Sex frågor kan fånga moralisk skada hos vårdpersonal
Att inte kunna ge den vård man anser att patienten behöver kan lämna kvar skuld, skam och förlorad tillit. Nu har forskare vid Umeå universitet och internationella kollegor utvärderat ett instrument för att mäta moralisk skada inom svensk sjukhusvård.
Moralisk skada kan uppstå när vårdpersonal handlar, eller tvingas handla, i strid med sina grundläggande värderingar. Även att bevittna handlingar som upplevs som moraliskt fel eller känna sig sviken av arbetsgivaren kan bidra. Till skillnad från tillfällig moralisk stress kan skadan innebära långvariga känslor av skuld, skam, ilska och meningsförlust.
– Vårdpersonal har ett moraliskt laddat yrke och ett yrkesetiskt ansvar att göra det ”rätta” för patienten och säkerställa hög patientsäkerhet, säger Anna Hjalmarsson, postdoktor i sociologi vid Umeå universitet och tidigare specialistsjuksköterska inom operationssjukvård.
I studien besvarade 585 personer med patientnära arbete på svenska sjukhus en digital enkät under 2026. Forskarna undersökte hur ett amerikanskt instrument för moralisk skada fungerade och hur resultaten samvarierade med symtom på depression, ångest och utbrändhet. Analyserna visade att en version med sex frågor fungerade bättre än originalets tio. Två av frågorna som togs bort berörde religion och tro, medan övriga handlade om svek från kollegor och självförlåtelse. Kulturella skillnader kan vara en förklaring, men även andra faktorer kan ha betydelse.
Den svenska versionen omfattar två områden: skuld och skam samt tillit och mening i arbetet. Fler rapporterade symtom på moralisk skada var förknippade med mer symtom på depression, ångest och utbrändhet. Studien kan däremot inte fastställa orsakssamband. En av frågorna handlade om liv och död, något som vårdpersonal inom onkologi arbetar med i sin vardag. Frågan lyder: ”Jag känner skuld över att jag inte lyckats rädda någon från att bli allvarligt skadad eller dö.” Övriga frågor berör bland annat skam över handlingar eller underlåtenhet i patientvården samt att ha agerat mot sina värderingar. Forskarna skiljer dock inte mellan olika vårdsituationer eller mellan dödsfall som hade kunnat förebyggas och dödsfall till följd av obotlig sjukdom.
Instrumentet kan ge underlag för att identifiera utsatta personalgrupper och undersöka arbetsmiljöfaktorer som bidrar till moraliska konflikter. Ytterligare prövning i andra grupper av vårdpersonal behövs dock.
Studien The Swedish moral injury symptoms scale–health professional: psychometric evaluation in a sample of hospital-based healthcare professionals across Sweden är publicerad i Frontiers in Psychology.


