cancer

Myter och vetenskap om antioxidanter och cancer

Webbsändning | 4 februari | kl. 12.10 – 12.50 En föreläsning av Martin Bergö, professor i molekylär medicin vid institutionen […]

Så ska andra hälsoproblem minskas vid cancerbehandling

Cancerbehandlingar leder ofta till fysisk inaktivitet och en frekvent stillasittande livsstil. Det ökar risken för andra hälsoproblem. Forskare vid MDH ska nu utveckla ett digitalt stöd som ska underlätta för cancersjuka att minska sitt stillasittande och på så sätt även minska risken för livsstilsrelaterade sjukdomar.

Ny kunskap om hur RNA rör sig kan bidra till nya läkemedel mot cancer

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styraproduktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl, som spelar en viktig roll i cancer, kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.

Korta RNA-molekyler i våra celler som kallas mikroRNA reglerar aktiviteten hos budbärar-RNA (mRNA) – molekylen som kodar för byggstenarna i vår kropp, proteinerna. Exakt hur denna reglering går till är inte känt i detalj, men man vet att mikroRNA kan tysta mRNA-molekyler och därmed förhindra proteinproduktion. Därför kan de användas som verktyg eller mål för läkemedelsbehandling, skriver Katja Petzold, docent vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien.

FoundationOne Liquid CDx – Avancerad cancerdiagnostik genom ett blodprov

FoundationOne® Liquid CDx analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer och kan användas som beslutstöd vid behandling av tumörer.

Träning vid cancerbehandling

Webinar, 3 november 12:10 – 12:50 En föreläsning av Helene Rundqvist, molekylärbiolog med en doktorsexamen i Fysiologi, Karolinska […]

Inte bättre behandling i läkemedelsstudier

Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra patienter. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet som nu publiceras i BMC Cancer och som därmed bekräftar resultaten från en studie från 2004.

Koppling mellan sömnapné och cancer fokus för studie på Akademiska

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Forskning tyder också på en ökad cancerrisk, men det saknas befolkningsbaserade studier. Därför har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet inlett en studie där man ska studera sömnapné och cancer i befolkningen, vilka cancerformer det rör sig om samt om CPAP-behandling minskar cancerrisk.

Webinar fredag 3/4 15:00: Så arbetar Karolinska för att upprätthålla god cancervård i coronatider

I samarbete med Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset bjuder RCC i samverkan in till ett interaktivt webbinarium sänt från Karolinska i Solna. Programmet vänder sig i första hand till lednings- och verksamhetsansvariga (inom alla professioner) i regioner och vid sjukhus och kliniker i hela landet. Webbinariet direktsänds fredag den 3 april kl. 15.00-15.45.

Fler cancerfall kan upptäckas inom primärvården

Primärvården är eftersatt och personalen får inte rätt förutsättningar att identifiera patienter där cancer kan misstänkas. Det konstaterar Cancerfonden i en ny rapport som handlar om hur primärvården kan bli bättre på att upptäcka fler cancerfall tidigare.

Förbättrat stöd för unga vuxna som lever med cancer

Stödet för unga vuxna som drabbas av cancer måste förbättras. Det är utgångspunkten i ett projekt som Regionalt cancercentrum norr nu genomför, med en samfinansiering av den ideella organisationen Ung Cancer och Cancerforskningsfonden i Norrland.

Ny IHE Rapport om cancer i Europa

I en ny rapport analyserar och jämför IHE cancersituationen i Europa. Rapporten ger en omfattande bild av utvecklingen av cancer i Europa mellan 1995 och 2018. Den belyser skillnader mellan europeiska länder när det gäller sjukdomsbörda, kostnader och patienternas tillgång till nya cancerläkemedel. Rapporten beskriver också den senaste medicinska utvecklingen och tar upp en rad policy-relevanta frågor avseende exempelvis effektivitet i cancervården och prissättning, värdering, och betalning av nya cancerläkemedel.

Samhällets insatser för att förebygga cancer måste öka

År 2040 väntas omkring 100 000 personer om året insjukna i cancer i Sverige. Ökningen av cancerincidensen är framförallt en konsekvens av att vi lever allt längre och blir allt bättre på att bota såväl cancer som andra sjukdomar. Förutom det lidande det innebär för patienten och hans eller hennes närstående kommer den stora ökningen att innebära stora påfrestningar för både hälso- och sjukvården och välfärdssystemen i övrigt. Det blir med andra ord allt mer angeläget att öka samhällets insatser för att försöka förebygga cancer.

Så skulle cancer kunna hittas med ett blodprov

Möjligheten att detektera extracellulära vesiklar som signalerar cancer skulle i förlängningen kunna spara pengar för vården och leda till att patienter besparas komplicerade undersökningar genom att lämna ett blodprov i stället för att genomgå biopsier. Det skriver forskaren Liza Löf vid Biomedicinskt Centrum i Uppsala i en översikt av på vilka sätt extracellulära vesiklar skulle kunna användas både som biomarkörer och för att följa patienters svar på behandling.

Rekordstort deltagande på ESMO – men skralt med svenska insatser

Köpenhamn stod i år värd för årets ESMO-kongress som lockade ett rekordstort deltagande – mer än 20 000 personer. Tyvärr såg man dock få svenska deltagare och ännu värre var att det inte bjöds någon svensk presentation, inte ens en posterpresentation. Den ende som var aktivt medverkande var Jonas Bergh som deltog i en paneldiskussion om metastatisk bröstcancer. Är detta är en indikator på sjunkande aktivitet inom svensk klinisk cancerforskning så är det påtagligt skrämmande. Det skriver Åke Berglund, specialist på GI-cancer, i ett referat av intressanta studier på just det området.

”Det saknas en viktig diskussion om det oersättliga värdet av mänsklig kontakt”

– Almedalsveckan är en fantastisk institution som skulle kunna bli ännu bättre. Här finns alla förutsättningar för meningsfulla möten, men vi tenderar att prioritera trivsel och konsensus framför skarpa diskussioner som verkligen kan göra skillnad, säger Roger Henriksson, mångårig Almedalsbesökare som medverkat i otaliga paneler under åren och som nu tagit sig tid att för Onkologi i Sveriges räkning reflektera över utvecklingen av debatten som rör vård och omsorg.

Hög tid klassa komplementär och alternativ medicin som en viktig fråga i cancervården

Inslagen av komplementär- och alternativ medicin (KAM) har ökat påtagligt i den svenska sjukvården. Alternativa produkter finns tillgängliga i ett stort antal butiker och är lättillgängliga vid försäljning över internet. Produkterna marknadsförs ofta som effektiva mot cancer eller andra allvarliga sjukdomar.1 Trots detta har den svenska sjukvården inte bedömt KAM som en viktig fråga och ämnet diskuteras inte rutinmässigt med cancerpatienter i den kliniska vardagen. Orsaken är sanno – likt multifaktoriell med både bristande intresse hos vårdpersonal och en ovilja hos patienten att diskutera ämnet vid mottagningsbesöket.