metoden grundar sig på en upptäckt av Francesco Gatto och professor Jens Nielsen på Chalmers för snart tio år sedan: att så kallade glykosaminoglykaner – en sorts sockerarter som är en viktig del av vår ämnesomsättning – är utmärkta biomarkörer för att visa på cancerförekomst. Forskarna har skapat en mätmetod baserad på artificiell intelligens, där algoritmer används för att hitta cancerindikerande förändringar i glykosaminoglykaner. Testerna görs med hjälp av jämförelsevis små volymer av vätskor som blod eller urin, vilket gör dem lättare att hantera.

– Att testerna är så enkla innebär att kostnaden blir betydligt lägre, vilket kan göra det möjligt för fler att ta del av dem, säger Francesco Gatto.

Viktigt steg mot effektiva multicancertest
I nästa steg hoppas forskarna kunna genomföra en studie med ännu fler deltagare, för att ytterligare bekräfta och utveckla metoden.

– Det här är en banbrytande studie som ger hopp om att en dag kunna skapa screeningprogram som tidigt kan upptäcka alla cancertyper, säger Francesco Gatto.

– För att kunna hitta fler cancerfall tidigt vet vi att nya verktyg behövs. De här resultaten är väldigt intressanta eftersom högre känslighet har kunnat påvisas för fler typer av cancer i ett tidigt skede, med en kostnadsmässigt mer tillgänglig teknik, säger Eric Jonasch, cancerläkare och professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, och medförfattare till studien.

Artikeln “Noninvasive multi-cancer early detection using glycosaminoglycans” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Studien har letts av forskare från Chalmers i samarbete med över 30 samarbetspartners vid 10 olika universitet och forskningsinstitut i Sverige och internationellt. Dessa är: Lunds universitet, Uppsala universitet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Vancouver Prostate Centre, Kanada, University of British Columbia, Kanada, Università Vita-Salute San Raffaele, Italien, University of Modena and Reggio Emilia, Italien, MD Anderson Cancer Center vid University of Texas, USA och University of Copenhagen, Danmark.
Metoden har redan tagit klivet ut i samhället genom startupföretaget Elypta, som är ett av Chalmers Ventures portföljbolag. Elypta har sin bas i den forskning som presenteras i den vetenskapliga studien, och fokuserar på att utveckla och kommersialisera multicancertester för tidig upptäckt samt ett test för återkommande njurcancer. Elypta har också utvecklat de mätmetoder som har använts i studien.

Ny studie vill kartlägga canceröverlevares behov i primärvården

Hur ser behoven ut när patienter som drabbats av cancer behöver fortsatt stöd efter avslutad behandling på sjukhus? I Södra sjukvårdsregionen startar nu den första heltäckande patientstudien i Sverige som vill kartlägga behoven hos patienter efter cancer. Studien undersöker även hindren för en fungerande kommunikation och koordinering mellan sjukhusspecialistvård och primärvård.

Nick Lamb och Anna-Maria Larsson.

Fler och fler överlever sin cancersjukdom, tack vare effektiv diagnostik och behandling. Beräkningar visar att antalet personer som överlever cancer tio år efter diagnos, kommer att fördubblas fram till 2040. Det ställer tuffa krav på hälso- och sjukvården eftersom patienters behov av fortsatt stöd och uppföljning också kommer att öka.

– När man får en cancerdiagnos vill man till varje pris överleva, men när man väl har klarat resan och överlevt uppstår många andra kvarstående behov som man behöver fortsatt hjälp med. Det kan vara funderingar kring biverkningar och fysiska symtom, men också kring existentiella, psykosociala och själsliga behov. Man blir i regel hänvisad till primärvården, men den är ofta hårt pressad och många patienter upplever att de inte får sina behov mötta, säger Nick Lamb, representant i Patient- och närståenderådet vid Regionalt cancercentrum syd samt patientrepresentant i styrgruppen för Comprehensive Cancer Centre vid Skånes universitetssjukhus.

Patienters behov och upplevelser

I början av 2023 kommer cirka 9 000 patienter i Södra sjukvårdsregionen (Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland), som diagnostiserats och fått behandling för cancer, att bjudas in till en omfattande enkätstudie. Syftet är att ta reda på hur de kvarstående behoven ser ut och hur patienterna upplever kontakten med vården efter avslutad behandling inom sjukhusspecialistvården.

Studien drivs av Centrum för primärvårdsforskning i samarbete med Regionalt cancercentrum syd.

– Det blir den första svenska heltäckande forskningsstudien som vetenskapligt ska utvärdera cancerpatienters kvarstående behov när de lämnat sjukhusspecialistvård en och vilka hinder som de upplever i den fortsatta kontakten med vården, säger Anna-Maria Larsson, onkolog och medicinsk rådgivare vid Regionalt cancercentrum syd, samt docent vid avdelningen för onkologi vid Lunds universitet.

I en första pilotstudie som gjordes under 2022 och som ligger till grund för den större studien som nu ska göras, deltog 20 canceröverlevare, både män och kvinnor med olika cancerdiagnoser.

En sammanfattning av intervjuerna i pilotstudien visar att majoriteten av deltagarna inte fick viktiga behov tillgodosedda i primärvården. De upplevde att det fanns stora brister i kommunikationen och vårdkoordineringen mellan sjukhusspecialistvård en och primärvården. Patienterna upplevde även en bristande tillgänglighet, bristfällig kontinuitet och en för låg kunskap och kompetens om cancerrelaterade behov.

– Inför den kommande studien har vi med patientrepresentanter i forskargruppen, både från sjukhusspecialistvård en och primärvården. Patientperspektivet har varit utgångspunkten i utformningen av studien, säger Anna-Maria Larsson.

Studie som beslutsunderlag

Nick Lamb känner igen sig i resultaten från pilotstudien. Han har själv gjort en tuff cancerresa med akut leukemi. Vändpunkten kom 2015 då han fick genomgå en stamcellstransplantation.

– Jag fick livet tillbaka och känner en enorm tacksamhet för bemötandet och den goda medicinska behandling jag fick på sjukhuset. Men som färdigbehandlad och utskriven från sjukhuset har det varit svårt att få stöd och hjälp i primärvården.

De första fyra åren efter transplantationen drabbades Nick av flera lunginflammationer som gjorde honom orolig.

– I primärvården är rådet att avvakta fem dagar om du har feber. Men om du har haft cancer kan feber och infektioner väcka rädsla för återfall. Det är viktigt att snabb få kontakt med vården. Nyligen drabbades jag av en bältrosinfektion och bollades runt mellan primärvården och sjukhusspecialistvården, ingen ville riktigt ta ansvar. Det skapade otrygghet och oro för komplikationer som kan uppstå på grund av min tidigare sjukdom och behandling.

Förhoppningen med den nya enkätstudien är att beslutsfattare ska få tillgång till ett vetenskapligt underlag för att kunna åtgärda de brister som redovisas.

Både Nick Lamb och Anna-Maria Larsson skulle gärna vilja se att det utvecklas en modell som övervinner de barriärer som finns idag för en tydlig och fungerande kommunikation och koordinering mellan sjukhusspecialistvård och primärvård.

– Sjukhusspecialistvården och primärvården måste ta ett delat ansvar för patienterna. Vi behöver också göra utbildningsinsatser för att tydliggöra uppdrag och ansvar. Genom att satsa på aktiva överlämningar skulle vi kunna spara mycket lidande och använda våra resurser på ett mer ändamålsenligt sätt, säger Anna-Maria Larsson.

Nick Lamb hoppas att resultaten från den kommande studien ska leda till en fast vårdkontakt som kan lotsa patienter rätt i de snåriga vårdsystemen. Han skulle också gärna vilja se kommunicerande IT-system som gör det möjligt att dela patientinformation mellan olika förvaltningar.

– Det skulle också vara fantastiskt med en kontaktperson i primärvården, precis som i sjukhusspecialistvården. Då skulle man kunna få ett strukturerat omhändertagande och ett snabbspår till primärvården. Jag hoppas verkligen att enkätstudien ska leda till att de hinder och problem vi ser idag kan åtgärdas, säger Nick Lamb.

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Denis Music, professor vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet, har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna för att utveckla tekniker för tidig diagnostik av allvarliga sjukdomar.

Denis Music har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna.

Tidig diagnostik av dödliga sjukdomar har enorm betydelse för samhället och nyttoeffekten är stor. I många fall är det helt avgörande att en sjukdom upptäcks i tid för att ett sjukdomsförlopp ska kunna stoppas eller bromsas in.

I det kommande forskningsprojektet ”Multilagerstruktur av icke-enzymiska väteperoxidsensorer för biomedicinsk tillämpning” kommer Denis Music och hans team, i samarbete med Biofilms Research Center for Biointerfaces med professor Tautgirdas Ruzgas i spetsen, använda sig av ett helt nytt instrument – ett så kallat sputtersystem.

Flera nya tekniker

– Sputtering är en fysisk process där man låter joner med mycket hög energi träffa en platta så att atomer avlägsnas från dess yta. Dessa atomer samlas sedan på en annan platta där de bildar en tunn film: en biosensor vars olika egenskaper kan studeras, förklarar Denis Music och fortsätter:

– En annan nyhet är att vi i det kommande projektet kommer att använda oss av multilager som exempelvis är uppbyggda som ”nanorods”, som kan liknas vid nanostrukturer inom en annan nanostruktur.

Att utforska biosensorer spelar en viktig roll i den kliniska upptäckten av väteperoxidrelaterade sjukdomar, som både Parkinsons sjukdom och cancer är.

– Med konceptet med nanostrukturerade multilager förväntar vi oss att ytterligare förbättra prestandan hos biosensorer och möjliggöra tidig upptäckt av vissa dödliga sjukdomar, säger Denis Music, professor vid Malmö universitet.

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida forskning att hitta sätt att tidigare upptäcka den fruktade cancerformen.

– Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna, säger Daniel Öhlund, en av forskarna bakom studien.

Arbetet med den aktuella studien har letts av Daniel Öhlund, biträdande lektor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, och Malin Sund, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Studien bygger på analyser av patientmaterial som finns insamlat inom ramen för Northern Sweden Health and Disease Study .

– Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt, säger Malin Sund.

I studien har forskarna använt det blod som västerbottningar under flera årtionden har donerat till forskningen, och de visar nu att detta utgör en forskningsresurs som i sin omfattning har få motsvarigheter i världen. Det finns sedan tidigare två kända markörer i blodet för bukspottskörtelcancer, två proteiner som heter CA19-9 respektive CEA. De är effektiva när det gäller att följa hur cancern utvecklas när den väl är etablerad.

Problemet med cancer i bukspottskörteln, pankreas, är att cancern i början bara ger diffusa symtom och därför ofta upptäcks så sent att den är svår att behandla framgångsrikt. Det gör att dödligheten i denna cancerform är mycket hög. Att hitta sätt att tidigare upptäcka cancer i bukspottskörteln skulle vara ett viktigt steg för att kunna behandla cancern innan det är för sent och rädda liv.

Forskarna vid Umeå universitet sökte därför systematiskt i biobanken efter personer som senare utvecklade bukspottskörtelcancer och mätte markörer i blodet som kunde visa att cancern var på väg. Det man då fann var att liten andel av de personer som fick bukspottskörtelcancer hade långsamt stigande nivåer av markören CA19-9 från två år innan de fick cancerdiagnosen.

Däremot kunde forskarna inte hitta någon markör som var tillräckligt start för att kunna förutsäga vilka friska personer som är i riskzonen för att senare få cancerformen. Ingen av de markörer man letade efter var tillräckligt känslig för att kunna användas vid allmän screening på befolkningsnivå.

–Det finns förutsättningar att med ett blodprov upptäcka bukspottkörtelcancer i ett mycket tidigt stadium, men att vi måste hitta känsligare markörer för sjukdomen än vi har idag, säger James Mason, en av studiens huvudförfattare.

Cirka 1200 svenskar drabbas årligen av cancer i bukspottskörteln. Den enda effektiva behandlingen för närvarande är kirurgi. För att den ska vara effektiv får inte cancern ha spridit utanför bukspottskörteln. Bukspottskörtelcancer är den cancerform som har högst dödlighet.

Northern Sweden Health and Disease Study, består av blod och hälsoundersökningar från Västerbottens hälsoundersökningar, Monica och mammografikohorterna med totalt över 135 000 deltagare.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Molecular Sciences.

Om den vetenskapliga publiceringen
A Cross-Sectional and Longitudinal Analysis of Pre-Diagnostic Blood Plasma Biomarkers for Early Detection of Pancreatic CancerJames Mason, Erik Lundberg, Pär Jonsson, Hanna Nyström, Oskar Franklin, Christina Lundin, Peter Naredi, Henrik Antti, Malin Sund, Daniel Öhlund
https://doi.org/10.3390/ijms232112969

Unga med cancer kan få problem med sex och fertilitet

Många unga vuxna som har haft cancer får problem med sexlivet eller känner oro över sina möjligheter att i framtiden bli föräldrar. I forskningsprogrammet Fex-Can – Fertilitet och sexualitet efter cancer, undersöks hur utbredda problemen är och metoder utvecklas för att hjälpa de som drabbats.

Lena Wettergren, professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Foto: Mikael Wallerstedt.

– Intimitet och sex är grundläggande i människors liv och det är därför viktigt att hjälp kan erbjudas för eventuella problem som är relaterade till den behandling som getts. Föräldraskap är också något som de flesta förväntar sig ska ingå i livet och om cancerbehandlingen leder till begränsade möjligheter att skapa familj, så är det ju jätteviktigt att blir klar över detta så att man kan undersöka alternativ och gå vidare, säger Lena Wettergren, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och en av dem som leder Fex-Can.

Fex-Can består av fyra olika projekt. I ett av dem, Fex-Can Young Adult, har forskarna följt 1 010 unga vuxna, i åldrarna 18–39 år som under 2016–17 insjuknade i testikel-, bröst-, äggstocks och livmoderhalscancer samt hjärntumör och lymfom. Med start 1,5 år efter diagnosen har deltagarna med regelbundna mellanrum fått fylla i frågeformulär. I ett annat projekt fokuseras på alla unga vuxna i Sverige som hade cancer i barndomen. 2 500 deltog.

– Vi har både ställt frågor om sexuell funktion, och om oro kring föräldraskap och möjligheten att få barn. Dessutom har vi frågat om hur man känner sig i förhållande till sin egen kropp, om man vågar visa sig naken och så. Vi har även med frågor om hälsorelaterad livskvalitet till exempel vad man orkar och om man besväras av olika symtom. Vi vill också ta reda på om någon i vården har tagit upp frågor om sex och fertilitet med dem, förklarar Lena Wettergren.

Sexproblemen kan till exempel handla om torra slemhinnor, svårigheter att få erektion eller smärta vid beröring.

Webbaserat självhjälpsprogram

De personer som svarade att de upplevde stora problem eller mycket oro erbjöds att delta i ett webbaserat självhjälpsprogram. Programmet handlar om att skapa förståelse för vad den aktuella cancersjukdomen och behandlingen kan ha för negativa fysiska effekter, men också vad som kan göras för att höja livskvaliteten för personen och göra hen mer nöjd med sin kropp. Här finns till exempel övningar för att öka den egna acceptansen för kroppen som kan vara förändrad. Viktigt är att personerna förstår att de inte är ensamma om sina upplevelser.

Att ha komplex över sin kropp eller tro att andra människor har ett så mycket bättre sexliv än man själv är vanligt även bland folk som aldrig haft cancer. Hur stor del av problemen är rent fysiska skador och hur mycket har psykiska orsaker?

– Det är svårt att svara på, men i våra statistiska modeller ser vi ett samband kopplat till diagnos och behandling där de som fått mera intensiv behandling har mer sexproblem. Jag kommer ihåg en kvinna som berättade att hon och hennes man hade haft ett bra sexliv före hon fick cancer, men när hon påbörjade sin hormonbehandling blev hennes slemhinnor så sköra att det var smärtsamt att ens ha trosor på sig. Personer som är oroliga eller nedstämda rapporterar i större utsträckning sexproblem, berättar Lena Wettergren.

Mer problem efter cancer

Forskningsresultaten som hittills publicerats visar att kvinnor som insjuknat i cancer som unga vuxna har mer sexproblem än kvinnor i samma ålder som inte haft cancer. Bland personer som haft barncancer sågs små skillnader när de jämfördes med personer i samma ålder utan erfarenhet av cancer, men forskarna såg att erektionsproblem var vanligare bland männen som haft barncancer än bland män som aldrig haft cancer.

– Både vad det gällde de som har haft barncancer och de som har haft cancer som unga vuxna så ser vi att det är relaterat till behandlingstyngd. De som har fått mer intensiv behandling har mera sexproblem, och det är därför särskilt viktigt att följa upp den gruppen, förklarar Lena Wettergren.

Under de år som hon arbetat med Fex-Can har hon sett att frågorna i allt högre grad tas upp inom cancervården.

– Vi gjorde en studie 2012 där män och kvinnor tillfrågades om någon hade tagit upp det här med fertilitet med dem och då var det 80 procent av männen, men bara 50 procent av kvinnorna som mindes att frågan hade diskuterats. Nu, i vår nya studie hade de flesta, både män och kvinnor (80%), fått information om behandlingens möjliga påverkan på fertilitet – så det har blivit bättre. Och jag skulle säga att jag är övertygad om att frågor om sex är mycket bättre omhändertagna i cancervården idag, säger Lena Wettergren.

Blodcancerförbundet först med riktig patientinvolvering inom forskning

— För att försäkra att nya innovativa behandlingar verkligen kommer personer som lever med blodcancer till del, behövs patientinvolvering inom forskning och på systemnivå. Därför skapade vi som första patientorganisation inom cancerområdet i Sverige redan förra året en patientpanel för patientinvolvering inom forskning, säger Lise-lott Eriksson Blodcancerförbundets ordförande.

Patientpanelen är ett projekt som Blodcancerförbundet startade våren 2021. Projektet syftar till att involvera patienter i den blodcancerforskning som bedrivs i Sverige. Blodcancerförbundet är därmed först i Sverige inom cancerområdet att initiera denna typ av projekt.
— Vi ser det som en självklarhet att personer som faktiskt vet hur det är att leva med en blodcancersjukdom och själva berörs av sjukdomen, ska ha en tydlig roll i att kunna utforma och påverka forskningen, säger Lise-lott Eriksson. Hon är blodcancerförbundets ordförande tillika president/ordförande för Myeloma Patient Europe.

Det handlar om liv eller död

De senaste åren har Blodcancerförbundet jobbat hårt för att påverka beslutsfattare och myndigheter inom vården. Kravet är att patientinvolvering måste öka på systemnivå för snabbare tillgång till nya EU-godkända innovativa läkemedel. Vår erfarenhet är att ”riktig” patientinvolvering innebär både ökad patientsäkerhet och högre livskvalitet.

— Många blodcancerpatienter har inte tid att vänta på den omständliga svenska införandeprocessen av nya effektiva läkemedel. Det handlar om skillnaden mellan liv eller död, hävdar Lise-lott Eriksson.

Patientpanelen

Personer som ingår i patientpanelen utbildas om forskningens grunder för att kunna delta vid granskningen och prioriteringen av inkommande forskningsansökningar till Blodcancerfonden. En annan viktig del inom projektet är att samtliga studier som Blodcancerfonden väljer att finansiera, tilldelas en patientrepresentant som ska samarbeta med forskarna under studiens gång. Patientpanelens representant ska också bevaka patientperspektivet under studiens gång.

Stort intresse för medverkan

Första året som projektet startade var det ett 20-tal sökande till projektet. Till årets patientpanel var det närmare 60 sökande som ville delta.
— Vi ser ett stort intresse inom vår organisation för patientinvolvering inom forskning. Arbetssättet visar vägen för hur andra patientorganisationer kan arbeta med att involvera patienter på ”riktigt” inom både forskning och på systemnivå.

— Med detta visar vi hur man verkligen kan utveckla forskningen för bättre behandling av blodcancersjukdomar, hävdar Lise-lott Eriksson.

CAR T-celler kan användas vid mantelcellslymfom

NT-rådet ger klartecken för Tecartus som blir den första car T-cellsbehandlingen vid mantelcellslymfom.

Tecartus (brexukabtagen-autoleucel) är en CAR T-cellsterapi där den aktiva komponenten består av patientens egna genetiskt modifierade T-lymfocyter. Cellerna har modifierats med hjälp av en retroviral vektor som kodar för en anti-CD19-specifik chimär antigenreceptor (CAR). Cellerna binder till CD-19-uttryckande målceller vilket ger T-cellsmedierad cytotoxicitet samt cytokinfrisättning som orsakar död av tumörceller som uttrycker CD19.

Tecartus är avsett för behandling av vuxna patienter med recidiverande eller refraktärt mantelcellslymfom (MCL) efter två eller fler linjers systemisk behandling med bland annat en Brutons tyrosinkinashämmare (BTK-hämmare).

Läs hela NT-rådets yttrande.

Yvonne Brandberg får Bröstcancerförbundets utmärkelse 2022

Hon har under hela sitt forskarliv argumenterat för vikten av att uppvärdera de psykosociala aspekterna av både diagnos och behandling. Nu uppmärksammas hon för sitt outtröttliga arbete för att tydliggöra att det är en hel människa som behandlas – inte bara en tumör. Yvonne Brandberg är professor, psykolog och forskningsledare vid Karolinska Institutet.

Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2022 tilldelas professor Yvonne Brandberg, psykolog och forskningsledare vid Karolinska Institutet.

– Jag känner mig stolt och hedrad, säger Yvonne Brandberg. Utmärkelsen har stärkt mitt yrkesmässiga självförtroende.

Yvonne Brandberg får Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2022 för ”sin långvariga och enträgna forskning där fokus ligger på att undersöka och förbättra människors upplevelser och erfarenheter av att screenas för, diagnostiseras med och behandlas mot cancersjukdom”. I motiveringen betonas också att hennes studier är ett viktigt och patientnära komplement till annan bröstcancerforskning eftersom de handlar om patienters livskvalitet.

– Jag har alltid fått slåss för att de här aspekterna ska beaktas och respekteras, säger Yvonne Brandberg. Helhetssyn kan låta som en klyscha, men tyvärr har det inte blivit bättre när det gäller att se människan bakom sjukdomen – snarare sämre. Mitt hopp står till att patientorganisationerna orkar driva de här frågorna. De behöver dra ett tungt lass!

Yvonne Brandberg utnämndes år 2008 till professor i vårdvetenskap med fokus på onkologi. Hennes engagemang för de psykosociala frågorna väcktes på 80-talet då hon lockades till Radiumhemmet för att leda en studie om antihormonbehandling och livskvalitet vid bröstcancer. Den följdes av ytterligare studier och så småningom en avhandling om psykosociala aspekter av information, prevention och behandling av cancer. Sedan dess har hennes åtaganden växt med rader av uppdrag i vetenskapliga kommittéer.

– Allt fler bröstcancerpatienter lever längre, men jag ser stora brister i rehabilitering och ett undermåligt omhändertagande av komplikationer av de nya behandlingarna, säger hon. Det är självklart bra att nya läkemedel utvecklas, men även livskvaliteten behöver diskuteras så att patienter kan få hjälp att ta ett beslut om vilken behandling som blir bäst ur alla aspekter.

Tillsammans med sin forskargrupp på Karolinska Institutet har Yvonne Brandberg också ägnat sig åt studier om kvinnor som genomgått bröstoperationer för att minska sin risk för ärftlig cancer. Forskningen har fokuserat på hur människor reagerar på att de har en ökad risk för cancer. Gruppen har också följt kvinnor som opererat bort bröstvävnad i förebyggande syfte under en lång följd av år.

– Vi kan konstatera att de flesta vänjer sig ganska snabbt vid sin nya vetskap om ökad risk. Det känns förtröstansfullt. Min slutsats av våra studier är att människor mår bra av att få veta – och av att kunna agera.

Yvonne Brandbergs starka engagemang fortsätter – numera på halvtid.

– Jag känner en otrolig uppmuntran av den här bekräftelsen. Att få ett erkännande från patienternas egen organisation är extra speciellt när man, som jag, i decennier verkat för att i alla lägen lyfta patienternas perspektiv.

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet, tycker att det är viktigt att uppmärksamma eldsjälar och pionjärer som under lång tid kämpat för att ytterligare förbättra den svenska bröstcancervården.

– Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2022 går till helt rätt person, säger hon. Yvonne Brandbergs breda forskning lyfter fram avgörande aspekter inom området psykoonkologi och bidrar med patienternas perspektiv på alla de frågor som ligger utanför den rent medicinska behandlingen, men som är helt centrala för att kunna fortsätta leva – inte bara överleva.

Bröstcancerförbundets Utmärkelse delas ut i samarbete med Astra Zeneca.

AI skräddarsyr DNA för framtidens läkemedel

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare på Chalmers lyckats designa konstgjort DNA som kontrollerar cellernas proteintillverkning. Tekniken kan bidra till att vaccin, läkemedel mot svåra sjukdomar och nya livsmedel kan utvecklas.

Den genetiska koden i vårt DNA transkriberas till molekylen mRNA, som fungerar som en budbärare som talar om för cellens fabrik vilket protein den ska producera och i vilka mängder. Processen är grundläggande för cellernas olika funktioner i levande organismer.

Forskare har lagt stor kraft på att försöka kontrollera genuttrycket eftersom det bland annat kan bidra till utveckling av proteinbaserade läkemedel.

Vacciner och läkemedel

Ett aktuellt exempel är mRNA-vaccin mot covid-19. Det talar om för kroppens celler att de ska producera samma protein som finns på coronavirusets yta. Kroppens immunförsvar kan då lära sig att bilda antikroppar mot viruset.

På samma sätt är det möjligt att lära kroppens immunförsvar att besegra cancerceller eller andra svåra sjukdomar, om man vet och förstår den genetiska kod som ligger bakom produktionen av specifika proteiner.

En majoritet av dagens nya läkemedel är just proteinbaserade, men teknikerna för att framställa dem är både dyra och långsamma. Det är nämligen svårt att kontrollera hur DNA uttrycks.

Konstgjort DNA ger instruktioner

Förra året tog en forskargrupp på Chalmers ett viktigt steg i förståelsen för hur mycket av ett protein som tillverkas av en viss DNA-sekvens.

− Först handlade det om att fullt ut kunna ”läsa” DNA-molekylens instruktioner. Nu har vi lyckats designa eget DNA som innehåller precis de instruktioner som behövs för att kontrollera vilken mängd av ett specifikt protein som tillverkas, säger Aleksej Zelezniak som leder forskargruppen på Chalmers.

Principen bakom den nya metoden liknar den som används när en AI genererar ansikten som ser ut som verkliga människor. Genom att lära sig hur en stor mängd ansikten ser ut kan den sedan skapa helt nya verklighetstrogna ansikten. Det är sedan lätt att modifiera ansiktet genom att exempelvis säga att det ska bli äldre, eller ha en annan frisyr.

Printar DNA på beställning

På samma sätt har forskarnas AI fått lära sig strukturen och den mängdreglerande koden i DNA. AI designar sedan syntetiskt DNA som är lätt att förändra i önskvärd riktning. Enkelt uttryck får den en beställning på hur mycket av en gen som behöver uttryckas och ”printar” sedan rätt DNA-sekvens.

− DNA är en otroligt lång och komplex molekyl. Det är därför mycket utmanande att på experimentell väg göra förändringar i den genom att läsa, ändra, läsa och ändra igen. Det tar åratal av forskning för att hitta något som fungerar. Då är det i stället mycket mer effektivt att låta en AI lära sig hur principerna för att navigera DNA fungerar. Det som annars tar år kan kortas till veckor eller dagar, säger forskaren Jan Zrimec.

Hopp om utveckling av läkemedel

Forskarna har utvecklat sin metod på jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, vars celler liknar däggdjursceller. Nästa steg är att använda människoceller. Forskarna har förhoppningar om att deras framsteg ska få betydelse för utvecklingen av nya såväl som befintliga läkemedel.

− Proteinbaserade läkemedel mot komplexa sjukdomar, eller alternativa livsmedelsproteiner, kan ta många år och vara extremt dyra att tillverka. En del blir så dyra att det inte går att få en ekonomisk avkastning på investerade pengar. Med vår teknik är det möjligt att utveckla och tillverka proteiner på ett effektivare sätt så att de kan kommersialiseras, säger Aleksej Zelezniak.

Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, National Institute of Biology i Slovenien, Biomatter Designs och Institute of Biotechnology i Litauen, BioInnovation Institute i Danmark och King’s College London, Storbritannien.

Studien:

Controlling gene expression with deep generative design of regulatory DNA, Nature Communications.