Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stamcellsregister växer, men fler donatorer behövs!

Antalet personer som registrerar sig som donatorer av stamceller i Tobiasregistret har ökat de senaste två åren. Men fler behövs, särskilt unga män.

Hittills i år har nästan 15 800 nyregistreringar gjorts i Tobiasregistret. Det låter mycket, men för att hitta exakt rätt givare behövs ett ännu större underlag. Idag hittar var tredje patient aldrig en passande givare.

Transplantation av stamceller pågår i operationssal.

Stamceller kan tas från blodet, vilket är vanligast, eller från benmärgen. 

– Vi behöver få fler unga män att registrera sig. Idag är endast 30 procent av de som registrerat sig som möjliga donatorer killar. Det är för få. De behövs för att fler patienter ska få chansen att hitta sin perfekta match, säger Nicole Silverstolpe, vd för Tobiasregistret.
Behovet av blodstamceller är redan stort, och det ökar. Redan nu används de för att behandla flera sjukdomar inom cancer. Att donera blodstamceller via Tobiasregistret är generellt säkert. Stamceller kan tas från blodet, vilket är vanligtast, eller från benmärgen.
Här är några av de cancersjukdomar som kan behandlas med stamceller från Tobiasregistret:

Akut myeloisk leukemi – En av de vanligaste cancerdiagnoserna där allogen stamcellstransplantation används. Behandlingen är framför allt aktuell för patienter med hög risk för återfall eller som har fått återfall efter tidigare behandling.

Akut lymfatisk leukem – Allogen stamcellstransplantation används vid vissa former av ALL, framför allt vid högriskssjukdom eller återfall. Behovet påverkas numera också av nya behandlingsmöjligheter, exempelvis immunterapi och CAR-T-celler.

Myelodysplastiskt syndrom – MDS är en grupp klonala blodsjukdomar som kan utvecklas till AML. Allogen stamcellstransplantation är den enda etablerade behandling som har potential att bota sjukdomen. Den används framför allt vid högrisk-MDS.

Myelofibros – Vid myelofibros ersätts delar av benmärgen successivt av bindväv, vilket försämrar blodbildningen. Allogen stamcellstransplantation är den enda potentiellt botande behandlingen och kan bli aktuell vid intermediär- eller högrisksjukdom.

Lymfom – Vid vissa aggressiva lymfom, exempelvis T-cellslymfom och återfall av Hodgkins lymfom, kan allogen stamcellstransplantation övervägas, även om det är vanligare att använda patientens egna stamceller vid de lymfomformer där stamcellstransplantation ingår i behandlingen.

Kronisk myeloisk leukemi – Tidigare var stamcellstransplantation en viktig behandling vid KML. I dag behandlas de allra flesta patienter framgångsrikt med tyrosinkinashämmare. Allogen transplantation används därför främst vid avancerad eller behandlingsresistent sjukdom.

Unga donatorer ger patienterna bäst chans till ett bra resultat. Därför går den övre åldersgränsen för att registrera sig i Tobiasregistret vid 35 år.  Man kan inte kan donera förrän man är 18 är men det går bra att registrera sig redan vid 16 års ålder.

Just nu finns 288 256 registrerade möjliga donatorer. Ur registret har i år 1 193 genetiska matchningar gjorts med människor i olika länder, varav 206 av dessa resulterade i donationer.

Källa: European Society for Blood and Marrow Transplantation

Liknande poster

Obesitaskirurgi minskar cancerrisk hos kvinnor

Obesitaskirurgi minskar cancerrisk hos kvinnor

Kvinnor som genomgått obesitaskirurgi hade lägre cancerrisk efter omkring 25 års uppföljning. Sambandet var särskilt tydligt för bröstcancer och gynekologisk cancer hos kvinnor med höga insulinnivåer före operationen.

Stora skillnader i spädbarns exponering för tobaksrök

Stora skillnader i spädbarns exponering för tobaksrök

Mer än var tionde spädbarn i utsatta områden utsätts för tobaksrök, jämfört med barn i andra områden som inte upplever rök alls. Barnhälsovårdens årsrapport i Stockholm för 2025 visar stora geografiska skillnader i exponeringen för en förebyggbar hälsorisk.

Swedpos och cancerrehabiliteringens utveckling i Sverige

Swedpos och cancerrehabiliteringens utveckling i Sverige

När Swedpos bildades 2007 var psykosocialt stöd och rehabilitering perifera inslag, ofta personberoende, svagt strukturerade och utan tydlig nationell röst. Här skildrar överläkare Pia Dellson och psykolog Maria Hellbom, resan från pionjärarbete i motvind till ett nationellt genombrott.

Arbetsmiljöverket granskar jobb på återvinningstation

Arbetsmiljöverket granskar jobb på återvinningstation

Arbetet på en återvinningstation är inte riskfritt. Arbetstagaren utsätts för farliga ämnen som kan leda till allvarliga hälsoproblem som astma, cancer och KOL. Därför inleder Arbetsmiljöverket en omfattande inspektionsinsats.

Debatt: Med AI är kunskapen gratis – och läkarens roll måste förändras

Debatt: Med AI är kunskapen gratis – och läkarens roll måste förändras

Onkologen Renske Altena skriver om hur AI förändrar patientens kunskapsnivå och med det vardagen för läkaren, likaså relationen mellan läkare och patient och att anpassningen måste ske i tid.

En miljard från fastigheter till forskning

En miljard från fastigheter till forskning

Rektor Jan-Ingvar Jönsson har orsak att vara glad. Makarna Michael Cocozza och Catharina Högbom donerar en miljard kronor till en ny forskningsstiftelse som ska satsas på medicinsk forskning vid Linköpings universitet.

Lundberg ger rekorddonation till cancerforskare – med nytt fokus på magmiljön

Lundberg ger rekorddonation till cancerforskare – med nytt fokus på magmiljön

Sedan IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades 1982 har den bidragit med cirka 1.2 miljarder kronor till medicinsk forskning. Vid årets anslag fördelas 56 760 000 kronor på 27 forskningsprojekt. Helst till inköp av avancerad forskningsutrustning.

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg har infört artificiell intelligens som stöd vid granskning av mammografibilder. Det ska öka precisionen i screeningen, upptäcka bröstcancer tidigare och minska antalet återkallelser till kompletterande undersökningar.

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Var tredje patientjournal innehåller dokumentationsbrister när vårdcentraler i Region Stockholm utrett patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Forskaren Elinor Nemlander misstänker en mänsklig faktor.

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Avancerad diagnostik hade större betydelse för patienternas vistelsetid på akutmottagningen än bemanning och tillgång till vårdplatser. Det visar en studie av samtliga akutbesök under två år vid sjukhusen i Örebro och Eskilstuna.

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

När en patient är inne på vårdcentralen finns samtidigt en biståndshandläggare från kommunen på plats för att kunna bedöma eventuellt ökade behov av stödinsatser. Nu permanentas piloten på två vårdcentraler i Norrtälje kommun för att underlätta övergången mellan medicinsk vård…

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

Sällskapsdjur bör betraktas som en social faktor som kan påverka möjligheten att söka och fullfölja vård. Det argumenterar Rustin M. Moore och Reshma Jagsi för i en perspektivartikel i New England Journal of Medicine.

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

GIH, Friskis&Svettis och Swecanmove inleder ett projekt för att öka tillgången till evidensbaserad fysisk träning för personer som lever med eller efter cancer. Målet är att utveckla en kvalitetssäkrad modell som kan användas av friskvårdsaktörer i hela landet.

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde forskare från Umeå bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Forskare vid Malmö universitet har utvecklat syntetiska receptorer som kan isolera proteinfragment med fosfatgrupper på exakt definierade positioner. Tekniken kan på sikt förbättra diagnostiken för bland annat cancer.

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Vaccination mot influensa och covid-19 är gratis för personer med risk för att bli allvarligt sjuka. Ändå avstår de. En studie från Umeå universitet visar unga med flera sjukdomar, män, rökare och personer som behöver hjälp av hemtjänsten vaccinerar sig…

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Fyra av tio cancerfall i Europa hade kunnat förebyggas om människor följt de rekommendationer som anges i den Europeiska kodexen mot cancer. Ellen Brynskog, Cecilia Hultstrand och Lena Sharp, forskare och företrädare för regionala cancercentrum, resonerar om hur det förebyggande arbetet kan…

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Det är viktigt att förebygga och behandla illamående och kräkning. Därför finns stöddokumentet Anitemetika, som ett komplement till diagnosspecifika vårdprogram. Dokumentet innehåller riskbedömning, behandlingssteg och patientdagbok. Syftet är att förbättra livskvalitet och ge en mer jämlik vård till patienter som…

TLV klarar inte förväntningarna på hälsoekonomiska bedömningar

TLV klarar inte förväntningarna på hälsoekonomiska bedömningar

Utvecklingen inom cancerområdet går snabbt och många nya behandlingsprinciper behöver utvärderas hälsoekonomiskt innan de kan införas brett i svensk sjukvård. Senaste delrapporten från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket handlar om hur kapacitetsbrister blir en begränsande faktor i införandet av nya cancerbehandlingar.

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Med ett steg i taget flyttas makten från de 21 regionerna, över till staten. Drivande i processen är Kristdemokraterna, med de andra tidöpartierna som neutrala medlöpare.