Ny kunskap om hur prostatacancer bildar metastaser
En ökad förståelse på molekylär nivå av vilka mekanismer som prostatacancerceller använder sig av för att bli rörliga och sprida sig, kan på sikt ge nya möjligheter till behandling av aggressiv prostatacancer. Det visas i en ny studie av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Uppsala och Tokyo.
”Vi visar att en specifik aminosyra i en signalmolekyl spelar en viktig roll i att göra cancercellerna mer rörliga och på så sätt bidrar till ökad risk för metastaser”, skriver här Maréne Landström, professor vid Umeå universitet.
För aggressiv och metastaserande prostatacancer finns ännu inga prediktiva biomarkörer i kliniskt bruk eller effektiva behandlingar att tillgå för de män som utvecklar detta livshotande tillstånd. Behovet av att utveckla bättre prediktiva biomarkörer och effektivare behandlingar är således stort och angeläget för denna grupp av cancerpatienter. Antalet män som insjuknar i prostatacancer väntas öka överallt i världen under de kommande åren då denna cancerform är starkt korrelerande till livslängd och förväntad livslängd ökar nu globalt sett. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige idag. Enligt Cancerfondens statistik insjuknade 33 914 män i prostatacancer år 2018 (ref: Cancerfonden.se Statistik) och prostatacancer är den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i Sverige. Även i ett globalt perspektiv är prostatacancer den vanligaste formen av cancer bland västerländska män och orsaken till cancerrelaterad död (Ferlay, J. et al., 2015).
Sedan början av 1940-talet har det varit känt att prostatacancer är beroende av det manliga könshormonet testosteron och därför är så kallad anti-androgen behandling en vanlig behandlingsform. Tyvärr utvecklar många patienter med tiden en androgen-oberoende eller kastrations-resistent form av prostatacancer som kan vara letal. Prostatacancer kan vara av en beskedlig natur, det vill säga att den inte behöver ge upphov till så stora besvär för patienten. Så länge den är högt differentierad och växer lokalt så kan mannen behandlas framgångsrikt med medicinsk eller kirurgisk kastration, operation av prostatakörteln eller strålbehandling. När cancern ger sig tillkänna som en lågt differentierad cancer eller recidiverar efter att patienten har fått behandling med antiandrogener eller har genomgått kirurgisk kastration, är sjukdomsförloppet mer dramatiskt och mannen kan riskera att utveckla en spridning av cancern till skelettet som ger upphov till smärtsamma skelettmetastaser och död. Vad som ligger bakom tillståndet metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) har varit föremål för intensiv forskning under lång tid, men ännu är de bakomliggande orsakerna ej helt kända, även om livsstilsfaktorer och inflammatoriska reaktioner i prostatakörteln tros bidra till utvecklandet av mCRPC. Det finns samband mellan livsstilsfaktorer som till exempel övervikt och prostatacancer, då risken att utveckla allvarligare former av prostatacancer är högre hos män med övervikt (Hammarsten et al., Nature Reviews Urology 2018).
