Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Koloskopier kan vänta

Det går ofta bra att vänta fem år efter en koloskopi där högriskpolyper bränts bort. Det vanliga i vården nu är tre år i mellan ingreppen, men en ny undersökning där forskare från Karolinska Instutitet medverkat, visar att går bra att vänta längre.

Koloskopiundersökning där polyper bränns bort förebygger cancer.

Patienter som fått högriskpolyper borttagna från tarmen kan sannolikt vänta fem år, i stället för tre, till nästa koloskopi utan att risken för tjock- och ändtarmscancer ökar. Nu presenteras de första resultaten från European Polyp Surveillance (EPoS), ett stort randomiserat forskningsprojekt om uppföljning efter polypborttagning. I EPoS II-studien följdes 10 799 patienter i åtta europeiska länder som tidigare fått högriskadenom, en typ av polyp, borttagna. Deltagarna lottades till en första uppföljande koloskopi efter antingen tre eller fem år.

– Den låga cancerrisken sågs både hos patienter med högriskadenom och hos patienter med sågtandade polyper. Det understryker också hur viktig den första koloskopin är, eftersom studierna bygger på att polyperna upptäckts och tagits bort fullständigt, säger Hans-Olov Adami, professor emeritus vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, som har koordinerat den svenska delen av forskningsprojektet.

Varje år diagnostiseras omkring 1,9 miljoner människor i världen med tjock- och ändtarmscancer. För att förebygga sjukdomen har många länder infört screeningprogram som gör att fler polyper upptäcks och kan tas bort innan cancer utvecklas.

Resultaten kan minska antalet undersökningar och därmed belastningen för både patienter och sjukvården.

”Colonoscopy Intervals and Colorectal Cancer Incidence after Adenoma Removal””Colorectal Cancer Risk among Patients with Serrated Polyps”

Liknande poster

Tarmcancerscreening ser ut att löna sig

Tarmcancerscreening ser ut att löna sig

Deltagande i screening för tjock- och ändtarmscancer var förknippat med 43 procent lägre sjukdomsspecifik dödlighet. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Umeå universitet med upp till 14 års uppföljning.

Avföringsprov förbättrar diagnostiken vid misstänkt tarmcancer

Avföringsprov förbättrar diagnostiken vid misstänkt tarmcancer

Ett enkelt avföringsprov kan bidra till att fler patienter med hög risk för tjock- och ändtarmscancer identifieras och samtidigt minska antalet onödiga koloskopier. Det visar en studie från Örebro universitet.

Snus verkar öka risken för många cancerformer, men pankreascancer återstår att bevisa

Snus verkar öka risken för många cancerformer, men pankreascancer återstår att bevisa

Användningen av snus har ökat expolsionsartat. Jämfört med rökning är det dubbelt så många kvinnor och mer än fyra gånger fler män som snusar dagligen. Evidensläget för cancerprevalensen i gruppen spretar.

Uppmärksammat resultat med daraxonrasib för pankreascancer

Uppmärksammat resultat med daraxonrasib för pankreascancer

En ny fas 3-studie publicerad i The New England Journal of Medicine visar att daraxonrasib förbättrar både progressionsfri och total överlevnad hos patienter med tidigare behandlad metastaserad pankreascancer.

Ingen effekt av mistelextrakt vid pankreascancer

Ingen effekt av mistelextrakt vid pankreascancer

En studie från Umeå universitet visar att tilläggsbehandling med mistelextrakt inte förbättrar överlevnad eller livskvalitet hos patienter med avancerad bukspottkörtelcancer.

Ny strategi mot svårbehandlad barncancer

Ny strategi mot svårbehandlad barncancer

Forskare vid Linköpings universitet visar hur två rörliga proteiner kan hindras från att samarbeta med varandra, en kunskap som kan leda till nya behandlingsmöjligheter.

Blodbaserade biomarkörer för flera cancerformer

Blodbaserade biomarkörer för flera cancerformer

Forskare vid Uppsala universitet har identifierat kombinerade blodbaserade biomarkörer för tidig detektion av tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och äggstockscancer.

Kan AI förbättra diagnostisken vid pankreascancer?

Kan AI förbättra diagnostisken vid pankreascancer?

Bilddiagnostiken ligger till grund för många avgörande medicinska beslut. Trots hög kompetens hos radiologer missas ibland allvarliga sjukdomar. Människans perception har begränsningar. Här skriver professor Åke Andrén Sandberg hur AI kan förbättra resultatet.

Läkare fick inte ge optimal behandling – Patient fick söka privat vård

Läkare fick inte ge optimal behandling – Patient fick söka privat vård

I Sverige har vi fri sjukvård. Det innebär att när någon blir sjuk, ska sjukvården diagnosticera och behandla på ett lämpligt vis. För Leif Klints patient, med tarmcancer, blev det inte så. Här intervjuas han av Hanna Brodda.

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

I början av februari uppdaterades det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Tillägget kom bara nio månader efter den senaste uppdateringen. Orsaken är nypublicerad svensk forskning som visat att helt vanlig acetylsalicylsyra kan minska återfallen med mer än hälften hos…

Kombination har radikalt förbättrat behandlingen av blåscancer

Kombination har radikalt förbättrat behandlingen av blåscancer

Baserat på fortlöpande data från EV-302-studien, som utvärderar enfortumab vedotin och pembrolizumab vid tidigare obehandlad avancerad urotelial cancer, gav det danska läkemedelsrådet nya rekommendationer.

Screening hittar kolorektalcancer tidigare

Screening hittar kolorektalcancer tidigare

Screening ökar upptäckten av tidig kolorektalcancer, visar SCREESCO-studien publicerad i Nature Medicine.

Dumpens Sara Nilssons behandling betalades med crowdfunding

Dumpens Sara Nilssons behandling betalades med crowdfunding

För snart två år sedan fick Sara Nilsson tarmcancer och fick senare veta att den var her2-positiv. Genom fundraising fick hennes kolleger ihop pengar för att köpa den behandling som bara är godkänd för bröstcancer.

Ledare: Dags att ändra definitionen av indikation

Ledare: Dags att ändra definitionen av indikation

Har precisionmedicinen sprungit ifrån vårt sätt att godkänna läkemedel? När kunskapen om sjukdomar och dess ursprung har nått den nivå vi har idag, vet vi att en sjukdom inte bara tillhör en kroppsdel. Den är mycket mer.

Fördröjd diagnos av pankreascancer anmäls till Lex Maria

Fördröjd diagnos av pankreascancer anmäls till Lex Maria

Region Västerbotten har anmält ett fall till IVO enligt lex Maria efter att en patient fått en alltför sen cancerdiagnos.

Banbrytande behandling används för lite

Banbrytande behandling används för lite

När denna tidning går till tryck har nyligen ESMO:s stora kongress i oktober 2025 avslutats i Berlin. Detta år förväntades nära 30 000 besökare. En talare förespråkar fysisk aktivitet och förbättrade sätt att ge råd till patienter.