Akademiska pionjär på mer skonsam operationsmetod vid munhålecancer
Akademiska är först med en mer skonsam operationsmetod vid munhålecancer, sentinel node, som innebär ett mer begränsat ingrepp på halsen.
Munhålecancer blir allt vanligare i Sverige. Under perioden 2008-2016 skedde en ökning med 30 procent. Vid tidig upptäckt utan metastaser är den vanligaste behandlingen kirurgi, ofta i kombination med halskörtelutrymning eller strålbehandling. Som första sjukhus i Sverige har Akademiska infört en alternativ metod, sentinel node, portvaktskörtelbiopsi, som innebär ett mer begränsat ingrepp på halsen.
– Det finns flera fördelar med sentinel node. Det är en mer skonsam behandling med betydligt kortare operationstid. I kanske åtta av tio fall kan man dessutom undvika en mer omfattande operation. Vid undersökningen kan vi också upptäcka om patienten har ett avvikande lymfavflöde till lymfkörtlar som normalt inte skulle undersökas vid en diagnostisk halskörtelutrymning, säger Tomas Ekberg, överläkare inom öron-näsa-halssjukdomar på Akademiska sjukhuset.
Tillsammans med kollegan Anna-Karin Haylock har han handlagt alla patienter i uppstartsfasen, totalt ett tiotal patienter.
Cancer i munhålan kan bland annat uppstå på tungan, i munbotten, tandköttet eller på kindernas och läpparnas insida. Det är den vanligaste cancerformen inom huvud-halsområdet med knappt 450 fall per år i Sverige.
– Även vid tidig upptäckt, då man inte kan diagnostisera metastaser, rekommenderas oftast aktiv behandling av halsens lymfkörtlar eftersom risken för så kallad mikroskopisk spridning är cirka 20-25 procent, berättar Tomas Ekberg.
Som alternativ till halskörtelutrymning eller strålbehandling finns nu portvaktskörtelbiopsi, eller sentinel node som metoden kallas. Den innebär att kirurgen gör ett mycket mer begränsat ingrepp på halsen, och i händelse av positiv körtel, det vill säga en lymfkörtel som visar sig innehålla cancermetastas, går vidare med halskörtelutrymning.
– Sentinel mode används även för exempelvis malignt melanom, men patologens arbete med mikroskopisk undersökning av portvaktskörteln är mycket mer omfattande vid munhålecancer eftersom konsekvensen av en falskt negativ biopsi är mycket större, förklarar Tomas Ekberg.
Den nya metoden steg för steg
Dagen före operation injiceras ett radioaktivt ämne runt tumören i munhålan. Patienten placeras i en gammakamera och man kan detektera och avbilda de lymfkörtlar som först tar emot lymfflödet från tumören, dvs är portvaktskörtlar. Vid operationen följande dag avlägsnas tumören i munnen, och därefter söker man med en detektor, en så kallad gammaprob, rätt på portvaktkörtlarna som avlägsnas selektivt.
Metoden används kliniskt i flera länder i Europa. Akademiska sjukhuset är först i Sverige där planen är att den ska införas på ett likartat sätt vid fler universitetssjukhus. På Akademiska har man gått igenom introduktionsfasen, som innebär att berörd personal gått en ”head start” kurs i London. Därefter har de första tio patienterna opererats, väl medvetna om att det handlade om metodutveckling och kvalitetssäkring i relation till både portvaktskörtelbiopsi och halskörtelutrymning som var den tidigare aktuella behandlingsprincipen.
– Vi har inte haft någon förekomst av falskt negativa portvaktskörtlar under introduktionsfasen vilket är ett krav. Därför kan vi nu erbjuda patienter med munhålecancer i tidigt stadium denna nya operationsmetod i stället för som tidigare halskörtelutrymning, säger Tomas Ekberg.
