Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lundberg ger rekorddonation till cancerforskare – med nytt fokus på magmiljön

Sedan IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades 1982 har den bidragit med cirka 1.2 miljarder kronor till medicinsk forskning. Vid årets anslag fördelas 56 760 000 kronor på 27 forskningsprojekt. Stiftelsen lägger särskild vikt vid ansökningar som avser inköp av avancerad forskningsutrustning.

Efter Arne Lundbergs död i cancer 1973 förvaltade hans hustru IngaBritt Lundberg förmögenheten. År 1982 donerade hon kapital till en forskningsstiftelse i hans namn. När hon avled 1999 tillfördes stiftelsen ytterligare pengar genom hennes testamente.

Foto: IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse. Bilden är redigerad. 

Forskningområdena har breddats från cancer, ortopedi och njursjukdomar, till att numera även inkludera lung- och tarmsjukdomar. Årets anslag fördelas på forskningsprojekt i Göteborg, Lund, Malmö och Örebro. 13,5 miljoner kronor tilldelas projekt inom tarmsjukdomar, där finns årets två största anslag. Forskaren Malin Johansson vid Göteborgs universitet tilldelas 4,8 miljoner kronor. Hon forskar om hur tarmens slemhinna fungerar vid sjukdomar som tarminflammation och tarmcancer. Målet är att förstå vad som händer när det skyddande slemlagret bryts ned, för att i framtiden kunna utveckla helt nya behandlingar.

Fredrik Bäckhed vid Göteborgs universitet tilldelas 4,5 miljoner kronor. Hans forskning undersöker hur ämnen som bildas av våra tarmbakterier påverkar sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och tarmcancer. Med hjälp av en ny mätmetod vill forskarna använda dessa ämnen för att identifiera riskgrupper tidigare och anpassa vård och förebyggande insatser.

Bland årets anslagstagare finns även forskning som vill stoppa resistenta tumörer vid bröst- och tarmcancer och förstå hur tarmbakterier påverkar kronisk inflammation. Genom satsningar på AI-driven bilddiagnostik och supermikroskopi skapas dessutom nya verktyg för snabbare diagnoser och mer pricksäker behandling.

– Utan stiftelsens stöd kan forskningen inte investera i den senaste tekniken. Den utrustningen behövs om vi ska ligga i framkant när utvecklingen går så här snabbt, säger Olle Larkö, professor emeritus i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

– För att svensk forskning ska hålla hög internationell standard behövs stiftelsens stöd. Det är väldigt roligt att intresset har varit så stort efter att vi öppnade upp för forskning inom tarm- och lungsjukdomar, två områden som är högst relevanta i tiden utifrån både folkhälsa och miljöpåverkan, säger Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

Årets anslag fördelas till de olika disciplinerna enligt följande:
16,4 miljoner kronor till tio projekt inom cancer.
13,5 miljoner kronor till fyra projekt inom tarmsjukdom.
9,2 miljoner kronor till fyra projekt inom ortopedi.
9,2 miljoner kronor till fem projekt inom lungsjukdom.
7,4 miljoner kronor till tre projekt inom njursjukdom.
1 miljon kronor till ett övrigt projekt.

Anslag till cancerforskning:

Catharina Hagerling, Utrustning för funktionell metastasforskning och realtidsanalys av tumörcellsdynamik.
2 000 000 kr, Lunds universitet

Erik Larsson Lekholm, Ny beräkningsserver för möjliggörande av konkurrenskraftig cancerforskning vid SA.
450 000 kr, Göteborgs universitet

Dag Hanstorp, En ultrasnabb lasermikrotom för naturligt mineraliserade vävnader.
3 200 000 kr, Göteborgs universitet

Johanna Höög, Cellbiologi och avancerad elektronmikroskopi.
1 500 000 kr, Göteborgs universitet

Pontus Gourdon, Bryta tumörresistens: Identifiering av TMEM165-hämmare för kombinerad CAD-baserad tumörterapi.
400 000 kr, Lunds universitet

Joao Duarte, Automatiserad metabolitanalys för bättre behandling av bröstcancer.
1 100 000 kr, Lunds universitet

Filipe Pereira, Utveckling av tumörreaktiv TIL-terapi genom omprogrammering av dendritiska celler.
2 500 000 kr, Lunds universitet

Johannes Thoma, Konkurrenskraftig atomkraftsmikroskopi för biologisk forskning.
3 500 000 kr, Göteborgs universitet

Tina Catela Ivkovic, Adaptiv amplifieringsteknik för att övervinna provbegränsningar inom cancergenomik.
1 500 000 kr, Lunds universitet

Anna Martner, Redoxbiologi och tumörimmunologi vid cancer.
260 000 kr, Göteborgs universitet

Lungsjukdomar

Michaela Wenzel, AI-driven upptäckt av resistensbrytande terapier mot antibiotikaresistenta lunginfektioner.
2 600 000 kr, Chalmers

Florian David, Automatiserad screeningteknik för framtidens läkemedelsutveckling.
700 000 kr. Chalmers

Kevin Bryan Falcones Olarte, 3D-liveavbildning av human lungvävnad.
3 300 000 kr, Lunds universitet

Linda Elowsson, Studier av biomekanik i modeller för human alveolär vävnad.
900 000 kr, Lunds universitet

Kristina Johansson, Identifiering av hur bägarceller och mukus påverkar utvecklingen av lungsjukdomar.

1 700 000 kr, Göteborgs universitet

Malin Johansson, Studier av mucusskydd vid inflammation och cancer i tarmen.
4 800 000 kr, Göteborgs universitet

Fredrik Bäckhed, LC–MS/MS platform för kvantifiering av mikrobiella metaboliter som biomarkörer.
4 500 000 kr, Göteborgs universitet

Karolina Jabbar, Samspelet med mikroorganismer i tarmslemhinnan och dess betydelse för kronisk inflammation.
650 000 kr, Göteborgs universitet

Dessutom:

Jonas Mattsson, Utgivning av Forskning & Framsteg digitalt och tryckt år 2027.
150 000 kr, Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Liknande poster

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg har infört artificiell intelligens som stöd vid granskning av mammografibilder. Det ska öka precisionen i screeningen, upptäcka bröstcancer tidigare och minska antalet återkallelser till kompletterande undersökningar.

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Var tredje patientjournal innehåller dokumentationsbrister när vårdcentraler i Region Stockholm utrett patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Forskaren Elinor Nemlander misstänker en mänsklig faktor.

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Avancerad diagnostik hade större betydelse för patienternas vistelsetid på akutmottagningen än bemanning och tillgång till vårdplatser. Det visar en studie av samtliga akutbesök under två år vid sjukhusen i Örebro och Eskilstuna.

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

När en patient är inne på vårdcentralen finns samtidigt en biståndshandläggare från kommunen på plats för att kunna bedöma eventuellt ökade behov av stödinsatser. Nu permanentas piloten på två vårdcentraler i Norrtälje kommun för att underlätta övergången mellan medicinsk vård…

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

Sällskapsdjur bör betraktas som en social faktor som kan påverka möjligheten att söka och fullfölja vård. Det argumenterar Rustin M. Moore och Reshma Jagsi för i en perspektivartikel i New England Journal of Medicine.

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

GIH, Friskis&Svettis och Swecanmove inleder ett projekt för att öka tillgången till evidensbaserad fysisk träning för personer som lever med eller efter cancer. Målet är att utveckla en kvalitetssäkrad modell som kan användas av friskvårdsaktörer i hela landet.

Tarmcancerscreening ser ut att löna sig

Tarmcancerscreening ser ut att löna sig

Deltagande i screening för tjock- och ändtarmscancer var förknippat med 43 procent lägre sjukdomsspecifik dödlighet. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Umeå universitet med upp till 14 års uppföljning.

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde forskare från Umeå bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Forskare vid Malmö universitet har utvecklat syntetiska receptorer som kan isolera proteinfragment med fosfatgrupper på exakt definierade positioner. Tekniken kan på sikt förbättra diagnostiken för bland annat cancer.

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Vaccination mot influensa och covid-19 är gratis för personer med risk för att bli allvarligt sjuka. Ändå avstår de. En studie från Umeå universitet visar unga med flera sjukdomar, män, rökare och personer som behöver hjälp av hemtjänsten vaccinerar sig…

Avföringsprov förbättrar diagnostiken vid misstänkt tarmcancer

Avföringsprov förbättrar diagnostiken vid misstänkt tarmcancer

Ett enkelt avföringsprov kan bidra till att fler patienter med hög risk för tjock- och ändtarmscancer identifieras och samtidigt minska antalet onödiga koloskopier. Det visar en studie från Örebro universitet.

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Fyra av tio cancerfall i Europa hade kunnat förebyggas om människor följt de rekommendationer som anges i den Europeiska kodexen mot cancer. Ellen Brynskog, Cecilia Hultstrand och Lena Sharp, forskare och företrädare för regionala cancercentrum, resonerar om hur det förebyggande arbetet kan…

Snus verkar öka risken för många cancerformer, men pankreascancer återstår att bevisa

Snus verkar öka risken för många cancerformer, men pankreascancer återstår att bevisa

Användningen av snus har ökat expolsionsartat. Jämfört med rökning är det dubbelt så många kvinnor och mer än fyra gånger fler män som snusar dagligen. Evidensläget för cancerprevalensen i gruppen spretar.

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Det är viktigt att förebygga och behandla illamående och kräkning. Därför finns stöddokumentet Anitemetika, som ett komplement till diagnosspecifika vårdprogram. Dokumentet innehåller riskbedömning, behandlingssteg och patientdagbok. Syftet är att förbättra livskvalitet och ge en mer jämlik vård till patienter som…

TLV klarar inte förväntningarna på hälsoekonomiska bedömningar

TLV klarar inte förväntningarna på hälsoekonomiska bedömningar

Utvecklingen inom cancerområdet går snabbt och många nya behandlingsprinciper behöver utvärderas hälsoekonomiskt innan de kan införas brett i svensk sjukvård. Senaste delrapporten från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket handlar om hur kapacitetsbrister blir en begränsande faktor i införandet av nya cancerbehandlingar.

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Med ett steg i taget flyttas makten från de 21 regionerna, över till staten. Drivande i processen är Kristdemokraterna, med de andra tidöpartierna som neutrala medlöpare.

Onkologi i Sverige nr 3 2026

Onkologi i Sverige nr 3 2026

Den senaste utgåvan av Onkologi i Sverige finns ute nu, och nummer 3 2026 bjuder på flera artiklar som lyfter både nya forskningsrön, vårdpolitiska frågor och framtidens cancerbehandlingar.

Uppmärksammat resultat med daraxonrasib för pankreascancer

Uppmärksammat resultat med daraxonrasib för pankreascancer

En ny fas 3-studie publicerad i The New England Journal of Medicine visar att daraxonrasib förbättrar både progressionsfri och total överlevnad hos patienter med tidigare behandlad metastaserad pankreascancer.

Nationell satsning på precisionmedicin får 12 miljoner

Nationell satsning på precisionmedicin får 12 miljoner

SPRINTR-studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, tilldelas 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla en nationell forskningsplattform för precisionsmedicin inom cancer.

Ingen effekt av mistelextrakt vid pankreascancer

Ingen effekt av mistelextrakt vid pankreascancer

En studie från Umeå universitet visar att tilläggsbehandling med mistelextrakt inte förbättrar överlevnad eller livskvalitet hos patienter med avancerad bukspottkörtelcancer.