Ny översyn av screeningprogrammet för bröstcancer klar
En genomgång av kunskapsläget om mammografi, screening för bröstcancer, visar att det inte är aktuellt att uppdatera Socialstyrelsens gällande rekommendation i nuläget. Nya alternativa undersökningsmetoder kommer fortlöpande att utvärderas men i dagsläget finns inte stöd för att ändra i det gällande nationella screeningprogrammet. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.
Sverige var det första landet i världen som redan i slutet av 1970-talet började med mammografi för att upptäcka bröstcancer. Under 1980- och 1990-talen infördes sedan successivt screening för bröstcancer i landet för att 1997 vara helt utbyggd i alla landets regioner. För att den svenska screeningverksamheten även fortsatt ska ligga i framkant i världen görs kontinuerligt bedömningar av om något i de många nationella screeningprogrammen behöver uppdateras eller förändras. För drygt ett år sedan kom EU-kommissionen med en uppdatering av sina rekommendationer om just bröstcancerscreening och alternativa undersökningsmetoder som tagits fram.
– De europeiska rekommendationerna är tydliga med att evidensläget för alternativa metoder som exempelvis tomosyntes som också kallas DBT är svagt. Nyttan för patienterna är fortfarande osäker och i de studier som gjorts syns ingen minskning av cancerfall som uppkommer mellan screeningtillfällena med den metoden, säger Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen.
Stöd för anpassad screening saknas
Det har också från flera håll framförts att en mer anpassad screening behöver införas för att cancer hos kvinnor med så kallade ”täta bröst” i högre utsträckning ska kunna hittas via screeningen. Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att det idag saknas underlag för att storskaligt införa anpassad screening för kvinnor med tät bröstvävnad.
– Men vi för självklart kontinuerligt en dialog med forskare och andra aktörer på området och följer utvecklingen mycket noga, säger Malin Berggrund, projektledare för översynen.
Risk för överdiagnostik och onödig behandling
Även när det gäller effekten av screening efter 74 års ålder behövs mer kunskap om att eventuella positiva effekter skulle överväga de negativa. Det går inte säkert att säga att dödligheten i bröstcancer skulle minska.
– Däremot kan screeningen ge ökad oro, leda till överdiagnostik och därmed överbehandling, med försämrad livskvalité som följd, säger Malin Berggrund.
Vetenskapligt stöd saknas
Det finns inget land i världen som idag har ett nationellt screeningprogram som omfattar även kvinnor över 74 år. Men om ny forskning skulle visa på evidens för screening även för kvinnor äldre än 74 år så kan det bli aktuellt för Socialstyrelsen att kunna göra en annan bedömning. I dagsläget saknas vetenskapligt stöd och i en kartläggning av forskning och vetenskap på området som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, gjorde så sent som i höstas konstaterades att någon ny sådan inte tillkommit.
– Givetvis ska alla som får symptom eller känner oro söka sig till vården och tas om hand på bästa sätt – oavsett ålder och helt oavsett om man ingår i en grupp som screenas eller inte, säger Mattias Fredricson.
Ny bedömning vid förändrat evidensläge
Socialstyrelsens modell för att bedöma screeningprogram bygger på de internationella principer om screening som är framtagna av WHO. Myndigheten ser kontinuerligt över evidensläget för rekommendationerna och när det förändras görs alltid en ny bedömning.
Den uppdaterade rekommendationen för bröstcancerscreening skickas nu ut på remiss och det går bra att komma med synpunkter på rekommendationerna fram till den 10 april.
