Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sex frågor kan fånga moralisk skada hos vårdpersonal

Att inte kunna ge den vård man anser att patienten behöver kan lämna kvar skuld, skam och förlorad tillit. Nu har forskare vid Umeå universitet och internationella kollegor utvärderat ett instrument för att mäta moralisk skada inom svensk sjukhusvård.

Moralisk skada kan uppstå när vårdpersonal handlar, eller tvingas handla, i strid med sina grundläggande värderingar. Även att bevittna handlingar som upplevs som moraliskt fel eller känna sig sviken av arbetsgivaren kan bidra. Till skillnad från tillfällig moralisk stress kan skadan innebära långvariga känslor av skuld, skam, ilska och meningsförlust.

– Vårdpersonal har ett moraliskt laddat yrke och ett yrkesetiskt ansvar att göra det ”rätta” för patienten och säkerställa hög patientsäkerhet, säger Anna Hjalmarsson, postdoktor i sociologi vid Umeå universitet och tidigare specialistsjuksköterska inom operationssjukvård.

I studien besvarade 585 personer med patientnära arbete på svenska sjukhus en digital enkät under 2026. Forskarna undersökte hur ett amerikanskt instrument för moralisk skada fungerade och hur resultaten samvarierade med symtom på depression, ångest och utbrändhet. Analyserna visade att en version med sex frågor fungerade bättre än originalets tio. Två av frågorna som togs bort berörde religion och tro, medan övriga handlade om svek från kollegor och självförlåtelse. Kulturella skillnader kan vara en förklaring, men även andra faktorer kan ha betydelse.

Den svenska versionen omfattar två områden: skuld och skam samt tillit och mening i arbetet. Fler rapporterade symtom på moralisk skada var förknippade med mer symtom på depression, ångest och utbrändhet. Studien kan däremot inte fastställa orsakssamband. En av frågorna handlade om liv och död, något som vårdpersonal inom onkologi arbetar med i sin vardag. Frågan lyder: ”Jag känner skuld över att jag inte lyckats rädda någon från att bli allvarligt skadad eller dö.” Övriga frågor berör bland annat skam över handlingar eller underlåtenhet i patientvården samt att ha agerat mot sina värderingar. Forskarna skiljer dock inte mellan olika vårdsituationer eller mellan dödsfall som hade kunnat förebyggas och dödsfall till följd av obotlig sjukdom.

Instrumentet kan ge underlag för att identifiera utsatta personalgrupper och undersöka arbetsmiljöfaktorer som bidrar till moraliska konflikter. Ytterligare prövning i andra grupper av vårdpersonal behövs dock.

Studien The Swedish moral injury symptoms scale–health professional: psychometric evaluation in a sample of hospital-based healthcare professionals across Sweden är publicerad i Frontiers in Psychology.

 

Liknande poster

Universitetssjukhusen satsar 18 miljoner på AI-utbildning

Universitetssjukhusen satsar 18 miljoner på AI-utbildning

Nu ska vården få AI. Sveriges sju universitetssjukhus ska tillsammans utveckla ett nationellt utbildningsprogram inom artificiell intelligens för hälso- och sjukvården. Satsningen kallas Health AI Academy Sverige och ska bekostas med medel från Europeiska socialfonden.

Stamcellsregister växer, men fler donatorer behövs!

Stamcellsregister växer, men fler donatorer behövs!

Antalet personer som registrerar sig som donatorer av stamceller i Tobiasregistret har ökat de senaste två åren. Men fler behövs, särskilt unga män.

Obesitaskirurgi minskar cancerrisk hos kvinnor

Obesitaskirurgi minskar cancerrisk hos kvinnor

Kvinnor som genomgått obesitaskirurgi hade lägre cancerrisk efter omkring 25 års uppföljning. Sambandet var särskilt tydligt för bröstcancer och gynekologisk cancer hos kvinnor med höga insulinnivåer före operationen.

Stora skillnader i spädbarns exponering för tobaksrök

Stora skillnader i spädbarns exponering för tobaksrök

Mer än var tionde spädbarn i utsatta områden utsätts för tobaksrök, jämfört med barn i andra områden som inte upplever rök alls. Barnhälsovårdens årsrapport i Stockholm för 2025 visar stora geografiska skillnader i exponeringen för en förebyggbar hälsorisk.

Swedpos och cancerrehabiliteringens utveckling i Sverige

Swedpos och cancerrehabiliteringens utveckling i Sverige

När Swedpos bildades 2007 var psykosocialt stöd och rehabilitering perifera inslag, ofta personberoende, svagt strukturerade och utan tydlig nationell röst. Här skildrar överläkare Pia Dellson och psykolog Maria Hellbom, resan från pionjärarbete i motvind till ett nationellt genombrott.

Arbetsmiljöverket granskar jobb på återvinningstation

Arbetsmiljöverket granskar jobb på återvinningstation

Arbetet på en återvinningstation är inte riskfritt. Arbetstagaren utsätts för farliga ämnen som kan leda till allvarliga hälsoproblem som astma, cancer och KOL. Därför inleder Arbetsmiljöverket en omfattande inspektionsinsats.

Debatt: Med AI är kunskapen gratis – och läkarens roll måste förändras

Debatt: Med AI är kunskapen gratis – och läkarens roll måste förändras

Onkologen Renske Altena skriver om hur AI förändrar patientens kunskapsnivå och med det vardagen för läkaren, likaså relationen mellan läkare och patient och att anpassningen måste ske i tid.

En miljard från fastigheter till forskning

En miljard från fastigheter till forskning

Rektor Jan-Ingvar Jönsson har orsak att vara glad. Makarna Michael Cocozza och Catharina Högbom donerar en miljard kronor till en ny forskningsstiftelse som ska satsas på medicinsk forskning vid Linköpings universitet.

Lundberg ger rekorddonation till cancerforskare – med nytt fokus på magmiljön

Lundberg ger rekorddonation till cancerforskare – med nytt fokus på magmiljön

Sedan IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades 1982 har den bidragit med cirka 1.2 miljarder kronor till medicinsk forskning. Vid årets anslag fördelas 56 760 000 kronor på 27 forskningsprojekt. Helst till inköp av avancerad forskningsutrustning.

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg har infört artificiell intelligens som stöd vid granskning av mammografibilder. Det ska öka precisionen i screeningen, upptäcka bröstcancer tidigare och minska antalet återkallelser till kompletterande undersökningar.

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Var tredje patientjournal innehåller dokumentationsbrister när vårdcentraler i Region Stockholm utrett patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Forskaren Elinor Nemlander misstänker en mänsklig faktor.

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Avancerad diagnostik hade större betydelse för patienternas vistelsetid på akutmottagningen än bemanning och tillgång till vårdplatser. Det visar en studie av samtliga akutbesök under två år vid sjukhusen i Örebro och Eskilstuna.

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

När en patient är inne på vårdcentralen finns samtidigt en biståndshandläggare från kommunen på plats för att kunna bedöma eventuellt ökade behov av stödinsatser. Nu permanentas piloten på två vårdcentraler i Norrtälje kommun för att underlätta övergången mellan medicinsk vård…

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

Sällskapsdjur bör betraktas som en social faktor som kan påverka möjligheten att söka och fullfölja vård. Det argumenterar Rustin M. Moore och Reshma Jagsi för i en perspektivartikel i New England Journal of Medicine.

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

GIH, Friskis&Svettis och Swecanmove inleder ett projekt för att öka tillgången till evidensbaserad fysisk träning för personer som lever med eller efter cancer. Målet är att utveckla en kvalitetssäkrad modell som kan användas av friskvårdsaktörer i hela landet.

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde forskare från Umeå bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Forskare vid Malmö universitet har utvecklat syntetiska receptorer som kan isolera proteinfragment med fosfatgrupper på exakt definierade positioner. Tekniken kan på sikt förbättra diagnostiken för bland annat cancer.

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Vaccination mot influensa och covid-19 är gratis för personer med risk för att bli allvarligt sjuka. Ändå avstår de. En studie från Umeå universitet visar unga med flera sjukdomar, män, rökare och personer som behöver hjälp av hemtjänsten vaccinerar sig…

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Fyra av tio cancerfall i Europa hade kunnat förebyggas om människor följt de rekommendationer som anges i den Europeiska kodexen mot cancer. Ellen Brynskog, Cecilia Hultstrand och Lena Sharp, forskare och företrädare för regionala cancercentrum, resonerar om hur det förebyggande arbetet kan…

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Det är viktigt att förebygga och behandla illamående och kräkning. Därför finns stöddokumentet Anitemetika, som ett komplement till diagnosspecifika vårdprogram. Dokumentet innehåller riskbedömning, behandlingssteg och patientdagbok. Syftet är att förbättra livskvalitet och ge en mer jämlik vård till patienter som…