Cancerforskning i Lund mot aggressiva leukemier
Genetiskt modifierade T-celler, så kallade CAR-T-celler, har de senaste åren kommit att spela en avgörande roll i kampen mot blodcancer. Vid Lunds universitet utvecklas nu en ny generation av dessa celler med målet att effektivt bekämpa aggressiva former av leukemi, inklusive akut myeloisk leukemi (AML). Forskningsprojektet har beviljats 2,1 miljoner kronor från för inköp av ett avancerat mikroskop som möjliggör realtidsanalys av celler.
– CAR-T-celler fungerar som målsökande missiler som specifikt identifierar och eliminerar tumörceller. Att se patienter, som tidigare saknat effektiva behandlingsalternativ, botas med cellbaserad immunterapi har varit en ögonöppnare. Nu vill vi bredda denna lovande metod för att även behandla AML. Det nya mikroskopet ger oss möjlighet att i realtid följa cellernas beteende och förstå hur genetiska förändringar påverkar cancercellerna, vilket är avgörande för att optimera behandlingen, säger Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet.
Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet.
Genom att kombinera expertis inom genetik och immunologi har forskarteamet identifierat en specifik signatur av ytmarkörer som möjliggör mer precisa och effektiva behandlingar av AML. Med en innovativ metod kan immunceller programmeras att identifiera och angripa sjukdomsdrivande celler med hög precision, vilket minskar risken för att friska celler skadas och därmed minskar biverkningarna.
– Vi har hittat en signatur som täcker ett brett spektrum av patienter, både vuxna och barn. Nu arbetar vi med att utveckla en verktygslåda som gör det möjligt att programmera patienternas immunceller att känna igen och attackera denna signatur, säger Axel Hyrenius Wittsten.
Det nya mikroskopet möjliggör detaljerad realtidsanalys av interaktionen mellan programmerade immunceller och cancerceller. Genom att filma och analysera dessa processer utan att störa dem kan forskarna optimera behandlingsstrategier och påskynda utvecklingen av nya terapier.
Cellbaserad immunterapi har redan visat stor framgång och är kliniskt godkänd för vissa typer av leukemier och lymfom. Med det senaste forskningsgenombrottet vid Lunds universitet ser man nu möjligheten att expandera denna revolutionerande behandling till fler cancerformer.
– Våra resultat är mycket lovande, och vi arbetar intensivt för att ta denna terapi från laboratoriet till kliniken. Vårt mål är att utveckla en effektiv och skonsam behandling för patienter som idag saknar bra alternativ, säger Axel Hyrenius Wittsten.
Inställning/uppsättning av flödescytometer (FACS) för isolering av programmerade immunceller för vidare analyser i tumörcellsmodeller, där det nya instrumentet kommer att vara en viktig del för att utvärdera deras antitumör-aktivitet.
Isolering av programmerade immunceller med flödescytometri (FACS) utfördes för vidare analyser i tumörcellsmodeller, där det nya instrumentet kommer att vara en viktig del för att utvärdera deras antitumör-aktivitet. Axel Hyrenius Wittsten tillsammans med medarbetare: Gabriel Jakobsson (postdoc).
