Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Fyra av tio cancerfall i Europa hade kunnat förebyggas om människors levnadsvanor och livsmiljöer varit i linje med de rekommendationer som anges i den Europeiska kodexen mot cancer. Det låter nästan för bra för att vara sant, så vad hindrar oss från att maximalt nyttja denna möjlighet att minska mänskligt lidande och pressen på hälso- och sjukvårdssystemet?

Kodexen (1), listar 14 områden där individ och samhälle har ett handlingsutrymme att minska det påverkbara insjuknandet i cancer (se figur 1). Kodexen tas fram av WHO:s cancerforskningsorgan International Agency for Research on Cancer (IARC) på initiativ av Europeiska kommissionen. Cancerprevention är ett brett och dynamiskt fält, där rekommendationerna rör sig mellan vitt skilda områden så som luftföroreningar, matvanor och vaccinationer. Nytt för den senaste upplagan av kodexen, som publicerades under hösten 2025, är att rekommendationerna till individer kompletterats med ett större antal rekommendationer till beslutsfattare om policyer som kan bidra till att minska insjuknandet i cancer. Dessa policyrekommendationer handlar i stort om ekonomiska incitament, begränsningar av tillgänglighet och exponering, marknadsföringsbegräsningar, stöd till beteendeförändring och informationsspridning.

Vem ska göra jobbet?

Verktygslådan för cancerprevention är alltså full av verktyg som olika aktörer kan använda. Allt från när vi själva står och väljer kvällens middag i mataffären eller funderar på hur vi ska transportera oss till jobbet imorgon, till nationella och internationella beslutsfattare som reglerar vilka utsläpp från trafik och industri vi ska acceptera och hur och var alkohol får säljas. Det är en ständigt pågående dragkamp, en mer eller mindre uttalad förhandling mellan olika intressen, där kortsiktiga och långsiktiga vinster och förluster värderas av individer och av samhället. En dynamik i synen på individers och näringslivets friheter, rättigheter och skyldigheter är hela tiden närvarande.

Livsstil, arbete och och hälsorelaterade
val påverkar risken att utveckla cancer, men var och i vilket skede ska insatserna göras?

Under de senaste åren har en debatt pågått kring hälso- och sjukvårdens roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, främst i relation till primärvården, och huruvida det är väl investerade resurser att jobba primärpreventivt i denna arena. Om man använder kodexen som vägledning kan man se att hälso-och sjukvården beskrivs som en tydlig aktör i arbetet med att förebygga cancer, genom att förse de individer man möter med evidensbaserad information om cancerprevention samt genom stöd till beteendeförändring. Dock utgår merparten av policyrekommendationerna från andra arenor, där beslutsfattare och tjänstemän på kommunal, regional och nationell nivå har möjlighet att påverka människors miljöer och förutsättningar till att främja hälsa. Exempel på policyer som går i linje med kodexens rekommendationer och som antagits i andra länder, är Norges nya förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat till barn och unga och Irlands beslut om att införa varningsetiketter på alkoholprodukter som inkluderar information om cancerrisk.

Stödet för policyer som stödjer människors hälsa och minskar cancerrisk är genomgående högt i befolkningen. Undersökningar visar bland annat att 87 procent av svenskarna är för att ta bort momsen på frukt och grönsaker, att 67 procent är för att införa en avgift på socker i dryck (2) och 85 procent är för att införa tobaks- och nikotinfri skoltid (3).

Vanliga policyrekommendationer:

• Ekonomiska incitament.
• Begränsningar av tillgänglighet och exponering.
• Marknadsföringsbegräsningar.
• Stöd till beteendeförändring.

Vårdens röst vital

Röster från vårdens professioner i debatten om politiska eller samhälleliga insatser för cancerprevention är vital för att ge debatten tyngd och relevans. Vi förstår att alla har fullt upp med att behandla patienter och förbättra och utveckla vården, men givet den potential som finns i cancerprevention hoppas vi att fler vill engagera sig i denna för cancervården helt centrala fråga. Cancerprevention är givetvis inte det huvudsakliga ansvarsområdet för kliniskt verksamma och beslutsfattare i cancervården, men är viktiga allierade. För att kunna hantera den förväntade ökningen av antalet cancerfall är inte bara förbättrad diagnostik och behandling central; att förebygga det som förebyggas kan ligger i allas intresse. Att de flesta av rekommendationerna i kodexen dessutom bidrar till ett minskat insjuknande i flertalet andra viktiga folksjukdomar och/eller är hjälpsamma för att förbättra livskvalitet och överlevnad för personer som drabbats av cancer stärker ytterligare argumenten för att arbeta offensivt med dessa frågor.

Finns kunskapsglapp

Även om information om påverkbara riskfaktorer inte är den enda eller kanske ens den mest avgörande insatsen för att minska det påverkbara insjuknandet i cancer, är det en mycket viktig förutsättning för att människor ska kunna fatta informerade beslut om sin hälsa i vardagen. En nyligen publicerad studie visar att det finns en hel del utvecklingspotential bland svenskarna i detta hänseende (4). Vissa riskfaktorer är välkända, exempelvis cigarrettrökning (97 procent) och UV-strålning (92 procent), medan det för andra faktorer finns betydligt större kunskapsglapp. Exempelvis känner bara 64 procent till att alkoholkonsumtion, 33 procent att ett lågt intag av frukt och grönsaker och 24 procent att ett lågt intag av fullkorn innebär en ökad cancerrisk. Ett viktigt fynd från studien är att för de flesta riskfaktorer finns social gradient, där personer med högre utbildning i högre utsträckning hade kännedom om de påverkbara riskfaktorerna.

Idag går en majoritet av de som drabbas av cancer igenom sin behandling och kommer ut med en lång förväntad livslängd på andra sidan. Att förse dessa personer med stöd och information om levnadsvanornas betydelse för hälsa generellt, för risken att drabbas av sekundär cancer och/eller i vissa fall återfall, är viktiga insatser från cancervården. Särskilt för de personer som har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom efter en kardiotoxisk behandling.

Det engelska begreppet cancer control låter sig inte översättas på något särskilt enkelt vis till svenska (vi kanske kan vänja oss vid cancerkontroll?), men beskrivs som systematisk implementering av evidensbaserade interventioner genom hela cancerkontinuumet: Från primärprevention, tidig upptäckt, diagnos, behandling, rehabilitering och palliativ vård. Målet är att minska bördan som cancer orsakar genom alla dessa skeden. Det är av stor vikt att se hela denna sammanhängande kedja och föra en levande, välinformerad dialog om hur vi ska portionera ut våra gemensamma resurser till dessa olika skeden. Satsningar på och förståelse för primärprevention försvåras ofta av det faktum att kostnaden för en insats och vinsten för densamma ofta är långt ifrån varandra i tid, att framtida potentiella patienter kan kännas avlägsna och svåra att prioritera, att randomiserade, kontrollerade studier sällan är aktuellt (vilket gör att vissa uppfattar fältet som mindre viktigt eller seriöst) samt att arbetet spänner över så många politikområden och kräver engagemang från så olika aktörer. Här gäller det att hålla huvudet kallt och försöka se helheten; en stor andel av cancerfallen hade vi kunnat slippa, och den bästa cancerbehandlingen är väl den som inte behövs?

14 punkter: Den europeiska kodexen mot cancer

1. Rökning
Rök inte. Använd inte någon form av tobak eller någon vejpingprodukt. Om du röker borde du sluta.

2. Exponering för andra människors tobaksrök
Håll ditt hem och din bil fria från tobaksrök.

3. Övervikt och obesitas
För att undvika eller hantera övervikt eller obesitas:

• Begränsa intaget av mat som innehåller många kalorier eller mycket socker, fett och salt.
• Begränsa intaget av drycker som innehåller mycket socker. Drick helst vatten och osötade drycker.
• Begränsa intaget av ultraprocessad mat.

4. Fysisk aktivitet
Var fysiskt aktiv i vardagen. Begränsa den tid som du sitter ned.

5. Kost
Gör fullkornsprodukter, grönsaker, baljväxter och frukt till en stor del av din dagliga kost. Begränsa intaget av rött kött och undvik bearbetat kött.

6. Alkohol
Undvik alkoholhaltiga drycker.

7. Amning
Amma ditt barn så länge som möjligt.

8. Solexponering
Undvik att vistas för mycket i solen. Detta gäller särskilt barn. Använd solskyddsprodukter. Sola aldrig i solarium.

9. Cancerframkallande faktorer på arbetsplatsen
Ta reda på vilka cancerframkallande faktorer som kan finnas på din arbetsplats och be din arbetsgivare att skydda dig mot dom. Följ alltid hälso- och säkerhetsföreskrifterna på arbetsplatsen.

10. Radongas inomhus
Ta reda på om det förekommer radongas i ditt närområde och på vilka nivåer genom att konsultera en lokal radonkarta. Be om professionell hjälp med att mäta nivåerna i ditt med och vid behov att sänka dom.

11. Luftföroreningar
Minska exponeringen för luftföroreningar genom att

• använda kollektivtrafik och gå eller cykla i stället för att köra bil,
• välja vägar med lite trafik när du promenerar, cyklar eller tränar,
• hålla ditt hem fritt från rök genom att inte elda material som kol eller ved,
• stödja politik som syftar till att förbättra luftkvaliteten.

12. Infektioner som kan orsaka cancer

• Vaccinera flickor och pojkar mot hepatit B-virus och humant papillomvirus (HPV) vid den ålder som rekommenderas i ditt land.
• Delta i testning för och behandling av hepatit B- och C-virus, humant immunbristvirus (HIV) och Helicobacter pylori, enligt rekommendationerna i ditt land.

13. Hormonbehandling
Om du efter nära samråd med vårdpersonal påbörjar en hormonbehandling (för klimakteriebesvär) bör denna behandling pågå under så kort tid som möjligt.

14. Organiserade cancerscreeningprogram
Delta i de organiserade cancerscreeningprogram som rekommenderas i ditt land för följande cancertyper:

• Tjock- och ändtarmscancer
• Bröstcancer
• Livmoderhalscancer
• Lungcancer

För varje rekommendation finns kompletterande policyrekommendationer, se kodexens webbplats.

Text:
Ellen Brynskog, utvecklingsledare Regionalt cancercentrum Väst, leg. sjuksköterska, folkhälsovetare, doktorand.

Cecilia Hultstrand, processledare Regionalt cancercentrum Norr, folkhälsovetare, PhD

Lena Sharp, chef Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska onkologi, PhD.

Referenser

1. International Agency for Research on Cancer. European Code Against Cancer, 5th edition- 14 ways you can help prevent cancer [Internet]. [cited 2026 Jan 13]. Available from: https://cancer-code-europe.iarc.who.int/

2. Handlingsplan för hälsosamma matvanor- En rapport från Folkhälsa för alla [Internet]. 2024 [cited 2026 Apr 16]. Available from: https://cdn.prod.website-files.com/5fa2cbdd7a042c4c0b5711b1/65e8454b42d8983ba350baac_En%20handlingsplan%20fo%CC%88r%20ha%CC%88lsosamma%20matvanor%20-%20Cancerfonden%20och%20Hja%CC%88rt-Lungfonden.pdf

3. Handlingsplan för ett nikotinfritt Sverige- En rapport från Hjärt- Lungfonden [Internet]. 2026 [cited 2026 Apr 16]. Available from: https://assets.ctfassets.net/e8gvzq1fwq00/KKy2lkajPXiMQpilqrUJm/00c2da7615fc0cdace3700a2e1c64b75/HLF-nikotinrapport-webb-2026.pdf

4. Hultstrand C, Brynskog E, Karlsson Rosenblad A, Sunesson AL, Björk-Eriksson T, Sharp L. Mind the gaps and educational disparities in awareness of cancer risk factors: a cross-sectional study amongst the general public in Sweden. BMC Public Health. 2026 Mar 5. doi:10.1186/s12889-026-26882-8