Varje år får omkring 10 000 män i Sverige diagnosen prostatacancer. Det gör den till vår vanligaste cancersjukdom. Under de senaste 15 åren har stora framsteg gjorts både vad gäller diagnostik och möjligheter till behandling.
Pär Stattin, professor i urologi samt registerhållare
och ordförande för Nationella prostatacancer-
registret. Foto: Mikael Wallerstedt
– Prostatacancer kan se väldigt olika ut, man kan faktiskt säga att det är flera olika sjukdomar, säger Pär Stattin, professor i urologi samt registerhållare och ordförande för Nationella prostatacancerregistret.
Han har i sitt yrke följt utvecklingen inom prostatacancervården på nära håll. Sedan han blev färdig urolog 1992 har metoderna för diagnostik och behandling med strålterapi, kirurgi och läkemedel utvecklats dramatiskt.
– Förr diagnostiserades en större andel män med avancerad cancer och vi behandlade faktiskt till del fel patienter under 90- och 00-talen – vi behandlade många män med lågriskcancer alltför aggressivt, säger han.
Lågriskcancer växer långsamt
Med lågriskcancer menas en liten långsamväxande cancertumör och det kan gå flera decennier innan den ger symtom. Eftersom medianåldern vid diagnos av prostatacancer är 70 år betyder det att behandling i de flesta fall inte är nödvändig eftersom merparten av männen aldrig kommer att hinna utveckla några symtom.
Män som förväntas kunna leva länge med sin lågriskcancer kan följas med aktiv monitorering, det vill säga regelbundna kontroller. Vid tecken på att tumören börjar växa kan operation eller strålterapi erbjudas. Män som förväntas ha kort förväntad överlevnad på grund av att de har andra sjukdomar och hög ålder, följs noga upp och om cancern visar tecken på att börjar växa eller sprida sig sätts bromsmedicin in i form av hormonbehandling.
Aggressiv cancer kräver behandling
Riktigt elakartade tumörer kräver däremot alltid radikalare behandlingar.
Vid aggressiv cancer som är begränsad till prostatan har metoderna förfinats. Idag används skonsam robotassisterad titthålskirurgi när prostata ska opereras bort. Strålbehandlingen har också utvecklats och nu ges allt mer fokuserad behandling med mindre biverkningar.
– En annan utveckling är att strålbehandlingen ges under kortare tid vilket är bra i synnerhet för patienter som bor långt från sjukhuset de behandlas på, säger Pär Stattin.
Lokalt avancerad prostatacancer innebär att cancern spridit sig utanför prostatakapseln. Män med den diagnosen gavs sällan botande behandling i början på 2000-talet men här har en stark ökning skett. Idag får ungefär 80 procent av dessa män botande behandling, oftast med strålterapi kombinerat med hormonbehandling. I en studie från Uppsala universitet baserad på data i NPCR, som publicerades förra året visades att dödligheten i prostatacancer för män mellan 65 och 74 år med den här diagnosen halverats mellan år 2000 och 2016.
Bromsande hormonbehandling
Hos ungefär 10 procent av männen med prostatacancer är cancern redan vid diagnostillfället spridd till skelettet. Fram till 2004 var den enda tillgängliga behandlingen i det stadiet att sätta in hormonbehandling, oftast i form av GnRH-sprutor. Det sänker nivån av testosteron och bromsar därmed cancern. Trots låga testosteronnivåer börjar dock tumörcellerna till slut växa, i det stadiet kallas cancern för kastrationsresistent.
2004 kom den första studien som visade att cellgiftsbehandling förlängde livet på män med kastrationsresistent prostatacancer. Sedan dess har många nya behandlingar utvecklats som förlänger livet vid spridd prostatacancer. Nu kan olika kombinationer av lokal strålbehandling, cytostatika och nya hormonbehandlingar ges tillsammans med GnRH redan vid diagnos.
Radioaktiva isotoper
Radioaktiva isotoper som söker upp skelettmetastaser är en annan teknik som utvecklats under senare år för att behandla spridd prostatacancer. Radium-223 har visats förlänga livet på dessa män och det senaste tillskottet är behandling med lutetium-177.
– Detta är bara början på en utveckling som innebär att prostatacancer blir en sjukdom som oftast botas och om bot inte är möjlig kan patienten ändå leva i många år med sjukdomen under kontroll och med god livskvalitet säger Pär Stattin.
För att kunna upptäcka prostatacancer tidigt, redan innan den ger symtom, införs nu organiserad prostatacancertestning (OPT), stegvis i Sverige. Det innebär att alla män i vissa åldersgrupper systematiskt erbjuds PSA-testning.
Fram till för ett par år sedan utreddes alla män med förhöjt PSA direkt med biopsi av prostata vilket resulterade i att alldeles för mycket lågriskcancer diagnostiserades. Nu rekommenderar Nationella vårdprogrammet att män med högt PSA först undersöks med magnetresonanstomografi (MRT) och om MRT visar misstanke på tumör tas biopsier. Är MRT däremot normal avslutas utredningen.
– Det är alltså ett paradigmskifte på gång både vad gäller tidig diagnostik och vad gäller behandling av spridd prostatacancer. I framtiden tror jag att vi säkrare kommer att kunna identifiera de män som verkligen behöver behandling och vi kommer att kunna skräddarsy behandlingen samtidigt som vi undviker att diagnostisera cancer som har låg risk att påverka mannens liv, säger Pär Stattin.
