Mantelcellslymfom kan behandlas effektivare med bättre uppföljning

– Med bättre kontroll av kvarvarande sjukdom kan man pausa och, vid behov, återuppta den målsökande behandlingen. Idag använder vi både bcl-2 hämmare, tyrosinkinashämmare och immunmodulerande läkemedel, som ges som tabletter i stället för cytostatika. För patienterna blir det mycket lättare att ta medicinerna och förhoppningen är också effektivare behandling och mindre risk för biverkningar, säger Ingrid Glimelius,överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet.

Fokus för den nordiska studien har varit patienter som haft återfall av mantelcellslymfom efter tidigare behandling med cytostatika eller annan intensiv terapi. Totalt har 59 patienter inkluderats i studien, varav 18 på Akademiska sjukhuset.

Det nya är att forskarna löpande mätt kvarvarande cancerceller var tredje månad. När patienten vid två upprepade tillfällen hade mindre än en kvarvarande lymfomcell på 100 000 celler i blodet eller benmärgen pausades behandlingen. Sedan återstartades den när det åter gick att mäta antalet cancerceller.

– På så vis får patienten behandling endast när man behöver det vilket minskar risken för biverkningar, förklarar Ingrid Glimelius.

En nyligen publicerad studie har visat att patienter med mantelcellslymfom, även efter avslutad behandling, har högre risk för annan sjuklighet än friska personer som ingått i kontrollgrupp, bland annat infektioner, lungsjukdomar, andra blodsjukdomar och annan cancer.

– För vissa patienter har vi kunnat mäta återkomst av sjukdomen på ett väldigt tidigt stadium och framgångsrikt återstartat behandlingen. Vi såg dock att närmare nio av tio behövde justering av doserna och tillägg med tillväxtfaktorer för de vita blodkropparna eftersom behandlingen medförde ökad risk för låga vita blodkroppar och infektioner. Här finns behov att förbättra existerande behandlingsrekommendationer, framhåller Ingrid Glimelius.

Hon understryker samtidigt att många av patienterna i studien kunde avsluta behandlingen efter att ha haft omätbar sjukdom i två upprepade mätningar. Likaså att flera av patienterna fortfarande är utan behandling och inte har fått något återfall. Vid uppföljningen efter sex månader hade en majoritet av patienterna svarat bra på behandlingen. Två år efter behandlingsstart lever många fortfarande utan sjukdom.

I en ny studie, som startade i våras, går forskarna vidare med ett liknande koncept, men med en nyare generation av målstyrda läkemedel, acalabrutinib. En viktig skillnad är att man även tar in patienter som har helt nyupptäckt sjukdom. Även dessa kan erbjudas de målsökande tabletterna och få sin behandling styrd av hur väl de svarar på terapin.

I Uppsala pågår även studier med immunterapi, så kallade bispecifika antikroppar och i september startar studier med antikropps-cytostatika konjugat, där cytostatika sitter fastsatt på antikroppen och på så vis verkar precis där tumörcellerna finns. Planer finns också att inleda studier med CAR-T celler framöver.

– De patienter som får återfall efter dessa målstyrda läkemedel kan således erbjudas immunterapi inom ramen för andra studier, avrundar Ingrid Glimelius.

Läs mer om delresultat av den nordiska studien.

Läs mer delresultat om studierna om biverkningar efter avslutad behandling: Late effects in mantle cell lymphoma patients treated with or without autologous stem cell transplantation

 FAKTA: Mantelcellslymfom

• I Sverige diagnostiseras ungefär 120 personer årligen med mantelcellslymfom, som är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom.
• Det är en malign tumörsjukdom som utgår från en sorts vita blodkroppar (B-lymfocyter) som normalt finns i lymfkörtlarna.
• Sjukdomen drabbar oftast äldre och är vanligare bland män.
• Traditionellt är den vanligaste behandlingen en kombination av cytostatika och antikroppar. För yngre patienter gör man sedan en stamcellstransplantation för att få ännu bättre effekt.