Ingela - Onkologi i Sverige

Karolinska Universitetssjukhuset bland de första i Europa med ny robotkirurgi

I mer än 20 år har Karolinska Universitetssjukhuset använt robotkirurgi. Nu blir sjukhuset ett av de första i Europa att använda en ny robot. Den använder teknik som kan göra stor skillnad för en viss grupp patienter.

Singleport-robot. Foto: Intuitive Surgical Operations Inc.

På Karolinska Universitetssjukhuset gör robotar redan stor nytta inom cancerkirurgi. Varje år använder kirurgerna dem i omkring 1.300 till 1.400 ingrepp. Robotarna som finns på Karolinska i dag använder en teknik kallad för multiport. Vid operation gör roboten ett hål i patienten för kameran och andra hål för instrumenten.

Olof Akre, professor i onkologisk kirurgi och verksamhetschef vid Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Fotograf: Ateljé Uggla.

Nu har Karolinska skrivit avtal för en singleport-robot som nyligen blev godkänd för den europeiska marknaden. Till skillnad från de andra robotarna använder den här endast ett hål. Kameran och instrumenten går in samma väg och kan sedan vecklas ut där kirurgen ska operera.

– Det möjliggör kirurgi som tidigare ansågs för riskfylld, säger Olof Akre, professor i onkologisk kirurgi och verksamhetschef vid Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset.

Den nya tekniken gör det möjligt att gå in genom bara munnen på patienter där kirurgen tidigare hade behövt göra större ingrepp på käken. Roboten kan också göra stor skillnad för patienter där det är möjligt att gå in via analöppningen eller vaginan.

– Det innebär mindre smärta, kortare operations- och vårdtid. För en viss grupp patienter kommer den här roboten göra stor skillnad och minska lidande, säger Olof Akre.

Den nya roboten gör sannolikt sin första operation på Karolinska Universitetssjukhuset i början av april. Då blir sjukhuset ett av de första i Europa att använda den nya tekniken. Det är i linje med sjukhusets ambition om att vara ett av världens smartaste.

– När ny teknik finns vill vi ligga i framkant och vara med och utveckla den, säger Olof Akre.

Satsning inom ultraljudsverksamheten kapade köerna till undersökning

Nu avslutas det senaste steget i uppgraderingen av ultraljudsverksamheten på Skånes universitetssjukhus. Med utökade lokaler i Lund, ny utrustning och utbildning av personal är köerna till ultraljud därmed i princip borta.

Adil Adlouni, sonograf, arbetar tillsammans med Anders Nilsson, överläkare, på ultraljudsenheten på Skånes universitetssjukhus i Lund där antalet ultraljudslabb nu fördubblats.

– Ultraljudsundersökningar används inom många olika områden och vi behöver ha kapacitet att möta behoven både när det gäller enklare undersökningar och undersökningar som görs inom den högspecialiserade vården. Det har vi nu tack vare den här satsningen, säger Maja Ekman, biträdande överläkare inom Bild och funktion på Skånes universitetssjukhus och metodansvarig för ultraljudsverksamheten på sjukhuset.

Maja Ekman, biträdande överläkare inom Bild och funktion och metodansvarig för ultraljudsverksamheten.

Medicinskt ultraljud används både i den akuta och planerade vården och är en vanlig undersökning vid till exempel misstänkt gallsten eller olika tumördiagnoser. Ultraljud används också i hög utsträckning som hjälpmedel för att ta riktade vävnadsprov från till exempel organ i buken eller för att lägga in drän till djupa infektionshärdar.

Satsning i flera steg

Satsningen på att uppgradera ultraljudsverksamheten i Lund och Malmö inleddes 2020 då väntetiderna var långa.

– Patienter som vi skulle ha undersökt inom fyra veckor fick ibland vänta i flera månader, säger Anders Nilsson, överläkare och lokalt ansvarig för ultraljud inom Bild och funktion på Skånes universitetssjukhus i Lund.

För att öka tillgängligheten gjordes en satsning i flera steg:
Riktade insatser för att korta köerna genomfördes med bland annat extra undersökningstider på helger.
Nya ultraljudsmaskiner köptes in till enheterna i Malmö, Lund och Trelleborg.
Medarbetare utbildades, till exempel specialistutbildades fler röntgensjuksköterskor i medicinskt ultraljud till så kallade sonografer.
En process inleddes på Skånes universitetssjukhus i Lund för att ge ultraljudsenheten större lokaler.

Förra veckan invigdes de nya lokalerna och i Lund har kapaciteten nu fördubblats.

– Tidigare kunde vi undersöka cirka 30 patienter per dag, nu kan vi undersöka 60 patienter, säger Anders Nilsson.

Förbättrad tillgänglighet

Satsningen innebär en kraftigt förbättrad tillgänglighet för patienterna.

– Invigningen i Lund är det sista steget i det här arbetet och innebär att köerna till ultraljud på Skånes universitetssjukhus nu i princip är borta. Förutsättningarna för att det ska förbli så är dessutom mycket goda. Den ökade kapaciteten och kompetensen öppnar även för nya patientgrupper och vi kommer i vissa fall att kunna avlasta både CT- och MR-verksamheterna (skiktröntgen och undersökning i magnetkamera), säger Maja Ekman.

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

Struktur av c-MYC-protein.

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

Vad visar studien?

– Vår studie påvisar ett kameleontliknande segment i c-MYC-proteinet. Detta segment alternerar mellan en öppen och en stängd form. I sin utsträckta form är proteinet aktivt och segmentet interagerar med andra proteiner och driver cancerutveckling. Men här kommer det spännande: Genom att låsa detta segment i sin kompakta form kan vi stänga av c-MYC proteinets funktioner, vilket erbjuder en ny strategi för att potentiellt hämma cancerutveckling, säger forskaren Dilraj Lama vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Varför är resultaten viktiga?

– c-MYC är kopplat till majoriteten av alla cancerformer. Dess dynamiska struktur har gjort det svårt att utforma läkemedel för att påverka proteinets funktion, säger professor Marie Arsenian Henriksson och fortsätter:

– Vårt genombrott genom identifiering av en switch mellan den aktiva och inaktiva strukturen av c-MYC möjliggör att tämja denna “omkopplare” genom att screena för små molekyler som endera bryter bindingen till andra proteiner alternativt låser c-MYC i den inaktiva formen

Hur genomfördes studien?

– I ett tvärvetenskapligt samarbete kombinerade vi datormodeller med laboratorieexperiment. Vi fokuserade på c-MYC, det mest kända cancerproteinet och identifierade den föränderliga strukturen. Genom simuleringar lokaliserade vi det transformerande området. Därefter använde vi masspektrometri och cellstudier för att påvisa att en speciellt designad molekyl kan låsa detta område i en inaktiv form, vilket stänger av c-MYC:s kommunikationslinjer – ett avgörande steg för utvecklingen av cancerterapier, säger lektor Michael Landreh och fortsätter:

– Denna approach kan även omsättas för andra proteinet och inte endast för att bekämpa cancer, utan också för att rikta in sig på liknande proteiner som är involverade i andra sjukdomar.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Min vårdplan buksarkom blir den 20:e diagnosspecifika vårdplanen

Nu lanseras Min vårdplan för buksarkom inklusive gynekologiska sarkom. Det är den 20:e diagnosspecifika vårdplanen och målet är att alla cancerdiagnoser ska få en egen vårdplan.

I Sverige insjuknar cirka 300 till 400 individer varje år i sarkom i bukområdet. Buksarkom utgör cirka 20 procent av alla sarkom. Det är ingen stor patientgrupp i jämförelse med andra cancerdiagnoser, men det är en grupp som varit eftersatt.

Buksarkom hanteras i dag på fem sjukhus i landet; Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska, Linköping, Karolinska och Norrlands universitetssjukhus. Annica Pettersson är onkologisjuksköterska och ordförande i den nationella arbetsgruppen som tagit fram vårdplanen. Hon välkomnar vårdplanen och tror att den blir viktig för vården av patienter med buksarkom:

Annica Pettersson, onkologisjuksköterska och ordförande i den nationella arbetsgruppen som tagit fram vårdplanen.

– Det här blir ett stort lyft för patientgruppen. Vårdplanen bidrar till en jämlikare vård i hela landet. Nu kan till exempel en onkologisjuksköterska på en mindre ort få tillgång till vårdplanen och ge samma information till patienten som en sköterska på Sahlgrenska, säger Annica Pettersson.

För att ta fram Min vårdplan finns en mall som innehåller generella texter. Arbetsgruppen arbetar sedan fram innehåll som är anpassat för den specifika diagnosen. Hälften av innehållet i Min vårdplan buksarkom är diagnosanpassat.

– Det har tagit arbetsgruppen ungefär ett år att ta fram vårdplanen, vilket är relativt snabbt. Vanligtvis tar det uppemot 18 månader att utarbeta en plan. Tidigare har det inte funnits så mycket texter och material när det gäller buksarkom, så vi har behövt skriva en hel del från grunden, säger Annica Pettersson.

Arbetsgruppen består av fyra kontaktsjuksköterskor och två patientföreträdare. Maria Jernström, ordförande i Sarkomföreningen, är en av patientföreträdarna och bekräftar vikten av att vårdplanen blir mer tillgänglig för fler vårdgivare:

Maria Jernström, ordförande i Sarkomföreningen och patientföreträdare Min vårdplan buksarkom.

– Vårdplanen gör stor skillnad. I och med att buksarkom bara opereras på ett fåtal ställen i landet blir det särskilt värdefullt för alla patienter som bor långt från sjukhusen. Vårdplanen innehåller ju mycket specifik information om just min sjukdomsbild och vilka behandlingar jag fått. Det blir en trygghet att veta att min lokala vårdgivare kan få tillgång planen. Dessutom är ju vårdplanerna lätta att tillgå på 1177, säger Maria Jernström.

På frågan om hur Min vårdplan buksarkom sprids svarar Annica Pettersson att det finns upparbetade nätverk:

– Vårdplanen sprids via ordinarie vägar som RCC har, men också via vårt nätverk med kontaktsjuksköterskor och via patientföreningar inom sarkom. Sarkom-Sverige är ganska litet. Vi känner varandra, så det kommer bli ganska lätt att sprida vårdplanen.

Det här är Min vårdplan

Min vårdplan är ett verktyg som möjliggör delaktighet och inflytande för patienten genom hela vårdförloppet. Verktyget finns via e-tjänsten Stöd och behandling på 1177. Min vårdplan innehåller personcentrerad fördjupad information om diagnos, behandling och rehabilitering. Patienten bygger Min vårdplan tillsammans med behandlaren.

Min vårdplan buksarkom och gynekologiska sarkom.

Min vårdplan cancer.

Region Skåne inför precisionsdiagnostik i barncancervården

Region Skåne inför nu helgenomsekvensering som rutindiagnostik vid barncancer men arbetar också för nya screening- och uppföljningsprogram utifrån den genetiska information som analyserna ger. Målet är att hitta barn som riskerar att drabbas av cancer eller canceråterfall tidigare, innan sjukdomen bryter ut.

Region Skåne tar över finansieringen av helgenomsekvensering och inför det som rutindiagnostik för cancerdrabbade barn.

Nu meddelar Region Skåne, liksom tidigare Norra sjukvårdsregionen, att de tar över finansieringen av de genetiska diagnoser som tills nu finansierats via projektet GMS barncancer. Stefan Jovinge, Forskning- och undervisningschef Skånes universitetssjukhus tyckte inte att det var ett svårt beslut.

– Helgenomskevensering som diagnosmetod för barncancer har visat sin styrka, särskilt när vi väger in den snabba utvecklingen inom precisionsmedicinen. Vi har redan idag fall där tumörens arvsmassa styr behandlingen så helgenomsekvensering blir allt viktigare inom onkologin.

Stefan Jovinge berättar att Region Skåne och Region Stockholm har störst sekvenseringskapacitet i landet. Han menar också att barnonkologin ligger långt framme inom området genetiska analyser tack vare arbetet inom GMS barncancer, och att det kommer att komma till nytta även för andra patientgrupper och andra sjukdomsområden.

– Vi har i regionen gjort stora satsningar på ny utrustning för sekvensering och vi har också nyligen satsat stort på ett precisionsmedicinskt centrum, ATMP-center. Där kan vi redan idag ge genterapibehandlingar och bota sjukdomar som det tidigare inte fanns behandlingar för men vi kommer också att kunna ta fram helt nya precisionsläkemedel och immunterapier.

Onkogenetik framväxande område

Helgenomsekvensering öppnar också upp för utveckling av cancerprevention och screeningprogram inom barnonkologin. Joakim Wille, läkare och barnonkolog på Barncancercentrum vid Skånes Universitetssjukhus, är lokalt ansvarig för ett delprojekt av GMS Barncancer som kallas ChiCAP, Childhood Cancer Predisposition study. Inom GMS Barncancer studerar man gener för att kunna sätta en precis diagnos och se om det finns någon passande behandling mot någon av de identifierade mutationerna. Inom ChiCAP så studerar man ytterligare 200 gener som sedan tidigare är kända för att kunna påverka utvecklingen av barncancer, så kallad cancerpredisposition. Kartläggningen av dessa medfödda mutationer kallas onkogenetik och Joakim Wille bygger nu upp den onkogenetiska verksamheten i Lund. Han har också startat ett nationellt nätverk av barnonkologer som ska garantera att alla barn som har en predisposition för cancer ska behandlas lika.

– Förutom barn redan drabbade av cancer så kan det handla om både symptomfria och till synes friska barn som vi vet bär på en mutation då föräldrar eller syskon insjuknat. Dessa barn vill vi följa, kunna erbjuda screening och uppföljning som möjliggör tidig upptäckt när väl en cancer utvecklas.

Vissa barncancerprotokoll, de riktlinjer som styr behandlingen av olika diagnoser, är redan idag anpassade för några kända genetiska avvikelser. Joakim Wille hoppas också att de tillstånd hos barn som innebär högre risk för cancer ska inkluderas i arbetet med vårdprogram för ärftlig cancer.

– Det innebär att barnet kan få både ett anpassat behandlingsprotokoll liksom ett anpassat kontrollprogram när vi hittat en sådan här mutation. Och om vi genom screening kan upptäcka och behandla tumörerna tidigare så hoppas vi att vi det kan leda till mindre kirurgiska ingrepp och kanske mindre strålning på grund av metastasbildning vilket vi i sin tur hoppas ska leda till både bättre överlevnad och mindre sena komplikationer orsakade av tuff behandling.

Att Sverige har valt att helgenomsekvensera alla barn som insjuknar i cancer är unikt, i andra länder görs det bara vid vissa diagnoser och återfall. Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden som också arbetat som barnonkolog i över 30 år ser en lovande utveckling.

– Vi ser en fantastisk kunskapsutveckling just nu och svensk onkogenetik inom barnonkologi ligger i internationell framkant. Vi kommer att kunna införa preventions- och screeningprogram för de barn som har syndrom eller mutationer som innebär en högre risk för att utveckla cancer. Och vi har redan idag exempel på hur det här projektet bidragit till helt ny behandling.

Fakta Södra sjukvårdsregionen:

Varje år insjuknar omkring 55–60 barn i Södra sjukvårdsregionen, i en cancersjukdom.

300–350 barn är under vård eller aktiv uppföljning för en cancersjukdom inom Södra sjukvårdsregionen.

I Södra sjukvårdsregionen finns ungefär 1800–2000 barncanceröverlevare.

Barncancercenter vid Skånes Universitetssjukhus, SUS diagnosticerar och initierar all onkologisk behandling för barn med cancer inom Södra sjukvårdsregionen. Detta inkluderar stamcellstransplantation, som genomförs rutinmässigt.

Mycket av den onkologiska behandlingen sker på Barncancercentrum på SUS, men där det är möjligt erhåller barnen även vissa av onkologiska behandlingar.

SUS har sedan många år tillbaka en väl fungerande Uppföljningsmottagning, som följer vuxna som erhållit onkologisk behandling som barn.

FAKTA GMS Barncancer:

Satsningen inom barncancer startade 2019 med ett uppstartsbidrag från Barncancerfonden på 15 miljoner kronor och görs tillsammans med Barntumörbanken.

Proverna som analyseras samlas in vid Sveriges sex barnonkologiska centrum som ligger i Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Linköping och Umeå.

Målet för GMS barncancer är att införa molekylärgenetiska analyser i rutinsjukvården för barn med cancer för att förfina diagnosen och förbättra behandlingsmöjligheterna.

För att GMS Barncancer ska kunna övergå i rutinsjukvården krävs långsiktig finansiering från regionerna.

VR-glasögon inom barnsjukvården ger tryggare barn

Sedan i höstas får barn på Skånes universitetssjukhus använda VR-glasögon för att minska rädsla och smärta inför operationer. Redan nu märks skillnad – barnen är tryggare och användandet av lugnande mediciner kan minska.

Sjuksköterska Fanny Köhler Alvén och specialistsjuksköterska Katarina Andersson på Skånes universitetssjukhus har goda erfarenheter av att använda VR-glasögon för att skapa trygghet inför operationer.

– Vi har snabbt sett väldigt fina resultat, berättar specialistsjuksköterska Katarina Andersson, som har särskilt ansvar för barn med uttalad sjukhusrädsla eller som har olika neuropsykiatriska funktionshinder.

Lugnar oroliga

Barn som ska få högspecialiserad vård för komplexa sjukdomar behöver ofta ta prover, få plastslangar i armen, opereras eller gå igenom svårare undersökningar. De får träffa sjuksköterskor som förbereder och distraherar barnen genom lek eller bokläsning. Men ibland räcker inte det. För att ta hand om barn som är väldigt rädda, eller som behöver extra stöd används lekterapi, distraherande film, spel på iPad eller såpbubblor.

När lekterapi inte är tillräckligt används lugnande läkemedel eller lustgas. Men sedan i höstas har barnen vid Skånes universitetssjukhus även kunnat sätta på sig ett par virtuella glasögon och hamna i en helt annan värld. Och fördelarna är många.

Biverkningar uteblir

– Barn som inte behöver ta lugnande mediciner eller lustgas slipper biverkningar som yrsel och illamående. Det allra häftigaste är att forskning visar att de barn som är mindre rädda innan ingreppet har mindre ont efteråt, berättar Fanny Köhler Alvén, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

För forskning pekar på ett tydligt samband mellan rädsla och smärta. Fanny Köhler Alvén har tillsammans med en kollega gjort en litteraturstudie om lekterapi, där de bland annat inkluderat studier som handlar om just kopplingen mellan rädsla och smärta.

– De studierna visar att även om smärtstillande medicin rent fysiologiskt tar bort all smärta, kan barnet ändå uppleva kraftig smärta på grund av rädsla och oro. Dessutom kan oro inför ett ingrepp också medföra ökad smärta efteråt, förklarar Fanny Köhler Alvén.

Glitterexplosion

VR-glasögonen är speciellt framtagna för vårdsituationen och kan styras med bara en hand. Det betyder att personal kan sätta venkatetrar eller ta blodprov på barnets ena hand medan de använder den andra till att styra spelet.

– Samtidigt är vi tydliga med att förklara vad vi gör. Men när barnen spelar med glasögonen på, märker de oftast inte av sticken och blir därför inte lika rädda, säger Katarina Andersson.

Så medan sjukhusets yngsta patienter med VR-glasögonens hjälp får glitter och enhörningar att explodera ur moln, kan de äldre kasta vattenballonger på fiskmåsar eller skjuta mystiska varelser med laserstrålar i rymden. Personalen ser bara ett problem.

Vill inte sluta

– Barnen vill inte sluta spela. Det är svårt att få av dem glasögonen och många vill spela tills de är inne i operationssalen.

Även om de flesta barnen uppskattar att använda utrustningen, fungerar det inte för alla.

– Några har blivit yra av spelen, andra behöver se vad som händer runt omkring. Men för de allra flesta fungerar spelen som en rolig avledning.

Fakta VR-glasögon

VR (Virtual Reality) betyder ”simulerad verklighet” och de tätslutande VR-glasögonen har två små skärmar som visar en datorbaserad modell av miljön.
VR-glasögonen är speciellt framtagna för sjukvården och kan styras med användarens blickriktning eller med hjälp av en enhandskontroll.
VR-glasögonen kan användas av barn som vistas på Barn- och ungdomsavdelning dagkirurgi och post-op vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Glasögonen har också testats av barnortopedin vid Skånes universitetssjukhus.

Fakta Barnkirurgi

Varje år opererar barnkirurgin vid Skånes universitetssjukhus omkring 4 000 barn (upp till 18 år) inom specialiteterna barnkirurgi, barnhjärtkirurgi, neurokirurgi, ortopedi, öron-näsa-hals, ögonvård och tandvård.
En stor andel barn sövs även i samband med avancerade undersökningar i till exempel magnetkamera eller vid provtagning.
Inom ramen för nationell högspecialiserad vård har Skånes universitetssjukhus uppdrag att utföra hjärtkirurgi på barn och ungdomar samt viss avancerad barnkirurgi.

Premiär för den första genanalysen av uveala melanom

För en tid sedan skickades de första proverna för genanalys av uveala melanom från S:t Eriks Ögonsjukhus till SciLifeLab. Det är Gustav Stålhammar och hans forskningsteam vid Karolinska Institutet som infört en ny analysmodell som på ett mycket precist sätt kan förutsäga risken för dottertumörer.

Gustav Stålhammar och hans forskningsteam har tagit fram en analysmodell för att kunna förutsäga risken för dottertumörer vid uvealt melanom. Foto: S:t Eriks Ögonsjukhus.

Analysmodellen kommer att kunna leda till en förbättrad överlevnad för cancerpatienter. Det har tagit tid att utveckla, validera och införa analysmodellen.

– Nu kan vi med större precision förutsäga en patients risk att dö av sitt melanom. Det innebär att resurser kan fördelas mer effektivt och patientvården kan individualiseras genom anpassad information och uppföljning, säger ögononkolog, ögonpatolog och forskargruppsansvarig Gustav Stålhammar.

– Till en början kommer vi kunna erbjuda testet till kanske hälften av patienterna, men på sikt vill vi förstås kunna göra det till nästan alla.

CHMP ger ett positivt utlåtande gällande Carvykti för behandling av relapserad och refraktär multipelt myelom

Janssen mottog den 23 februari en positiv rekommendation av den europeiska läkemedelsmyndighetens humanmedicinska kommitté (CHMP) för Carvykti (ciltacabtagene autoleucel; cilta-cel) för behandling av relapserad och refraktär multipelt myelom i tidigare behandlingslinjer.

– Cilta-cel är den första CAR-T-behandlingen för multipelt myelom som får en positiv CHMP-rekommendation för användning i tidigare behandlingslinjer, säger Duarte Marchand, Nordisk vdför Janssen. Vi menar att rekommendationen som baseras på resultaten i fas 3-studien CARTITUDE-4 bekräftar den potential som cilta-cel visat i tidigare fas 1/2-studie och som kan vara av stort värde för de aktuella patienterna redan efter det första återfallet.

Läs pressmeddelandet här.

Regeringen tar nästa steg i arbetet med att uppdatera den nationella cancerstrategin

Regeringen har utsett professor Mef Nilbert till särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi. Den uppdaterade strategin är nästa steg i att utveckla den befintliga strategin som presenterades 2009, men anpassas för att omhänderta den stora utveckling som skett inom cancervården sedan dess. Uppdateringen görs för att säkerställa att Sverige har de förutsättningar som krävs för att fortsatt vara ett föregångsland inom cancervård. Den uppdaterade strategin ska beakta alla åldrar.

– Sverige ska förbli ett föregångsland inom cancervård och cancervården, inbegripet barncancervården och rehabilitering, ska förbättras och utvecklas. Vi ska därför ta tillvara de många möjligheter som utvecklingen på området innebär och skapa en jämlikt tillgänglig vård över hela landet. Den nationella cancerstrategin ska uppdateras för att skapa en aktuell och nationellt gemensam riktning för detta arbete, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

– Cancerstrategin från 2009 har stärkt den nationella samverkan och stakat ut en gemensam riktning för arbetet. Som utredare i arbetet med en uppdaterad svensk cancerstrategi ser jag fram emot att få ta del av synpunkter från patienter och närstående så väl som professioner och beslutsfattare. Alla har en roll i arbetet med att förhindra fler cancerfall och erbjuda patienter med cancer en ännu bättre livskvalitet, säger regeringens särskilda utredare Mef Nilbert.

Mef Nilbert är professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och har bland annat forskat om ärftlig tjock- och ändtarmscancer och sarkom. Hon har också arbetat med införandet av standardiserade vårdförlopp, som infördes för att korta väntetider inom cancervården. Sedan hösten 2023 är hon även ämnesexpert på Socialstyrelsen.

2009 lämnades det första förslaget till nationell cancerstrategi. Den nationella cancerstrategin har sedan dess varit en viktig drivkraft för positiv utveckling inom svensk cancervård. Av Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, framgår att cancervården inbegripet barncancervården ytterligare ska förbättras och utvecklas.

Utredaren ska föreslå en uppdaterad nationell cancerstrategi utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, rehabilitering, palliativ vård och uppföljning. Inom ramen för arbetet ska utredaren bland annat

analysera den utveckling som har skett inom cancervårdens organisation sedan betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) lämnades och föreslå hur denna utveckling kan omhändertas vid uppdateringen av strategin,
analysera och föreslå strukturer och åtgärder för jämlikt införande av precisionshälsa,
analysera och föreslå hur hälsofrämjande- och förebyggande insatser inom cancerområdet kan samordnas med hälsofrämjande- och förebyggande insatser inom andra områden,
analysera och, vid behov, föreslå åtgärder för en mer ändamålsenlig struktur för vård, kunskapsbildning och kunskapsspridning inklusive åtgärder för optimerade vårdprocesser och ökad tillgänglighet,
analysera och, vid behov, föreslå hur standardiserade vårdförlopp kan utvecklas som verktyg för kunskapsstyrning,
analysera och föreslå åtgärder för att möta framtida kompetensbehov inom cancervården,
analysera och föreslå åtgärder som främjar ökad integration mellan cancerforskning och klinisk verksamhet, och
analysera och föreslå uppdaterade mål för strategin och ansvarsfördelning för genomförande och uppföljning.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.

Forskning visar att titthålskirurgi ger fördelar vid tjock- och ändtarmscancer

Varje år får cirka 7.000 personer beskedet att de drabbats av tjock- eller ändtarmscancer. Nu visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro att de nya metoderna med titthålskirurgi har många fördelar.

Kaveh Dehlaghi Jadid opererar bort en blindtarm. Han tittar in i buken med en kamera och instrument. Foto: Region Örebro län.

Vid ändtarmscancer behandlas patienter vanligtvis först med strålning och cellgifter innan kirurgi. Däremot går patienter med tjocktarmscancer oftast direkt till kirurgi, men får ofta cellgifter efteråt.

Forskare Kaveh Dehlaghi Jadid. Foto: Håkan Risberg/Region Örebro län.

– Tidigare utfördes operationer främst med öppen teknik men de nya teknikerna ger fördelar som mindre blödning, lägre smärta och snabbare återhämtning. Idag använder majoriteten av kirurgerna i Sverige titthålskirurgi som är en minimalinvasiv teknik, vilket innebär att operationen görs med minsta möjliga påverkan på patienten, berättar Kaveh Dehlaghi Jadid, specialistläkare inom verksamhetsområde kirurgi på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Örebro universitet.

Titthålskirurgi kan genomföras antingen med klassisk laparoskopisk teknik eller med hjälp av robototassisterad teknik.

– Vi såg många fördelar med den nya tekniken och även vårdtiden förkortades så patienterna får åka hem tidigare, berättar han.

Resultaten från forskningen är ett kvitto på att övergången till minimalinvasiv kirurgi som har skett i Sverige varit positiv och lett till bättre resultat.

Forskningen kunde i vissa analyser dessutom visa en bättre total överlevnad för de patienter som genomgått titthålskirurgi. Lokalt avancerade tumörer hade en något större sannolikhet att bli opererade med öppen teknik, då patienten får ett stort buksnitt.

Socioekonomiska faktorer påverkar val av operationsmetod

– I min avhandling undersöktes även socioekonomiska faktorers påverkan på valet av operationsmetod. Resultaten visade att patienter med högre utbildning eller högre inkomst hade en ökad sannolikhet att få minimalinvasiv kirurgi. Kvinnor hade också högre sannolikhet att få denna metod, och det kan ha att göra med att deras bäcken är bredare, förklarar han.

För att undersöka hur operationsmetod väljs vill forskargruppen som Kaveh Dehlaghi Jadid tillhör göra ytterligare studier. Skulle dessa studier visa en fortsatt påverkan av socioekonomiska faktorer finns anledning att vidta åtgärder för att minska sådana eventuella skillnader.

– I Sverige har vi offentlig vård och alla ska få jämlik vård oavsett socioekonomiska faktorer, avslutar han.

Ny nationell samordningsroll ska bidra till tidigare upptäckt av cancer

Att hitta cancer tidigt i sjukdomsförloppet ökar chanserna till överlevnad och behandlingarna kan bli mindre tuffa. För att förstärka området har RCC i samverkan utsett Eliya Abedi och Elinor Nemlander som nationella samordnare för tidig upptäckt av cancer. En första arbetsuppgift är att skapa ett nationellt multiprofessionellt nätverk med experter med representation över landet.

Från vänster: Elinor Nemlander och Eliya Abedi.

Eliya Abedi och Elinor Nemlander är både specialister i allmänmedicin, är kliniskt verksamma och forskar. De är också knutna till CaPrim, vilket är Region Stockholms satsning inom cancerområdet i primärvården. Samordningsuppdraget gäller för två år på deltid och ersätter RCC:s tidigare satsning på en nationell arbetsgrupp för tidig upptäckt av cancer. Stödjande för området tidig upptäck är RCC Stockholm Gotland.

Utvecklat samarbete för att hitta cancer tidigt

Uppdraget kommer delvis att inriktas på att främja samarbeten mellan olika aktörer som träffar patienter med cancer i ett tidigt skede, såsom primärvården, folktandvården och skolhälsovården. Dessutom kommer det att innebära samverkan med nationella arbets- och vårdprogramsgrupper, som är relevanta för området tidig cancer upptäckt.

– Vi kommer att verka för att med hjälp av strukturerade metoder, så tidigt som möjligt fånga upp patienter med ökad risk för cancer. Det kan bland annat vara teledermatoskopi, utbildningar och AI-verktyg, säger Elinor Nemlander.

God vård med bland annat saftey-netting och kloka kliniska val

En allvarlig vårdskada kan uppstå om start av cancerbehandling förenas på grund av att diagnostiseringen fördröjs, till exempel vid språksvårigheter, tidsbrist eller brist på läkarkontinuitet. Genom att använda kommunikationsmetoden Safety-netting involveras patienten att bli uppmärksam på symtom och när det är dags söka vård för igen.

– Samtalet med patienten är ett av primärvårdens viktigaste arbetsredskap och större medveten användning av Safety-netting skulle kunna öka patientsäkerheten och kvaliteten på vården inom primärvården, säger Eliya Abedi.

Ytterligare insatser för att skapa tillgänglig vård kan vara att verka för en resurseffektiv och målinriktad ingång till standardiserade vårdförlopp, men också lyfta arbetet enligt kloka kliniska val samt förtydligande av vad som är icke-göra.

Kunskapsutveckling och kompetensförsörjning i primärvården

Samordnarna kommer även att ha tät kontakt med nationella och regionala primärvårdsgrupper inom kunskapsstyrningen samt olika professionsföreningar. En viktig del av uppdraget är också att verka för användandet av de nationella vårdprogrammen och öka den följsamheten.

Effektivare medicinsk bildtagning kan förbättra cancervården

Ny forskning kan göra PET-undersökningar säkrare och bekvämare för patienterna. På bilden: Klara Leffler och hennes handledare Yun Yu. Foto: Johan Gunséus

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för att producera bilder med positronemissionstomografi, PET, trots färre och mindre exakta data. Metoden gör det möjligt för att diagnosticera cancerpatienter snabbare, billigare och säkrare.

Positronemissionstomografi, förkortat PET, är en medicinsk avbildningsteknik som kan visualisera hur olika substanser rör sig i kroppen genom att följa sönderfallet av radioaktivt märkta molekyler. Dess främsta kliniska tillämpningsområde är inom onkologi där PET är en viktig del i upptäckt, stadieindelning och behandlingsbedömning av cancer.

Klara Leffler. Foto: Johan Gunséus

Klara Leffler, doktorand vid Institutionen för matematik och matematisk statistik, visar i sin avhandling hur det är möjligt att förbättra och effektivisera datainsamlingen vid PET-undersökningar. Genom att minska behovet av stora mängder mätdata kan undersökningarna genomföras snabbare och med mindre radioaktiv dos, vilket ökar patientens säkerhet och komfort.

Utmaningen är att leverera skarpa bilder även med ofullständiga eller ”grumliga” data. Klara Leffler har använt sig av vad som i enkla termer kan beskrivas som ”matematisk finjustering” för att selektivt hantera och förbättra data (gles signalbehandling). Resultatet är en metod som kan förbättra eller helt återskapa delar av mätdatat.

– Det är som att lösa ett pussel med saknade bitar, säger Klara Leffler.

Två huvudutmaningar har stått i fokus under forskningsarbetet. Den ena är hur man hanterar grumliga data som uppstår vid lägre radioaktiv dos eller kortare skanningstider. Den andra är att kunna komplettera ofullständig information från PET-skannrar som har luckor i sina mätmönster (glesa detektorkonfigurationer).

Resultaten visar hur det går att förbättra och återställa värdefulla data med hjälp av matematiska beräkningsmetoder och djupinlärning.

Förutom säkrare och effektivare undersökningar kan resultaten även bidra till att minska kostnaderna för och underlätta tillgången till avancerad bildbehandling. Denna forskning är inte bara relevant för PET-bildbehandling utan kan även inspirera nya metoder inom andra områden av medicinsk diagnostik.

– Det här arbetet har varit en upptäcktsresa, inte bara vetenskapligt utan även i hur olika discipliner kan samarbeta för att överbrygga gapet mellan teori och praktisk tillämpning. Att se hur matematiska modeller kan anpassas till medicinska behov har varit både utmanande och upplysande, säger Klara Leffler.

300 000 kronor till internationellt utbyte inom barnonkologi

Tre gånger per år utlyser Barncancerfonden medel för bl.a. resor och symposier inom barnonkologisk vård och forskning. I februari beviljades nio ansökningar – och tillsammans delar forskarna på 322 155 kronor.

För att stimulera till det, för både vården och forskningen, så viktiga internationella utbytet stödjer Barncancerfonden varje år olika typer av kunskapsutbyte. I februari beviljades stöd till svenskt deltagande i internationella konferenser liksom arrangerandet av internationella möten i Sverige.

– Det här är bland det viktigaste vi gör, menar forskningschef Britt-Marie Frost. Både för att vi ska få nya kunskaper till Sverige men också för att dela med oss av det vi gör. Målet för oss inom barnonkologin är alltid att cancerdrabbade barn ska få den bästa vården, oavsett var de är födda och bor.

Aktivt deltagande krävs

Det internationella kunskapsutbytet är viktigt inom barnonkologin då varje diagnos är unik och patientunderlaget ofta är litet. Reseanslagen kan sökas av läkare, forskare, kurator, psykolog, sjuksköterska eller annan person verksam inom barncancerområdet. Ett viktigt villkor är att den som söker måste delta aktivt i konferensen som presentatör.

Genom Barncancerfondens stöd kommer svenska forskare under våren att delta på kongressen European Asociation of Palliative Care i Barcelona; Nordic Society of Paediatric Haematology and Oncology Annual Meeting 2024 i Tallinn; Neuroblastoma Research Symposium i Cambridge; Intercepting Childhood Blood Cancer: From Single Cells To Malignant Clones i Dusseldorf samt International Symposium on Pediatric Neuro-Oncology2024 i Philadelphia.

Symposier i Norden

Barncancerfonden utlyser också anslag för att organisera 1–2 dagars symposium inom barncancerforskning. Dessa möten ska normalt förläggas inom Norden och under våren så kommer symposier arrangeras av Kenny Alexandra Rodriguez-Wallberg, Karolinska Institutet, under rubriken Bevara fertiliteten – Forskning, utveckling och vägen mot nya lösningar – För patienter och familjer; och av Marie Arsenian Henriksson, Karolinska Institutet, som ska arrangera Second Stockholm MYC – Milestone Yearly Conference.

Även arbetsmöten kan finansieras av Barncancerfonden och sökande som beviljades detta var Aron Onerup, Göteborgs universitet, i syfte att bilda ett konsortium för ansökan till Horizon Europe samt Sofie Degerman, Umeå universitet, som ska arrangera ALLTogether T-ALL Biology Special Interest Group Annual Meeting.

Här finns listan på Barncancerfondens beviljade anslag.

Ny guide ska bidra till ökat deltagande i cancerscreening

Mer kunskap, nya arbetssätt och pricksäkra insatser krävs för att Sveriges regioner ska öka deltagandet i cancerscreening och catch up-vaccination mot HPV. Det står klart efter att Cancerfonden besökt Sveriges regioner för samtal om hur färre ska drabbas av cancer och fler ska överleva. Nu har Cancerfonden samlat konkreta verktyg och tillvägagångssätt i en guide särskilt framtagen för nyckelpersoner inom cancerscreening och HPV-vaccination.

Med nya guiden “Rädda liv – öka deltagandet” vill Cancerfonden erbjuda stöd till regionpolitiker och nyckelpersoner för att kunna öka deltagandet i screeningprogrammen och HPV-vaccination.

Screening är ett avgörande verktyg för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt, vilket ökar möjligheten till lindrigare behandling och bot. Men deltagandet i screeningprogrammen i Sverige är ojämlikt, både mellan socioekonomiska grupper och mellan och inom Sveriges regioner. Till exempel har regionen med högst deltagande i livmoderhalscancerscreening 88 procent deltagandegrad medan motsvarande siffra för regionerna med lägst deltagande är 60 procent. I mammografi är deltagandesiffrorna något jämnare men fortfarande varierande. Samma problematik med ojämlikt deltagande ses även i den så kallade catch up-vaccinationen för HPV, som syftar till att utrota livmoderhalscancer.

– För att fler cancerfall ska förebyggas och upptäckas tidigare måste deltagandet i både screeningprogrammen och catch up-vaccination mot HPV öka och utjämnas över landet. Under 2023 har vi träffat politiker i nästintill alla 21 regioner i Sverige för att prata om hur vi kan lyckas med det. Det blev uppenbart att det finns ett uppdämt behov av riktade insatser och nya arbetssätt och att kunskapen om screening och vaccination skiljer sig åt, säger Sara Johansson, intressepolitisk chef på Cancerfonden.

Med den nya guiden “Rädda liv – öka deltagandet” vill Cancerfonden erbjuda ett stöd till regionpolitiker och nyckelpersoner för att kunna öka deltagandet i screeningprogrammen och HPV-vaccination. Guiden beskriver dels vilka viktiga organisatoriska förutsättningar som krävs för regionerna, dels pekar den ut ett antal verktyg för att nå olika målgrupper med ett generellt lägre deltagande i screening och HPV-vaccination. Bland de målgrupperna finns bland annat utlandsfödda kvinnor i utsatta områden, boende i glesbygd, personer med funktionsnedsättning och så kallade långtidsuteblivare vilka aldrig eller mycket sällan deltagit i screening.

– Vi vet att det hela tiden pågår ett arbete där ute för att öka screeningdeltagandet i våra olika regioner. Men vi vet också att det är en utmanande uppgift och där vill vi på Cancerfonden vara behjälpliga på de sätt vi kan. Vi hoppas att den här guiden kan inspirera och hjälpa beslutsfattare och nyckelaktörer med både nytänk och erfarenhetsutbyte i deras arbete att öka deltagandet i screening och HPV-vaccination, säger Sara Johansson.

Mer om guiden ”Rädda liv – öka deltagandet”

Guiden bygger på en analys av expertintervjuer med bland annat företrädare för Sveriges regioner och Regionala cancercentrum, forskare, patientorganisationer och vetenskapliga studier. Guiden kommer att överlämnas till beslutsfattare och nyckelaktörer vars arbete är avgörande för att öka deltagandet i screening och HPV-vaccination. Den 13 mars anordnar Cancerfonden även ett digitalt seminarium där guiden kommer presenteras i sin helhet.

Anmälan till seminariet görs här.

Läs guiden i sin helhet här.

Om screening

Det finns tre screeningprogram i Sverige: mammografi för bröstcancer, cellprovtagning för livmoderhalscancer samt provtagning för tjock- och ändtarmscancer.
Regionen med högst deltagande i mammografi ligger på 89 % medan motsvarande siffra för regionen med lägst deltagande är 77 %.
Regionen med högst deltagande i cellprovtagning ligger på 88 % medan motsvarande siffra för regionen med lägst deltagande är 60 %.
Regionen med högst deltagande i provtagning för tjock- och ändtarmscancer ligger på 74 % medan motsvarande siffra för regionen med lägst deltagande är 58 %.

Om HPV-vaccination

Om 70 procent av de kvinnor som ingår i målgruppen för catch up-vaccination mot HPV (kvinnor födda 1994-1999) har vaccinerats i slutet av 2024 har Sverige möjlighet att utrota livmoderhalscancer till 2027. Idag har bara drygt 30 procent av målgruppen vaccinerats och vaccinationstäckningen varierar stort mellan regioner där regionen med högst deltagande har vaccinerat 47 % och den med lägst har vaccinerat 14 %.

Samlad cancervård målet för nya Linköping Cancer Center

Det nybildade Linköping Cancer Center samlar alla verksamheter som arbetar med cancer i en gemensam struktur för att höja kvaliteten på vård, utbildning och forskning.

Linköping Cancer Center har varit igång sedan början av 2023 och syftar till att samla och gemensamt leda vård, forskning och utbildning inom cancerområdet i Region Östergötland och vid Linköpings universitet. Därigenom stärks ledningen av cancervården, och fokus på patientens behov och önskemål ökar.

– Linköping Cancer Center är en gemensam ledningsstruktur som går över centrum och kliniker. Den ska bidra till att skapa en tydlig överblick över processer och forskning och underlätta prioritering av resurser, säger vårddirektör Ninnie Borendal Wodlin, som leder verksamhetsledningen för Linköping Cancer Center.

– En av de stora fördelarna med att arbeta i ett cancercenter är att det blir lättare att möta patienternas individuella behov, och att det blir tydligare för cancerpatienterna vem som är ansvarig i varje steg.

Ett av de första målen för Linköping Cancer Center är att cancerorganisationen i Östergötland ska ackrediteras enligt Organisation of European Cancer Institutes internationella standarder, ett arbete som har pågått sedan 2021. En genomförd ackreditering är en bekräftelse på att regionen och universitetet lever upp till de högt ställda kraven inom vård, forskning och utbildning i Europa. Ackrediteringen bidrar till att fler patienter får vård i linje med framsteg inom cancerbehandling enligt nationella och europeiska riktlinjer. Hittills har tre andra universitetssjukhus i Sverige genomfört ackrediteringen.

För att bli ackrediterad ska man uppfylla kraven på kvalitet inom prevention, diagnos, behandling och rehabilitering av cancer, liksom inom forskning, undervisning och utbildning. Ackrediteringen uppmanar också till Linköping Cancer Centers utveckling av forskning och utbildning, samtidigt som den kräver en effektiv organisation. Ackrediteringen är ett åtagande om kontinuerlig förbättring och att vara i framkant inom cancervård i Europa.

Linköping Cancer Center är nu i slutfasen av ackrediteringsprocessen och den 14-15 februari genomförde OECI ett tvådagars platsbesök. Besöket var en djupgående granskning av klinisk vård, forskningsverksamhet, utbildningsprogram och den övergripande organisationsstrukturen, där representanter för regionen och universitetet intervjuades.

Auditörerna var mycket nöjda med besöket. Medarbetarna fick beröm för sitt bemötande, kompetens och professionalitet. Även det välutvecklade samarbetet mellan universitet och regionen och patienternas positiva inflytande berömdes.

Under våren fortsätter arbetet med förbättringar inom Linköping Cancer Center. Ett slutgiltigt ackrediteringsintyg utfärdas under sommaren 2024.

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två läkemedel under utveckling.

Marika Nestor, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

– Det har varit ett stort intresse och det märks också att det här med radioaktiva läkemedel är någonting som är i ropet. Det har kommit några produkter som det har gått bra för och har visat god effekt och det är fler på gång. Det var ett stort intresse redan från början faktiskt, när vi började känna oss för om det skulle gå att få in finansiering, berättar Marika Nestor i ett avsnitt av Forskarpodden.

Det handlar om en målsökande strålterapi, där man använder sig till exempel av en antikropp som binder till en struktur på cancercellen men inte till normala celler. Man sätter på ett radioaktivt ämne på den cancermålsökande molekylen, som sedan transporteras till cancercellerna i kroppen.

Marika Nestor berättar också om varför hon valde att starta företag och hur det är att kombinera rollerna som forskare och innovatör.

– Det är egentligen inte ett så stort steg, för de flesta forskare vill ju att det de forskar på ska komma någon till godo på slutet. Som cancerforskare vill jag att forskningen ska nå ut till patienter.

Lyssna på Uppsala universitets Forskarpodden: Målsökande läkemedel mot cancer

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Minna Johansson. Foto Fredrik Johansson.

Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin och forskare vid Göteborgs universitet, är en av författarna bakom den vetenskapliga analysen, publicerad i tidskriften The BMJ. Bakom publiceringen står även forskare vid University of Sydney och University of Queensland i Australien.

– Det är provocerande att kvinnors hälsa kapas av kommersiella intressen på det här sättet. Budskap om kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar används för att sälja ovetenskapliga test och behandlingar med risk för skada, och utan att informera kvinnor om osäkerheten kring effekten, säger Minna Johansson.

Falsk känsla av kontroll

I sin analys lyfter forskarna två aktuella exempel som visar hur feministiska beskrivningar används för att marknadsföra behandlingar med tveksam evidens för kvinnor.

Det första exemplet gäller kvinnors fertilitet, där det finns ett blodtest för så kallat anti-müllerskt hormon som kan kopplas till hur många ägg som finns i kvinnans äggstockar. Det saknas dock vetenskapligt stöd att detta kan förutse en kvinnas chanser att bli gravid.

Ändå säljs testet till kvinnor i allmänhet av fertilitetskliniker och företag på nätet med reklamfraser som ”Information är makt och låter dig ta kontroll över din fertilitet.”

Det andra exemplet gäller brösttäthet, något som kan bedömas på mammografi, men där de undersökta kvinnorna vanligtvis inte får sådan information. Röster höjs för att kvinnor har rätt att få veta om de har täta bröst, eftersom det är en av flera riskfaktorer för bröstcancer.

Brooke Nickel, forskare vid University of Sydney, är analysens sistaförfattare:

– Att få veta att man har täta bröst kan öka kvinnors ångest och orsaka förvirring. Ofta leder det till att man söker ytterligare screening och andra tester. Men mätning av brösttäthet är opålitlig. Bevisen för att det leder till nytta att utföra flera tester för kvinnor med täta bröst är långt ifrån robusta, säger hon.

Onödigt för många

En del kvinnor kan ha nytta av de tillgängliga undersökningsmetoderna, testerna och behandlingarna. Men när förespråkare och företag driver på når de medicinska insatserna en mycket större grupp kvinnor, där många sannolikt inte kommer att dra någon nytta av insatsen.

Förstaförfattare är forskaren Tessa Copp vid University of Sydney i Australien:

– Detta marknadsföringsbeteende riskerar att skada kvinnor. Det kan leda till att fler personer med tillstånd som egentligen inte är av medicinsk natur ändå söker medicinsk behandling. Denna ökade medikalisering bidrar till både överdiagnostik och överbehandling, säger Tessa Copp.

– Kvinnors hälsa har historiskt sett varit underprioriterad. Både inom vården och medicinsk forskning behöver kvinnors hälsa få mer resurser. Men företag som tjänar pengar på att sälja tester och behandlingar som inte behövs hjälper inte, säger Minna Johansson.

Svårt sjuka barn med cancer kan snart vårdas i nya intermediärvårdssalar på Norrlands universitetssjukhus

Under våren invigs två nya intermediärvårdssalar på Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå. Genom intermediärvård får svårt sjuka barn med cancer en säkrare vård och personalen en bättre arbetsmiljö.

Vårdpersonalen i de nya intermediärvårdssalarna på Norrlands universitetssjukhus. Från vänster: Therese Zittra, Anna Andrieu, Frans Nilsson, Stina Göransson och Staffan Berglund. Foto: Hanna Midfjäll.

Runt 30–35 barn diagnostiseras med cancer varje år i norra sjukvårdsregionen, och 150–200 är under behandling eller aktiv uppföljning via barncancerenheten vid NUS. De svårast sjuka och mest omvårdskrävande barnen med cancer ska få en god, säker och jämlik vård oavsett var i landet de insjuknar och behandlas. Det uppdraget presenterade den Nationella arbetsgruppen för barncancer i en rapport om Intermediärvård inom Barnonkologin i Sverige (2022).

– Det finns skillnader i att vårda svårt sjuka barn med cancer i vanliga salar och i intermediärvårdssalar. Vi är vana att hantera akuta situationer och svåra komplikationer på vanliga salar, men vi kan göra det på ett säkrare sätt i en miljö som är bättre anpassad för ändamålet, säger Frans Nilsson, överläkare, barnonkolog och medicinsk chef vid Avdelningen för Onkologi och Hematologi, projektägare för intermediärvårdssalarna.

Den stora skillnaden är den direkta tillgången till avancerad övervakning och att salarna är anpassade för akuta behandlingar. Förhoppningen är att salarna även bidrar till en ännu bättre arbetsmiljö på barnonkologen, och att vårdpersonalen känner att man bedriver en avancerad och säker vård.

Vårdpersonal går igenom utrustning i en av de två nya intermediärvårdssalarna. Foto: Hanna Midfjäll.

Frans Nilsson ser styrkan i att flera samarbeten skett för att ta fram salarna, framför allt med den allmänpediatriska grannavdelningen. Projektet att starta intermediärvård har drivits av en engagerad tvärfunktionell personalgrupp, som även satt samman ett utbildningspaket som ges vid tre tillfällen under våren. Runt 15 platser beräknas behövas i hela Sverige för att vårda de svårast sjuka barnen. I norr handlar det om två platser:

– Snart är våra salar klara och det känns som att vi tar ett nödvändigt steg framåt. Barnonkologisk behandling blir mer avancerad och sjukvården behöver följa med i utvecklingen på alla plan.

Nu väntar avdelningen på viss utrustning för att salarna ska bli helt färdiga. Till våren hoppas Frans Nilsson att intermediärvårdspatienter kan vårdas där, något han menar är både spännande och utmanande:

– Med de nya salarna på plats är vi bättre rustade för en barnonkologisk vård i tiden. Förhoppningen är att vi inte bara ska kunna bedriva samma vård som tidigare i en mer ändamålsenlig miljö, utan även ta oss an nya utmaningar och behandlingar, avslutar Frans Nilsson.

Om rapporten Intermediärvård inom Barnonkologin i Sverige

Rapporten definierar bland annat vad ”barnonkologisk intermediärvård” innebär och vad som krävs för att vården ska kunna bedrivas patientsäkert och med god kvalitet. Rapporten kartlägger även behoven för omvårdnad, utrustning, personaltäthet och personalens kompetens.

Rapport Intermediärvård inom Barnonkologin i Sverige (2022)

Ansökningsperioden för medel till förbättringsarbete har öppnat

Insatser som ger extra kraft åt förbättringsarbete och insatser som knyter ihop regionerna. Det hoppas RCC:s samordnare på, när regionerna kan börja söka medel från RCC för insatser inom rehabilitering och palliativ vård eller bilddiagnostik och patologi. Nu har ansökningstiden öppnat.

Ansökningstiden skiljer sig mellan sjukvårdsregionerna. RCC Stockholm-Gotland tar emot ansökningar februari ut. Övriga RCC tar emot ansökningar till mitten eller slutet av mars. Vad som gäller framgår i ansökningsformuläret för respektive region.

Stöd finns för dem som vill göra insatser enligt vårdprogrammet för cancerrehabilitering

Ett av de områden som man kan söka medel för är cancerrehabilitering. Heléne Öberg, som leder arbetet med att införa det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering, hoppas på ansökningar som kan få förbättringsarbetet inom cancerrehabilitering att ta fart.

– Det kan vara insatser som stöttar regional samordning och identifierar vad som behöver utvecklas utifrån det nationella vårdprogrammet. Vilka prioriteringar behöver vi göra i vår region och vad börjar vi med? Säger Helene Öberg.

Helene lyfter att RCC inom kort kommer att lansera en utbildning i att införa strukturerade arbetssätt för cancerrehabilitering, och att stöd för implementering redan finns på cancercentrum.se.

– Det är en fantastisk möjlighet att enskilt eller i grupp få avsätta tid för att införa strukturerat arbetssätt för cancerrehabilitering. Det kan också handla om att arbeta med projekt som förbättrar rutiner för aktiv överlämning mellan vårdgivare, som vi vet är något som patienter och närstående värderar högt och som underlättar en sömlös rehabiliteringsprocess, säger Heléne.

Helene uppmanar alla som behöver tips på vad en verksamhet kan söka insatsmedel för att kontakta sitt RCC:s sjukvårdsregionala representant i den nationella arbetsgruppen för cancerrehabilitering.

Till ansökan om medel för rehabilitering och palliativ vård (välj formuläret för din region)

Patologi och bilddiagnostik pekas ofta ut som flaskhalsar i SVF-processerna

Ett annat utpekat område för medel är insatser som förbättrar ledtiderna inom patologi och bilddiagnostik, med syftet att förbättra ledtiderna i de standardiserade vårdförloppen.

Helena Brändström är nationell samordnare för standardiserade vårdförlopp. Hon hoppas att regionerna passar på att se över processerna inom bilddiagnostik och patologi.

– Bilddiagnostik och patologi är centrala delar i nästan alla standardiserade vårdförlopp. Sedan vi införde standardiserade vårdförlopp har vi sett flera förbättringsprojekt inom både patologi och bilddiagnostik. Ofta har det handlat om att kartlägga sina processer och skruva på sina arbetssätt, säger Helena.

Helena lyfter också att den snabba teknikutvecklingen skapar möjligheter att pröva helt nya arbetssätt inom både patologi och bilddiagnostik.

– Jag hoppas att vi får se ansökningar både från verksamheter som vill pröva något helt nytt och från verksamheter som vill införa arbetssätt som redan har prövats i andra regioner, säger Helena.

Till ansökan om medel för bilddiagnostik och patologi (välj formuläret för din region)

Medlen kommer från överenskommelsen mellan regionerna och regeringen

RCC har fått uppdraget att fördela medel genom årets canceröverenskommelse mellan regionerna och regeringen. Uppdraget beskrivs i en tidigare nyhet.

Läs nyheten om uppdraget att fördela medel.

Catherine J. Wu får Sjöbergpriset för att ha lagt grunden till vaccin mot cancer

En av pionjärerna bakom forskning som kan leda till utveckling av skräddarsydda vaccin för cancerbehandling är Catherine J. Wu, Dana-Farber Cancer Institute i Boston, USA. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar för sina insatser.

Årets Sjöbergpristagare Catherine Wu, Division of Stem Cell Transplantation and Cellular Therapies vid Dana-Farber Cancer Institute, Boston. Foto: Sam Ogden.

Årets Sjöbergpris belönar upptäckter kring hur kroppens immunsystem kan aktiveras och förmås att bekämpa cancer. De här upptäckterna gör det möjligt att ta fram vaccin som skräddarsys för att behandla varje patients unika tumör.

I en inte alltför avlägsen framtid kan vaccin av den här typen komma att erbjudas en stor grupp patienter med cancerformer som i dag kan vara svåra eller omöjliga att bota.

– Catherine Wu har varit oerhört viktig för att föra forskningen framåt inom fältet. Hon har spelat en avgörande roll för att man i dag på flera olika håll kan genomföra kliniska studier av cancervaccin mot melanom (hudcancer), bukspottkörtelcancer och lungcancer, säger Urban Lendahl, professor i genetik vid Karolinska Institutet och sekreterare för priskommittén.

Skapar måltavlor för immunsystemet

Sedan 1950-talet har det varit känt att kroppens immunsystem kan upptäcka, och i vissa fall även bekämpa tumörer. På basen av dessa insikter har en rad strategier tagits fram för att utveckla immunbaserade terapier mot cancer.

Catherine J. Wu har intresserat sig för små genetiska förändringar (mutationer) i cancercellerna som ger upphov till så kallade tumörneoantigener. Det rör sig om strukturer som immunförsvarets T-celler kan känna igen som främmande och attackera. Genom att sekvensera DNA från både friska celler och cancerceller kunde hon identifiera vilka tumörneoantigener patienten bar på. Hon lyckades därefter tillverka syntetiska kopior av dessa som injicerades som ett slags vaccin. I några av patienterna ledde det till att immunsystemets celler stimulerades att upptäcka och attackera tumörcellerna.

Genombrottet kom med en artikel i Nature 2017 som beskriver ett första försök där sex patienter med melanom vaccinerades. Sedan dess har både Catherine Wu och andra forskare arbetat vidare med tekniken. Men utvecklingen är ännu i sin linda vilket gör att forskningsanslaget på 900 000 dollar, som ingår som en del av Sjöbergpriset, kan komma till stor nytta för fortsatt forskning.

”Mållös, men väldigt glad”

Catherine Wu, MD. Foto: Sam Ogden.

– Jag är en stark förespråkare för medicinsk grundforskning och innovationer som uppstår ur sådan forskning. Min förhoppning är att pengarna från det här anslaget ska kunna stötta nya djärva och riskfyllda projekt som kan leda till omvälvande upptäckter som får genomslag i vården av patienterna, säger Catherine Wu som blev mycket positivt överraskad när hon fick beskedet om att hon tilldelats 2024 års Sjöbergpris.

– Jag är mållös, men väldigt glad. Jag är tacksam för erkännandet för egen del, men det är också ett erkännande av ett starkt forskarlag och samarbeten som helt förändrat situationen för patienterna. Det här är något vi har utvecklat tillsammans som en grupp.

Prismotivering

”för upptäckter rörande tumörneoantigen och kroppens immunsvar mot tumörceller som grund för utveckling av cancervaccin”.

FAKTA Pristagaren

Catherine J. Wu föddes 1966 i New York, NY, USA. Hon blev medicine doktor vid Stanford University School of Medicine, CA, USA 1994. Hon leder nu Division of Stem Cell Transplantation and Cellular Therapies vid Dana-Farber Cancer Institute, Boston, MA, USA. Hon är dessutom professor i medicin vid Harvard Medical School i Boston samt medlem av Broad Institute of MIT and Harvard, Cambridge, MA, USA.

FAKTA Sjöbergpriset

Priset utdelas i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Sjöbergstiftelsen. Stiftelsen står även för finansieringen. Priset inrättades efter en donation av affärsmannen Bengt Sjöberg som gick bort i sviterna av cancer 2017, och ska gå till den eller de som gjort avgörande bidrag för cancerforskningen. Det uppgår till 100 000 US dollar i form av ett personligt pris och 900 000 US dollar i anslag till fortsatt forskning. 2024 års Sjöbergpris kommer att delas ut av kung Carl XVI Gustaf i samband med Akademiens högtidssammankomst 12 april. Prisföreläsningen hålls samma dag på Karolinska Institutet.